Ingemar Kihlström (KD) svarade Annika Hirvonen i en replik om Arbetskraftsinvandring i debatten ”Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februari” den 26 feb 2025.
Annika HirvonenMP· i en replikPrecis som Svenskt Näringsliv oroar också vi i Miljöpartiet oss för den politik som Ingemar Kihlström nu talar sig varm för. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring Jag trodde verkligen inte att vi…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Herr talman! Om det nu finns någon tapper tittare framför datorn som har gått in på riksdagens hemsida och följer debatten vill jag göra ett klargörande: Vi pratar inte arbetsmarknadspolitik just nu – vi pratar arbetskraftsinvandring.
Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Det är ställt utom allt tvivel. Så har det varit historiskt. Här har vi haft en tillbakablick till vallonerna och Vasas jungfrufärd. Vi har haft en uppbyggnad i Sverige som har krävt arbetskraftsinvandring.
Vi debatterar inte om huruvida det behövs arbetskraftsinvandring, utan det diskussionen har gällt och fortsätter att gälla är hur arbetskraftsinvandringen ska utformas. Detta är vad anförandena från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde handla om. Men i stället målar man upp en ganska dyster bild, att man har sitt paradis om man bara får vara med och bestämma.
Det har vi sett resultatet av under åtta år, och det är det som Tidöregeringen nu behöver hantera.
För att ha ett underlag för välfärd behöver vi ha en tillväxt, och då behöver Sverige fler företag som startar, växer och anställer. För att främja svenska företag behöver vi ha ett näringslivsklimat som möter de behov som finns från företagens sida. Ytterligare en av förutsättningarna för utveckling och starka företag är en god tillgång till personal, som kan bistå med sin kunskap. Det är därför viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.
Precis som jag har sagt har invandringen av arbetskraft bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är den kvalificerade invandringen nödvändig för att svenska företags konkurrenskraft ska fortsätta.
Men i ljuset av att det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har varit ganska unikt behövs det förändring. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, där man speciellt har riktat sig till högutbildade, har vi historiskt haft en invandring som accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Den invandringen ökade kraftigt under ett antal år samtidigt som vi tog emot ett stort antal tredjelandsmedborgare. Vi ser nu att många av dem som vi tog emot i migrationsökningen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Herr talman! Kristdemokraterna har länge argumenterat för att det nuvarande systemet behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det var orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige hade – och fortfarande har – en hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör komma i fråga för den typen av arbete.
Herr talman! Tidöavtalet angav en kursändring för arbetskraftsinvandringen. Detta innebar skärpningar av reglerna i ett antal steg och ett skifte från att ha lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till att främja högkvalificerad.
Fler av dem som befinner sig i Sverige bör kunna ta jobb inom låglönesektorn. Men samtidigt behöver åtgärderna vara sådana att Sverige ska bli attraktivare och gärna nummer ett i Europa när det gäller att locka internationell talang och kompetens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Historiskt sett har ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare inte tillhört någon högkvalificerad yrkeskategori. Och vi uppvisar just nu tredje störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda i Europa.
Herr talman! Ett av de tidiga kraven var att man för att få arbetstillstånd skulle tjäna 13 000 kronor per månad. Precis som har sagts i många inlägg här beslutade vi om en lagändring under hösten 2022, då vi lade ett första lönegolv på 80 procent av medianlönen. Vi planerade ett fortsatt steg, och det finns ett utredningsförslag. Förslaget som finns är att man ska lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen men också ha en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som ska få undantag från lönekravet. Jag kanske kan förekomma frågan och säga att vi inte vet exakt när förslaget kommer. Men regeringen jobbar med det.
Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och minska handläggningstiderna drastiskt. Nu har vi genomfört förändringar, och handläggningstiden, som för ett litet tag sedan var 100 dagar, sjönk faktiskt till 16 dagar i median i december. Det betyder alltså att vi snabbt kan få den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver för den fortsatta tillväxten.
Herr talman! I dag bedöms ett stort antal personer vara arbetslösa. Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte resan för att de som står utanför arbetsmarknaden i Sverige ska söka och få ett jobb. Man behöver kombinera lönegolv med andra åtgärder, och de är på gång. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden och naturligtvis ytterligare aktiva åtgärder för Arbetsförmedlingen.
Jag vill som kristdemokrat betona behovet av ventiler och undantag från ett höjt lönegolv för att säkerställa kompetens men också arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag.
Herr talman! Kristdemokraterna yrkar således, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden.
Jag kan slutligen konstatera, som jag brukar göra i de här debatterna, att den opposition vi har är splittrad. Socialdemokraten talade i sitt anförande inte så mycket om arbetskraftsinvandringspolitiken, men Socialdemokraterna har vad gäller migrationspolitiken till nästan hundra procent anslutit sig till det vi vill och som nu Tidöregeringen genomför. Vänstern och Miljöpartiet säger oftast precis tvärtom: Nej, och vi ska återvända.
Det blir intressant att se: Vad blir den gemensamma linjen om man mot förmodan kommer tillbaka till regeringsunderlaget? Kommer vi att få ett svar före valet 2026? Jag tvivlar.
Vi kristdemokrater tillhör den majoritet i Sverige som kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras. Genom propositioner och utredningar lämnas förslag som utgår från det stöd som har givits i valet 2022. Och det kommer att komma ytterligare saker i förändringspåsen.
(Applåder)
I detta anförande instämde Magnus Resare (M).
Herr talman! Precis som Svenskt Näringsliv oroar också vi i Miljöpartiet oss för den politik som Ingemar Kihlström nu talar sig varm för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Jag trodde verkligen inte att vi skulle se den dagen när båda arbetsmarknadens parter – arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner och arbetstagarorganisationerna – skulle stå på samma scen och säga till en svensk regering ledd av Moderaterna: Nej, tack! Lägger er inte i den svenska lönebildningen! Men så är nu fallet.
