Fru talman! Det förefaller vara angenämt att vara extremt nöjd. Var det så ledamoten sa att han var över allt det fantastiska som han hade åstadkommit, även om han inte ville vara nöjd och sätta sig som en mätt katt?

Oavsett det vill jag ställa ytterligare några frågor. Okej, man har fördubblat stödet till de regionala flygplatserna. Men det fattas fortfarande ett antal hundra miljoner kronor.

Jag tror att både ledamoten och jag har fått mejl i dag som handlade om att Transportstyrelsens regler och höjda avgifter kommer att försvåra för beredskapsflygplatserna. Det finns många delar som vi behöver lyfta in.

Ledamoten nämnde både beredskap och covidpandemin i sitt anförande. Beredskapsfrågan är förstås inget man löser en gång för alla och sedan är klar, utan det är en fråga som vi kommer att få leva med under lång tid framöver. Behöver vi inte säkerställa att de regionala flygplatserna är tillräckligt livskraftiga? Behöver vi inte ha en miniminivå för transporter i Sverige i händelse av kris eller i värsta fall krig?

Ledamoten nämnde covidkrisen och att budskapet till flygbolagen då var ”Flyg!” men till resenärerna var det ”Stanna hemma!”. Är ledamoten, och därmed regeringen, beredd att ta liknande initiativ till en plan för en miniminivå för transporter i Sverige i händelse av kris och krig? Varför hör vi så lite om beredskapsfrågorna i förhållande till infrastruktursektorn när det gäller det rent konkreta?

Man säger att det är viktigt, och man talar ofta om det. Men vi har ännu inte sett några konkreta planer för hur detta ska verkställas. Jag är väldigt nyfiken på om ledamoten kan bringa klarhet i det.

Fru talman! Jag skulle såklart kunna prata mer om Bromma flygplats, men det finns en annan fråga som jag också tycker är viktig. Det handlar om att ställa om resepolicyer för att man ska flyga mer.

Många kommuner jobbar med denna fråga i dag. Man har skarpa klimatplaner som siktar på att minska utsläppen och klimatpåverkan. Många har en resepolicy som innebär att man ska försöka ersätta flyg med bland annat tåg i de fall där det är möjligt och rimligt.

Nu säger ledamoten att kommuner bör ställa om och ändra sin resepolicy så att folk ska flyga mer. Han säger också att flygsektorn blir mer hållbar, bland annat genom att man kan blanda in biobränslen, att man kan flyga med elflyg och att det kommer vätgasflyg.

I dag har vi ett ärende där EU-direktiv sätter ramar för att man ska blanda in 2 procent biobränsle i flygbränslet. Det är inte så stor mängd.

Om man sitter i en kommun där man verkligen jobbar för att minska sina klimatutsläpp och sin klimatpåverkan: När anser ledamoten att vi har den hållbara flygsektorn på plats? När är det hållbart att flyga? När kommer elflygen, och när kommer vätgasflygen? När ska man ändra sin resepolicy?

Fru talman! Det är ett motionsbetänkande men också en skarp lagstiftning som vi har att fatta beslut om. Det gäller regeringens förslag till lag om tillhandahållande och användning av hållbara flygbränslen.

Vi vet att det arbetet pågår hos flygbolagen och hos flygplatserna. Förhoppningen jag känner inför det är att regeringen nu lägger fram förslag om lagstiftning. Men det finns farhågor om att det kommer att skapas stora undantag i den. Jag hoppas att regeringspartierna står upp för lagstiftningen och ser det som ett steg i omställningen av flyget mot ett grönare flyg.

Fru talman! Det finns ett antal olika delar i betänkandet. Jag ska uppehålla mig vid fyra, fem av dem.

Den första handlar om finansiering och stöd till de regionala flygplatserna. Vi hörde alldeles nyss från ledamoten Oskar Svärd att man hade höjt stödet och fördubblat det. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Här är det oerhört allvarligt att man inte från regeringens sida fullt ut lyssnar på den farhåga som finns hos flygplatshållarna. Man kommer att få lägga ned, och man kommer att få dra ned. Sedan är man i den negativa spiralen som gör att man inte skapar en ökad lönsamhet.

Ledamoten Svärd var i sitt anförande också inne på vikten av att flyget ställer om i en mer klimatsmart riktning. En av grundbultarna för att man ska kunna ställa om är att man har en lönsamhet så att man har kraft och muskler att ställa om. Det hoppas jag att regeringen kommer att visa i sina olika strategier framöver.

Hur det än är hänger sviterna av covid kvar. Vi ser också behovet av en ökad beredskap. Jag upplever att regeringen inte fullt ut ser de två delarna. Jag vill i det sammanhanget också passa på att yrka bifall till reservation nummer 4.

När det gäller de beredskapsflygplatser vi har är jag bekymrad. Nu står vi här och diskuterar flyget. Vi har fyra eller möjligtvis fem transportslag. Ibland talar vi om bredband som det femte transportslaget. Det är självklart att transportslagen hänger samman.

Vi talar många gånger om transporteffektivitet och så vidare. Men vi visar också på behovet av snabba klimatsmarta transporter i hela vårt land för både människor och gods.

