Emma Nohrén (MP) svarade John Widegren i en replik om Skogspolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februari” den 15 feb 2024.
John WidegrenM· i en replikJag tackar för frågorna från ledamoten Nohrén. Miljömålet Levande skogar har varit en trätofråga förut. Vi vidhåller att målet inte är rätt utformat. Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket framhåller att vi inte kommer…Fru talman! Nu är det dags för den årliga skogsdebatten. Vi har stått här många gånger de senaste åren, och vi har debatterat ungefär samma frågor varenda gång. Det betyder att vi inte riktigt kommer framåt, eller inte riktigt har kommit framåt, i skogsdebatten.
Min partikollega Mats Green höll ett anförande tidigare om vikten av gruvor, vad de har inneburit för Sverige och vad de har byggt upp under lång tid. Det är precis samma sak med skogen. Det är gruvorna och skogen, och såklart också Östgötaslätten, som har givit Sverige framgång.
Skämt åsido, fru talman, hade vi i mitten av 1800-talet kalhuggit nästan hela Sverige, i alla fall de södra delarna. I början av 1900-hundratalet bestämde vi oss för att vi var tvungna att bygga upp virkesförråden igen, och det gjorde vi. Vi började med en återbeskogning av det som var kalhugget, och sedan dess har vi byggt upp otroligt stora virkesförråd i Sverige. Samtidigt har vi skördat dessa virkesförråd ett flertal gånger.
När vi kom fram till mitten av 1900-talet bestämde staten hur skogsbruket skulle se ut. Det skulle vara stora monokulturer, och om det fanns andra trädslag besprutade vi dem med Hormoslyr. De skogsägare som bestämde sig för att de inte ville vara med om detta utan sköta skogen efter eget hjärta var de skogsägare som byggde upp höga naturvärden. Det är de skogsägare som i dag inte längre bestämmer över sin egen skog.
Skogspolitik
När vi sedan kom fram till 1990-talet och beslutade att svenska skogsägare skulle ha frihet under ansvar var det för vissa redan för sent. Men sedan vi har kört med frihet under ansvar i den svenska skogen och gett skogsägarna möjlighet att bruka skogen efter eget huvud har vi fortsatt att bygga upp virkesbestånden. Men vi har också ökat många av de biologiska värden som vi mäter i skogen.
Allt är inte perfekt - verkligen inte. Det är det aldrig. Men det går åt rätt håll i fråga om väldigt många parametrar. Den bilden får man inte riktigt när man står i denna kammare och lyssnar på vissa partier.
Vi brukar beskriva oss själva i Sverige och Sveriges skogar som ganska dåliga när det kommer till biologisk mångfald. Därför tycker jag att det är så intressant att läsa om biologisk mångfald från COP 15 i Kina år 2021. Det togs då fram ett verktyg av Storbritanniens naturhistoriska museum som skulle mäta biologisk mångfald och trender för biologisk mångfald i världen. Man skulle kunna mäta över tid och mäta länderna mot varandra.
Enligt detta sätt att mäta och följa biologisk mångfald ligger Sverige i topp tillsammans med Finland. När andra länder tittar på Sverige ser de att vi har en fantastisk biologisk mångfald i Sverige.
När man tittar på hur det har sett ut sedan vi införde frihet under ansvar för skogsägarna enligt 1993 års skogsvårdslag ser man att takten i fråga om återuppbyggnad av biologisk mångfald har ökat. Ändå har vi i dag problem med att skogsägarna inte får bruka sin egen skog efter eget huvud. Hur blev det så fel?
Vi har haft ministrar hela vägen sedan vi antog denna skogsvårdslag som har sagt att skogspolitiken ligger fast. Men likafullt blir fler och fler skogsägare av med möjligheten att bruka sin egen skog. I dag är det ett stort antal skogsägare som får gå till domstol för att det ska konstateras huruvida de över huvud taget ska få en ersättning och om de ska få bruka sin egen skog. Detta är ett system som vi måste komma ifrån. Framtiden för skogen i Sverige bygger på att de enskilda skogsägarna brukar och bestämmer över sin egen skog. En stark äganderätt är en stark brukanderätt, och det ger tillbaka till Sverige som nation.
