Oskar Svärd (M) svarade Ulrika Heie i en replik om Luftfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:119 Tisdagen den 20 maj” den 20 maj 2025.
Ulrika HeieC· i en replikDet förefaller vara angenämt att vara extremt nöjd. Var det så ledamoten sa att han var över allt det fantastiska som han hade åstadkommit, även om han inte ville vara nöjd och sätta sig som en mätt katt? Oavsett det…Herr talman! Sverige har en lång tradition av att vara en flygvänlig nation. Under årtionden har människor kunnat förflytta sig i och från Sverige och ut i Europa samt övriga världen med flyget. Affärsresor, familjesemestrar och allmänflyg med flygklubbar och privatflyg växte under en tid och bidrog till ett nytt sätt att resa.
Inrikesflyget knyter samman vårt avlånga land, från norr till söder och från öst till väst. Över dagen kan människor transportera sig snabbt och effektivt för viktiga jobbmöten, familjeangelägenheter eller för en guldkant på sin fritid.
Den förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev en politik som enligt mig var försvårande för branschen, inte minst med införandet av flygskatten 2018, som direkt riktade sig mot biljettpriset och resenärerna i stället för mot flygets utsläpp. De regionala flygplatserna hade det kämpigt, och sedan kom pandemin. Budskapet till bolagen var att hålla kommunikationerna igång – men till resenärerna var budskapet att inte resa kollektivt. Men pandemin som drabbade hela världen klandrar jag inte vare sig Socialdemokraterna eller Miljöpartiet för.
Herr talman! Flyget är en central del av vårt lands infrastruktur och har en direkt påverkan på vårt lands konkurrenskraft, tillväxt och jobben. Flyget erbjuder snabba transporter av människor och varor, vilket är avgörande för ekonomin där företag måste kunna nå kunder, leverantörer och marknader i andra länder utan fördröjning. Flyget gör det helt enkelt lättare att rekrytera kompetens och attrahera viktiga investeringar för vårt näringsliv.
Flyget skapar tusentals jobb inte enbart inom flygbolag och på flygplatser utan också indirekt i form av hotell, restauranger, logistik och turism. Ett exempel är Örebro Airport i mitt hemlän, en av Sveriges största fraktflygplatser, som bidrar med cirka 600 arbetstillfällen i sitt närområde. I många regioner är flyget en av livlinorna som knyter samman mindre orter med större ekonomiska centrum och därmed bidrar till den regionala utvecklingen och jämlikare förutsättningar. Utan flyget är jag övertygad om att många företag skulle förlora sin konkurrenskraft och tusentals arbetstillfällen riskera att gå förlorade. Det vore riktigt dåligt för Sverige.
Herr talman! Länge var Arlanda en ledande flygplats i vår del av världen, men tyvärr inte längre. Vi ser hur andra flygplatser, exempelvis Kastrup, har dragit ifrån i attraktivitet. Men nu försöker vi ändra på det.
Regeringen har tillsatt en Arlandasamordnare i Peter Norman för att stärka Arlandas konkurrenskraft genom stärkt tillgänglighet med kollektivtrafik och bättre väg- och järnvägsförbindelser. Han redovisar sitt uppdrag den 31 maj, och därefter kommer vi också att landa i slutsatser för vidare arbete.
Jag nämnde tidigare i mitt anförande den ineffektiva flygskatten. Den försvinner nu. Ja, ni hörde rätt! Flygskatten avskaffas den 1 juli i år. Det kommer att förbättra tillgängligheten i hela landet för inrikesflyget och även utrikes från framför allt Arlanda och Landvetter. Ett slopande av flygskatten gör det helt enkelt mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige.
Men vi har inte enbart Arlanda och Landvetter som flygplatser i Sverige, utan vi har många fler. Här kan nämnas Ängelholms, Trollhättans och Skellefteås flygplatser och många fler. De regionala flygplatserna spelar en avgörande roll för ett Sverige som fungerar, ett Sverige som håller ihop – även i kristider. Det statliga driftsstödet till de regionala flygplatserna fördubblades under föregående år, från 103 till 210 miljoner. För exempelvis Karlstads flygplats har det betytt en ökning från 3,6 till 8 miljoner. Regeringen har också tillfört 1 miljard för att täcka det underskott i GAS-systemet som byggdes upp under pandemin. GAS är en förkortning av det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. Det underlättade för flygbranschen och bidrog till att flyget på ett bättre sätt kunde upprätthålla sin konkurrenskraft.
