Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för både svar och fråga!

Ja men självklart, vi är ju redan där! Bara genom att skogen står och växer suger den in strax under 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter på ett år. Sedan har vi substitutionseffekten, som väldigt många inte låtsas om. När vi byter ut CO2-intensiva material som stål och betong mot trävaror blir det ytterligare ungefär 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter som vi tränger bort eftersom vi använder produkter från skogen. Vi är alltså där redan nu. Vi använder oss av skogen och av de tjänster som skogen ger oss. Att vi skulle behöva ställa om för att nå dit är en bild som jag inte köper. Vi är redan där.

I sitt anförande ondgjorde sig Kajsa Fredholm över kortlivade produkter. Detta är en annan sak som vi brukar få höra: Vi ska inte använda kortlivade produkter i den utsträckning vi gör i dag.

Vi hade en bioekonomistrategikonferens för ett år sedan, där vi hade med representanter från EU som sa något i stil med att vi inte kan fortsätta elda dugligt timmer. De menade alltså på fullt allvar att vi eldar timmer! Den skogsägare som skickar sitt timmer som brännved tror jag inte finns.

Nu är det så här, fru talman, att timmerstockar är runda. Plankor och brädor är fyrkantiga. När vi skickar timmer till sågverk får vi restprodukter, och det är till stor del av restprodukterna som vi gör dessa kortlivade produkter. Dem kan vi inte använda till annat. Det är där detta kommer in.

Anser Kajsa Fredholm och Vänsterpartiet att vi inte heller ska ta fram brädor och plankor längre utan att vi ska gå tillbaka till att timra hus? Det blir förstås fint, men då tror jag att vi får stora bekymmer.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation nummer 3, under skogsbrukets roll i bioekonomin.

Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen har byggt vårt land och har en avgörande roll i omställningen nu när vi ska ersätta våra fossila produkter.

Äganderätten i skogen är grunden för att tillvarata skogens potential, och frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog.

Vi socialdemokrater vill att förädlingsgraden ska öka, att fler hus ska byggas i svenskt trä, att vi ersätter fossilbaserade plastmaterial och ökar den inhemska produktionen av bioenergi och biodrivmedel. I detta är det svenska skogsbruket centralt.

Bioenergin är en möjliggörare i omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Med en ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet.

Den bioekonomiutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte har lämnat sina förslag, men frågan är vad den här regeringen kommer att göra med den. Det har varit och är oroväckande tyst.

Nu krävs det att vi politiker är konstruktiva och beredda att se helheten i skogen för att vi ska komma framåt. Vi behöver mer dialog i våra skogsfrågor, och då är skogsprogrammet ett viktigt verktyg för att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

Kompetensbristen i de gröna näringarna är något vi måste ta på allvar, och den kan lindras med hjälp av Naturnära jobb. Vi socialdemokrater vill också se en jämställd skogssektor. En inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Den senaste veckan har det varit mycket skog på dagordningen även i riksdagen. Först hade vi middagsmöte med Skogsindustrierna och pratade om forskning och energifrågor kopplat till skogen. Sedan drog vi igång en skogsutbildning för att tillsammans över partigränserna fördjupa våra skogskunskaper. Sveaskog besökte miljö- och jordbruksutskottet, och till slut kallade också regeringen till pressträff och presenterade direktiven till en ny skogsutredning, där balansen mellan de två jämställda skogspolitiska målen produktion och miljö ska ligga fast. Det tycker jag är bra.

Det ligger ett gediget arbete bakom den tidigare utredningen, som var på över 1 000 sidor. Men sedan dess har det hänt mycket rörande skogen framför allt på EU-nivå och även i forskningen. Det är positivt att det kopplas en politisk referensgrupp till den nya skogsutredningen. Det är viktigt att man från regeringens håll samlar alla partier i riksdagen och försöker nå en så bred enighet som möjligt. Skogspolitik är nämligen inte kvartalspolitik. Varenda skogsägare vet att skogspolitik handlar om långsiktighet så att skogsägarna vet hur spelreglerna ser ut så långt fram som möjligt.