Jag ställde en fråga till ledamoten i det förra replikskiftet om det finns en beredskap för att ta fram en miniminivå. Där ser man på transporteffektiviteten utifrån en minimal nivå som man ändå måste säkerställa i tider av kris och krig. Jag upplever inte att jag fick något klart svar på den frågan.

Det är klart att det är oerhört viktigt för företagen – oavsett om det är ett flygbolag eller en kommunal eller regional flygplats, och oavsett vem som äger dem – att de vet vad som gäller i tider av kris och krig. Det kan också handla om de andra transportslagen. Det är den andra delen.

Jag skulle vilja att man inte pratade så mycket om detta utan att man tog fram konkreta förslag, lade dem på bordet och sa: Det är så här vi tänker. Låt oss titta på dem och se hur de kan fungera tillsammans.

Den tredje delen jag skulle vilja lyfta fram handlar om flygets klimatpåverkan. Det är klart att vi är bekymrade över att det inte händer mer. Vi kan lyfta fram att det blandas in SAF i flygbränsle. Det är jättebra. Vi ser att elflyget kan komma någon gång. Vätgasflyget kan också komma. Men vi saknar ändå de kraftfulla initiativen för att det ska bli verklighet.

Vi kan bara se på vårt grannland Norge och på den typ av regelverk som man har tagit fram för att främja elflygets utveckling. Jag skulle välkomna om vi fick se ett liknande arbete i Sverige som det man har gjort i Norge.

Fru talman! Jag vill komma in på frågan om hinderbelysning av vindkraftverk. Vi talar om ljusföroreningar. Det kan låta som en väldigt liten fråga, men människor upplever att det stör.

Det anmärkningsvärda är att det finns teknik som man kan använda när det gäller detta. Men då behöver man undantag från regler hos Transportstyrelsen. När Transportstyrelsen har ställt frågor till Försvarsmakten har man sagt att man inte litar på tekniken. Därför kan det inte införas, och så blir det ingenting.

Det är en svaghet från regeringens sida att man inte tar tag i frågorna och ser till att lösa dem. År efter år har vi de utmaningar som vi ser där man med teknikens hjälp skulle kunna hitta lösningar, men där man ändå från regeringens sida väljer att inte se det.

Det behövs en större flexibilitet hos de berörda myndigheterna för att skapa förutsättningar för utveckling i hela landet. Det skulle jag vilja se mer av.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att vi från Centerpartiets sida välkomnar att man talar om beredskap i många olika sammanhang. Men det finns så mycket mer att göra. Jag skulle vilja se mer handling från regeringens sida.

Det finns en färdplan mot klimatneutralitet. Jag skulle vilja att man från regeringens sida visade att man omsätter det i praktiken.

Som allra sista punkt vill jag lyfta fram innovationsfrågorna. Jag hoppas att de kan belysas lite ytterligare av kommande talare från regeringspartierna eller Tidöpartierna.

Att satsa fullt ut på innovationsfrågorna behöver vi göra också för att säkra flygets klimatomställning.

Fru talman! Tack, Rashid Farivar, för de vänliga lyckönskningarna både till ordförandeskap och till kommande valrörelse! Det uppskattar jag givetvis.

Däremot blir jag lite bekymrad om ledamoten på allvar tror att jag här i talarstolen skulle stå och berätta på vilket sätt Centerpartiet skulle agera efter nästa val och vilka överenskommelser vi eventuellt skulle göra med olika partier. Det hör inte hemma i det här replikskiftet.

Jag vill ändå passa på att poängtera att vi ser alla fyra transportslag som oerhört viktiga för hela Sveriges utveckling. Vi är också oerhört engagerade i flygets omställning. Då behöver man göra ett antal olika saker. Det gäller inte minst satsningen på de regionala flygplatserna. Jag vill visa på hur vi från Centerpartiets sida verkligen värnar själva infrastrukturen så att den fungerar. Sedan kan vi ha en fungerande flygverksamhet.

Men det är klart att flygplatserna är bland de absolut mest centrala förutsättningarna för att vi ska ha en god flygverksamhet i Sverige. Därför är jag väldigt mån om men också intresserad av och ser med uppskattning på, om jag får uttrycka mig så, det arbete som sker på de regionala flygplatserna som ägs av kommuner, till exempel. Men det gäller också Swedavias arbete.

Det pågår alltså mycket viktigt arbete för att ställa om flygsektorn, men jag kan inte stå här och tala om hur vi skulle spela och agera när det gäller olika frågor. Det hör inte till dagens debatt.

Fru talman! Frågan var: Tycker ledamoten att det är positivt att man tar bort flygskatten?

Vi har i Sverige väldigt höga flygpriser, och det ser jag som ett bekymmer. Det gör att det inte blir möjligt för människor att ta sig från och till olika ställen. Från norra Sverige till Stockholm, till exempel, har vi väldigt höga priser. Jag ser det som positivt om man kan sänka de priserna något. Det kan ske genom att man tar bort en flygskatt eller genom andra möjligheter; det kan ju finnas olika verktyg på vägen dit.

Något jag dock skulle prioritera ännu mer är att hitta ett sätt att åstadkomma en grön omställning av flyget och olika sätt att snabba på den. Därför skulle jag välkomna mer av innovationsåtgärder från Tidöpartierna. Jag skulle vilja se ett större utvecklingstänk runt flygplatserna och flygbolagen ur klimathänseende i Sverige. När det sedan gäller om det skulle vara flygskatten som gör det ena eller det andra handlar det faktiskt om en liten del, om vi nu tittar till helheten. Jag vet att många tycker att det är positivt.

