Riksflödet
Logga in
Replikerade på Christian Carlsson ·

Karin Rågsjö (V) om Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker

Karin Rågsjö (V) svarade Christian Carlsson i en replik om Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker i debatten ”Protokoll 2024/25:103 Onsdagen den 23 april” den 23 april 2025.

Christian CarlssonKD· i en replikVi har funderat mycket noga på remissvaren. Jag måste börja med att ge Karin Rågsjö rätt i att det är en komplex juridisk bedömning som vi har behövt göra. Det är därför det har dragit ut på tiden trots att det har…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Sverige är ett fantastiskt vackert land, inte minst så här på våren eller på varma sommardagar, när solen skiner över öppna landskap, blommor slår ut och sjöarna, skogarna och havet visar sig från sin allra bästa sida. Vi kristdemokrater vill förstås att fler ska få upp ögonen för Sverige. Vi vill att fler kommer hit och spenderar sommaren och annan ledig tid här hos oss. Det är naturligtvis trevligt för dem som väljer att komma, men det är också bra för vår ekonomi och för skatteintäkterna. Det är bra för bilden av Sverige och för våra relationer med omvärlden.

Våra svenska företagare inom besöksnäringen utgör därför en betydelsefull del av svenskt näringsliv. Att skapa bättre förutsättningar för besöksnäringen är en del av Kristdemokraternas och regeringens mycket större arbete med att skapa bättre villkor för företagande och tillväxt i Sverige. Vi vill att fler företag ska kunna växa sig starka i Sverige så att fler företagare får förverkliga sina drömmar men också så att fler människor får möjlighet att försörja sig själva och ge trygghet till sina familjer genom att varje morgon vakna för att gå till jobbet.

När det gäller just besöksnäringen finns det förstås väldigt många skäl att besöka Sverige – vår historia och vår natur men också vår kultur. Något som definitivt kan locka människor till Sverige är vår mat- och dryckeskultur. Vi kan vara stolta över många av våra svenska mattraditioner, råvarorna som finns här och vårt svenska kök.

Vi har dessutom fantastiskt många skickliga lokala producenter på gårdar runt om i hela Sverige. Vissa tillverkar mat, och andra tillverkar dryck – öl, vin eller det brännvin som ställs fram på påskbordet eller till sillen på midsommar. Vissa är familjeföretagare sedan generationer medan andra driver nystartade småföretag. Många av dessa människor har lämnat en trygg anställning för att kunna förverkliga sin idé eller belånat sig för att kunna leva sin dröm på en gård på landet.

Det som är gemensamt för dessa människor är att de delar passionen för mat och dryck, har ett stort hjärta för sina produkter och brinner för att skapa minnen och smakupplevelser för andra. Dessa företagare skapar förstås redan i dag ett stort mervärde – för människorna på de orter där de verkar och för Sverige. Runt om i landet välkomnas besökare till provsmakningar, rundturer och föreläsningar. Stolt visar man upp verksamheten och den hantverkstradition som man är en del av.

Vi kristdemokrater och regeringen vill nu skapa bättre förutsättningar för dessa företagare genom att också tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker. Vi vill att du ska kunna köpa med dig en flaska hem från bryggeriet eller vingården och avnjuta den vid ett senare tillfälle – kanske över en bit mat tillsammans med familj och vänner för att blicka tillbaka, minnas sommarens semester och återuppleva smakerna. Detta kommer att förhöja värdet i att besöka ett mikrobryggeri eller en vingård i Sverige, och på så vis skapar vi bättre förutsättningar för dessa företagare och för besöksnäringen.

Det här är ett efterlängtat besked. Kristdemokraterna har i många år nu varit pådrivande för att tillåta gårdsförsäljning, och när vi är med och styr blir detta också verklighet. Medan andra mest har pratat levererar vi. För oss handlar detta om att skapa bättre förutsättningar för företagande och turism i Sverige och om att stärka svensk landsbygd.

Samtidigt ska förstås sägas att förslaget om att tillåta gårdsförsäljning rymmer en hel del begränsningar. För oss kristdemokrater och regeringen har det nämligen varit viktigt att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan värnas för att vi ska kunna begränsa tillgången till alkohol och på så vis minska risken för missbruk. Det har därför behövt säkerställas att den sammantagna alkoholpolitiken även efter ett införande av gårdsförsäljning fortsatt uppfyller syftet att minska alkoholens skadeverkningar.