När regeringen presenterade den nya skogsutredningen visade det sig dock att skogsbrukets största problem i dag, artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog, inte ens fanns med.

Det senaste exemplet från mina hemtrakter kom i början av denna vecka. P4 Västernorrland berättade om bröderna Bäckström i Resele, som fått avslag på sin avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, eftersom det finns spår av den rödlistade tretåiga hackspetten. Man får inte avverka, och man får ingen ersättning.

Oron är nu stor ute bland landets skogsägare. Fler och fler får efter avverkningsanmälningar brev från Skogsstyrelsen med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder. De kan inte avverka sin skog - den skog som de skött och planerat för i årtionden, i generationer, skogen som är en investering och en tillgång. Detta skapar inte bara en oro utan också ekonomiska problem för många.

Hur länge ska svenska skogsägare behöva vänta? Vad har regeringen för plan för att hantera denna situation?

Knärot, tretåig hackspett, bombmurkla, lavskrika och tjäderspel har samtliga lett till artskyddsförbud och till att skogsägare inte fått avverka sin skog. Men ska vi inte skydda arter då, kanske en del tänker. Jo, det ska vi - inom rimliga gränser, och om det ska skyddas måste markägaren få rättmätig ersättning.

Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd, men det ska genomföras rättssäkert och effektivt. En intressant diskussion är också hur vi kan öka den biologiska mångfalden och hur vi kan ta hänsyn till skyddade arter i den brukade skogen. Kan vi både bruka och ta hänsyn samtidigt? Jag tror det.

Skogen är nationell kompetens och ska så förbli, tycker vi socialdemokrater. I ett EU-sammanhang är det fantastiskt viktigt att vi kan exportera våra skogsprodukter. Som EU-land kan vi använda skogen som en viktig faktor i utsläppssystemet. Men vi måste kunna ha en dialog med EU om skogen utan att bli överkörda, och vi ska också samverka med andra skogsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi är ett skogsland. Skogen betyder mycket för många. Den har ett stort ekonomiskt värde, men den ger oss också jakt, svampplockning, friluftsliv, naturupplevelser, biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster. Alla dessa stora värden måste rymmas i skogen, och de måste få avtryck i skogspolitiken.

Skogen är avgörande för Sveriges och Sveriges landsbygders utveckling. Att utveckla en tydlig skogspolitik är att ta ansvar för landet.

Fru talman! År 2023 blev världens varmaste uppmätta år någonsin. Även här i Sverige påverkas våra skogar. Vi ser torka, översvämningar, toppbrott efter snöoväder med tung snö och många vindfällen efter stormar. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogsbruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare på grund av ett förändrat och varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador.

Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp, och risken för körskador motverkas. Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi.

Skogen är Sveriges gröna guld. Den är inte bara en del av stommen i vår ekonomi och välfärd, utan den är också avgörande i klimatomställningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Fru talman! Både jag och ledamoten Ottosson trivs bra i skogen. Jag tänkte ta vid där ledamoten avslutade.

Trots att Kristdemokraterna och Liberalerna sitter i samma regering lyfte ledamot Ottosson upp frågan om artskyddet vid en frågestund nyligen. I dag ställde en annan kristdemokratisk ledamot också en fråga om artskyddet. Till och med ni kristdemokratiska ledamöter undrar samma sak som jag, nämligen varför inget händer. Men ni sitter i regering, och ni har ett ansvar.

Nu har ni styrt landet tillsammans i ett och ett halvt år, och ännu har inte SD-regeringen tagit itu med den viktigaste frågan för skogsbruket. Jag fick inget svar när jag interpellerade miljö- och klimatministern, och ledamot Ottosson fick inte heller något svar vid frågestunden, trots att man styr landet tillsammans.

Varför dröjer regeringen med att ta itu med den viktigaste frågan för våra skogsbrukare? Kommer artskyddsbestämmelserna och ersättningsfrågan att ses över? Det har ni sagt. Men när?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för svaret.

Verkstad och snabbspår; det har gått ett och ett halvt år. Det kallar inte jag för snabbspår, och jag kallar det inte heller för verkstad. Både jag och ledamot Ottosson vet att när EU-reglerna infördes var det ledamot Ottossons eget parti som satt med i regeringen, inte Socialdemokraterna.

