Rashid Farivar (SD) om Luftfartsfrågor

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i stort sett i allt som Malin Östh sa i sitt anförande. Det var en pedagogisk genomgång av flygets problematik.

Den här debatten behandlar både en proposition om en EU-förordning om mer hållbara flygbränslen fram till 2050 och en samling motioner om luftfartsfrågor.

Jag tänkte börja med den EU-förordning som propositionen gäller och som innehåller bestämmelser som ska öka användningen och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten.

EU-förordningen, ReFuelEU Aviation, är en del av EU:s klimatpaket Fit for 55, som ska bidra till att EU når sitt mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Det är ett viktigt förslag att debattera, och eftersom det tycks finnas de som inte tycker att flygets klimatpåverkan är särskilt viktig att hantera tänkte jag börja med att återge Transportstyrelsens information.

Luftfartens totala klimatpåverkan, med den så kallade höghöjdseffekten inräknad, uppskattas i dag till omkring 4–5 procent av den mänskliga påverkan på klimatet. Luftfarten är dock en tillväxtbransch, vilket gör att flygets negativa klimatpåverkan på sikt riskerar att kraftigt öka i förhållande till all annan mänsklig klimatpåverkan. Det är därför angeläget att ta fram åtgärder som motverkar den negativa trenden. Så säger Transportstyrelsen.

Personligen vill jag också understryka att även om 4–5 procent av världens klimatpåverkan kanske låter lite måste man ändå ha i bakhuvudet att 80 procent av jordens befolkning aldrig har flugit. När fler på jorden får samma förutsättningar att resa kan klimatpåverkan öka dramatiskt.

När vår infrastrukturminister Andreas Carlson ber oss att skippa flygskammen för att flyget nu ställer om är det intressant att veta vad det är som EU kräver av flyget i denna omställning. Vad är det vi ska göra? Och vad tycker jag och Miljöpartiet om förslaget?

På kort och medellång sikt räknar man med att biobränsle kommer att vara det som gör störst skillnad för att minska flygets klimatpåverkan. Det är vi väl alla överens om.

Först och främst vet vi att det kommer att finnas stora utmaningar med att få biobränslet att räcka till allt flygande som sker i dag. Trots det tycker vi att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i förslaget. Enligt flygbranschens egen färdplan ska det svenska inrikesflyget vara fossilfritt redan 2030. I den förordning som vi diskuterar i dag ställs krav på 2 procents inblandning av biobränsle, vilket ska öka till 6 procent 2030. År 2050 ska 70 procent av flygbränslet vara biobaserat, enligt direktivet. Det blir alltså uppenbart att Sverige behöver gå snabbare framåt för att flyget ska ta sin andel av de utsläppsminskningar som behövs för att vi ska kunna nå de svenska klimatmålen. Det är också uppenbart att ett minskat flygande behöver vara en del av den ekvationen.

Det är inte nog med den oerhört långsamma utfasningen av fossila drivmedel. Direktivet gäller inte heller alla våra flygplatser. Vi anser att direktivet i alla fall borde gälla de flygplatser som i dag ingår i det nationella basutbudet, alltså de tio flygplatser som är utpekade som nödvändiga basflygplatser i Sverige i dag.

Bryter man mot förordningen ska sanktioner användas. Regeringen har i förslaget gett tydligt utrymme för att sätta ned sanktionsavgiften eller ta bort den helt – mer än vad vi anser att EU-förordningen ger utrymme för. Vi skulle vilja se en större begränsning för när man kan få undantag från att tanka mer hållbara bränslen. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 2 i betänkandet.

När det gäller det svenska flygandet vill jag understryka vikten av att utsläppen från flyget och svenskt flygande måste minska. Ser man till varje enskild flygresenär tar utsläppsutrymmet slut väldigt fort, med en flygresa eller två. Därför är det extra viktigt att vi slutar subventionera flygandet i Sverige och inom EU, så att flyget i stället betalar sina egna kostnader och sin klimatpåverkan.

Stora satsningar behöver göras för att möjliggöra utsläppsfria resor på sträckor som är svåra att klara på ett annat sätt. För att minska flygets klimatpåverkan krävs det en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen, elektrobränslen och elhybridflyg för de flygresor som inte kan ersättas på något sätt. Men mycket av den här tekniken ligger en bit framåt. Det kommer att ta tid att ersätta fossila flygbränslen med annat. Det visar inte minst den proposition som vi debatterar i dag. Därför anser vi att flyget behöver begränsas på sträckor som kan ersättas med andra färdmedel, inte minst tåg.

Resor med privatjet genererar stora utsläpp. En flygresa mellan Stockholm och Göteborg ger samma utsläpp som 50 000 tågresor – och det är inte när man flyger privatjet utan när man flyger med ett vanligt flygplan. Under den här flygresan gör man av med flygbränsle som skulle kunna gå till något annat, precis som Malin Östh lyfte i sitt anförande.

Trots detta står Tidögänget här i dag – i stort sett alla – och vill att man helt ska negligera att kommuner försöker styra bort från de onödiga resorna så att man kan få en bättre flyginfrastruktur.