Det är mot bakgrund av detta som det nu ställs en rad krav, bland annat att dryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga, oberoende producenter och att gårdsförsäljning endast får ske efter tillstånd och till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för på gården. Det kan handla om en vinprovning eller en guidad tur. Försäljningen till varje enskild besökare är också begränsad vid ett och samma besökstillfälle.

I och med de begränsningar som ryms i förslaget bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och förenligt med EU-rätten. Det gör att man har kunnat gå fram med propositionen och att vi i riksdagen senare i dag äntligen kan fatta beslut om lagändringarna, som ska kunna börja gälla den 1 juni 2025. Detta innebär ett stort framsteg för besöksnäringen och för svensk landsbygd.

Min förhoppning är att vi nu får se en snabb och smidig implementering av den nya lagen från och med den 1 juni 2025. Såväl myndigheter som landets kommuner behöver nu samverka och medverka till detta så att gårdsförsäljningen kan komma igång redan under sommaren.

Införandet av gårdsförsäljning kommer att stärka företagen och landsbygden och kommer att göra Sverige till ett friare land. Därför yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag trodde att jag satt i socialutskottet, inte näringsutskottet.

Jag har några frågor. Detta har förstås remissbehandlats, och flera remissinstanser delar inte utredningens EU-rättsliga bedömning utan anser att det är osäkert om gårdsförsäljning kan kombineras med ett bevarat detaljhandelsmonopol. Vilka har sagt till om det? Det är Barnombudsmannen, Cancerfonden, Kammarrätten i Göteborg, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och så vidare – ganska tunga instanser. De som säger ja är inte oväntat marknaden, som tycker att detta är en tipptoppidé. Det är Föreningen Svenskt Vin, Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier, Livsmedelsföretagen, Näringslivets Regelnämnd, Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket, Visit Sweden och Visita.

Marknaden tycker alltså att detta är en genial idé medan de som arbetar med folkhälsofrågor snarare tycker att det är en ganska usel idé och att detta inte går att kombinera. Det här handlar inte om att vi tror att folk ska bli berusade på bryggerierna eller gårdarna, utan det handlar om vad som kommer att hända med Systembolaget, helt enkelt.

Vi kommer att debattera vidare om detta i dag. Men har ni funderat på detta med remissinstanserna och att ni så gärna lutar er mot alkoholmarknaden snarare än mot dem som företräder kunskap och vetenskap? De kan i ett perspektiv se att Systembolaget riskerar att ligga risigt till. Det var min första fråga.

Herr talman! Vi har funderat mycket noga på remissvaren. Jag måste börja med att ge Karin Rågsjö rätt i att det är en komplex juridisk bedömning som vi har behövt göra. Det är därför det har dragit ut på tiden trots att det har funnits en stor vilja att gå fram med förslaget om gårdsförsäljning. Det har varit svåra EU-rättsliga överväganden.

Men vi, liksom även utredaren som har gjort förarbetet till förslaget, bedömer att med de begränsningar som finns i förslaget är det proportionerligt och fullt förenligt med EU-rätten. Det är också därför vi kan gå vidare med det.

På samma sätt som vi gärna förbättrar förutsättningarna för de småskaliga företagen, som bidrar mycket till besöksnäringen på svensk landsbygd, har det varit viktigt för oss att kunna behålla Systembolaget, som vi ser som en viktig faktor för att kunna ha en restriktiv alkoholpolitik och minska riskbruk. Remissvaren har alltså beaktats, och den sammanvägda bedömningen är att detta är ett förslag som är fullt möjligt att införa. Det är därför vi tar ställning till detta i dag.

Herr talman! Lagrådet var faktiskt väldigt tveksamt, men regeringen brukar ju numera köra över Lagrådet i olika frågor.

En annan fråga jag har gäller att det finns en klausul om att förslaget ska utvärderas om sex år. Då undrar jag: Är det verkligen möjligt att lägga ned den här verksamheten efter sex år, oavsett vad som sker – blir det inte väldigt konstigt?