Vad är Centerpartiets hållning i Brommafrågan? frågar också ledamoten. Vi har den infrastruktur vi har därför att det har fattats beslut tidigare. Jag tycker att det är viktigt att fundera över vilka underlag man har för att fatta nya beslut. Därför är jag inte beredd att i det här replikskiftet säga vare sig att Bromma flygplats måste bevaras eller att den ska läggas ned. Det handlar faktiskt om på vilket sätt vi framöver tar ställning till hur infrastrukturen ska hänga samman.

Vi har haft ett besök i utskottet när det gäller de här frågorna. Då visade man att med mer järnväg i regionen finns också möjligheten att nå fler flygplatser som kan ta fler uppdrag. Jag är ledsen att jag inte hann svara färdigt, för talartiden sprang iväg!

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Jacobsson för hans anförande. Vi instämmer i att flyget är viktigt för Sveriges konkurrenskraft, för att hålla samman landet och för att kunna transportera saker.

Jag hörde ledamoten Magnus Jacobsson nämna Kristdemokraternas arbetsgrupp som tar fram nya förslag. Jag har läst om dem, och några av förslagen är väldigt intressanta och nära oss socialdemokrater och vårt sätt att se på infrastruktur.

Magnus Jacobsson nämnde också den flygplatsutredning som Peter Norman ledde. Det var faktiskt den socialdemokratiska regeringen som tillsatte den utredningen, bara sagt som en parentes. Utredningen visade att staten behöver ta ett större ansvar för flygplatssystemet, för både tillgänglighetens och beredskapens skull. Den föreslog att flygplatserna Skellefteå, Kalmar-Öland, Ängelholm-Helsingborg och Sundsvall-Timrå skulle tas över av Swedavia. Denna utredning verkar dock samla damm på departementet. Det händer ingenting.

Jag har hört och läst i debattinlägg från företrädare för dessa kommuner att de är oroliga över att de inte får några besked eller beslut från regeringen. Jag undrar om Magnus Jacobsson har något meddelande till dem. När kommer besked och beslut om att Swedavia ska ta över dessa flygplatser?

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag uppskattar verkligen att ledamoten Magnus Jacobsson lyfter upp de svårigheter och utmaningar som de regionala flygplatserna har. Man måste ofta ta pengar från välfärden för att kunna hålla dessa flygplatser öppna. Jag tycker också att hela flygplatssystemet är någonting som man borde se över.

Men det finns en annan flygplats som ligger här i Stockholm, Bromma flygplats, som blöder, ekar tomt och kostar hundratals miljoner kronor. Swedavia har i en rapport sagt att de inte vet hur de ska göra. Det dräneras från andra flygplatser för att Bromma flygplats ska vara öppen.

Jag undrar vad ledamoten Magnus Jacobsson kommer att göra – också med tanke på att ledamoten representerar Kristdemokraterna, som har departementet i den här frågan. När kommer vi att få något besked om att Bromma flygplats ska läggas ned och att det ska byggas bostäder till stockholmarna men även till de människor som ska flytta till Stockholm för att studera eller arbeta?

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor och regeringens förslag om en ny lag om tillhandahållande och användning av flygbränsle.

Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar i dag bifall enbart till reservation 3 under punkt 3, som handlar om finansiering av regionala flygplatser, och reservation 9 under punkt 5, som rör Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser.

Låt mig börja i enighetens anda. Jag tror att alla partier i denna kammare delar insikten att flyget är viktigt för Sverige. Vårt land är stort, avlångt och glesbefolkat, och dessutom ligger vi i Europas utkant. För många människor, företag och regioner är flyget helt avgörande för tillgänglighet, konkurrenskraft och för att hålla landet samman.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill ha en effektiv, hållbar och strategisk flygpolitik – en politik som förenar klimatansvar med nationell sammanhållning. Men det här betänkandet visar en regering som saknar riktning. Det finns ingen ordentlig strategi och ingen samordning utan bara lite lappande i kanten.

Det blir extra tydligt när vi ser vad som händer med våra regionala flygplatser, vilket några ledamöter redan har nämnt. Kommuner och regioner larmar; de orkar inte längre själva. Dessa flygplatser fyller samhällsviktiga funktioner för beredskap, sjukvård och näringsliv. Det är inte rimligt att kommunerna ska bära det ansvaret på sina axlar.

Fru talman! Vi menar att det är hög tid att se över finansieringen. I det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i, där beredskap, totalförsvar och robusthet krävs, är det fullt rimligt att staten genom Swedavia får ett större ansvar – kanske till och med för hela flygplatsnätverket. Vi behöver ett statligt helhetsansvar, inte ett lapptäcke där enskilda kommuner får bära nationella uppgifter på sina axlar.

Fru talman! Redan i förra årets luftfartsdebatt stod jag här och varnade för att Bromma höll på att bli en spökflygplats, och nu är vi där. Den reguljära flygtrafiken har kollapsat – 95 procent av resenärerna är borta. Terminalen ekar tom, och flygbolagen har lämnat flygplatsen. Ändå pumpas hundratals miljoner kronor om året in från skattebetalarna för att hålla igång något som inte längre fyller sitt syfte.

