Mikael Larsson

Fru talman! Ukraina slåss inte bara för sin egen frihet. De slåss mot ett aggressivt Ryssland som startat sitt anfallskrig i syfte att omkullkasta den europeiska säkerhetsordningen. Därmed strider Ukraina också för hela Europas frihet.

Kriget har redan fått enorma konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Sverige och i hela västvärlden. En av dessa konsekvenser på senare tid blev att Sveriges och Finlands resa in i Nato påbörjades. Nu pågår det handfasta arbetet med att bygga upp ett starkt svenskt totalförsvar samtidigt som vi genomför stora försvarssatsningar tillsammans med hela Natoalliansen. Sedan Sverige gick med i Nato pågår arbetet med att helt och hållet delta i övningar och de olika insatser som finns inom ramen för Natoalliansen.

Fru talman! När vi nu är medlemmar i Nato behöver Sverige delta fullt ut i alliansens verksamhet, inte lite och inte ibland utan fullt ut. Propositionen Svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland visar på vikten av att Sverige ska och måste delta fullt ut i hela alliansens verksamhet men också i den region som vi befinner oss i med Östersjön och Nordkalotten. Det ansvar som Sverige kommer att ta i FLF Finland är viktigt för Sverige och hela Natos säkerhet.

Fru talman! Det är en styrka att samtliga partier står bakom både propositionen och betänkandet i sin helhet. Med anledning av detta vill jag yrka bifall till både propositionen och förslaget i betänkandet i sin helhet.

(Applåder)

Fru talman! Skydd av civilbefolkningen är något som Ukraina har fått jobba oerhört mycket med sedan Rysslands fullskaliga invasion. När nu totalförsvarsplaneringen pågår för fullt i Sverige är det också en viktig fråga för oss här. Jag kommer från Centerpartiets sida att ta upp flera viktiga områden i dagens debatt om skyddsrum, tillgänglighet och tillgänglighet över hela landet.

Fru talman! Det är välkommet att regeringen genom sin proposition nu lägger fram en ny lag om befolkningsskyddet. Centerpartiet anser att detta är viktigt och har motionerat mycket om det i riksdagen under tidigare mandatperioder.

En viktig del i befolkningsskyddet är att det ska omfatta hela befolkningen. Centerpartiet anser därför, i likhet med vad som anförs i en del remissvar, att tillgänglighetsfrågorna måste tas på allra största allvar. När det gäller nya skyddsrum som byggs menar Centerpartiet att de ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Är det så att det befintliga skyddsrumsbeståndet ska renoveras och fräschas upp är det också möjligt att göra det tillgängligt för fler.

Fru talman! Information är A och O. Det är viktigt att Sveriges invånare vet var skyddsrummen finns, och det är viktigt att olika aktörer – fastighetsägare, stat och kommun – informerar om detta. Likaså är det viktigt att informationen ska komma alla till del och finnas på flera olika språk och på lätt svenska.

Fru talman! Som Centerpartiet tidigare anfört finns det mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget starka skäl att se över och stärka säkerheten för civila vid höjd beredskap och i värsta fall krig. Inte minst är det viktigt att se över var i Sverige skyddet av civilbefolkningen brister i dag. Det finns områden och orter i landet där skyddsrummen är mycket få eller rent av helt saknas.

Givetvis finns det orter och platser där det av uppenbara skäl finns särskilda behov av hög kapacitet i befolkningsskyddet. Men det är som bland andra Försvarshögskolan påpekar: ”Mot bakgrund av bl.a. det ryska angreppet mot Ukraina, är det svårt att i förväg peka ut områden som har mindre behov av skyddsrum.” Detta betyder att människor i hela landet, i städer och kanske i större tätorter i landsbygdsnära områden behöver veta var de kan ta skydd.

Centerpartiet gör bedömningen att skyddsrum i flera delar av landet kommer att behövas mot bakgrund av detta och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med besked om hur man avser att tillgodose detta.

Fru talman! När det gäller ändringar i plan- och bygglagen ser Centerpartiet behov av att man redan i en tidig planprocess, exempelvis vid en större exploatering, kan planera för behovet av nya skyddsrum. Helst bör man redan innan man kommit så långt som till ett bygglovsärende ha en bild av hur behovet ser ut när det gäller just befolkningsskyddet runt om i landet. Då krävs det täta kontakter mellan kommuner och ansvariga myndigheter.

Behovet av riktlinjer, råd och stöd är uppenbart, i synnerhet mot bakgrund av den oro för att lagändringarna ska leda till mer utdragna bygglovsprocesser som vissa remissinstanser lyfter fram.

När man har kommit så långt att bygglovet ska sökas och huset ska uppföras bör frågan om skyddsrum kunna hanteras skyndsamt. Detta betyder självklart att regeringen på detta område behöver vara tydlig i sin styrning av de berörda myndigheterna.

Fru talman! Mot bakgrund av detta – och kopplat till vår följdmotion som behandlas i det här betänkandet – tycker vi att det är viktigt och bra att detta har kommit och att det är mycket bra levererat. Men vi har reservationer.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 5.

Fru talman! Uppbyggnaden av ett starkt svenskt totalförsvar pågår för fullt och har gjort så sedan ungefär tio år tillbaka.

En av de absolut viktigaste grundpelarna är personalförsörjningen i hela totalförsvaret, i Försvarsmakten, inom det civila försvaret och i de frivilliga försvarsorganisationerna. I mitt anförande kommer jag självklart att fokusera på alla delar inom Försvarsmakten och inom de civila delarna, räddningstjänst, pliktråd och mycket mer.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det görs oerhört mycket bra inom Försvarsmakten just för att stärka personalens förutsättningar att vidareutveckla sig, stanna kvar och få ökad status.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de kanske största utmaningarna framöver, när försvaret växer, krigsdugligheten ska öka och beredskapen ska bli ännu bättre. Vi ska bli fler officerare som ska verka i Sverige, och vi ska utbilda fler värnpliktiga, men vi ska också ut och bemanna Natostaber runt om i världen. Detta ställer högre krav på ännu mer personal som vill verka och jobba inom Försvarsmakten.

Centerpartiets bedömning är att bland annat utökade möjligheter till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och bättre villkor för officersaspiranter kan vara lämpliga åtgärder.

Vi vet, vilket även andra talare har uttryckt, att lönesättningen självklart förhandlas av parterna. Och så ska det vara. Men Centerpartiet vill samtidigt framhålla att det är viktigt att Försvarsmakten kan erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten och kanske stanna kvar i ytterligare några år eller återvända i tjänst efter att ha tjänstgjort i någon annan del. Det är viktigt framåt att vara en attraktiv och modern arbetsgivare. Det är också viktigt att man kan erbjuda attraktiva anställningar.

Vidare är det viktigt att vi får en mer jämställd försvarsmakt. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Dessutom måste Försvarsmakten säkerställa att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som inte hämmar rörelser eller begränsar exempelvis deras sätt att utvecklas och förmåga till strid.

Fru talman! Centerpartiet anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över och bli ännu bättre för att de ska kunna stå helt oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Centerpartiet anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska förbättras och att Pliktrådets ställning ska höjas.

Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskildes, individens, liv. Därför är det av särskild vikt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Centerpartiet anser därför att totalförsvarspliktigas dagersättning ska indexregleras för att följa samhällets prisutveckling, på samma sätt som andra saker räknas upp i samhället. Vi anser också att förplägnadsersättningen för värnpliktiga ska täcka de kostnader som den är avsedd att täcka genom exempelvis en indexreglering.

Jag vill framhålla att det regeringen har gjort kopplat till höjningar av dagersättningen är positivt. Från Centerpartiets sida anser vi dock att mer måste göras inom detta område.

Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationer som verkar över hela landet har en viktig roll både i den fredstida krisberedskapen och i det civila försvaret. Såväl ur ett folkförankringsperspektiv som ur ett rekryteringsperspektiv är det viktigt att de frivilliga försvarsorganisationerna finns utspridda i hela landet. Vi har en viktig roll i att stödja och hjälpa de frivilliga försvarsorganisationerna och förbättra deras möjligheter att utvecklas.

