Herr talman! Under den här mandatperioden har riksdagen röstat för att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. I dag måste en arbetskraftsinvandrare ha en lön på 80 procent av medianlönen i Sverige. Det innebär att en arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige måste ha en lön på 28 480 kronor. När riksdagen beslutade om denna höjning av försörjningskravet var det vissa partier inom oppositionen som verkligen trodde att slutet var nära. Men nu är vi här, två år senare, och allting rullar på som vanligt.
Det tidigare lönekravet var så lågt som 13 000 kronor. Trots höjningen fortsätter Sverige att fungera. Det går att inrikta sig på högkvalificerad arbetskraftsinvandring utan att de dystopiska beskrivningar som delar av oppositionen spred besannas. Till och med bärnäringen, som till hundra procent är beroende av arbetskraftsinvandrare, fungerar fortfarande. De anpas…
Visa hela anförandet
Herr talman! Under den här mandatperioden har riksdagen röstat för att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. I dag måste en arbetskraftsinvandrare ha en lön på 80 procent av medianlönen i Sverige. Det innebär att en arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige måste ha en lön på 28 480 kronor. När riksdagen beslutade om denna höjning av försörjningskravet var det vissa partier inom oppositionen som verkligen trodde att slutet var nära. Men nu är vi här, två år senare, och allting rullar på som vanligt.
Det tidigare lönekravet var så lågt som 13 000 kronor. Trots höjningen fortsätter Sverige att fungera. Det går att inrikta sig på högkvalificerad arbetskraftsinvandring utan att de dystopiska beskrivningar som delar av oppositionen spred besannas. Till och med bärnäringen, som till hundra procent är beroende av arbetskraftsinvandrare, fungerar fortfarande. De anpassar sig och rekryterar under ordnade former, precis som det ska vara. Nu vet vi alltså att ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring inte leder till att Sverige går på knäna utan att Sverige fungerar även med en restriktiv arbetskraftsinvandring. Det handlar helt enkelt om en arbetskraftsinvandring som först och främst ska gynna Sverige.
Herr talman! Vi har mer än 480 000 människor i det här landet som kan arbeta men som inte har arbete. Mer än hälften av dessa är utrikes födda. Många av dessa är lågkvalificerade, antingen när det gäller formell utbildning eller svenskkunskaper. Deras inkörsport till samhället och ett självständigt liv är ett jobb – vilket rimligtvis kommer att vara ett lågkvalificerat jobb. Hur är det rimligt att ha hundratusentals arbetslösa i Sverige och samtidigt ta hit tusentals personer från andra sidan av jorden för att jobba i grillkök? Vi måste ta vara på de människor som lever i Sverige och som kan arbeta. Utanförskapet får aldrig normaliseras.
Det kom en utvärdering från Migrationsverket i slutet av förra året. Där tittade man på konsekvenserna av ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Vad har då egentligen hänt? Jo, inom den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen har det knappt skett någon förändring av antalet ansökningar och andelen avslagsbeslut. Inte heller inom de gröna näringarna har det skett någon större förändring. Bland sjuksköterskor har andelen avslagsbeslut till och med minskat. Däremot är det mycket färre arbetskraftsinvandrare inom restaurangbranschen och städbranschen. Detta är helt rimligt. Vi har arbetslösa i Sverige. Vi behöver inte ta hit människor från utanför Europeiska unionen för att de ska städa eller servera öl i Sverige.
Fler människor i Sverige måste börja jobba. Höjningen av försörjningskravet har träffat helt rätt. Det kommer färre lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare till Sverige, medan den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen fortsätter. Det finns utrymme för ytterligare en höjning. Utredningsbetänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. innehåller förslag på ytterligare en höjning av lönekravet samt en flexiblare ordning där undantag kan göras för bristyrken.
Enligt utredningens betänkande ska också vissa yrken kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Då handlar det om yrken där missbruk av regelsystemet omkring arbetskraftsinvandring är omfattande. Det är viktigt att Sverige får regler kring arbetskraftsinvandring som har stöd bland allmänheten.
De flesta förstår att arbetskraftsinvandring främjar Sverige. Samtidigt vill man inte att svenska ungdomar och människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska konkurrera med hela världen om de enkla jobben. Det är ju helt orimligt. Vi kan ha en arbetskraftsinvandring som både främjar svensk ekonomi och låter den som är arbetslös i dag få en rimlig chans att få sitt första jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken är helt enkelt onödig invandring. Sverige behöver inte sådan invandring. Sverige klarar sig utan sådan invandring. Sveriges migrationspolitik ska, precis som all annan politik, tjäna svenska intressen.