Dessutom hör vi från regeringens och infrastrukturministerns sida att det kanske vänder – 2065. År 2065 kanske det vänder för Bromma flygplats. Med sådana budskap menar Tidöregeringen tillsammans med SD att man är beredd att skattefinansiera en spökflygplats i fyra decennier till, fru talman. Det är en flygplats som skulle kunna ge plats åt tusentals bostäder och arbetstillfällen.

Det här är inte långsiktighet, fru talman. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna kallar detta att ta ansvar. Jag kallar det vad det är: prestige på skattebetalarnas bekostnad.

Vi har hört Kristdemokraterna säga att de står upp för det glömda Sverige, men ändå försvarar de ett tomt flygfält i huvudstaden. Sverigedemokraterna säger att de står på vanligt folks och glesbygdens sida, men de röstar gång på gång för att miljonärer ska kunna flyga privatjet från Bromma med sina mopsar.

Jag tycker att det är dags att ta till sunt förnuft. Det här är en flygplats som marknaden har övergivit. Flygtrafiken i Stockholmsregionen behöver koncentreras till Arlanda. Vi hörde även från Moderaterna och Kristdemokraterna att vi inte kan ha två flygplatser i en region. Det här behöver göras för kapacitetens skull, för miljöns skull och för att fler bostäder ska kunna byggas för de nya stockholmarna.

Fru talman! Flygpolitiken ska självklart också handla om framtiden. Vi ser nu en snabb utveckling av drönartrafik och drönarteknik. Vi ser drönare som används för att flytta hjärtstartare till olycksplatser och drönare som används för att upptäcka oljeutsläpp, inspektera kraftledningar och mäta virkesvolymer i skogsbruk. Det är jättebra. Det är också ett sätt att effektivisera samhällsservicen. Vi ska såklart välkomna den här tekniken, men vi måste även se till att reglera drönartrafiken klokt.

I ärlighetens namn behövs dessutom inte 130 hektar mark för att drönartrafiken ska fungera här i Stockholm. Det behövs inte. Jag ville bara säga det.

Fru talman! Samma framtidsfokus behövs såklart i klimatpolitiken. Flyget måste vara en del av klimatomställningen, inte ett undantag. Vi vill öka inblandningen av hållbara flygbränslen, och vi hör att branschen kämpar med den frågan. Vi vill också stärka elflygets utveckling. Det är bra att göra Sverige till ett föregångsland för fossilfritt flyg. Det kommer att kräva investeringar, främjande av forskning och såklart politiska beslut.

Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater står för en flygpolitik som ska hålla ihop Sverige och som driver klimatomställningen och bygger framtiden. Flyget behövs för inrikesresor, utrikesresor, sjukvård, beredskap och konkurrenskraft – men vi måste också tänka på att det behövs rätt sorts flyg på rätt plats och med rätt ansvar.

Jag yrkar återigen bifall till Socialdemokraternas reservationer 3 och 9.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågorna!

Jag vill börja med att säga att vi går till val som ett eget parti.

Magnus Jacobsson ställde frågor om flygskam, flygskatt och Arlandabanan. När det gäller Arlandabanan kan jag hålla med om att vi kanske borde ha agerat lite mer, tittat och försökt att ta tillbaka den. Det svar jag har fått är dock att det hade kostat skattebetalarna jättemånga miljarder.

Nu finns det en utredning, eller en delrapport, från Peter Norman. Vi borde se över detta tillsammans och kolla hur vi kan göra det billigare för människor som vill ta sig till Arlanda till rimliga priser. Det finns fortfarande möjlighet att använda de politiska verktygen för att göra det billigare att åka Arlandabanan, och jag hoppas att Magnus Jacobsson driver den frågan tillsammans med sina regeringspartner.

Flygskam är ett ord jag inte gillar. Det som har hänt i samhället är att medvetenheten bland människor har ökat. Det har blivit lättare att ta sig med järnväg till olika punkter. Näringslivet genomgår ju en digital omställning. Många affärsresor som man tidigare gjorde genom att ta flyget till exempelvis Stockholm gör man inte längre, utan man genomför dessa möten digitalt. Medvetenheten hos människor har ökat, och näringslivet och företagen har helt enkelt sett möjligheten att tjäna pengar.

Fru talman! Jag kan hänvisa till vad som kan hända med ambulansflyg, brandflyg och polishelikoptrar. Det finns i rapporter från Swedavia och från Trafikverket. Det finns plats på Arlanda även för dessa verksamheter.

Jag tycker att det är en märklig argumentation att använda – 130 hektar mark ska reserveras och blockeras för några miljonärer som ska använda privatjet, dessutom med sina mopsar. Det kostar hundratals miljoner kronor, vilket dränerar Swedavias budget. Pengar tas från andra flygplatser för att Bromma flygplats ska vara öppen. Det tycker jag att Magnus Jacobsson ska ta med sig och prata med sitt statsråd om.

Stockholmarna vill bygga bostäder på Bromma flygplats mark. I dag har marknaden övergivit Bromma flygplats. Titta på Stockholms Handelskammares rapporter! Titta på Swedavia! Lyssna på SAS! Det är 96 procent av resenärerna som har försvunnit. Ni pratar om flygbolag som har etablerat sig, men det handlar fortfarande bara om två linjer, till Trollhättan. Det finns flyg som går till Trollhättan. Det är inte så att människor inte kan ta sig till Stockholm, utan det finns alternativ.