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden. Frivilligheten kommer att få en större roll när det civila försvaret fortsätter att byggas ut runt om i landet, inte minst kopplat till befolkningsskyddet. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten är det viktigt att ansvariga aktörer planerar för att använda sig av frivilliga under exempelvis krishantering och övningar. Organisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övning på ett mer systematiskt sätt. Det är också nödvändigt att verka för att avtal skrivs med samtliga frivilliga försvarsorganisationer.

Herr talman! Att civilplikten är återaktiverad är något som Centerpartiet tycker är väldigt bra. Något annat som är glädjande är den utbildning som ges inom civilplikten och den kommunala räddningstjänsten. Utbildningen sker på Myndigheten för civilt försvars utbildningsplatser. Det är också glädjande att MCF använder den kommunala räddningstjänstens utbildningsplatser för att utbilda inom civilplikten runt om i landet. Att kunna utbildas nära området där man ska verka och att känna till lokalsamhället är avgörande för motståndskraften och försvarsviljan.

Herr talman! Senare under detta riksmöte kommer det att komma både en proposition om personalförsörjningen inom det militära försvaret och en proposition kopplad till det civila försvaret. Dessa propositioner är viktiga, och vi i Centerpartiet kommer självklart att granska dem noga. Det är nödvändigt med fortsatta förstärkningar av personalförsörjningen inom hela totalförsvaret.

Herr talman! Det görs mycket bra för att stärka personalens förutsättningar att verka inom hela totalförsvaret. Jag hoppas att ännu fler saker har gjorts när vi står här nästa år och debatterar personalförsörjningen inom totalförsvaret. Jag hoppas att de lågt hängande frukterna är sådant som vi kan genomföra och att det som behöver göras på längre sikt har påbörjats. Personalen är verkligen grunden för att vi ska lyckas med uppbyggnaden av totalförsvaret.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 8.

Herr talman! I svåra tider krävs det samling och handling och att vi alla arbetar mot samma mål och med idén om att alla behövs. Det är i de starka lokalsamhällena som vi bygger motståndskraft, försvarsvilja och en känsla av att vi ska och vill skydda vår demokrati och de mänskliga rättigheterna och att man ska få älska och leva med den man vill.

När vi nu debatterar totalförsvaret kommer jag att gå in på en hel del olika saker som bygger Sveriges totalförsvar starkare. Det handlar både om det som görs och om det som Centerpartiet tycker är viktigt i detta.

Herr talman! Just nu byggs Sveriges totalförsvar starkare. Det byggs ut i hela landet. Det planeras och byggs nya regementen. Det planeras för skyddsrum och omsättningslager för spannmål. Utbildningar hålls på många platser runt om i landet. Hemma vid köksborden och i lunchrummen pratas det kanske om vad som kommer att hända och om man är förberedd om någonting händer.

I mitt anförande kommer jag att gå in på det stora, som vi påverkar här i kammaren, men också på det som verkligen sker vid köksborden och i lunchrummen.

Herr talman! Jag vill börja med det militära försvaret och nämna några punkter som är viktiga för att stärka totalförsvaret och göra Sverige till en ännu säkrare plats.

Det första som jag vill lyfta är Sveriges inträde i Natoalliansen och det samarbete som vi nu har. Sverige har gjort en fantastiskt fin och bra resa in i alliansen, och det arbetet ska fortsätta och stärkas alla dagar och alla år framöver. Tillsammans i alliansen är vi tryggare.

På hemmaplan är det viktigt både att den beslutade grundorganisationen byggs ut och blir färdig och att den ständigt utvecklas. Centerpartiet ser alla försvarsgrenar som lika viktiga, och de måste hänga ihop.

Krigsdugligheten ska öka i våra olika krigsförband, vilka vi beslutade om i totalförsvarsbeslutet. Den kanske allra viktigaste frågan är att personalförsörjningen i det militära försvaret måste hänga ihop med materielanskaffningen och också utbyggnaden av infrastrukturen. Personal, materiel och infrastruktur måste hänga ihop i alla beslut som tas. Det viktiga både för att stärka Sveriges totalförsvar och för att kunna samverka i Natoalliansen är att bygga ut och fatta de kloka och bra beslut som gör att Sverige kan bidra till att stärka värdlandsstödet i Sverige och till våra grannländer.

Herr talman! Kopplat till totalförsvaret måste jag också nämna det som rör den digitala världen. Just nu, under denna debatt, kanske Sverige utsätts för stora eller små cyberangrepp. Det kan vara saker som vi aldrig kommer att upptäcka men också sådant som vi kommer att upptäcka. Centerpartiet har föreslagit att ett cyberhemvärn ska instiftas och byggas upp för att sätta ett ännu större fokus på cybersäkerhet och för att kunna stoppa cyberattacker från antagonister.

Herr talman! Näringslivet är en oerhört viktig del i att stärka totalförsvaret. Hela näringslivet i Sverige måste vara med i att bygga ett starkare totalförsvar runt om i hela landet. Jag ska gå in på en del som jag tycker är väldigt viktig att lyfta när vi pratar om totalförsvaret, och det är kopplingen till livsmedelsförsörjningen i händelse av kris och krig.

Sverige är beroende av import av insatsvaror, exempelvis foder, utsäde, fröer, bekämpningsmedel och reservdelar, och när nu kriget rasar i Mellanöstern, där exempelvis handelsgödsel tillverkas, blir vi ännu mer sårbara. Försvarsberedningen föreslog omsättningslager för spannmål, och det är jättebra att detta nu har kommit igång i de fyra norra länen. Jag och Centerpartiet kommer att följa frågan för att se hur det kan tas vidare och kanske även kan utvecklas till att omfatta hela landet.

I budgetpropositionen för 2026 finns det också avsatta medel just för att bygga lager för insatsvaror. Det är oerhört viktigt att uppbyggnaden av lager för insatsvaror kommer igång. Nu är det läge att verkligen visa handling – saker och ting behöver inte utredas mer när det gäller lagerhållningen.

Herr talman! Kriget i Ukraina fortsätter med dagliga hemskheter. Det påverkar Ukraina djupt, men det påverkar också övriga Europa. Sverige och Europa måste fortsätta att stötta Ukraina med materiel, reservdelar, forskning och innovation och verkligen stå på Ukrainas sida framöver. Civilbefolkningen har under åren av krig drabbats oerhört hårt. Det gäller även den gångna vintern. Det är oerhört viktigt att både Sverige och övriga Europa fortsätter att stötta Ukraina och civilbefolkningens behov.

Herr talman! I denna debatt om totalförsvaret vill jag även lyfta fram de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. Dessa organisationer bidrar genom sin närvaro i hela landet på ett viktigt sätt till folkförankring, försvarsvilja och samlad totalförsvarsförmåga. För att kunna planera och bemanna för krigets krav behöver dock de frivilliga försvarsorganisationerna ha aktuell kunskap och hela tiden bjudas med i planering och övningar i hela samhället.

Hemvärnet har en hög beredskap och mycket god lokalkännedom runt om i hela landet och skapar därmed förutsättningar för krigsförbanden att mobilisera för att skydda och bevaka viktiga områden och anläggningar. Vidare har också hemvärnet en viktig roll i värdlandsstödet. För att kunna utföra sin roll behöver modernare och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet så att de ständigt kan utvecklas.

Centerpartiet har länge drivit på att vi vill se en starkare frivillighet både vid fredstida kriser och i ett modernt civilt försvar. Det är viktigt att kommunerna och regionerna tänker frivillighet också i ett scenario av höjd beredskap och att man där utvecklar verksamheten tillsammans. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika viktiga områden och kan ha en viktig roll inte minst kopplat till befolkningsskyddet.

Civilsamhällets aktörer kan också ha en aktiv roll både i den operativa krishanteringen och det konsekvensförebyggande arbete som behöver ske. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv behöver bli bättre på en bred front i hela samhället. Frivilliga behöver komma in i utbildning och planering men också i övningar på ett ännu mer systematiskt sätt. Därtill behöver avtal och överenskommelser regelbundet skrivas och uppdateras.