Problemen har ju inte uppstått genom ändringar i svensk lagstiftning, utan det är en rad rättsfall som har ställt till det. När detta upptäcktes agerade den socialdemokratiska regeringen direkt. Vi hade en trestegsplan och hann genomföra de två första stegen. Det tredje steget gällde artskyddsreglerna. Där behöver det troligtvis göras en översyn av miljöbalken.

Nu har Kristdemokraterna suttit med i regeringen i ett och ett halvt år, men ingenting har hänt. Artskyddsfrågan måste hanteras nu, och vad som gäller för ersättning till skogsägare som nekas avverkning behöver styras upp. Vi har i dag hört från flera representanter för regeringspartierna att det är viktigt med ersättning. Det finns också många markägare som har höga naturvärden på sina marker och som vill bevara dem. Men vad ser vi att den SD-ledda regeringen gör? Man minskar budgeten för skydd och skötsel av natur och skog. Sedan lägger man tillbaka lite pengar till skydd, men det är långt ifrån det som krävs.

Jag håller inte med om att detta skulle vara något snabbspår eller någon verkstad. Jag vet inte om landsbygdsministern och klimat- och miljöministern är eniga här. Den ena säger att det är bråttom samtidigt som det inte har hänt någonting på ett och ett halvt år.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet! Jag får erkänna att jag höll mig ända till slutet - sedan tryckte jag på knappen.

Ledamoten pratade mycket om frihet under ansvar och att det är vi skogsägare som vet bäst. Det står att den svenska skogspolitiken till stor del bygger på frihet under ansvar, med begränsade sanktionsmöjligheter. Men skogsvårdslagen är en så kallad minimilag - för att de skogspolitiska målen ska nås förväntas skogsägare göra insatser utöver vad lagen kräver. Detta är en del av skogsbrukets så kallade sektorsansvar, vilket innebär att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för myndigheterna och skogsbruket.

Man ska alltså göra det som krävs för att man ska uppnå det som står i lagen. Som vi har varit inne på har lagen två jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. I slutet av ledamotens anförande sa han att det inte går att nå dessa mål. Tidigare i dag, under frågestunden, stod landsbygdsministern här och sa att han står bakom båda målen. Min fråga blir därför: Står Kristdemokraterna bakom båda målen?

Fru talman! Vi har ju en klimatlag på EU-nivå som vi har förbundit oss att följa. Där finns det ett beting där skogen spelar en stor roll. Det är också detta som till exempel Miljömålsberedningen jobbar med.

Visst finns det stora delar där vi har ett gemensamt ansvar för hela Europas skogar för att de ska göra Europas klimatarbete och bidra till biologisk mångfald.

Du sa, Kjell-Arne Ottosson, att ni står bakom målen. Samtidigt sa du att miljömålen inte går att nå. Men oavsett om man anser att målet är ouppnåeligt kan man se att trenden sedan 1993 har varit att det går utför. Det råder brist på viktiga livsmiljöer. Flera livsmiljöer minskar - de blir mindre och mer fragmenterade. Vi ser en ogynnsam status och en negativ utveckling för många skogslevande arter. Populationerna av många hotade och känsliga arter blir mindre. Ekosystemtjänsterna har otillräcklig status. Vi har en negativ påverkan på vattendragen i skogslandskapet.

Det är inte så att vi har ett bra läge och ska ännu högre, utan det vi har minskar, trots åtgärderna. När vi ser nedåtgående trender, minskande antal, minskande utrymmen och livsmiljöer för dessa arter och att arterna minskar kan vi inte, oavsett vilka mål vi har, säga att vi ska vara nöjda. Därför undrar jag vad ni ska göra för att vi ska nå miljömålen eller åtminstone se till att det inte går åt motsatt håll, om ni nu inte vill ha miljömål som faktiskt motsvarar det som krävs.

Fru talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets betänkande 7 om skogspolitik. Sverigedemokraterna står givetvis bakom alla sina förslag, men jag väljer att yrka bifall till reservation 2.