Denna regering har nu tillsatt en skogsutredning. Det hade kanske inte behövts om den förra hade fyllt sitt syfte. Det gjorde den tyvärr inte. Problemen finns när man ska förhandla äganderätt, skog och brukande med Miljöpartiet - tyvärr. Centern hade nog väldigt goda intentioner med den utredningen, men det går inte att vinna den matchen och komma bra ut ur den. På samma sätt blev det med den artskyddsutredning som tillsattes under förra mandatperioden. Därför har denna regering nu tillsatt en ny skogsutredning. Det kommer under året också att komma en mindre utredning som hanterar de problem som vi har med artskyddet och ersättningsfrågan. Vi måste nämligen lösa dessa problem nu. Det måste vara slut med skogsägare som ska gå till en domstol gång på gång för att få bruka sin egen skog.
I denna skogsutredning talar vi dessutom om EU och skogen. EU har under senare tid lagt sig i mer och mer i det som handlar om den svenska skogen och det svenska självbestämmandet. Jag vet inte om man är uppe i sju, åtta eller nio olika lagförslag som på ett eller annat sätt är inne och petar i det som handlar om den svenska skogen och detaljstyr den svenska skogen. Det är nog inte en trend som kommer att gå över, utan vi kommer att behöva lära oss att hantera hur EU på ett eller annat sätt vill in och styra i den svenska skogen. Därför behöver vi också utreda hur vi ska bemöta de förslag som kommer från EU.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Det är en annan del i denna utredning som handlar om skogsägaren när det kommer till utredningsansvaret. Den nyordning som kom när det gäller skogen under förra mandatperioden, och som våra myndigheter bestämde sig för att jobba efter, handlar om att en skogsägare ska utreda huruvida staten får inskränka hans grundlagsskyddade ägande- och brukanderätt. Det är inte rimligt att skogsägaren ska utreda detta och ha detta ansvar. Dessa delar finns också med i utredningen.
Fru talman! EU har som sagt på ett antal olika sätt gått in i detta och velat detaljstyra och egentligen förstöra detta med frihet under ansvar som vi har i Sverige. Det är faktiskt det som det leder till. Och jag förstår det, för det ser inte likadant ut i Europa när det kommer till skog och brukandet av skog. Men för Sverige är detta en stor konkurrensfördel, precis som gruvorna har varit. Där har vi dock släppt efter, och nu håller vi på att göra samma sak med skogen.
Det som sker gång på gång när skogsägaren nu inte får bruka sin egen skog är att det uppstår råvarubrist för vår framgångsrika svenska skogsindustri. Det är en skogsindustri som ska stå för en stor del av den gröna omställningen, en skogsindustri som står för en stor del av bruttonationalprodukten och som faktiskt gör någonting bra av den råvara som våra förståndiga och kloka skogsägare har tagit fram.
Fru talman! Jag som själv är skogsägare vill även i framtiden kunna känna att jag är en miljö- och klimathjälte. Jag vill inte sitta och hantera ett antal olika kontroverser med myndigheter och domstolar för att få bruka min skog och leverera råvara, precis som skogsägare har gjort under lång tid för Sveriges bästa.
Fru talman! För övrigt anser jag att Sveaskog borde säljas.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för hans anförande. Det är alltid lika roligt att lyssna till John Widegren när han debatterar.
Ledamoten nämnde den nya skogsutredningen, och jag har några funderingar kring den. Den aviserades för snart ett år sedan, så det har tagit ett bra tag innan man lyckades tillsätta den. Vi har väntat, men till slut kom den.
Utredningen ska hinna med ganska mycket på ganska kort tid. Vi har tidigare en skogsproposition och den omfattande utredning som låg till grund för den. Det finns också flera andra utredningar som berör skogen och som redan är igång.
Utifrån detta funderar jag lite grann på hur dialogen med de andra utredningarna ska ske. Det är fråga om Miljömålsberedningen, Renmarkskommittén, utredningen om avskogningsförordningen och förhoppningsvis också väldigt snart en utredning om artskyddet.
Hur har regeringspartierna tänkt med alla dialoger och framför allt alla de överlappande uppdrag som finns? När det gäller Miljömålsberedningen finns det flera överlappande uppdrag inom olika tidsramar som man ska jobba med parallellt. Vem ska göra vad, och hur ska det samordnas?