Herr talman! Jag brukar i alla debatter som rör totalförsvaret nämna två viktiga saker som vi ibland glömmer men som är en viktig del i att stärka Sveriges totalförsvar och därför aldrig får glömmas. Det är folkbildningen, och det är samlingslokaler med bygdegårdar, Folkets hus och nykterhetsrörelsens Våra Gårdar. Dessa kan tillsammans verkligen stärka uppbyggnaden av totalförsvaret och få med hela svenska folket i att förstå allvaret och att det är tillsammans som vi bygger ett starkare totalförsvar.

Med detta, herr talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 15.

(Applåder)

Fru talman! Kriser kommer, och kriser går. Så har det alltid varit, och det kommer att vara så även framöver. Vi kommer att få leva med kriser och måste hela tiden jobba för att göra det lättare att klara av dem.

Fru talman! Centerpartiet har under många år uppmärksammat att svensk räddningstjänst behöver utvecklas så att alla som bor i Sverige, i städer och på landsbygden, ska kunna känna samma trygghet och säkerhet. I dag varierar det beroende på var i landet man bor.

Under många år har det varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän, framför allt till landsbygden. Det finns emellertid goda exempel på kommuner som har lyckats bredda sin rekrytering med hjälp av enkla metoder. Dessa goda exempel bör spridas så att man kan ta efter dem på andra håll i landet. Myndigheten för civilt försvar bör i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner göra mer för att lyfta fram och sprida dessa goda exempel och tala om hur man kan lyckas med rekrytering av deltidsbrandmän i hela landet.

En sak som emellanåt kan försvåra för snabb inryckning om det värsta inträffar är att det inte alltid är den närmaste räddningstjänststationen som rycker ut när något händer. Det bör vara närhetsprincipen som ska gälla. Exempelvis administrativa eller geografiska gränser ska inte sätta käppar i hjulet för det.

Fru talman! Regeringen behöver också ta större ansvar för att se till att kommunerna har de rättsliga verktyg de behöver för att se till att fler utbildar sig inom räddningstjänsten och till brandmän. I dag sker utbildning av räddningstjänstpersonal främst genom de utbildningar som Myndigheten för civilt försvar ger på olika nivåer.

Det är viktigt för likvärdigheten i landet att utbildningar inom räddningstjänsten ges i den utsträckning som motsvarar kommunernas behov av utbildad personal. Genom att skapa fler utbildningsplatser för brandmän ökar man också den statliga närvaron runt om i landet. Inte minst brandmännens och räddningsledarnas specialistkompetenser när det gäller att bekämpa stora skogsbränder kan behöva utvecklas och öka.

Centerpartiet vill, precis som flera andra talare har sagt, välkomna det goda arbete som regeringen har initierat för att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten.

Fru talman! Jag nämnde tidigare goda exempel. Jag vill därför lyfta fram räddningstjänsten i Ljungby, i Kronobergs län, där man just för att bemanna de lokala brandvärnen runt om i kommunen har tagit hjälp av lokala LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, i kommunkretsen. Det är när det offentliga och det civila samarbetar som vi lyckas åstadkomma resultat och ökar motståndskraften.

Fru talman! Drönare har blivit ett allt viktigare verktyg för räddningstjänsten, som man kan använda inför och under olika insatser. Men de skulle kunna användas i ännu större utsträckning. Med drönare kan räddningstjänsten snabbare och smidigare skaffa sig en överblick över ett potentiellt insatsområde, lättare lokalisera en skogsbrand och snabbare ta reda på var en olycka har skett om det är på en lång väg utan mobiltäckning. Drönare kan också förses med exempelvis hjärtstartare och nå en person med hjärtstopp före till exempel en utryckande brandbil eller insatsbil. I dagsläget omgärdas dock räddningstjänstens möjligheter att använda drönare av alltför mycket byråkrati och höga kostnader.

Fru talman! Jag vill betona att det här betänkandet handlar om samhällets krisberedskap. Men vi håller samtidigt på att bygga upp hela totalförsvaret. Uppbyggnaden av totalförsvaret och samhällets krisberedskap får inte ställas mot varandra. Båda behövs.

Totalförsvaret är all verksamhet som sker runt om i landet för att rusta oss till ett tryggare samhälle om kriget, det värsta, skulle inträffa. I krisberedskap räknar vi kanske oftare in skogsbränder, översvämningar, bussolyckor och mycket annat.

Just begreppen krisberedskap tillsammans med det civila försvaret och totalförsvaret i stort får inte ställas mot varandra. Vi måste kunna jobba med båda delarna. De hör verkligen ihop.

Fru talman! Sverige utsätts i dag för cyberattacker med geopolitiska, ekonomiska och försvarsmässiga syften av statsaktörer eller statsunderstödda aktörer. Ofta är de både anonyma och förnekbara, och det finns en uppenbar risk att de kommer undan och varken avslöjas eller straffas för sina handlingar.

Kostnaden för aggressiva statsunderstödda cyberaktiviteter mot Sverige måste höjas, och det rejält. Centerpartiet anser att Sverige oftare och tydligare ska uttala sig om och markera mot de cyberangrepp vi utsätts för. Centerpartiet anser också att det är på tiden att vi förmår möta de hot som kommer och agera på ett mycket tuffare sätt. Det är en del av vårt lands motståndskraft att agera när vi blir utsatta i cyberdomänen.

Sverige behöver också ha förmåga att snabbt skydda viktiga tillgångar och spåra, störa och slå tillbaka mot angripare. I dag gör Försvarsmakten ett stort arbete när det gäller det. Centerpartiet tycker att det är viktigt och bra, men med tanke på den digitala samhällsutvecklingen bör det självklart utvecklas. Cyberkompetensen i samhället måste också breddas och öka. Vi ser bland annat yrkeshögskolorna som en viktig del i det arbetet.

Fru talman! I krig och kriser är folkförankringen, försvarsviljan och motståndskraften kanske det allra viktigaste. Vi ser när större kriser uppstår hur civilsamhället och lokalsamhällen runt om i hela landet ställer upp och vill vara med och hjälpa till. Vi har sett det vid de skogsbränder och översvämningar som skett, vi ser det när snöstormar inträffar och vi såg det verkligen under pandemin.

Här är det verkligen viktigt att hela samhället verkar och jobbar tillsammans – det offentliga, näringslivet och självklart också civilsamhället. Dit hör givetvis även de frivilliga försvarsorganisationerna. Men det behövs mer samarbete och självklart satsningar på att få med hela befolkningen i arbetet med uppbyggnaden av totalförsvaret och krisberedskapen. I detta arbete har folkbildningen, kyrkan, samlingslokaler som bygdegårdar och kanske även de ideella idrottsföreningarna en oerhört viktig del.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.

Herr talman och statsrådet! Det civila försvaret är verkligen all verksamhet som bedrivs runt om i landet. Det gäller alla – vi är alla en del av det civila försvaret. I det civila försvaret är planering, övning, ansvar och styrning det absolut viktigaste.

I den riksrevisionsrapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad som vi diskuterar i dag beskriver Riksrevisionen, som tidigare kollegor har pratat om, att det fram till nu har funnits en otydlighet i ansvar och styrning. Detta är också något jag får höra mycket när jag reser runt i landet och träffar kommuner, regioner och organisationer.

Regeringen har till våren aviserat en proposition vid namn Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig med åtgärder inom detta område. Det är väldigt bra. Det måste bli tydlighet när det gäller ansvar, styrning och ekonomiska medel till kommuner och regioner. Vi i Centerpartiet kommer att läsa propositionen noga. Det måste bli ännu mer verkstad framöver, och vi måste alla jobba tillsammans för att stärka det civila försvaret i hela landet.

Herr talman! Centerpartiet anser att förmågan till ledning i totalförsvaret behöver utvecklas både inom alla ledningsnivåer och mellan nivåerna. Förmågan att fatta beslut vid osäkra situationer behöver utvecklas på alla nivåer – allt från kriser som inträffar i kommuner och regioner runt om i landet till större och allvarligare händelser. Det behöver ske såväl lokalt och regionalt som kopplat till det politiska ledarskapet i regering och riksdag.

För att detta ska bli möjligt behöver styrningen av den fredstida krisberedskapen bli tydligare och mer reglerad och hänga samman med hela totalförsvarsperspektivet. Centerpartiet anser att en sömlös övergång med minskade sårbarheter och otydligheter kring roller, ansvar och regelverk är nödvändig. Det är av yttersta vikt att mandat är kända och övade i förväg. Just att öva går inte att göra för mycket.