Jag har heller inte sett några demonstrationer för detta. Det har inte precis varit horder av företag som har marscherat genom Stockholm med banderoller om gårdsförsäljning. Därför undrar jag lite vilka ni har lyssnat på.

Det finns ju väldigt starka intressen bakom det här. Det är inte bara om de som vill ha en vinranka på gården eller de som driver ölbryggerier i storstaden, utan detta är också en fråga som har drivits jättehårt av alkoholindustrin, till exempel av de intressen som vill släppa alkoholen fri. Det är helt uppenbart. Detta undrar jag över.

Vi har också en arbetslöshet som är väldigt hög – nästan Europas högsta arbetslöshet. Ledamoten säger att detta kan påverka arbetslösheten. Finns det några som helst beräkningar på hur arbetsmarknaden kommer att påverkas av gårdsförsäljning och av bryggerier? Jag har svårt att se det.

Herr talman! Riksdagsledamoten Rågsjö undrar varför vi lägger fram det här förslaget när vi inte har sett några demonstrationer i Stockholm för att införa gårdsförsäljning. Jag antar att det kan vara så att småföretagarna på landsbygden är fullt upptagna med arbetet på gården. Det är kanske därför de inte åker till Stockholm och demonstrerar.

Men detta är ett viktigt förslag för många av de människor som berörs, inte minst på landsbygden. Den här typen av verksamhet är inte bara viktig för de företagare som själva har förverkligat sin dröm och sin idé utan också för verksamheterna runt omkring. Den drar ju besökare till bygden, vilket ger spilleffekter till alla andra företag som finns på orten.

Vad gäller att detta till en början är en tidsbegränsad reform om sex år ska jag säga att jag verkligen inte hoppas att reformen kommer att avskaffas efter sex år utan att den snarare visar sig framgångsrik och kan permanentas. Anledningen till att man har valt att lägga in en sexårsbegränsning är att utredaren har föreslagit det för att säkerställa att man kan göra en utvärdering och se hur man eventuellt behöver justera det hela om det skulle få oanade effekter. Det är en försiktighetsåtgärd från lagstiftarens sida, helt enkelt. Vi vill också vara säkra på att förslaget kan vinna gehör och bli godkänt rent EU-rättsligt. Det är svaret på frågan.

Herr talman! Det känns fantastiskt bra att kunna stå här och debattera och senare i dag fatta beslut om att gårdsförsäljning ska införas i Sverige. Det är en fråga som vi i Centerpartiet har drivit under mer än 20 års tid. Vi har varit pådrivande i de tre utredningar som har gjorts.

Grunden för det beslut som läggs fram i dag är den utredning som genomfördes under förra mandatperioden inom ramen för januariavtalet. Hade inte den utredningen genomförts hade det heller inte kunnat bli någon proposition under den här mandatperioden. Det är väldigt bra att det är på det viset.

Kristdemokraten Christian Carlsson säger att Kristdemokraterna har varit pådrivande för gårdsförsäljning i många års tid. Jag skulle vilja säga att de åren har varit rätt begränsade. Under alliansregeringen var det inte Kristdemokraterna som var pådrivande, utan de var motståndare till införandet av gårdsförsäljning. Vi var många som blev glada när Ebba Busch i valrörelsen 2022 bytte fot och KD plötsligt var för gårdsförsäljning.

Det är glädjande, och det var också roligt att höra ledamotens inlägg här om den betydelse som gårdsförsäljning kan få för vår landsbygd, för besöksnäringen, för livsmedelsindustrin och speciellt för dryckesföretagen.

Ledamoten lyfte också fram att förslaget rymmer en hel del begränsningar. Så är det, minst sagt. Det är ett restriktivt och något överreglerat förslag som läggs fram.

I utredningen föreslogs att man skulle lägga gränsen för volymproduktionsgränsen för öl på 500 000 liter. Sedan sänkte regeringen den till 400 000 liter. Man gjorde förslaget än mer restriktivt än det redan var. Varför det?

Herr talman! Jag får börja med att tacka ledamoten och Centerpartiet för att man har varit pådrivande. Man är ett av många partier som har varit pådrivande för att införa gårdsförsäljning. Vi kristdemokrater kan inte överträffa Centerpartiet om ni nu har varit pådrivande i 20 år, men jag vet att Kristdemokraterna i åtminstone ungefär tio års tid har varit för att införa gårdsförsäljning. Vi är många som har anledning att glädja oss över att det i dag kan bli verklighet.