För Sverigedemokraterna är den svenska skogen mer än bara en resurs. Den är en del av vårt kulturarv, en grundpelare i vår ekonomi och en nyckel till vår framtid och välfärd. Vår skogspolitik är djupt rotad i principen om ansvarsfullt och hållbart bruk, och vi ser det som vårt ansvar att förvalta denna ovärderliga resurs så att den fortsätter att blomstra för kommande generationer.

Vi i Sverigedemokraterna förstår vikten av att balansera ekonomisk utveckling med miljömässig hållbarhet. Vi tror fullt och fast på att ett aktivt och välskött skogsbruk inte bara bidrar till Sveriges ekonomi genom produktion av timmer och pappersmassa utan också spelar en kritisk roll i att bevara biologisk mångfald och en bra miljö. Vårt engagemang för skogen genomsyras av en djup respekt för naturen och en förståelse för det samband som finns mellan människa och miljö.

Fru talman! Sverigedemokraterna står för en skogspolitik som främjar hållbart nyttjande. Det innebär att vi aktivt stöder metoder för skogsbruk som säkerställer att avverkning och andra ingrepp inte skadar skogens förmåga att regenerera sig själv. Vår politik är inriktad på att uppmuntra tillväxt av skogen på ett sätt som skyddar vattenkällor, bevarar habitat för djur och växter och upprätthåller en hälsosam och diversifierad skogsmiljö.

Genom att främja forskning och innovation inom skogssektorn vill vi leda vägen mot mer effektiva, ekonomiska och miljövänliga metoder för skogsbruk. Vi ser det som avgörande att samarbeta nära med skogsägare, lokalsamhällen och industri för att dela kunskap och bästa praxis som stöder en hållbar framtid för landets skogar.

En viktig del i vår vision är också att nyttja skogens potential i kampen för en bra miljö. Genom att främja skogsbruk som aktivt bidrar till koldioxidbindning, såsom återplantering och nyplantering av skog, tar vi ett viktigt steg mot en grönare och mer hållbar framtid.

Ekonomiskt värde och miljöskydd går hand i hand i vår politik. Vi arbetar för att säkerställa att den svenska skogsindustrin fortsätter att vara en världsledande kraft genom att skapa förutsättningar som främjar innovation och hållbar tillväxt. Detta inkluderar att uppmuntra användning av trä på nya och innovativa sätt, vilket bidrar till en mer hållbar utveckling överallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Utbildning och medvetenhet är centralt för vår skogspolitik. Vi strävar efter att öka kunskapen om skogens värde och dess betydelse för Sverige för att säkerställa att alla, från politiker till allmänhet, förstår vikten av att skydda och vårda denna viktiga resurs.

Sammanfattningsvis står Sverigedemokraterna för en skogspolitik som är både ansvarsfull och framsynt. Genom att balansera ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, främja innovation och samarbete och fokusera på utbildning och medvetenhet är vi dedikerade till att bevara den svenska skogen för framtida generationer. Det är vår skyldighet, vårt ansvar och vår ära att skydda och främja denna ovärderliga resurs för Sveriges framtid.

Fru talman! Sverige är välsignat med rika skogstillgångar. Det är en resurs som inte bara är en hörnsten i vår ekonomi utan också en källa till stolthet och nationell identitet. Vårt sätt att förvalta skogen har utvecklats genom århundraden av erfarenhet, tradition och innovation, vilket resulterat i en skogspolitik som balanserar ekonomisk utveckling med miljömässig hållbarhet. Detta är en politik som bygger på djup förståelse för lokala förhållanden och behov, något vi anser är grundläggande för dess framgång.

Men i dag står vi inför en växande oro för EU:s alltmer påträngande hållning och regelverk kring miljö och skogsbruk. Det är inte utan anledning vi sverigedemokrater känner en djup oro för dessa regelverk. De är ofta formulerade långt från våra skogar utan genuin förståelse för vår unika situation, och de hotar att undergräva vår nationella suveränitet och det framgångsrika skogsbruk som är så vitalt för vårt land.