Centerpartiet står bakom det som Försvarsberedningen har skrivit i sina rapporter sedan flera år tillbaka: Planerar vi för krig klarar vi också en kris. Detta ska självklart gå hand i hand.

Herr talman! Centerpartiet anser att beslutsfattandet på kommunal och regional nivå är av avgörande vikt. Därför anser vi att en översyn bör göras av hur kommun- och regionpolitiker i kommun- och regionstyrelser runt om i landet ska kunna fullfölja sina uppdrag under höjd beredskap och krig.

Under höjd beredskap och krig har både kommun- och regionstyrelserna det politiska ansvaret för all ordinarie verksamhet och för sina respektive delar av det civila försvaret. Centerpartiet anser därför att frågan om hur man ska krigsplacera politiska företrädare runt om i landet bör ses över.

Herr talman! Det fruktansvärda som händer i Ukraina måste få ett slut. Vi har stöttat och hjälpt Ukraina fram till nu och ska fortsätta göra det framåt. Samtidigt kan vi lära oss saker av Ukraina, kopplat både till det militära och det civila försvaret.

Det civila försvaret på hemmaplan är något som alla behöver ha i beaktande. Alla måste känna att de är en del av det. Jag vill särskilt lyfta att det offentliga, näringslivet och civilsamhället tillsammans måste arbeta för att vi ska stå starkare tillsammans och klara av tuffa och svåra påfrestningar om så blir fallet.

Herr talman! När nu Försvarsberedningen har startat sitt arbete är det viktigt att vi följer detta och ser hur totalförsvarsuppbyggnaden går. Deras arbete måste fortsätta och bli ännu bättre. Jag vill – och det är ett tydligt besked även från Centerpartiet – att vi fortsätter ha bred enighet i de frågor som rör uppbyggnaden av totalförsvaret. Det är tillsammans vi står starkare mot främmande makt och mot sårbarheter i samhället.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 2.

Herr talman! Vi utsätts dagligen för attacker i cyberdomänen, och medan vi står här och debatterar blir någon, något företag eller någon organisation utsatt. Det är en ny verklighet som vi behöver förbereda oss väl för.

Centerpartiet välkomnar att regeringen har lämnat förslag om en ny cybersäkerhetslag. Även om lagen är efterlängtad vill Centerpartiet framföra ett antal synpunkter. Centerpartiet efterlyser mer tydlighet vad gäller ledningens ansvar för att cybersäkerheten i en verksamhet lever upp till lagens krav. Enligt NIS 2-direktivet, en av orsakerna till lagen, skulle ledningen inom enskilda verksamheter få ett personligt ansvar för överträdelser av kraven på säkerhetsåtgärder. Detta saknas i cybersäkerhetslagen och har i praktiken ersatts av ett krav på att ledningen ska utbildas.

Denna förändring medför kraftigt minskade krav på ledningen i utpekade och för samhället kritiska organisationer. Tydlighet och ansvar är A och O.

Herr talman! Flera remissinstanser har påpekat brister i den föreslagna lagen när det gäller vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas. För många aktörer kan den nya lagen tydligt omfatta en del av verksamheten, medan andra delar inte är relevanta. Det bör förtydligas hur lagen ska tolkas och om det endast är de delar av verksamheten som påverkar säkerheten i relevanta tjänster som ska omfattas. Dagens otydlighet kan skapa stora problem för mindre företag, exempelvis inom de gröna näringarna, vilket LRF har varit noga med att påpeka.

Regeringens förändringar på cyberområdet skapar inte optimala förutsättningar för att stärka motståndskraften hos svenska företag och mindre organisationer. Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma med klargöranden i dessa frågor för att undvika orimliga krav på mindre företag och organisationer.

I regeringens förslag till cybersäkerhetslag finns möjlighet att ta ut sanktionsavgifter vid överträdelser. Enligt förslaget kan sanktionsavgiften bestämmas till högst 10 miljoner euro för företag respektive 10 miljoner kronor för 20 offentliga organisationer. Det är en kraftig differens i bötesbeloppet som tillsammans med otydligheten om när sanktioner kan bli aktuella skapar risk för orimliga skillnader mellan olika organisationsformer.

Centerpartiet anser att man bör se över sanktionsavgifternas utformning för att säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och förutsägbara, särskilt för de mindre verksamheterna. Centerpartiet anser också att lagen missar att harmonisera sanktionsavgifternas storlek mellan cybersäkerhetslagen och säkerhetsskyddslagen, vilket kan skapa ojämlik behandling och osäkerhet. Centerpartiet anser vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.

Herr talman! Det bör vidare klargöras vilka myndigheter som ansvarar för tillsyn och tillämpning av cybersäkerhetslagen respektive säkerhetsskyddslagen. Vidare bör man säkerställa samordning mellan de båda regelverken för att undvika att flera myndigheter har överlappande tillsyn och att samma typ av överträdelse leder till olika sanktioner beroende på vilket regelverk den hanteras under. Regeringen måste också tydliggöra myndigheternas ansvar genom kravställningar i regleringsbrev och i instruktioner till myndigheterna.

En majoritet av Sveriges företag påpekar att de behöver ökat stöd och information från myndigheter för att skapa den höga nivå av cybersäkerhet vi alla vill se. Denna lag är inget undantag och riskerar att bidra till ökad osäkerhet. Det behövs en nationellt samordnad tillsynsmodell där roller och ansvar förtydligas. Centerpartiet anser därför att en nationell koordineringsmekanism för tillsyn och kunskapsdelning bör införas, så att om en myndighet utövat tillsyn över en verksamhet kan andra tillsynsmyndigheter också ta del av den.

Finansiering och stöd till mindre aktörer som inte tidigare omfattats av liknande lagstiftning behövs om det ska vara möjligt att leva upp till lagen i tid. Alternativt anser Centerpartiet att det finns behov av ett stegvis införande av lagen så att mer tid ges till de organisationer som inte har så stora resurser och kompetens på området. Det är särskilt relevant för mindre företag och organisationer.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation, nummer 2. Jag vill också tillönska talmannen, ledamöter och ersättare i försvarsutskottet samt försvarsutskottets kansli en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! Är demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och alla människors lika rätt och värde viktigt? Är det viktigt att vi skyddar detta? Jag hoppas verkligen att alla säger ja, och gör vi det är det viktigt att vi fortsätter stärka vårt totalförsvar i Sverige.

Centerpartiets budgetmotion fokuserar på att stärka jobb, företagande och tillväxt, att sänka klimatutsläppen och att investera i välfärd och infrastruktur i hela landet.

Sverige står inför flera djupgående och sammanlänkade kriser. Centerpartiets budget är ett liberalt och grönt alternativ som tar ansvar för Sveriges ekonomi, klimat och sammanhållning. Centerpartiets politik skapar förutsättningar för en starkare och mer hållbar framtid i hela landet.

För att klara framtidens utmaningar krävs en politik som försvarar grundläggande principer: att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete, att företagen är den jobbskapande motorn för svensk tillväxt och att välfärden ska vara tillräcklig och av god kvalitet i hela landet. Och det ska vara en klimatpolitik som underlättar den gröna omställningen.

Herr talman! Ställda inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europa och en alltmer hotfull rysk regim har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen under mycket lång tid – detta redan i arbetet i Försvarsberedningen.

Strax före sommaren kom riksdagens samtliga partier överens om en ökning av anslagen till Natos nya utgiftsmål på 3,5 procent av bnp årligen samt ytterligare 1,5 procent till bredare försvarsrelaterade investeringar, exempelvis inom det civila försvaret. Det är viktigt att dessa nya mål nås, och Centerpartiet lägger stor vikt vid att hedra den breda politiska överenskommelsen inom försvarsområdet.

Samtliga partier är också överens om att 50 miljarder av de 300 lånefinansierade miljarderna ska gå till just det civila försvaret. I arbetsgruppen var Centerpartiet särskilt drivande just för att få till satsningar inom det civila försvaret.