Självklart behöver förbindelserna till Arlanda förbättras. Där är vi redo att tillsammans titta på vad som kan göras när det gäller Arlandabanan för att göra det billigare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Rashid Farivar för frågan.

Först och främst är det inte Socialdemokraterna som har gjort Bromma flygplats olönsam. Det är marknaden som har övergivit Bromma flygplats. Låt mig påminna Rashid Farivar om att i Region Stockholm beslutade socialdemokrater och moderater gemensamt att dra Tvärbanan till Bromma flygplats. Här var vi överens med Moderaterna.

Det är inte Socialdemokraterna som har gjort Bromma flygplats olönsam, utan det är marknaden. Färre resenärer väljer att resa därifrån, och flygbolagen har kommit fram till att det inte längre är lönsamt att flyga från Bromma flygplats. De tycker att det är bättre att koncentrera flyget till Arlanda.

Vad gäller att Socialdemokraterna inte gjorde något kan jag ge ett par exempel på motsatsen. Under pandemin var det den socialdemokratiska regeringen som beslutade att sätta in resurser för att rädda flygbranschen från permitteringar av anställda. Socialdemokraterna tog också beslut om beredskapsflygplatser. Det var vår regering som såg till att Sverige i dag har fler beredskapsflygplatser, och vi vill att de ska bli ännu fler.

Jag köper inte retoriken att vi socialdemokrater inte gjorde något.

Fru talman! Nu blev det en märklig debatt. Med all respekt för ledamoten Rashid Farivar, men han tar upp frågor som inte rör luftfarten, såsom Natofrågan och migrationsfrågan. Detta hör inte hemma i denna debatt, även om jag givetvis skulle kunna ta en debatt om dessa frågor med ledamoten Rashid Farivar.

Socialdemokraterna är det parti som har byggt upp detta land i samarbete med fackföreningsrörelser, folkrörelser med flera. Jag behöver inte ge Rashid Farivar en historielektion, för jag tror att han är införstådd med vad Socialdemokraterna har åstadkommit i Sveriges historia.

Det jag vill skicka med ledamoten Rashid Farivar är att Sverigedemokraterna hävdar att de står på vanliga människors sida och på glesbygdens sida. Men vad är det för politik Sverigedemokraterna för när de äntligen får möjlighet att påverka och utöva inflytande över en regering? Vi ser att det har blivit både dyrare och farligare att vara svensk. Arbetslösheten har rusat iväg, men Sverigedemokraterna kommer inte med förslag på hur det ska lösas. Dessutom skenar kriminaliteten. Sverigedemokraterna har inflytande, men vad prioriterar de? De sänker skatterna för de rika och kämpar för en flygplats för miljonärer och deras hundar. Det är vad Sverigedemokraterna prioriterar.

(Applåder)

Fru talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor, det vill säga flygfrågor. Det finns 27 reservationer i betänkandet, och vi sverigedemokrater står bakom alla våra 8 reservationer. För att spara tid yrkar jag dock bifall enbart till reservation 7, som rör beredskapsflygplatser.

Fru talman! Flygets historia är lika gammal som människans dröm om att flyga. Redan för tusentals år sedan blickade vi upp mot fåglarna och drömde om att sväva som de. På 1800-talet tog drömmen fart, och den 17 december 1903 flög bröderna Wright det första motoriserade flygplanet.

Men varför flyger vi än i dag? I ett debattklimat där flyget ibland skambeläggs och där cykeln av vissa partier lyfts fram som framtidens enda transportslag är det kanske viktigare än någonsin att börja i just den frågan. Varför flyger vi? Jo, för att dagens värld är global. Människor flyttar, familjer sprids över kontinenter och varor och tjänster färdas över hela jordklotet. För att detta ska fungera behövs effektiva färdsätt över långa avstånd, och där är flyget oumbärligt såväl i dag som i framtiden.

För Sverige, ett exportberoende land långt från många av världens stora marknader, är flyget särskilt viktigt. Om vi vill behålla och stärka vår konkurrenskraft måste vi ha goda möjligheter att delta i den globala ekonomin.

Även inom Sveriges gränser är flyget avgörande. Vårt land är stort till ytan men har en glest spridd befolkning. Flyget möjliggör regional tillgänglighet, utveckling och sammanhållning till en samhällsekonomiskt låg kostnad. Flyget är en viktig del av vår kollektivtrafik och skapar förutsättningar att leva och verka i hela landet.

En liten historisk parentes, fru talman: Bröderna Wright, som uppfann det första flygplanet, arbetade faktiskt med cyklar – de reparerade, tillverkade och sålde dem. Cykeln var alltså en förutsättning för flygets födelse. Det går med andra ord utmärkt att älska både cykling och flyg, Miljöpartiet! Men nog om historien – vi är här för att prata politik.

Utmaningarna för svenskt flyg är stora. Regionala flygplatser blöder ekonomiskt. Bromma flygplats har flera gånger hotats av nedläggning, och Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet i Stockholm verkar helst vilja jämna den med marken och bygga bostäder.