Sverigedemokraterna står fast vid principen om nationellt självbestämmande, särskilt när det gäller att förvalta Sveriges egna naturresurser. Vi anser att beslut som rör skogspolitik bäst fattas av dem som står skogen närmast, alltså det svenska folket och dess folkvalda representanter. Det är vi som bäst förstår den svenska skogens betydelse, dess ekosystem och de utmaningar och möjligheter som finns inom svenskt skogsbruk.

Fru talman! EU:s försök att standardisera och reglera skogsbruket över hela kontinenten utan hänsyn till nationella skillnader och behov utgör inte bara ett hot mot vår förmåga att effektivt förvalta våra skogar utan även mot vår rätt att själva bestämma över våra naturresurser. En sådan en-storlek-passar-alla-politik riskerar att försvaga vår skogsindustris konkurrenskraft och dess förmåga att bidra till nationell ekonomi och miljömål på våra egna villkor.

Vi måste värna om vår rätt att själva utforma de regler och den praxis som styr vårt skogsbruk baserat på våra egna vetenskapliga rön, traditioner och miljöförhållanden. Vi måste försvara vår suveränitet mot överreglering och inblandning från EU, som alltför ofta drivs av en agenda som inte tar hänsyn till de unika förutsättningarna i vårt land.

Att stå upp för vårt nationella självbestämmande innebär inte att vi stänger dörren för internationellt samarbete eller ignorerar vikten av detta. Tvärtom ser Sverigedemokraterna ett stort värde i att dela kunskap och bästa praxis med andra länder. Men detta samarbete måste bygga på respekt för nationell suveränitet och en förståelse för att olika länder har olika förutsättningar och behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi står vid en kritisk tidpunkt i vår nations historia, där vägen vi väljer i dag och i det kommande valet till Europaparlamentet kommer att forma framtiden för våra skogar, vår ekonomi och vår plats i världen. Det är därför vi i Sverigedemokraterna med kraft argumenterar för att skydda det nationella självbestämmandet, försvara rätten att förvalta Sveriges skogar på det sätt som svenskarna vet är bäst och säkerställa att Sverige förblir en stark, självständig och blomstrande nation.

(Applåder)

Fru talman! Det är lite spännande att ledamoten vid detta tillfälle väljer att ta replik på just mig. När min partikamrat Martin Kinnunen deltog i samma debatt föregående år - då Tidöavtalet dessutom var nyare - valde Socialdemokraterna att inte ställa den frågan, för att kanske påverka eller vad man nu ville föra in för tankar. De kommer nu. Bara det tycker jag är ganska intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Skogen är viktig för Sverigedemokraterna. Tidöavtalet är det andra företrädare för mitt parti som har varit med och förhandlat fram, som ledamoten vet. Tidöavtalet rymmer väldigt mycket bra politik när det gäller till exempel kriminaliteten, migrationen och energifrågorna, för att nämna några delar.

Det är klart att Sverigedemokraterna tycker att skogen är en viktig fråga. Det är också därför vi levererar så omfattande politik på det området, bland annat det som vi just nu debatterar och det som jag framförde i mitt anförande.

Varför exakt någon person inte var med vid en särskild pressträff kan inte jag redogöra för här eller ha alla detaljer kring. Men skogen är en viktig fråga för Sverigedemokraterna och kommer att vara en viktig fråga för Sverigedemokraterna. Det har vi varit mycket tydliga med vid många tillfällen. Det är också därför vi har varit så tydliga med att EU ska hålla sig borta från den svenska skogspolitiken.

Jag tycker att det är bra att det kommer en utredning som tittar på de här delarna - hur vi kan göra det bättre för det svenska skogsbruket och för de svenska skogsägarna, framför allt för alla de enskilda skogsägare som finns runt om i vårt land och som har haft stora problem kopplade till den politik som förts under tidigare regering.

Där kan nu Sverigedemokraterna vara med och påverka en förändring genom just den skogsutredning som ledamoten nämner. Jag ser fram emot resultaten av den, vilka åtgärder som kommer att föreslås och vad vi sedan kan göra för förändringar när det gäller lagstiftningen.

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten Nilsson för det fina anförandet.