Herr talman! Centerpartiet ser att hela försvaret fortsatt behöver stärkas – armén, flygvapnet, marinen och självklart hemvärnet. Det handlar om personal, infrastruktur, materiel och mycket mer. Varje dag genomför Försvarsmakten så mycket bra verksamhet som ska se till att skydda oss i alliansen – i dag och i morgon.

I den digitala arenan pågår cyberattacker dygnet runt. Centerpartiet har i årets budget föreslagit att ett cyberhemvärn ska inrättas så att arbetet med cyber och de hot som finns där kan stärkas ytterligare.

Herr talman! Den uppgörelse mellan riksdagens partier som jag nämnde tidigare är oerhört viktig. Jag är som centerpartist jättestolt över den överenskommelsen. Den visar att detta är en viktig fråga och att vi behöver komma överens. Centerpartiet anser dock att fler satsningar behövs på sikt, och därtill fler uppoffringar, för att alla ska förstå att världen tyvärr har förändrats.

Centerpartiet kommer att fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar ska komma på plats och för att de beslut som är fattade av riksdagen ska få genomslag i hela landet. När ökade krav ställs på kommuner och regioner i fråga om civilt försvar behöver finansieringsprincipen fortsättningsvis få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd av samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i det civila försvaret över hela landet.

Centerpartiet anser att beredskapen behöver stärkas på en rad punkter – från infrastruktur och livsmedelsförsörjning till inhemsk drivmedelsproduktion och energiproduktion, samlingslokaler som bygdegårdar och inte minst folkbildning. I det stora hela är det också investeringar som är viktiga för att förbättra förutsättningarna för tillväxten, företagandet och välfärden i hela landet. Ja, allt hänger verkligen ihop. Resurserna till såväl det militära försvaret som det civila försvaret måste användas till konkreta insatser så snabbt och kraftfullt som möjligt.

Vid Centerpartiets partistämma i november antog vi programmet 10 miljoner försvarsberedda svenskar. Det är precis vad det handlar om. Alla måste vara beredda, och alla måste ha en plats i totalförsvaret. Totalförsvaret gäller alla, och det gäller hela landet.

Herr talman! Stödet till Ukraina måste fortsätta att vara prioriterat för Sverige, EU och Nato. Det hemska som Ukraina får utstå måste få ett slut, och Sverige måste stå vid Ukrainas sida så länge som det verkligen behövs. Vi i Centerpartiet har under flera år pratat om att vi vill se att 1 procent av bnp ska gå till olika stödpaket till Ukraina. Alla de förslag om stödpaket som kommit från regeringen till riksdagen har Centerpartiet stått bakom, och vi kommer att fortsätta kämpa för att Ukraina ska få det som man behöver.

Herr talman! Vi lever i oroliga tider och har så gjort sedan Ryssland annekterade Krim, redan 2014. Dock har vi kanske inte velat se det förrän för bara några år sedan. Samtidigt som vi i Sverige och hela västvärlden rustar för att skydda vår demokrati och det vi tror på måste vi från politiken ändå kunna förmedla framtidstro och hopp – en framtidstro där vi tror på en ljusare framtid, där våra värderingar och sätt att leva är de rätta och där vi skapar en bättre värld tillsammans.

Som avslutning, herr talman, vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande i detta betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Det här är en fråga som är viktig att lösa, förhoppningsvis tillsammans, så att ersättningarna för de värnpliktiga blir bättre.

Som jag sa inledningsvis har jag två frågor som verkligen är spridda på kartan över frågor som rör totalförsvaret.

Helena Bouveng talade i sitt anförande om att livsmedelsförsörjningen ska stärkas, vilket Centerpartiet självklart står bakom. Det är frågor som vi har haft inom ramen för Försvarsberedningen men också inom ramen för den överenskommelse som träffades här strax före midsommar.

Regeringen har gått vidare med att man vill se omsättningslager av spannmål, och det är de fyra nordligaste länen som har varit aktuella för detta. Det är verkligen jättebra, och det är viktigt och bra att detta kommer på plats. Det står jag verkligen fullt och helt bakom.

Men det som min fråga rör är att tanken, utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder och utifrån hur vi väljer att ha den här typen av omsättningslager för spannmål, är att lagren kommer att bli så stora att man troligtvis inte kommer att kunna lagra spannmål på fler än ett fåtal platser, exempelvis på Lantmännens anläggningar. Det är jättebra. Men för att sprida spannmålen och för att få ett mer redundant system vore det faktiskt bra att kunna lagra spannmålen exempelvis på gårdsnivå ute hos de gårdar som känner att de skulle vilja ta detta ansvar och verkligen bidra i detta.

Det som blir min fråga kopplad till omsättningslagren, framför allt i de fyra nordligaste länen men också i de andra länen om vi börjar lagra spannmål där, är om regeringsföreträdarna, Moderaterna och även andra är villiga att se över om spannmålslagring kan ske även på mellanstora gårdar och mindre gårdar.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Helena Bouveng för anförandet men också för det samarbete som finns i försvarspolitiken. Jag tycker att det stärker Sveriges försvarsförmåga och tron på det arbete som politiken verkligen ska utföra.

Jag hade tänkt ställa frågor till statsrådet, men jag tänkte att jag ändå kan ställa två olika frågor från helt olika delar av skalan. Jag hoppas att ledamoten Bouveng kan svara så gott som möjligt.

Jag tänkte fortsätta lite grann på den fråga som tidigare ställdes av Hanna Gunnarsson om de värnpliktigas ersättningar. Hanna Gunnarsson var inne på det i sitt sista inlägg, och jag undrar om Helena Bouveng kan utveckla det lite grann.

Värnpliktsrådet har ju beslut på att man vill se en årlig indexuppräkning av dagersättningen. Jag vet att även flera partier, exempelvis Centerpartiet, har det som beslut. Vi fick höra här att ersättningen inte har höjts på länge, och det borde verkligen ha gjorts. Då är min fråga – och Helena Bouveng kanske vill svara utifrån det moderata perspektivet – om man framåt ser att en indexuppräkning av dagersättningen för de värnpliktiga vore det bästa. Helena Bouveng får som sagt gärna svara dels utifrån hur regeringen tänker och dels utifrån hur Moderaterna ser på den här frågan.

Herr talman! Ukraina slåss inte bara för sin egen frihet. De slåss mot ett aggressivt Ryssland, som har startat sitt anfallskrig i syfte att omkullkasta den europeiska säkerhetsordningen. Därmed strider Ukraina också för hela Europas frihet.

Kriget har redan fått enorma konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Sverige och hela västvärlden. En av konsekvenserna blev tidigt Finlands och Sveriges resa in i Nato. Nu pågår det handfasta arbetet med att bygga upp ett starkt svenskt totalförsvar samtidigt som vi genomför stora försvarssatsningar i samarbete med våra allierade.

Herr talman! När Sverige nu är medlem i Nato behöver vi delta fullt ut i alliansens verksamhet, inte lite och inte ibland utan fullt ut. Propositionen Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 visar på vikten av att Sverige ska och måste delta fullt ut och självklart när vi får frågan.

Försvarsutskottet besökte under 2025 FLF Lettland och Sveriges deltagande där. Att på plats i Lettland få ta del av det bidrag som Sverige hade där var värdefullt och viktigt för oss inför de framtida beslut vi ska fatta, exempelvis det som ligger på bordet här i dag.

Jag vill verkligen tacka alla soldater, sjömän, män och kvinnor som under 2025 deltagit i Natos verksamhet för Sveriges räkning.

Herr talman! Centerpartiet har ingen följdmotion på denna proposition utan står helt bakom förslaget i både propositionen och betänkandet.

Fru talman! Att Sverige är ett land som bygger säkerhet tillsammans med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det svenska Natomedlemskapet, som kraft sätts bakom just de orden. Nu kan vi samlat och solidariskt bidra till att fortsatt ge ett starkt stöd till Ukraina och ett kraftfullt svar på Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Det, tillsammans med klimatinsatser, är de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna just nu. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör Sveriges roll i Nato.

Sverige ska vara en aktiv partner på den internationella arenan. Vi ska bidra till fred, säkerhet och utveckling av människors livschanser och rättigheter i världen. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra. Även det som händer långt bort påverkar var och en av oss. Det som händer globalt påverkar lokalt.