Någonting som jag tycker är bra är den referensgrupp som ska tillsättas där samtliga politiska partier i riksdagen ska ingå. Hur är det tänkt? Vet ledamoten Widegren någonting mer? Är det ledamöterna från Miljömålsberedningen, eller är det en ny grupp med representanter som ska tillsättas?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Fru talman! Jag tackar för frågorna. Det var ett helt koppel av frågor. Tyvärr ska jag göra ledamoten ganska besviken eftersom jag nog inte kan svara på dessa frågor. Det får nog Regeringskansliet själva hantera.
Hur denna parlamentariska grupp ska tillsättas vet jag inte än - om det är klart eller inte.
Det är intressant att ledamoten lyfter fram att det är mycket som överlappar. Det tror jag är bra. Det blir då fler som tittar på samma frågor. Sedan kommer det såklart att behöva landa i någon form av slutbehandling på ett eller annat sätt. Miljömålsberedningen som pågår nu och som jag själv sitter i ska vara klar under hösten. Delbetänkandet från Skogsutredningen ska vara klart till jul, och slutbetänkandet ska vara klart till nästa sommar. Man kommer alltså att jobba med frågorna samtidigt, och jag tror att det är bra. Jag förutsätter också att man på ett eller annat sätt sedan lyckas landa dem på departementet på ett sådant sätt att de sedan ska kunna leda till en klok proposition.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för svaret trots att han inte kunde svara på särskilt mycket. Jag trodde kanske att ledamoten hade mer insyn och hade varit med mer i framtagandet av direktiven och utredningen.
Jag måste dock få fråga ledamoten Widegren vad han anser vara den viktigaste frågan i skogspolitiken just nu. För mig är svaret självklart: Det är artskyddsfrågan. Den måste hanteras här och nu. Men regeringen tycks faktiskt inte prioritera den - den SD-ledda regeringen har haft ett och ett halvt år på sig, men ingenting har hänt.
Vi har haft interpellationsdebatter med ansvariga ministrar här i kammaren, och på frågestunden har vi ställt frågor, men vi får inga svar. Man säger att det ska tillsättas en utredning, och det har man sagt under lång tid. Man har sagt att man tittar på frågan och så vidare, och senast under frågestunden i dag kom det löften om en ny utredning. Men vi har inte sett skymten av den.
Detta är den fråga som är allra mest akut för skogsägarna här och nu. Varför har man inte börjat med artskyddsfrågan? Delar ledamoten SD-regeringens solklara prioritering att tillsätta en skogsutredning men ingen utredning om artskyddet?
Fru talman! Jag fick först frågan vilken jag tycker är den viktigaste frågan just nu. Jag instämmer i att det är artskyddsfrågan. Ett av de absolut största problemen vi har just nu är artskyddsfrågan. Det beror på att vi har valt en nyordning för skogen, nämligen att tolka artskyddsfrågan på ett sätt vi egentligen inte hade behövt göra i det här läget. Vi hade kunnat fortsätta framåt på det vis vi har gjort tidigare.
Den moderatledda regeringen har nu tillsatt en skogsutredning. I förarbetet till den skogsutredningen är det sagt att det ska vara en del som blir en artskyddsutredning. Frågorna ligger dock inte under samma ministrar, och därför delas detta upp. Men det kommer att ske skyndsamt, för detta är en fråga som brådskar. Förhoppningsvis ska vi alltså inom något år eller så slippa att gång på gång se rubriker i lantbrukspressen om skogsägare som drabbas av artskyddsinskränkningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
En viktig fråga för mig som moderat är ersättningsbiten. Alla gånger som någons ägande och brukande inskränks ska det utgå en ersättning. För Moderaterna blir därför detta en väldigt viktig del i det fortsatta arbetet med artskyddet.
Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamot John Widegren! Jag kunde inte låta bli att begära replik med tanke på att du tillskriver mitt parti så stor makt i dessa frågor. Det är alltid spännande att se.
I mitt anförande kommer jag att ta upp ungefär samma sak som ledamoten gjorde men - som vanligt, kanske - tvärtom.
I Sverige har vi ju en skogsvårdslag med två jämställda mål: Vi har ett produktionsmål, och vi har ett miljömål. Produktionsmålet har vi nått varje år sedan vi antog dessa lagar, men miljömålet har vi aldrig nått. Borde därför inte regeringen lägga större vikt vid detta när den tillsätter en ny skogsutredning?
I Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering av miljömålet Levande skogar står det: "Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder." Det står också: "Utvecklingen i miljön är negativ." Det har utvärderats fram till år 2030.