En fungerande flyginfrastruktur är också en viktig komponent för vårt lands totala beredskap – det gäller vid samhällsstörningar, i kriser och ytterst i krig. Här kan nämnas ambulansflyg, brandflyg och helikoptrar men också militära flygtransporter. Jag tror att vi alla minns skogsbränderna för några år sedan. Jag tror att vi alla också förstår vikten av ambulansflyg, som på riktigt räddar liv.
En robust infrastruktur som fungerar och knyter samman Sverige skapar förutsättningar för att flytta material, livsmedel och trupper och är på så sätt en förutsättning för att stödja och skydda civilbefolkningen. Sveriges flygplatser skapar en hög förmåga att såväl hantera kriser som avskräcka yttre hot, då de visar på en kapacitet att snabbt kunna mobilisera insatser.
Herr talman! Regeringskansliet har upprättat en färdmedelsneutral resepolicy. Nu vill jag rikta mig till dig som verkar i en kommun eller region. Ditt uppdrag som kommun- eller regionpolitiker spelar en avgörande roll för flygets utveckling. Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur och spelar en central roll för tillväxt, ekonomi och totalförsvar.
Alla trafikslag behövs för att hela Sverige ska leva. Vi behöver därför se till att alla trafikslag får rätt förutsättningar. I dag har Sverige regioner och kommuner som äger en flygplats men som inte tillåter personalen att resa med flyget. Det är både osunt och ett tidsslöseri. Det kan också hämma den sociala hållbarheten för de anställda.
I dag kan man faktiskt köpa biljetter där det förnybara flygbränslet SAF ingår. Satsa på goda kommunikationer till och från er närmsta flygplats och bidra till flygets omställning genom att möta framtidens elektrifiering genom att säkerställa energiförsörjning för laddinfrastruktur på flygplatsen!
Flygets klimatpåverkan är en viktig diskussion. Självklart ska flyget ställa om. En omställning är nödvändig och är också på gång, men den debatten bör bottna i en del fakta. Inrikesflyget i Sverige står för ungefär 2,5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från inrikes transporter.
Under Sveriges ordförandeskap i EU togs konkreta steg med ReFuelEU Aviation, en överenskommelse som ska minska flygets utsläpp på EU-nivå. Den börjar gälla i år. I dag är hållbart flygbränsle relativt kostsamt för flygbolagen, och det finns i begränsad mängd. Det nya regelverket kommer att främja både produktion av och tillgång till hållbara flygbränslen. Vi ser också att det kommer vätgasdrivna flyg, elflyg och hybridflyg, och det är glädjande att Sverige snart har två tillverkare av hållbara flygbränslen.
Med det går jag nu ned för landning och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mikael Damsgaard, David Josefsson, John Widegren och Viktor Wärnick (alla M) samt Rashid Farivar (SD).
Herr talman! Tack till Oskar Svärd för hans anförande!
Jag instämmer med Oskar Svärd i att flyget är en väldigt viktig infrastruktur för vårt avlånga land. Där har vi inga tveksamheter. Men jag hade förväntat mig att Oskar Svärd kanske skulle ha nämnt någonting om Bromma flygplats. Jag hörde ingenting om Bromma flygplats.
Bromma flygplats blöder i dag. Den dränerar oss på skattepengar, och den dränerar Swedavia, som ansvarar för de statliga flygplatserna, på pengar. Men vi har en regering som envisas med att ha Bromma flygplats under sina vingar trots att den i dag har förvandlats till en spökflygplats.
Herr talman! Jag undrar om Moderaterna kommer att fortsätta finansiera en flygplats som dränerar oss på skattemedel. Det kostar hundratals miljoner kronor årligen att upprätthålla en flygplats som ekar tomt mitt i Stockholm. Är det Moderaternas definition av ansvarstagande? Är det här effektiv ekonomisk politik?
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Det stämmer att jag inte nämnde Bromma flygplats i mitt anförande, men jag hade någonstans i bakhuvudet tänkt att den frågan kanske dyker upp så att vi får möjlighet att debattera den ändå.