Den liberala världsordningen har skapat välstånd och stabilitet, men också en möjlighet för världens stater att lösa problem tillsammans. Nu ser vi hur denna världsordning är under fullskalig attack från dem som gör anspråk på att styra världen genom stormaktsspråk: Kina, USA, Ryssland och några till, som helst vill göra upp spelreglerna bakom de mindre staternas ryggar.

Fru talman! Sverige får inte och ska inte tystna under auktoritära ledares maktspråk. Vi ska heller inte ha en utrikespolitik som är inåtvänd och nationalistisk. En global utblick är fortsatt viktig. Svensk utrikespolitik får inte bidra till att länder i det globala syd tar avstånd från oss eller från andra liberala demokratier. Den ska inte heller bidra till att vi försvagas på bekostnad av exempelvis ryskt och kinesiskt inflytande.

Den liberala demokratin är kärnan i Centerpartiets utrikespolitik. Vi vill ha en utrikespolitik som försvarar och främjar demokrati och mänskliga rättigheter, motverkar korruption, stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och stärker vårt samarbete med andra demokratier runt om i världen.

I en tid av stora globala omvälvningar ska Sverige vara en pålitlig, självklar och ledande röst för frihet, frihandel, demokrati, rättsstatens principer och den multilaterala världsordningen. Den multilaterala världsordningen måste försvaras och utvecklas. Den får inte försvagas ytterligare. Sverige ska vara en stark och ledande röst för FN och dess domstolar, som är ryggraden i det multilaterala systemet.

Globalt står världen inför nya utmaningar. Det handlar bland annat om nya motsättningar mellan stormakter, kärnvapenupprustning och effekter av klimatförändringarna. Rysslands krig i Ukraina får inte bara fruktansvärda konsekvenser i Ukraina utan påverkar hela Europa. Kriget mellan Israel och Hamas i Gaza har fått oerhörda civila konsekvenser och spridningseffekter. Även andra långvariga konflikter runt om i världen ställer krav på agerande från demokratiska aktörer, exempelvis EU.

Fru talman! Sammantaget krävs en långsiktig utrikespolitik där handel, säkerhet och bistånd hänger ihop och där diplomatins goda förutsättningar får verka. Men framför allt krävs det en modig utrikespolitik där Sverige står upp för mänskliga rättigheter och en multilateral världsordning även när det blåser riktigt kallt omkring oss.

Med detta, fru talman, ber jag att få hänvisa till Centerpartiets budgetmotion samt till vårt särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Då det är min första gång i utrikesutskottets debatt vill jag också tillönska utskottets ledamöter och kansliet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar landsbygdsminister Kullgren för svaret. Jag delar bilden att älgen är en del av förvaltningen av olika arter och att annat klövvilt har ökat. Det man mest springer på i våra skogar är nog andra hjorttyper och vildsvin. Men älgen har varit, är och kommer att vara viktig även framåt.

Jag tror att det är viktigt att hitta en modell som kan accepteras av så många som möjligt, framför allt kopplat till de jägarorganisationer och den jaktkår vi har. Vi vill ju stärka dessa som en del av svensk folkrörelse, vilket jag inledde med att säga, och få fler som jagar, inte färre. Vi vill också att fler ska välja att äta älgkött och att det ska serveras viltkött på restauranger, i skolkök och inom äldreomsorgen.

Mitt medskick blir därför en förhoppning om att arbetet i utredningarna, på departementet och sedan i de statliga myndigheterna och verken ska genomsyras av att detta ska passa så många jägare som möjligt så att de inte återigen ifrågasätter de avgifter som betalas och undrar vart pengarna går eller inte går. Låt oss hoppas att detta nu blir ett sätt att göra en mer balanserad och rättvis bedömning utifrån de avgifter som betalas runt om i landet.

Jag vill avslutningsvis tacka statsrådet för svaren och interpellationsdebatten, och jag hoppas att vi kan fortsätta att följa frågan tillsammans för att komma till rätta med den.

Herr talman! Tack, statsrådet Kullgren, för svaret! Det här är en fråga som verkligen engagerar. Jag hänvisar till Västra Götaland, men jag är helt övertygad om att frågan om fällavgifter för älg engagerar på många andra håll i landet också. Jag har själv motionerat om just den frågan i riksdagen kopplat till att systemet behöver ändras och anpassas efter dagens förutsättningar, också för att få bort de länsvisa eller regionala skillnader som innebär att kostnaderna och det man betalar in i avgifter skiljer sig så mycket inom landet.

Jag skulle vilja påstå att när det gäller frågor som engagerar väljare runt om i hela landet är detta en köksbordsfråga för den svenska jägarkåren. Den har diskuterats under lång tid och var kanske framför allt aktuell när älgjakten inleddes för några månader sedan.

Utredningen som sker kopplat till jaktlagstiftningen är självklart oerhört viktig och välkommen. Det är bra att man försöker se till att det blir mer likvärdigt utifrån avgifterna och hur detta ska se ut.

Statsrådet hänvisar i svaret till förslagen i delbetänkandet och att man får se vad som kommer fram i det slutgiltiga förslag som presenteras och som det också kommer att fattas beslut om längre fram.

Jag vill även i debatten om den här interpellationen ta tillfället i akt att gå tillbaka till det jag sa i den tidigare interpellationsdebatten om den lokala förankringen och vem systemen vi bygger i Sverige utifrån lagstiftningar eller olika handläggningsmetoder ska vara anpassade för. Ska de anpassas efter vad vår svenska jägarkår tycker och hur jakten fungerar eller efter vad myndigheterna tycker passar bäst?

Jag anser att mer måste göras för att få balans. Det här ska inte enbart ske på den statliga förvaltningens sätt utan måste också anpassas, för även i den här interpellationen handlar det ju i grunden om ideellt engagerade människor med stort jaktintresse. De bidrar, som landsbygdsministern var inne på, till den biologiska mångfalden, till att skog och mark sköts och till att vi håller efter vårt vilt. De bidrar även till att stärka beredskapen.

Jag har en andra fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren om detta. Det har ju inkommit remissvar från dem som berörs av utredningen kring jaktlagstiftningen. Hur kan regeringen jobba med att säkerställa att man får till någon form av modell som både är anpassad till vår svenska jägarkår och passar vår svenska förvaltningsmodell? Vi får inte återigen hamna i att avgifterna ökar i vissa län och är lägre i något annat län och att man inte vet om de används till det som vi har sagt från början. Hur vill landsbygdsministern och regeringen säkerställa att man verkligen försöker anpassa detta efter jägarkåren?

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka landsbygdsministern för svaret och använda den här interpellationsdebatten till att verkligen grotta i detta viktiga ämne, som enligt vad jag får till mig är en väldigt viktig fråga för många jägare.

Jag vet att landsbygdsministern själv är jägare, vilket är att vara en del av den svenska folkrörelsen med allt vad det innebär. Årligen jagar 10 000 jägare runt om i hela Sverige, och jägarkåren är viktig utifrån flera olika aspekter: viltvården, skog och mark och livsmedelsförsörjningen men kanske också det som jag pysslar med till vardags i försvarsutskottet, nämligen att stärka beredskapen. Det handlar både om livsmedelsförsörjningen och vad jägarkåren kan bidra med när det gäller att stärka och rusta Sveriges totalförsvar, och jag vet att jägar- och jaktorganisationerna verkligen vill vara med i detta.

Statsrådet hänvisade i svaret till systemet för finansiering av älgförvaltningen som infördes 2012. Till följd av detta har avskjutningen tyvärr minskat på många håll. Samtidigt får vi rapporter från en del håll om att länsstyrelsernas kostnader kring detta har ökat under samma period.

Tanken med införandet av systemet med fällavgifter var att älgförvaltningen skulle vara självfinansierad. De kostnader som länsstyrelsen har för detta skulle täckas av det jägarkåren betalar utifrån de älgar de fäller. Pengarna kunde gå till viltförvaltningen, som vi pratade om, men exempelvis även till skjutbanor.