Vi tycker att det borde vara mycket tydligare hur stor klimatpåverkan en flygresa ger upphov till. Därför skulle vi vilja se en klimatmärkning vid försäljning av flygbiljetter.

Fru talman! Som gammal Stockholmspolitiker behöver jag också lyfta frågan om Bromma flygplats. Det är en flygplats som enligt Swedavia kan ersättas av Arlanda. Den medför stora kostnader både för Swedavia och för andra lokala flygplatser, som behöver täcka upp för den minuspost som Bromma flygplats i dag är.

I januari i år flög totalt 850 personer från Bromma flygplats, och de flesta av dem flög i en privatjet. Det är orimligt på väldigt många olika sätt. Det är inte acceptabelt att den här typen av klimatskadlig verksamhet kan få fortsätta. Vi i Miljöpartiet vill bland annat införa en privatjetskatt. Inom EU har Frankrike, Irland, Nederländerna och Österrike tagit initiativ till att se över reglerna och att upprätta klimatåtgärder kring privatjetflygningarna i Europa. Vi vill verka för en begränsning av privatjet på både nationell och internationell nivå.

Vi vill snarast se en avveckling av Bromma flygplats, och vi vill att regeringen redan nu tar bort Bromma flygplats från det nationella basutbudet av flygplatser. Swedavia har i en samlad bedömning konstaterat att det inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma flygplats vidare samt att flygtrafiken kan flyttas till Arlanda. Det är för mig ganska provocerande att regeringen och Sverigedemokraterna i dag blockar en central, byggbar del av Stockholm för privatjet samtidigt som Swedavia och flygresenärer från andra flygplatser behöver betala kostnaden.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta en mer teknisk grej, som är nog så viktig. Det är frågan om hinderbelysning, som Centerpartiet lyfte tidigare. Vindkraftverk och andra höga byggnader och torn behöver blinkande belysning för att synas. Det är krav på det i Sverige. För många som bor runt omkring är det ett störande inslag, inte minst när det gäller vindkraftverk. I dag finns teknik för att ljuset ska kunna vara avstängt när inga flyg finns i närheten. Det är en teknik som bland annat används i Danmark. Jag tycker att den tekniken borde tillåtas i Sverige för att minska onödiga störningar.

Med detta sagt: Det finns väldigt mycket att jobba vidare med på flygområdet. Och det behövs ett rejält krafttag för att vi ska kunna se röken av det omställningsarbete som vår infrastrukturminister anser att flygbranschen just nu sysselsätter sig med.

Jag ställer mig bakom alla Miljöpartiets reservationer men vill för enkelhetens skull yrka bifall bara till reservation 2, som jag sa tidigare i mitt anförande.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som uppväxt bredvid F17 i Kallinge har jag stor förståelse för flygets vikt för vårt försvar och för vår beredskap. Men med det sagt anser jag inte att man behöver behålla exempelvis Bromma flygplats, som suger pengar ur andra viktiga flygplatser som vi kan behöva.

Vårt totalförsvar och vår beredskap när det gäller ambulansflyg, brandflyg och annat har vi diskuterat ganska rejält tidigare i den här debatten. Swedavia har gjort en utredning där man föreslår att Arlanda ska ta över den verksamhet som i dag finns på Bromma flygplats. Vi har faktiskt en ganska ojämn fördelning av flygplatser för reguljärflyg i Sverige, men vi har också platser runt om i Sverige där ambulansflyg och brandflyg kan starta och landa och som inte kräver en infrastruktur för reguljärflyg.

Som jag lyfte i mitt anförande är det extremt viktigt att vi planerar smart om vi ska kunna använda flygbränslen till det som är det viktigaste.

Sedan lyfte ledamoten flygskatten, som vi vill öka. Vi vill flytta över den till tåg, som också är en extremt viktig del i vårt försvar. Det är viktigt att vi rustar upp vårt tågsystem. Det tror jag också att ledamoten har koll på.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tycker att ledamotens frågor är något förenklade och fördummande. Jag tänker bland annat på det han sa om att cykla runt och hitta bränder och att vissa partier anser att cykel är det enda transportslaget. Det är lite lågt.

Ledamoten frågar mig om jag är medveten om att vi har en beredskapssituation. Jag vill då fråga ledamoten om han är medveten om att vi också har en klimatkris som räknas som något av det farligaste och mest riskfyllda som vi behöver ha beredskap för. Vi vet att vi behöver skydda oss från en klimatkris.

Det blir en väldigt konstig diskussion om man hånar och förminskar en fråga om att kunna bygga ut tågnätet men även flyget. Vi vill ju satsa på de linjer där man behöver flyga och försöka styra för att minska utsläppen så att vi kan fortsätta leva ett bra liv. Jag tycker att nivån blir lite för låg när sådana som ska styra landet ens för en sådan diskussion. Självklart behöver vi en infrastruktur, men vi behöver bygga den så att vi har råd att upprätthålla den när vi faktiskt behöver den.

(Applåder)