Jag tror att jag tidigare har nämnt Liberalernas skogspolitik här, men jag gör det igen. Så här skriver Liberalerna själva om sin skogspolitik: "Nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden är tillsammans med en fortsatt hög allmän hänsyn ryggraden i Liberalernas naturvårdspolitik. De kvarvarande naturskogarna, gammelskogarna, måste skyddas. Areal skyddad skog måste öka."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det finns en kritik mot den nytillsatta skogsutredningen, och det är just att miljömålen ska ses över ur ett skogs- och brukarperspektiv.

Ledamoten Nilsson inledde sitt anförande med att säga att skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. I direktivet till den nya skogsutredningen nämner regeringen knappt biologisk mångfald över huvud taget. Min fråga blir därför: Hur ser ledamoten Nilsson på detta? Hur viktig är Liberalernas ryggrad i dessa frågor, och hur kommer ni att bevaka dem i skogsutredningen?

Fru talman! Med stigande ålder kan jag inte säga att denna tid på dygnet är min bästa tid i kammaren, men jag ska försöka att prata om skogspolitik, som är en av mina favoritfrågor.

Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 13, så har jag det gjort.

Sedan tänkte jag läsa en liten text från ett Facebookinlägg som en del av er kanske känner igen. Jag kommer inte att läsa hela då det är ganska långt och ni kan göra det själva. Jag tror att Anna-Caren Sätherberg kanske känner igen det, då det är Lia Hyttsten från Jämtland som har skrivit inlägget. Jag tänkte börja med att läsa en del av det därför att det säger väldigt mycket om äganderätten och de utmaningar som små skogsägare står inför. Hon skriver så här:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Öppet brev till Sveriges befolkning och politiker - ett försvarstal för äganderätten, svensk säkerhetspolitik och vår familjs historia. Vi får inte avverka vår skog. Min släkt är full av hjältar, decennier av slit, brustna hjärtan och trötta leder. Deras stolthet bar mig hit. I min släkt finns inga träpatroner, präster eller storbönder. Min släkt består av gruvarbetare och små fjällbönder som idogt brutit och brukat jorden tills deras kroppar inte längre orkat, allt för att sedan överlämna den mark de förtjänat till nästa generation.

Den lilla människan har i hundratals år blivit lurad att sälja sina marker till underpriser. Icke läskunniga har uppmuntrats att skriva under kontrakt som utlovat guld men visat sig vara sand. Jag trodde den tiden var över, men det är den inte. Det moderna baggböleriets tid är här igen, med den skillnaden att allt sker inför öppen ridå med stöd från EU-direktiv.

Mina föräldrar är hederliga småskaliga mjölkbönder. De producerar mat. Mina föräldrar är sinnebilden av välfärdsbyggare - plikttrogna skattebetalare som levt ett liv i enkelhet utan flärd. De har producerat det som svensken tar för givet - mat. Vårt jordbruk är sammanvävt med ett skogsbruk. Skogen har låtits växa för att kunna ge kapital till utveckling av jordbruket.

För vår gård och det stundande generationsskiftet är det en ekonomisk katastrof att det vi inte trodde kunde hända nu faktiskt sker: 38 hektar slutavverkningsbar skog har försatts som gisslan när det visat sig att det finns spår av tretåig hackspett i den. Vi får inte avverka vår skog. Om vi rör den ska ett vite på 7 miljoner kronor betalas av oss, ägare av skogen. Vårt certifierade skogsbruk hade redan 6 procent skog avsatt för nyckelbiotoper. Inte långt från vår skog byggs just nu ett lyxhotell i väglöst land. Men miljonärer som fraktas i helikopter kanske inte stör hackspettar.

Vi känner oss bestulna på vår egendom, men vem kan vi anmäla stölden till? I Sverige är äganderätten grundlagsskyddad, men det har visat sig vara med stora reservationer.

Det här var en del av den text som Lia Hyttsten, en av de döttrar som vill göra ett generationsskifte av skogen, har skrivit. De som inte har läst det rekommenderar jag att göra det, för inlägget säger mycket om det som många av våra skogsägare, framför allt de små, nu upplever.