Grunden i frågan gäller nog att länsstyrelsernas kostnader har ökat och att de varierar så mycket som de gör i dag. Jag företräder Västra Götaland här i riksdagen, och där har avgifterna skjutit i höjden. Många frågar sig nog om fällavgifterna används till att bekosta andra delar inom länsstyrelsens verksamhetsområde, utöver exempelvis viltförvaltning och skjutbanor och tillsyn av detta, vilket de egentligen inte skulle göra med det system som infördes.

Det är bra att modellen ska vara lokalt förankrad med älgskötselområden, som statsrådet var inne på. Länsstyrelserna ska ju ändå vara regeringens eller statens förlängda arm ute i länen, försöka jobba så decentraliserat som möjligt och få den lokala förankring som behövs. Men systemet kanske inte fungerar. Länsstyrelsen väljer kanske på sina håll att använda pengarna till det som de egentligen inte ska gå till. Därför blir min fråga i det första skedet, herr talman, hur landsbygdsminister Peter Kullgren och regeringen säkerställer att de pengar som betalas in kopplat till finansiering av älgförvaltningen verkligen går till det som de ska användas till och inte till annat inom länsstyrelsens verksamhetsområde.

Herr talman! Tack till statsrådet för svaret! Jag hoppas att vi en gång för alla verkligen kan sätta ned foten och göra det enklare utifrån Leadermetoden och även att handläggningstiderna kommer ned!

Tack vare Leader har åtskilliga projekt runt om i våra exempelvis bygdegårdar, hembygdsföreningar och byalag bidragit till att stärka landsbygderna, vilket också har fått många företag runt om att stärkas och växa. Nu pratar vi om Leader, men självklart ska hela den samlade jordbrukspolitiken göra det enklare för lantbruket. Den bilden delar jag.

Vi har ju en rätt så stor egen rådighet, och det jag framför allt vill skicka med och som jag tror att många håller med om är att man måste hitta en modell som passar oss i Sverige, självklart utifrån både EU-lagstiftning och svensk lagstiftning – en modell som passar projekt för landsbygden, som passar Leader, vår föreningsrörelse och företagsamheten på landsbygden. Det får inte enbart vara den svenska förvaltningsmodellen som ska styra, för då blir det tyvärr byråkratiskt och långdraget. Om departement, ansvarigt statligt verk och de som är berörda sitter ned tillsammans kommer man att hitta en lösning på det här.

Jag vill tacka för en bra interpellationsdebatt!

Herr talman! Tack, landsbygdsminister Kullgren, för svaret!

Jag delar bilden. Jag tror att vi är många som är överens om att det här är ett fantastiskt system där det offentliga, näringslivet och föreningsrörelsen kan samverka. Det handlar också om EU-budget, EU-lagstiftning och kanske om det vi ska rapportera tillbaka till Bryssel. Det blir då många kockar i samma soppa. Det är väl det som kanske är en utmaning i just detta med Leader, men samtidigt är det på något vis en möjlighet framåt.

Jag håller väl egentligen med om det som landsbygdsministern är inne på. Det handlar om någon form av kontroll utifrån att de pengar som vi satsar på landsbygden verkligen ska gå till landsbygden, men det får självklart inte gå till överdrift.

Jag har fått till mig historier från olika projekt genom åren. Man har köpt frimärken och i slutredovisningen redovisat att man har använt åtta frimärken, och Jordbruksverket har undrat: Var är de två andra frimärkena? Då går det egentligen till någon form av överdrift.

Det är väl detta som egentligen blir följden på något vis. En snabb och effektiv handläggning behöver också resultera i någon form av enklare redovisning tillbaka. Den ska självklart uppfylla de krav som kommer från EU och Bryssel, men vi i Sverige ska självklart kunna sätta vår prägel på detta.

Jag har också fått till mig något annat i fråga om de långa handläggningstiderna. När det gäller flera projekt, där man har fått ett godkännande och ett positivt beslut från de lokala Leaderkontoren, har man kanske till och med fått överväga att ta lån eftersom man helt enkelt inte har fått det slutgiltiga beskedet från Jordbruksverket.

Jag tror att det är oerhört viktigt att man också framåt fortsätter med den goda dialogen med LUS-föreningen, som samlar Leadersverige, men självklart också med övriga som jobbar med detta och som kanske ska ta del av de projektpengar som finns. Det är viktigt nu när vi ska gå in i nästa programperiod.

Sverige behöver självklart fortsatt peka ut att landsbygden är oerhört viktig och att vi vill se större och mer utveckling i hela landet.

Det som jag i interpellationsdebatten också verkligen vill skicka med landsbygdsministern rör de olikheter som finns på Sveriges landsbygd, oavsett om det är i norra Sverige eller i södra Sverige. Vi måste anpassa Leader utifrån ansökningar och handläggningstider så att det passar Leadermetoden. Det ska liksom inte in i de statliga mallarna. Det kommer att bli problematiskt framåt om allting ska anpassas efter statens mall. Jag hoppas att landsbygdsministern delar den synen – att vi behöver titta på detta utifrån vad det är för typ av verksamhet som verkligen behövs.

Min nästa fråga till landsbygdsministern har att göra med den programperiod vi är i men också den programperiod som vi ska in i. Hur ser landsbygdsministern på detta framåt? Det handlar om att det ska bli enklare kommande perioder så att vi inte återigen hamnar i en programperiod med långa handläggningstider inom framför allt Jordbruksverket. Det handlar om att man förhoppningsvis kan ro arbetet i land så att det blir enklare, kortare handläggningstider och kanske ett enklare redovisningsförfarande och att detta också fortsätter in i nästa programperiod.

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret.

Jag vill använda den här interpellationsdebatten just till att belysa denna viktiga fråga. Det handlar om att få ned handläggningstiderna hos Jordbruksverket framför allt när det gäller stödet till Leaderorganisationer och i förlängningen det som ska bli projekt i hela vårt land.

Jag har själv en bakgrund av att ha varit engagerad i Leader. Jag har varit ordförande för det lokala Leaderområdet i Sjuhärad, där jag kommer ifrån.

Leader är i grund och botten ett väldigt bra system där det offentliga, det privata och föreningsrörelsen arbetar tillsammans för att bygga och stärka våra landsbygder runt om i hela Sverige. Det görs också utifrån hela EU-perspektivet.

Man kan titta på det utifrån ett historiskt perspektiv. Just det här med handläggningstiderna kopplade till Leaderstöd har kanske varit ett problem både under nuvarande programperiod och under programperioder tillbaka i tiden. Jag tror att det har genomförts många bra projekt, men det kan också vara så att man har missat en del projekt på grund av det här. Jag är säker på att statsrådet är helt med på detta. När det är människor som ska engagera sig ideellt kan just långa handläggningstider och mycket byråkrati göra att de kanske tar ett steg tillbaka när vi kanske egentligen vill att de ska ta två steg framåt för att få ut så mycket pengar som möjligt för att stärka vår landsbygd runt om i hela Sverige.

Den satsning som regeringen har gjort, som jag hänvisar till i min fråga och som landsbygdsministern hänvisar till i sitt svar och som handlar om stärkta förvaltningsanslag till myndigheten, är självklart bra utifrån att man stärker myndigheten för att den ska klara av att korta handläggningstiderna.

Detta är i och för sig jättebra, och det är klart att vi i förlängningen kan lägga in ännu mer pengar till Jordbruksverket. Men om man ändå inte får ned handläggningstiderna och om byråkratin inte minskar är det på något vis att slänga pengarna i sjön.

Det är väl detta som min fråga handlar om utifrån kontakt som jag har haft med Leaderorganisationer runt om i landet och också specifika projekt där man har sökt pengar via Leader och nu kanske väntar på att få besked.

Landsbygdsministern hänvisar till att förvaltningsanslaget har stärkts. Då har jag en följdfråga, herr talman. Det här kommer att följas upp, tänker jag, i kommande budgetpropositioner och kanske i årsredovisningar från respektive myndighet. Låt oss säga att man från regeringens och landsbygdsministerns sida märker att handläggningstiderna inte blir kortare även om man har gett det här tillskottet. Vilket initiativ kommer regeringen och statsrådet att ta för att verkligen få ned handläggningstiderna och för att så mycket medel som möjligt ska kunna komma ut till projekt på vår svenska landsbygd?