Bromma flygplats ingår i Swedavia. Tidöpartierna har i samarbetet kommit överens om att Bromma ska vara kvar. Bromma är en viktig flygplats för totalförsvaret men också för exempelvis allmänflyget. Den har tidigare varit viktig för resenärerna och visar sig vara det även nu. Bara de senaste veckorna har vi sett att vi har fått två nya flyglinjer från och till Bromma. Det tycker jag visar på att flygbolag vill etablera sig där.
Beskedet jag har till Socialdemokraterna är inte nytt. Vi ska behålla Bromma under den tid som vi har sagt från Tidösamarbetet.
(Applåder)
Herr talman! Tack för svaret, Oskar Svärd!
Det här är alltså en flygplats som, som jag nämnde, ekar tomt. Jag var tillsammans med min kollega Aylin Nouri på verksamhetsbesök där för någon vecka sedan. Vi mötte ledningen för Swedavia och flygplatschefen och gick runt där. Vi kunde inte ens köpa en kopp kaffe. Restaurangerna, näringslivet, har flyttat därifrån.
Inte ens marknaden tror på Bromma flygplats. Men vi har en regering som försöker ge konstgjord andning till en flygplats som inte längre uppfyller sitt syfte. Det finns möjlighet att bygga flera tusen bostäder där. Det handlar om flera tusen arbetstillfällen. Ändå envisas regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna med att hålla igång en flygplats som i dag används av miljonärer och deras mopsar. Så används den i dag. När det gäller de flygbolag som har etablerats där: Är det elva passagerare per tur?
Det här är inte en ansvarsfull ekonomisk politik. Jag tycker att regeringspartierna, inklusive Moderaterna, borde omvärdera inställningen när det gäller Bromma flygplats.
(Applåder)
Herr talman! Det är inte något nytt att Moderaterna och Socialdemokraterna står ganska långtifrån varandra i just Brommafrågan.
Jag är glad att ledamoten just lyfter Bromma flygplats. Man kan lyfta Bromma ur ett annat perspektiv också. Jag har själv besökt Bromma och de företag som ligger där. Bromma flygplats är otroligt viktig för fraktflyget, för Kriminalvården och för affärsflyg. Men det finns också flera företag i närheten av Bromma som arbetar med underhåll av flygplan. Som det ser ut just nu är det inte verksamheter som vi direkt kan lyfta över till Arlanda.
Bromma flygplats ska vara kvar. Det är regeringens besked i just Brommafrågan, och det är den överenskommelse vi har. Jag ser fram emot att vi i framtiden kan resa till och från Bromma i större utsträckning än vi kan göra i dag.
(Applåder)
Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för anförandet!
Det är uppenbart att flyget är viktigt. Precis som ledamoten sa behöver vi ha transporter som håller ihop vårt land och som gör det möjligt för både människor och gods att kunna färdas snabbt över den stora landyta vi har. Därför kompletterar de olika transportslagen varandra.
Jag vill ställa några frågor som jag fortsatt funderar över.
Ledamoten sa att man hade höjt resurstilldelningen till de regionala flygplatserna från 103 miljoner till 210 miljoner. Men samtidigt vet vi att det finns ett oerhört stort behov och att underskottet förra året låg på mellan 500 och 600 miljoner. Det innebär att ett antal hundra miljoner riskerar att göra så att flygplatser bestämmer sig för att lägga ned.
Ledamoten nämnde covid som en viktig del. Vi har en lågkonjunktur, som påverkar på sitt sätt. Vi har också en hel del annat. Ledamoten nämnde även olika kommuners flygpolicyer. Det finns inte en allenarådande fråga här, utan det är ett antal frågor som bidrar till hållbarhet för flyget.
Jag vill fråga ledamoten Svärd om han är nöjd med de 210 miljonerna och tycker att återstående miljoner – närmare en halv miljard kronor – är något som regioner och kommuner själva får svara för och jobba i kapp. Ledamoten nämnde gasen och hur viktigt det är att den har ersatts.
Räcker det här? Är ledamoten nöjd med dessa delar? Om inte, vilka initiativ avser ledamoten att ta för att den moderatledda regeringen ska jobba för att utveckla flyget i Sverige?
Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor!
Ledamoten frågade om jag är nöjd. Jag är stolt men inte riktigt nöjd med den flygpolitik som regeringen har lagt fast. Det jag inte är nöjd med är att en mandatperiod går väldigt fort. Men vi har hunnit med väldigt mycket.