Flygskatten, i verkligheten ett straff på varje bokad flygstol, tillsammans med covid-19-pandemin 2020 har slagit hårt mot branschen – särskilt mot inrikesflyget, som ännu inte återhämtat sig till hälften av nivåerna 2017. Sedan 2022 har SAS genomgått en omfattande rekonstruktion och vid flera tillfällen varit nära konkurs.

Man skulle kunna ägna hela kvällen åt att prata om den destruktiva behandlingen av svensk flygbransch och flyginfrastruktur under tidigare regeringar. Men låt oss i stället tala om vad som faktiskt går åt rätt håll!

Jag anser att regeringens insatser för att stötta flyget är tillfredsställande, men mer behöver göras. Sedan förra årets luftfartsdebatt har viktiga åtgärder genomförts.

Flygskatten, införd av den rödgröna regeringen med stöd av Vänsterpartiet 2018, avskaffas helt den 1 juli i år.

Regeringen har tillskjutit 1 035 miljoner kronor till säkerhetskostnader på flygplatser för att motverka avgiftshöjningar och kompensera underskottet från pandemitiden.

Driftsstödet till regionala flygplatser fördubblas från 103 till 210 miljoner kronor årligen.

En Arlandasamordnare har tillsatts för att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Arlanda är Sveriges största flygplats och vår port mot världen. Den är central för affärsresor, turism, forskning, utbildning och diplomati.

Jag har själv besökt flera moderna flygplatser runt om i världen det senaste året, bland annat Helsingfors-Vanda, Kastrup, Haneda och Narita i Japan och senast Zayed i Abu Dhabi – ett odemokratiskt land. Varje gång jag återvänder till Arlanda känns det som att resa 10–20 år bakåt i tiden. Arlanda flygplats behöver inte ett nytt namn. Den behöver lyftas in i framtiden. Kommunikationerna till och från flygplatsen måste förbättras, både på väg och på järnväg, och Arlanda ska ges förutsättningar att bli ett attraktivt nordiskt nav och en stjärna.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom regeringens ambition att det ska vara möjligt att leva och verka i hela landet, där tillgänglighet och konkurrenskraft är ledord inom flygbranschen. Vi vill också se mer pengar till infrastrukturen och mer infrastruktur för pengarna. Infrastrukturen är landets blodomlopp. Utan en fungerande infrastruktur kommer Sverige att stanna.

Regeringens och Sverigedemokraternas historiska satsning på infrastrukturen inom den nya ekonomiska ramen för planperioden 2026–2037 – som uppgår till hela 1 171 miljarder kronor – ligger helt i linje med denna ambition.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges formella inträde i Nato har vikten av våra flygplatser – särskilt beredskapsflygplatser – blivit än mer påtaglig. Statsminister Ulf Kristersson uttryckte det tydligt i sitt tal vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari i år: Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred.

Fru talman! Detta gör behovet av en väl utbyggd och fungerande infrastruktur över hela landet ännu mer akut. Trots den tidigare regeringens försök att skambelägga flyget och nedmontera vår flyginfrastruktur är verkligheten att flyg och flygplatser är avgörande i fredstid, liksom vid kris och i krig. Flygplatser spelar en nyckelroll för Sveriges försvar och för Natos närvaro och beredskap i regionen.

Mot denna bakgrund anser Sverigedemokraterna att fler regionala flygplatser bör drivas i statlig regi och att fler flygplatser med beredskapsverksamhet bör klassas som beredskapsflygplatser.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Malin Östh för anförandet.

Det är glädjande att höra ledamoten lyfta upp vikten av flyget för att hela samhället ska fungera, men det står lite annorlunda i betänkandet. Jag läser att Vänsterpartiet vill belägga flyget med hårda sanktionsavgifter. Jag läser också att man vill avveckla och riva Bromma flygplats. En annan intressant sak är att man vill avveckla flyglinjen mellan Stockholm och Göteborg.

Jag läser ur betänkandet: ”Jag konstaterar att en enda flygresa mellan Stockholm och Göteborg motsvarar så mycket som klimatavtrycket från 50 000 tågresor. Därmed anser jag att flyglinjer på sträckor där samma sträcka med tåg tar under tre timmar bör avvecklas.” Just nu tar tågresan mer än tre timmar, nämligen i bästa fall tre och en halv timme.

Just nu råder ett allvarligt läge i fråga om försvar och beredskap. Vi vill behålla flygplatserna med tanke på deras beredskapsförmåga, för att kunna använda dem om ett krig eller en kris slår till. Med ledamotens politik behöver vi stänga flera flygplatser i landet. På vilket sätt hjälper det oss att bygga bättre beredskap om det blir kris eller krig?

Fru talman! Jag tackar för svaret och frågan, ledamoten Malin Östh.

Mitt svar är nej. Det är inte kommunernas och regionernas ansvar i det här svåra säkerhetspolitiska läget att se till att flygplatserna fungerar som de ska. Jag har samma inställning som min kollega Magnus Jacobsson. Vi tycker att staten bör gå in och ta ansvar för flera kommunala och regionala flygplatser, och helst ska de drivas i statlig regi.

Ett problem med flygplatser är att det är lätt att lägga ned fungerande flygplatser – och det går fort – men att snabbt bygga upp infrastrukturen igen är i princip omöjligt.