År 2022, vilket var Socialdemokraternas sista år vid makten, kom över 24 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige. Den största delen av dessa var lågkvalificerade. Det antalet har nu nästan halverats. År 2024 kom endast cirka 13 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige, och andelen lågkvalificerade var rekordlåg.
Låt mig vara tydlig: Vi är inte intresserade av lycksökare. Vi är inte intresserade av människor som inte trivs i sitt hemland och bara kommer hit för att slippa bo kvar där. När Sverige behöver just din kompetens får du komma hit och arbeta. Det är vår inriktning för arbetskraftsinvandringen framöver.
Jag vill dock påminna alla om att det vi pratar om, alltså arbetskraftsinvandring, endast utgör mindre än 1 procent av arbetskraften i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg.
Det har funnits massor av alarmister som har försökt att framställa det som att Sverige står och faller med arbetskraftsinvandringen. Sveriges Kommuner och Regioner menade att 200 kommunanställda riskerade att utvisas bara i Skellefteå när höjningen av försörjningskravet för arbetskraftsinvandring började gälla. Det visade sig att endast tolv arbetskraftsinvandrare arbetade för Skellefteå kommun, och det är oklart hur många av dem som riskerade utvisning.
Detta är ett exempel av många på att en organisation som allmänheten uppfattar som seriös sprider ren desinformation. Man undrar varför en organisation som SKR vill att försörjningskravet ska vara ynkliga 13 000 kronor. Vi måste kunna ha en seriös diskussion om arbetskraftsinvandringen utan att sprida myter om att Sverige faller ihop om ett rimligt lönekrav införs.
Fru talman! Det jag kan konstatera när jag ser oppositionens förslag är att det råder total splittring. Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill ha myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning vill Centerpartiet och Miljöpartiet inte ha något lönekrav över huvud taget. Miljöpartiet vill avreglera arbetskraftsinvandringen till den grad att vi inte sett något liknande sedan åtminstone 1920-talet. Vänsterpartiet röstade ju nej till ett höjt försörjningskrav avseende arbetskraftsinvandring medan Socialdemokraterna röstade ja. Vad innebär det? Vill Vänsterpartiet också avskaffa lönekravet? Kommer Socialdemokraterna att gå med på det?
Man vet inte riktigt vad man får med Socialdemokraterna och deras stödpartier. Risken är stor att Socialdemokraterna viker sig och att Sverige går tillbaka till en ordning där precis vem som helst kan ta sig till Sverige för att jobba som kebabtekniker. Det skulle innebära att arbetskraftsinvandringen mångdubblas – inte för att det ligger i Sveriges intresse utan för att vissa personer som inte trivs i sitt eget hemland vill ta sig till Sverige genom arbetskraftsinvandring, trots att vi i Sverige klarar oss utan den arbetskraften.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Fru talman! Ingen vill stoppa arbetskraftsinvandringen, men det är viktigt att vi har en arbetskraftsinvandring som är anpassad till den svenska arbetsmarknaden. Då har vi en arbetsmarknad där de enkla jobben behöver gå till arbetslösa här i Sverige. Dessa personer, som redan har det tufft, ska inte behöva konkurrera med hela världen om dessa enkla jobb.
Samtidigt har vi yrken som kräver högre kompetens. De flesta av dessa jobb går till svenskar och andra EU-medborgare. En bråkdel av de arbeten som kräver högre kompetens kan inte tillsättas. Då behöver vi arbetskraft från ett tredjeland, alltså ett land utanför Europeiska unionen. Jag menar att det endast är förnuftigt att en arbetskraftsinvandrare som har högre kompetens ska ha en rimlig lön. Jag tror att de flesta svenskar stöder en sådan sund hållning.
Vi sverigedemokrater har hållit vad vi lovat. Arbetskraftsinvandringen minskar till nivåer som är anpassade efter Sveriges behov, inte efter vad vissa utländska medborgare önskar. De enkla jobben reserveras åt svenska arbetslösa, och vi säkerställer att den arbetskraft som tas in faktiskt behövs.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.