Det man är orolig för är bland annat att politiken går in och styr lönebildningen, det som arbetsmarknadens parter traditionellt mycket framgångsrikt kommit överens om.
Vi i Miljöpartiet tycker att nivån för vilken lön man ska ha om man arbetskraftsinvandrar till Sverige ska bestämmas av arbetsmarknadens parter genom de kollektivavtalsförhandlingar som styr lönenivåerna i olika branscher. Vi tycker att det är en mycket bättre ordning, där arbetsgivare som inte hittar arbetskraft i Sverige får möjlighet att söka efter den arbetskraften i andra länder.
Nu har vi en situation, som jag lyfte med kollegor till Ingemar Kihlström, där människor som har jobbat i den svenska äldreomsorgen, bland annat i Umeå, utvisas. Det är ett problem.
Herr talman! Tack så mycket, Annika Hirvonen, för synpunkter och konstateranden! Jag kanske inte uppfattade så mycket av en fråga.
Vi kan väl säga att vi inte delar bilden. Vi kan konstatera att de år vi har bakom oss gör att Sverige skiljer sig från i princip vartenda land i Europa. De flesta andra länder i Europa har inriktat arbetskraftsinvandringen på högkvalificerad invandring, som krävs för att möta behov inom hela företagssektorn och – kan jag gissa – också universitet och liknande, men har inte tillåtit arbetskraftsinvandring från tredjeland, det vill säga land utanför Europa. Där har vi skilt ut oss. På samma sätt har vi skilt ut oss när vi har tagit emot väldigt många under de stora migrationsåren, 2014 och 2015, som fortfarande inte har lyckats få ett arbete. Att i det perspektivet införa förändringar som gör att vi siktar in oss på att bibehålla högkvalificerad arbetskraftsinvandring är inte fel.
Jag kan konstatera att det år 2022 var 87 personer som sökte och fick arbetskraftsinvandringstillstånd som undersköterskor, av en totalvolym på cirka 180 000 undersköterskor. Det är alltså inte de här personerna som gör att vi kan klara av vården och omsorgen. Sedan är det ett gigantiskt problem att möta alla de behov vi har inom vård och omsorg, men det är inte genom att införa de här reglerna som vi tar bort möjligheterna att möta de behoven.
Herr talman! Jag tycker att det är lite nonchalant mot dem som nu sliter sitt hår i äldreomsorgen i Umeå, som hade förlorat 50 medarbetare redan i november, att påstå att regeringens politik inte skulle vara ett problem. De riskerar att förlora ytterligare 100 medarbetare på grund av de höjda lönekraven.
Arbetsmarknaden ser olika ut i olika delar av Sverige, och jag hade hoppats att regeringen kunde komma med en politik som både löser bristen på arbetskraft i till exempel norra delen av Sverige, där man har svårt att rekrytera till välfärden, och minskar arbetslösheten. Det regeringen gör är i stället att slänga ut folk som redan jobbar, och arbetslösheten ökar samtidigt. Det är ett enormt problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
En som har förstått att lönekraven som regeringen har ställt är alldeles för höga är regeringens egen arbetsmarknadsminister, liberalen Mats Persson. Hans partikollega är inte här i dag. Det är ingen överraskning, för det måste ändå betecknas som otroligt anmärkningsvärt att en minister som är ansvarig för arbetsmarknadspolitiken i en regering går ut och säger någonting samtidigt som kollegorna från de andra partierna här i riksdagen låtsas som att den åsikten är helt vansinnig.
Det är en åsikt som inte bara delas av oss från oppositionen som är här utan också av arbetsmarknadens parter, nämligen att den ribba som regeringen har satt så väldigt högt faktiskt är dålig för svensk ekonomi och dålig för svensk välfärd. Den löser inte några av de problem som vi har på arbetsmarknaden. För att lösa dessa problem behöver man satsa på olika typer av utbildningar. Inte en enda sådan proposition väntar oss i riksdagen.
Herr talman och Annika Hirvonen! Den minister som travesteras här är den minister som bland annat har ansvar för arbetsmarknadsutbildningar, så det är relevant att ställa en fråga till honom. En minister kan också uttrycka sig politiskt.
Vi kan konstatera att det i Tidöavtalet finns en inriktning att lägga ett lönegolv, men det står också i Tidöavtalet att den exakta utformningen ska förhandlas. Det står också i den utredning som gäller det höjda lönegolvet att det ska finnas möjligheter till ventiler och undantag för relevanta bristyrken. Så är det. Men det innebär inte att vi kommer att lösa vare sig arbetsmarknadsproblemen eller något annat bara för att vi tillåter en arbetskraftsinvandring för en betydligt lägre lön. Det är det som är den logiska kullerbyttan för både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Ni vill inte ha ett högt lönekrav, och samtidigt gör ni ingenting.
Vi konstaterar att ett högre lönegolv skapar arbetstillfällen för dem som finns i Sverige och i Europa. Man kan faktiskt rekrytera personer inom Europa till marknadsmässiga löner. Jag tycker att det ändå finns en logik i att vi i Sverige ska försöka få dem som är arbetslösa i arbete. Det är inte skäligt att importera arbetskraft från till exempel Afrika eller Thailand för att utföra arbete som kan utföras av en arbetslös i Sverige. Vi ska främja kvalificerad arbetskraftsinvandring för att säkerställa vår konkurrenskraft. Det ger jobb.
Sedan behöver vi också konstatera att den regering som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har stött inte har lyckats lösa problemen. Dem får vi hantera nu.