Äganderätten är inskriven i grundlagen, fru talman, men problemet är att äganderätten år efter år bara urholkas. Skogsägarna kan snart inte ens lita på att de kan kalla sin skog för sin skog, det vill säga få besluta över det som tidigare generationer i många fall har slitit för och lagt mycket arbete på.

Jag tycker därför att det är bra att framför allt artskyddsförordningen och hur den hanteras av vissa enskilda myndigheter i samband med att skogsägare nekas avverkning kommer att ses över av regeringen.

Jag vill också skicka med en passus till regeringsföreträdarna. Jag vet att när Centerpartiet satt i alliansregeringen hade vi ministerposter både på Miljödepartementet och på Landsbygdsdepartementet, och man var inte alltid överens om saker och ting. Jag hoppas dock att det ska bli så bra som det bara kan. Jag kan lova er att Centerpartiet kommer att komma med blåslampan om det inte händer något ganska snart och att vi kommer att spöka för er på nätterna. Då vet ni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Just nu, fru talman, befinner sig svenskt skogsbruk i det närmaste i ett vilda västern-tillstånd, där flertalet markägare på orimliga grunder får se sina avverkningar stoppade med hänvisning till artskyddet. Inte sällan handlar det om relativt vanligt förekommande fåglar som tjäder, lavskrika och tretåig hackspett.

Även orkidén knärot har, som ni säkert känner till, blivit ett gissel för många skogsägare. Det är en växt som förekommer på en mängd platser - miljontals faktiskt, om ni inte visste det - men trots detta har arten tillåtits stoppa åtskilliga avverkningar de senaste åren.

Denna utveckling har skett utan några förändringar i lagstiftningen. I stället är det domstolars och myndigheters rättstolkningar som har tillåtits diktera villkoren för svensk skogspolitik. Så kan vi faktiskt inte ha det.

Sedan har detta också utnyttjats av miljöaktivister som har sett en chans att stoppa avverkningar med nuvarande artskyddsbestämmelser genom att sätta i system att överklaga avverkningsanmälningar. Konsekvensen har blivit att Skogsstyrelsen och deras personal nu faktiskt håller på att knäckas av en hög arbetsbelastning. Någon skoglig rådgivning som kan bidra till ökad skoglig tillväxt är det inte längre tal om. Det kan jag nog säga.

Fru talman! Flera av de delar som den nya skogsutredningen ska hantera går ut på att bota symtomen av ett ej fungerande artskydd. Enligt min mening hade det varit bättre att ta tag i kärnfrågorna först. Men nu hoppas jag och tror att man ska ta tag i detta och det snabbt.

Fru talman! Det är faktiskt inte bara familjeskogsbruket som hotas av det nuvarande tillståndet inom svensk skogspolitik. Även skogsindustrin, som står för 10 procent av svensk varuexport, drabbas och i förlängningen också Sveriges ekonomi.

Jag pratade för en tid sedan med en ägare av fjällskog utanför Vilhelmina som nästan grät i telefonen. Där har man hittat något skyddsvärt. Jag minns inte om det var denna orkidé eller om det var en fågel som skulle skyddas. Jag säger ingenting om det. Men problemet är att om man drabbas av artskyddsförordningen får man inte någon ersättning om man inte tillåts att avverka. Det innebär att man som skogsägare är helt rättslös. Man får ett informellt reservat som man inte kan sälja, för ingen vill naturligtvis köpa det eftersom man inte får avverka. Och man får ingen ersättning från staten. Så kan vi inte ha det.

Det är därför som blåslampan nu kommer att vara framme. Jag hoppas verkligen att detta inte ska ta så väldigt lång tid för regeringen eftersom detta är det absolut viktigaste. Även om jag välkomnar skogsutredningen - direktiven och även utredaren - ska jag säga precis som flera andra har sagt, nämligen att det absolut viktigaste att se över är artskyddsfrågan och ersättningen till våra skogsägare.

Jag ber om ursäkt för att jag har pratat väldigt länge. Men nu blev jag uppjagad och upprörd över denna fråga, så ni får stå ut med det.

Trevlig kväll!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 februari.)