Vad gäller volymbegränsningen och hur mycket man får producera för att omfattas av möjligheten till gårdsförsäljning är bakgrunden att vi inte kan ha ett förslag som omfattar för många aktörer, för det skulle anses vara ett för stort konkurrenshinder inom EU. Därför har man velat ha väldigt restriktiva regler kring detta när vi nu implementerar det. Det handlar om att vi vill vara säkra på att vi faktiskt kan genomföra det och att vi inte får på fingrarna EU-rättsligt.

Ju snävare förslaget är, desto mindre ingrepp i EU:s fria marknad är det. Det är en viktig faktor. Jag har inga principiella invändningar mot att även större producenter skulle kunna omfattas av detta. Det handlar helt enkelt om att vara varsam i förhållande till EU-rätten och säkerställa att vi inte utmanar EU-rätten på ett sätt som gör att det står i konflikt med möjligheten att behålla Systembolaget. Det är det enkla svaret, tänker jag.

Herr talman! I utredningen har man tagit på sig både hängslen och livrem vad gäller volymproduktionstaken. I regeringens proposition har man dragit åt livremmen ytterligare ett snäpp, så att den verkligen sitter hårt runt midjan. Det är svårt att förstå sänkningen från utredningens förslag från 500 000 liter öl till 400 000 liter med tanke på att Finland, som ju redan har gårdsförsäljning, har satt gränsen vid 500 000 liter. Men jag tänker att det här är ett exempel på den restriktivitet och den ängslighet som har präglat regeringen när det gäller detta förslag.

Vi hörde nyss ledamoten prata om brännvinet som ställs fram till sillen i samband med påsk. Men vi minns allihop debatten förra våren när det förslag som Jakob Forssmed, vår socialminister, hade arbetat fram läckte ut. Man hade tänkt ta bort destillerade drycker helt och hållet från förslaget om gårdsförsäljning. Det fick två moderata riksdagsledamöter att läcka till Aftonbladet – för att få stopp på det förslaget. Det lyckades också. Centerpartiet erbjöd sig att göra upp direkt i socialutskottet – det blev rätt mycket intern kritik. Sedan kom det ett förslag i juni där även destillerade drycker var med.

Det finns en ängslighet som har präglat regeringen under hela det här beredningsarbetet. Jag har full respekt för EU-lagstiftningen. Men att en regering som ändå borde ha kvar en del liberala drag och en del företagsvänlighet gör det ännu mer restriktivt, ännu mer kontrollerat och ännu mer byråkratiskt förvånar mig.

Ledamoten kanske kan utveckla detta ytterligare något. Varför har det blivit denna väldigt stora restriktivitet och byråkratisering när det gäller det här förslaget?

Herr talman! Jag skulle inte säga att ängslighet har präglat regeringens arbete, snarare en stor grad av noggrannhet och eftertanke.

Självklart har det diskuterats olika typer av förslag mellan Kristdemokraterna och samarbetspartierna. Det tycker jag inte är något konstigt, och det är inget att hymla om. Vi är principiellt för gårdsförsäljning, men vi är också väldigt noga med att vi inte ska blåsa på med en reform som gör att vi får på fingrarna EU-rättsligt och som gör att vi måste backa tillbaka. Därför har det funnits olika förslag. Hur tillåtande kan man vara? Hur generös kan man vara när det gäller att många ska kunna vara en del av detta? Hur restriktiv behöver man vara?

Anledningen till att vi tycker att det här är viktigt är bland annat att vi inte vill införa gårdsförsäljning och sedan behöva rulla tillbaka reformen, när många företagare har investerat i detta. De har kanske startat sin verksamhet när de sett att detta blivit möjligt. Vi vill inte heller hamna i en situation där Sverige behöver välja mellan gårdsförsäljning och att behålla Systembolaget.

Detta är anledningen till vårt noggranna arbete och till att det har dragit ut på tiden.

Men låt oss glädjas över att vi nu har ett förslag. Jag ser det som ett bra första steg. Vi implementerar detta. Sedan får vi utvärdera och se hur vi kan skruva i det och förbättra allteftersom, om det visar sig vara möjligt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.