För att kunna hålla sig med ambulansflyg, polishelikoptrar och sjöräddningshelikoptrar som bevakar skogsbränder behöver man en flygplats. Med den politik som ledamoten Malin Östh förespråkar måste vi stänga de flesta flygplatser. Hur ska de samhällsviktiga funktionerna fungera när det inte finns någon flygplats? Varifrån ska dessa flyg starta? Jag hoppas att ledamoten har förståelse för min oro. Det här kommer att skada både den militära och den civila beredskapen.

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i stort sett i allt som Malin Östh sa i sitt anförande. Det var en pedagogisk genomgång av flygets problematik.

Den här debatten behandlar både en proposition om en EU-förordning om mer hållbara flygbränslen fram till 2050 och en samling motioner om luftfartsfrågor.

Jag tänkte börja med den EU-förordning som propositionen gäller och som innehåller bestämmelser som ska öka användningen och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten.

EU-förordningen, ReFuelEU Aviation, är en del av EU:s klimatpaket Fit for 55, som ska bidra till att EU når sitt mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Det är ett viktigt förslag att debattera, och eftersom det tycks finnas de som inte tycker att flygets klimatpåverkan är särskilt viktig att hantera tänkte jag börja med att återge Transportstyrelsens information.

Luftfartens totala klimatpåverkan, med den så kallade höghöjdseffekten inräknad, uppskattas i dag till omkring 4–5 procent av den mänskliga påverkan på klimatet. Luftfarten är dock en tillväxtbransch, vilket gör att flygets negativa klimatpåverkan på sikt riskerar att kraftigt öka i förhållande till all annan mänsklig klimatpåverkan. Det är därför angeläget att ta fram åtgärder som motverkar den negativa trenden. Så säger Transportstyrelsen.

Personligen vill jag också understryka att även om 4–5 procent av världens klimatpåverkan kanske låter lite måste man ändå ha i bakhuvudet att 80 procent av jordens befolkning aldrig har flugit. När fler på jorden får samma förutsättningar att resa kan klimatpåverkan öka dramatiskt.

När vår infrastrukturminister Andreas Carlson ber oss att skippa flygskammen för att flyget nu ställer om är det intressant att veta vad det är som EU kräver av flyget i denna omställning. Vad är det vi ska göra? Och vad tycker jag och Miljöpartiet om förslaget?

På kort och medellång sikt räknar man med att biobränsle kommer att vara det som gör störst skillnad för att minska flygets klimatpåverkan. Det är vi väl alla överens om.

Först och främst vet vi att det kommer att finnas stora utmaningar med att få biobränslet att räcka till allt flygande som sker i dag. Trots det tycker vi att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i förslaget. Enligt flygbranschens egen färdplan ska det svenska inrikesflyget vara fossilfritt redan 2030. I den förordning som vi diskuterar i dag ställs krav på 2 procents inblandning av biobränsle, vilket ska öka till 6 procent 2030. År 2050 ska 70 procent av flygbränslet vara biobaserat, enligt direktivet. Det blir alltså uppenbart att Sverige behöver gå snabbare framåt för att flyget ska ta sin andel av de utsläppsminskningar som behövs för att vi ska kunna nå de svenska klimatmålen. Det är också uppenbart att ett minskat flygande behöver vara en del av den ekvationen.

Det är inte nog med den oerhört långsamma utfasningen av fossila drivmedel. Direktivet gäller inte heller alla våra flygplatser. Vi anser att direktivet i alla fall borde gälla de flygplatser som i dag ingår i det nationella basutbudet, alltså de tio flygplatser som är utpekade som nödvändiga basflygplatser i Sverige i dag.

Bryter man mot förordningen ska sanktioner användas. Regeringen har i förslaget gett tydligt utrymme för att sätta ned sanktionsavgiften eller ta bort den helt – mer än vad vi anser att EU-förordningen ger utrymme för. Vi skulle vilja se en större begränsning för när man kan få undantag från att tanka mer hållbara bränslen. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 2 i betänkandet.

När det gäller det svenska flygandet vill jag understryka vikten av att utsläppen från flyget och svenskt flygande måste minska. Ser man till varje enskild flygresenär tar utsläppsutrymmet slut väldigt fort, med en flygresa eller två. Därför är det extra viktigt att vi slutar subventionera flygandet i Sverige och inom EU, så att flyget i stället betalar sina egna kostnader och sin klimatpåverkan.

Stora satsningar behöver göras för att möjliggöra utsläppsfria resor på sträckor som är svåra att klara på ett annat sätt. För att minska flygets klimatpåverkan krävs det en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen, elektrobränslen och elhybridflyg för de flygresor som inte kan ersättas på något sätt. Men mycket av den här tekniken ligger en bit framåt. Det kommer att ta tid att ersätta fossila flygbränslen med annat. Det visar inte minst den proposition som vi debatterar i dag. Därför anser vi att flyget behöver begränsas på sträckor som kan ersättas med andra färdmedel, inte minst tåg.

Resor med privatjet genererar stora utsläpp. En flygresa mellan Stockholm och Göteborg ger samma utsläpp som 50 000 tågresor – och det är inte när man flyger privatjet utan när man flyger med ett vanligt flygplan. Under den här flygresan gör man av med flygbränsle som skulle kunna gå till något annat, precis som Malin Östh lyfte i sitt anförande.