Från 103 miljoner till 210 miljoner på ett år innebär en dubblering av driftsstödet till de regionala flygplatserna. Det är långt mycket mer än vad den föregående regeringen lyckades åstadkomma.
Vi slopar nu flygskatten, vilket kommer att underlätta även för de regionala flygplatserna. Vi var inne på en fördubbling av det statliga driftsstödet. Vi har sett över beredskapsflygplatserna och har nu 27 stycken. Men det är viktigt att kommunerna och regionerna gör sin del, till exempel genom att tillåta sin personal att på ett hållbart och grönt sätt resa med flyg, vilket jag tog upp i mitt huvudanförande.
Den här regeringen har också gett kommuner och regioner möjlighet att kunna upphandla flyglinjer direkt. Det kunde man inte göra tidigare.
Vi har gjort extremt mycket som jag är väldigt stolt över. Men man ska nog aldrig vara nöjd, för då kan man likaväl sätta sig ned och sluta jobba. Det är inte min melodi.
Fru talman! Det förefaller vara angenämt att vara extremt nöjd. Var det så ledamoten sa att han var över allt det fantastiska som han hade åstadkommit, även om han inte ville vara nöjd och sätta sig som en mätt katt?
Oavsett det vill jag ställa ytterligare några frågor. Okej, man har fördubblat stödet till de regionala flygplatserna. Men det fattas fortfarande ett antal hundra miljoner kronor.
Jag tror att både ledamoten och jag har fått mejl i dag som handlade om att Transportstyrelsens regler och höjda avgifter kommer att försvåra för beredskapsflygplatserna. Det finns många delar som vi behöver lyfta in.
Ledamoten nämnde både beredskap och covidpandemin i sitt anförande. Beredskapsfrågan är förstås inget man löser en gång för alla och sedan är klar, utan det är en fråga som vi kommer att få leva med under lång tid framöver. Behöver vi inte säkerställa att de regionala flygplatserna är tillräckligt livskraftiga? Behöver vi inte ha en miniminivå för transporter i Sverige i händelse av kris eller i värsta fall krig?
Ledamoten nämnde covidkrisen och att budskapet till flygbolagen då var ”Flyg!” men till resenärerna var det ”Stanna hemma!”. Är ledamoten, och därmed regeringen, beredd att ta liknande initiativ till en plan för en miniminivå för transporter i Sverige i händelse av kris och krig? Varför hör vi så lite om beredskapsfrågorna i förhållande till infrastruktursektorn när det gäller det rent konkreta?
Man säger att det är viktigt, och man talar ofta om det. Men vi har ännu inte sett några konkreta planer för hur detta ska verkställas. Jag är väldigt nyfiken på om ledamoten kan bringa klarhet i det.
Fru talman! Tack, ledamoten, för uppföljande frågor!
Det stämmer att jag har fått ett mejl. Jag fick det för exakt en timme sedan. Det var precis före debatten, och jag har inte hunnit kika på det än.
När det gäller pandemin och dess effekter har flygplatserna tveklöst haft otroligt tuffa år. Det var därför vi lade till 1 miljard i GAS-systemet för att täcka upp en del av den kostnaden. Jag tycker att regeringen här gör en väldigt stor och viktig satsning. Vidare har driftsstödet dubblerats, vilket också är en stor och viktig satsning. Men det finns såklart fler saker att göra.
Alla vet att omvärldsläget har förändrats de senaste åren. Det pågår ett krig i vårt närområde. Det ställer självklart krav på oss. Just nu arbetas det för fullt med att se hur vi kan stärka infrastrukturen för att få ett mer robust land. Allt detta är superviktiga frågor, och jag vet att man talar om det här på Regeringskansliet. Jag själv talar om det med vår minister, och vi talar om det inom ramen för vårt samarbete.
Vi har gjort mycket, men det återstår tid av mandatperioden. Jag är säker på att det kommer fler saker i fråga om flyget och flygplatserna.
Fru talman! Ledamoten talade i sitt anförande om ett Arlanda som i dagsläget inte kan utvecklas bra och som ligger efter sina internationella motsvarigheter, till exempel i Danmark. Han talade även om stödet till de regionala flygplatserna. Samtidigt har vi en flygplats – Bromma flygplats – som blöder pengar.
Jag undrar hur Moderaterna och Tidöpartierna inför Swedavia, som gärna vill flytta över all trafik till Arlanda, försvarar beslutet om att Swedavia med sina olika regionala flygplatser ska behöva betala för denna flygplats, som verkligen inte går ihop och i dag inte fyller någon vettig funktion.
Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor!
Det jag nämnde angående Arlanda var att flygplatsen länge har varit ledande i vår del av världen men tyvärr inte är det längre. Jag syftar framför allt på Kastrup som tar en stor del av invånare i södra Sverige, som hellre åker till Kastrup för att ta flyget därifrån. Det påverkar självklart Arlandas konkurrenskraft.
Därför har regeringen tillsatt den utredning som ska se över Arlandas konkurrenskraft genom bland annat stärkt tillgänglighet med kollektivtrafik och bättre väg- och järnvägsförbindelser dit. Uppdraget kommer att redovisas i slutet av maj. Det är ett sätt att stärka Arlandas konkurrenskraft.
När jag i ett replikskifte tidigare pratade om Bromma och Arlanda menade jag att min bild just nu är att det inte går att bara flytta över all verksamhet som finns på Bromma och i omkringliggande företag direkt till Arlanda. Sådan kapacitet finns inte just nu.
Bromma är viktig, och en del av Tidösamarbetets överenskommelse är att flygplatsen ska vara kvar. Den är bra för totalförsvaret, Kriminalvården, fraktflyg och många andra. Bromma har ungefär 10 000 rörelser per år, och det tycker jag att vi ska slå vakt om.
Fru talman! Jag skulle såklart kunna prata mer om Bromma flygplats, men det finns en annan fråga som jag också tycker är viktig. Det handlar om att ställa om resepolicyer för att man ska flyga mer.
Många kommuner jobbar med denna fråga i dag. Man har skarpa klimatplaner som siktar på att minska utsläppen och klimatpåverkan. Många har en resepolicy som innebär att man ska försöka ersätta flyg med bland annat tåg i de fall där det är möjligt och rimligt.
Nu säger ledamoten att kommuner bör ställa om och ändra sin resepolicy så att folk ska flyga mer. Han säger också att flygsektorn blir mer hållbar, bland annat genom att man kan blanda in biobränslen, att man kan flyga med elflyg och att det kommer vätgasflyg.
I dag har vi ett ärende där EU-direktiv sätter ramar för att man ska blanda in 2 procent biobränsle i flygbränslet. Det är inte så stor mängd.
Om man sitter i en kommun där man verkligen jobbar för att minska sina klimatutsläpp och sin klimatpåverkan: När anser ledamoten att vi har den hållbara flygsektorn på plats? När är det hållbart att flyga? När kommer elflygen, och när kommer vätgasflygen? När ska man ändra sin resepolicy?
Fru talman! Tack, ledamoten, för uppföljande frågor!
Svaret på frågan när man bör ändra sin resepolicy i kommunerna och regionerna är: Helst i går! Det är extremt viktigt speciellt när man äger och driver en flygplats att man tillåter sina anställda att använda den.
När vi talar om flygets omställning måste vi se det ur flera perspektiv. När det gäller flygets klimatpåverkan är det som jag nämnde i mitt anförande en väldigt viktig debatt som vi nu har här. Omställningen är också på gång. Men den behöver bottna i fakta.
Inrikesflyget i Sverige står för ungefär 2,5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från inrikes transporter. Utrikesflyget, det vill säga de resor som startade i Sverige och hade sin första destination utomlands, står för cirka 4,8 procent av Sveriges totala utsläpp.
Under Sveriges ordförandeskap i EU togs konkreta steg med ReFuelEU Aviation. Det är en överenskommelse som ska minska flygets utsläpp på EU-nivå, och den börjar gälla i år. Vi ser att vi nu får elflyg, och vi ser hybridflyg. Vi ser också att vi har fossilfri bränsletillverkning i Sverige.
När jag träffar näringslivet och flygbranschen säger man att elflygen kan vara här 2030. Men då måste man också flyga nu för att visa att det finns en efterfrågan, och att marknaden kan få styra vilket fossilfritt alternativ flygplanen ska drivas med.
Redan i dag har vi inrikesflyg i Sverige som flyger med så stor andel som EU tillåter med hållbart flygbränsle. Det är någonting som vi ska värna. Men fler måste flyga för att marknaden ska kunna ställa om. Med fossilfri kärnkraft blir det toppen när man kan ladda sitt elflyg framöver.
(Applåder)