Herr talman! Vi lever i oroliga tider med det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Att satsa på totalförsvaret och allt vad det innebär är oerhört viktigt för att värna vår demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, yttrandefriheten och alla människors rätt att leva som de vill.

Herr talman! För att stärka Sveriges och Natos försvarsförmåga är vår svenska försvarsindustri oerhört viktig. Svensk försvarsindustri har en nyckelroll i att stärka Sveriges totalförsvar. Runt om i Sverige där försvarsindustrin finns bidrar den självklart till att stärka det lokala, men man verkar samtidigt i det globala.

När vi nu lever i denna svåra tid behöver det offentliga ge rätt förutsättningar och underlätta för att försvarsindustrin ska kunna öka produktionen och kapaciteten. Men för att klara av en ökning inom försvarsindustrin krävs mer än slutproduktion. Det kan handla om långsiktiga kontrakt, kompetensförsörjning och tillgång till olika materiel och komponenter för slutproduktion men också om att exempelvis korta ned processerna för miljötillstånd för att man ska kunna provskjuta på ett enklare och effektivare sätt. Byråkrati och långa processer får inte göra att utvecklingen inom industrin stannar upp, och vi hoppas på att strategin ska motverka detta och se till att vi får svar på en hel del av frågorna.

Herr talman! Att fortsätta stödja Ukraina är en av de viktigaste frågorna för Sverige, EU och Nato. Svensk försvarsindustri har en nyckelroll i att stödja Ukraina. Det har tagits flera initiativ av politiken och försvarsindustrin, och det är viktigt att lyfta dem och se till att de blir genomförda. Ukrainas sak är verkligen vår.

Herr talman! Centerpartiet ser överlag positivt på den strategi som regeringen har tagit fram och via denna skrivelse överlämnat till riksdagen. Det är dock viktigt att skrivelsen också leder till konkret handling. Med rådande säkerhetsläge har Sverige inte råd att låta en försvarsstrategi bli en hyllvärmare.

Därför anser Centerpartiet att det är nödvändigt att följa upp strategins genomförande löpande med den omfattning och grundlighet som en skrivelse till riksdagen skulle kunna möjliggöra. Genom en sådan uppföljning blir det också möjligt att på ett bättre sätt sträva efter långsiktiga mål samtidigt som nödvändiga uppdateringar kan göras under tiden då strategin genomförs. Centerpartiets förslag är därför att åtgärderna redovisas i en årlig skrivelse till riksdagen där regeringen kan konkretisera vad som uppnåtts och vilka konkreta åtgärder som vidtagits.

Herr talman! När jag besöker försvarsindustriföretagen slås jag av den stolthet, den framåtanda och den stora innovations- och utvecklingspotential som finns. Det gäller både de stora och de mindre företagen och kanske även de underleverantörer till försvarsindustrin som finns utspridda runt om i hela vårt land.

Svensk försvarsindustri kommer att behövas i dag, i morgon och i framtiden. Därför är det viktigt att jobba mer, bättre och tydligare med uppföljning och utvärdering, som Centerpartiet framhåller i sin reservation tillsammans med Socialdemokraterna.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nummer 1.

Herr talman! Personalen är grunden för att vi ska lyckas med att få vår försvarsmakt att växa. Som i många andra branscher är personalen helt avgörande.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de största utmaningarna framöver. Sverige har gått med i Nato. Samtidigt ska det militära försvaret växa kraftigt under de kommande åren, med ökade krav på krigsduglighet och beredskap, tjänstgöring med Natostaber, personal till de nya regementena runt om i landet och ett ökat antal utbildade värnpliktiga.

Det är uppenbart att åtgärder behövs både i ett kort och i ett långt perspektiv för att hitta lösningar för en hållbar personalförsörjning inom Försvarsmakten. Centerpartiets bedömning är bland annat att utökade möjligheter till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och bättre villkor för officersaspiranter kan vara lämpliga åtgärder.

Vi vet att lönesättningen förhandlas av parterna. Centerpartiet vill ändå framhålla att det är viktigt att Försvarsmakten kan erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten, stanna kvar i ytterligare några år eller återvända i tjänst efter några år inom en civil karriär. Den utredning som nu pågår kring framtida personalförsörjning är bra, och förslagen därifrån lär vi få återkomma till i den här kammaren.

Något som är viktigt framöver är att vara en attraktiv och modern arbetsgivare och att kunna erbjuda attraktiva anställningar. Vidare är det viktigt att vi får en mer jämställd försvarsmakt. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Dessutom måste Försvarsmakten säkerställa att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som inte hämmar rörelser eller begränsar deras eller gruppens förmåga till strid.

Herr talman! Centerpartiet anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över för att bli bättre och, framför allt, stå oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Centerpartiet anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska förbättras och att Pliktrådets ställning bör stärkas.

Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskildes liv, och därför är det särskilt viktigt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Centerpartiet föreslår därför att de totalförsvarspliktigas dagersättning indexregleras för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från Centrala studiestödsnämnden. Centerpartiet föreslår vidare att förplägnadsersättningen för värnpliktiga ska reflektera de kostnader som den är menad att täcka och att även denna indexregleras uppåt.

Herr talman! De frivilliga försvarsorganisationerna, som verkar över hela landet, har en viktig roll både i den fredstida krisberedskapen och i ett starkt och robust totalförsvar. De är mycket viktiga ur ett folkförankringsperspektiv, och rekryteringen behöver underlättas så att fler engagerar sig frivilligt, till exempel genom fjällräddning, sjöräddning eller olika brandvärn runt om i landet. Det är oerhört viktigt att människor som bor i glesbygd eller på landsbygden känner sig trygga med att hjälpen kommer om den behövs.

De frivilliga organisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden. Frivilligheten kommer att få en större roll nu när det civila försvaret byggs upp mycket mer, framför allt när det gäller befolkningsskyddet. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten är det viktigt att ansvariga aktörer planerar in att använda sig av frivilliga under krishantering. Organisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övningar på ett mer systematiskt sätt, och det är nödvändigt att kunna skriva avtal med dem.

Herr talman! Att civilplikten nu aktiveras, och har varit aktiverad sedan ett tag tillbaka, är mycket bra. Centerpartiet vill dock understryka att det är viktigt att civilpliktiga inom exempelvis räddningstjänsten i så stor utsträckning som möjligt rekryteras från lokalsamhällen runt om i landet för att sedan placeras och delvis utbildas i de lokala räddningstjänstorganisationerna. Med lokal närvaro och civilpliktiga rekryterade lokalt kan i bästa fall också rekryteringsbasen till deltidsbrandkåren öka runt om i landet.

I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling beskrev beredningen behovet av att kunna utbilda i hela landet och inte enbart på några få ställen, exempelvis på de statliga ställena. På så sätt blir förankringen bättre, och viljan att hjälpa till blir stark i den bygd man lever och verkar i. Försvarsviljan och folkförankringen har aldrig varit viktigare än nu.

Att civilplikten även är aktiverad inom elberedskapsområdet är självklart bra, men det finns också många andra viktiga områden och sektorer där det framöver är viktigt att aktivera civilplikten. Det här är någonting som bland annat beskrivs i utredningen Plikten kallar! Jag kommer vid varje tillfälle då vi debatterar totalförsvaret i den här kammaren att lyfta fram livsmedel och livsmedelsberedskapen. Därför är det, vill jag åter framhäva här, viktigt att vi får till en bra totalförsvarsplikt med krigsplacering och/eller civilplikt även inom lantbruket för att kunna hålla igång vår livsmedelsproduktion i höjd beredskap och i svåra tider. Hela totalförsvaret behöver stärkas, och detta framför allt ur ett personalperspektiv.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att vi till nästa år, när vi åter har debatt om personalförsörjningen i försvaret, har kommit längre när det gäller exempelvis indexuppräkning av ersättningar till våra värnpliktiga runt om i landet. Vi har fått höra från flera partier att de verkligen vill ta det här steget och kunna räkna upp, vilket jag tycker är väldigt glädjande och bra. De lågt hängande frukterna ska vi se till att plocka gemensamt så att förslagen kan genomföras omgående. Tillsammans ska vi också peka ut riktningen för hur totalförsvaret ska stärkas på lång sikt.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.