Trots detta står Tidögänget här i dag – i stort sett alla – och vill att man helt ska negligera att kommuner försöker styra bort från de onödiga resorna så att man kan få en bättre flyginfrastruktur.

Vi tycker att det borde vara mycket tydligare hur stor klimatpåverkan en flygresa ger upphov till. Därför skulle vi vilja se en klimatmärkning vid försäljning av flygbiljetter.

Fru talman! Som gammal Stockholmspolitiker behöver jag också lyfta frågan om Bromma flygplats. Det är en flygplats som enligt Swedavia kan ersättas av Arlanda. Den medför stora kostnader både för Swedavia och för andra lokala flygplatser, som behöver täcka upp för den minuspost som Bromma flygplats i dag är.

I januari i år flög totalt 850 personer från Bromma flygplats, och de flesta av dem flög i en privatjet. Det är orimligt på väldigt många olika sätt. Det är inte acceptabelt att den här typen av klimatskadlig verksamhet kan få fortsätta. Vi i Miljöpartiet vill bland annat införa en privatjetskatt. Inom EU har Frankrike, Irland, Nederländerna och Österrike tagit initiativ till att se över reglerna och att upprätta klimatåtgärder kring privatjetflygningarna i Europa. Vi vill verka för en begränsning av privatjet på både nationell och internationell nivå.

Vi vill snarast se en avveckling av Bromma flygplats, och vi vill att regeringen redan nu tar bort Bromma flygplats från det nationella basutbudet av flygplatser. Swedavia har i en samlad bedömning konstaterat att det inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma flygplats vidare samt att flygtrafiken kan flyttas till Arlanda. Det är för mig ganska provocerande att regeringen och Sverigedemokraterna i dag blockar en central, byggbar del av Stockholm för privatjet samtidigt som Swedavia och flygresenärer från andra flygplatser behöver betala kostnaden.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta en mer teknisk grej, som är nog så viktig. Det är frågan om hinderbelysning, som Centerpartiet lyfte tidigare. Vindkraftverk och andra höga byggnader och torn behöver blinkande belysning för att synas. Det är krav på det i Sverige. För många som bor runt omkring är det ett störande inslag, inte minst när det gäller vindkraftverk. I dag finns teknik för att ljuset ska kunna vara avstängt när inga flyg finns i närheten. Det är en teknik som bland annat används i Danmark. Jag tycker att den tekniken borde tillåtas i Sverige för att minska onödiga störningar.

Med detta sagt: Det finns väldigt mycket att jobba vidare med på flygområdet. Och det behövs ett rejält krafttag för att vi ska kunna se röken av det omställningsarbete som vår infrastrukturminister anser att flygbranschen just nu sysselsätter sig med.

Jag ställer mig bakom alla Miljöpartiets reservationer men vill för enkelhetens skull yrka bifall bara till reservation 2, som jag sa tidigare i mitt anförande.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som uppväxt bredvid F17 i Kallinge har jag stor förståelse för flygets vikt för vårt försvar och för vår beredskap. Men med det sagt anser jag inte att man behöver behålla exempelvis Bromma flygplats, som suger pengar ur andra viktiga flygplatser som vi kan behöva.

Vårt totalförsvar och vår beredskap när det gäller ambulansflyg, brandflyg och annat har vi diskuterat ganska rejält tidigare i den här debatten. Swedavia har gjort en utredning där man föreslår att Arlanda ska ta över den verksamhet som i dag finns på Bromma flygplats. Vi har faktiskt en ganska ojämn fördelning av flygplatser för reguljärflyg i Sverige, men vi har också platser runt om i Sverige där ambulansflyg och brandflyg kan starta och landa och som inte kräver en infrastruktur för reguljärflyg.

Som jag lyfte i mitt anförande är det extremt viktigt att vi planerar smart om vi ska kunna använda flygbränslen till det som är det viktigaste.

Sedan lyfte ledamoten flygskatten, som vi vill öka. Vi vill flytta över den till tåg, som också är en extremt viktig del i vårt försvar. Det är viktigt att vi rustar upp vårt tågsystem. Det tror jag också att ledamoten har koll på.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tycker att ledamotens frågor är något förenklade och fördummande. Jag tänker bland annat på det han sa om att cykla runt och hitta bränder och att vissa partier anser att cykel är det enda transportslaget. Det är lite lågt.

Ledamoten frågar mig om jag är medveten om att vi har en beredskapssituation. Jag vill då fråga ledamoten om han är medveten om att vi också har en klimatkris som räknas som något av det farligaste och mest riskfyllda som vi behöver ha beredskap för. Vi vet att vi behöver skydda oss från en klimatkris.

Det blir en väldigt konstig diskussion om man hånar och förminskar en fråga om att kunna bygga ut tågnätet men även flyget. Vi vill ju satsa på de linjer där man behöver flyga och försöka styra för att minska utsläppen så att vi kan fortsätta leva ett bra liv. Jag tycker att nivån blir lite för låg när sådana som ska styra landet ens för en sådan diskussion. Självklart behöver vi en infrastruktur, men vi behöver bygga den så att vi har råd att upprätthålla den när vi faktiskt behöver den.

(Applåder)