Som regeringsparti och, vilket vi hörde nyss, ledare av regeringen borde väl detta vara någonting man vill åtgärda och se till att man faktiskt får verktyg för att hantera. Jag märker inget av det när jag hör John Widegrens anförande, utan snarare hör jag att man vill öka produktionsmålet och köra över miljömålet. Frågan är därför: Anser Moderaterna att miljömålet fyller sin funktion?
Fru talman! Jag tackar för frågorna från ledamoten Nohrén.
Miljömålet Levande skogar har varit en trätofråga förut. Vi vidhåller att målet inte är rätt utformat. Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket framhåller att vi inte kommer att uppnå miljömålet Levande skogar även om vi slutar att bruka skogen. Målet är nämligen felformulerat. Vi anser att det är formulerat på ett sätt som inte gör det nåbart.
Jag tycker ändå att jag sa ganska många gånger i mitt anförande att miljövärden och annat i mångt och mycket går åt rätt håll. Så är det ju, men det målas ofta upp en bild av att det inte är så i den svenska skogen utan att det går åt fel håll. Jag tycker att det är en väldigt olycklig bild, och jag tycker att det index jag hänvisade till är ett tydligt exempel på det.
Enligt detta index behöver man ligga över 90 procent för att vara på en stabil nivå som är bra för ekosystemen och den biologiska mångfalden, och Sverige - tillsammans med Finland och något ytterligare land - ligger där, alltså över 90 procent. Världssnittet ligger nere på någonstans runt 75-77 procent. Det är alltså inte här problemet med biologisk mångfald finns.
Vi har en del problem med biologisk mångfald i Sverige, och det rör mängden naturbetesmarker som inte längre betas på grund av att vi har för få betande mular - vilket beror exempelvis på att Miljöpartiet med flera har släppt upp rovdjursstammarna för högt. Det är ett större problem än situationen i den svenska skogen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Jag sa också i mitt anförande att allt inte är perfekt men att jag är helt övertygad om att enskilda, privata svenska skogsägare vill göra saker och ting bättre och bli bättre. Det förutsätter dock att de bestämmer över sin egen skog. Ingen svensk skogsägare tror att det offentliga kommer att sköta hans skog bättre än vad han själv gör.
Fru talman! Likt John Widegren är jag skogsägare, och jag vill väldigt gärna göra rätt i min skog. Jag vill kunna få rådgivning för att veta hur det ska gå till och ha möjlighet att vidta bra miljöåtgärder. Jag vill kunna leverera bra biomassa och framför allt bra träprodukter, och för att göra det behöver man se hur skogen mår i sitt ekosystem. Det finns alltså många olika sätt att se på detta.
Jag tycker inte att ledamoten svarar på min fråga. Målet Levande skogar är felställt, säger han, men det är ju det mål vi har och som vi har antagit i denna kammare.
När Skogsstyrelsen tittar på detta ser man att vi har brist på viktiga livsmiljöer i skogslandskapet och att flera typer av livsmiljöer minskar och blir mer fragmenterade. Det är en ogynnsam status och en negativ utveckling för många skogslevande arter. Många hotade och känsliga arter minskar, och populationer blir fragmenterade. Flera av skogens ekosystemtjänster har otillräcklig status. Kulturmiljöer förstörs i skogslandskapet i samband med skogsbruksåtgärder. Vi har en negativ påverkan på skogslandskapets vattendrag.
Detta är sådant som man ser inte har blivit bättre över tid. Man ser i stället att det har försämrats sedan man började utvärdera de här sakerna. Det står: "Sveriges möjligheter att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kräver kraftfulla åtgärder. För arter knutna till lång kontinuitet och arter som behöver livsmiljöer som idag är ovanliga i skogslandskapet är situationen allvarlig."
Tycker inte ledamoten att detta är någonting att ta på allvar, snarare än att ställa om målen? Vad ska ni göra för att detta ska bli bra, John Widegren? Kommer produktionsmålet och miljömålen fortfarande att vara likställda under en moderatledd regering? Jag ser det inte så.
Fru talman! Det här med arter är en intressant fråga. Den ska vi inte ge oss in i nu, för den kräver en lite längre diskussion. Dessutom finns vår gamle nestor när det kommer till arter, Mats Nordberg, inte med oss längre. Han representerade Sverigedemokraterna. Jag hyste ett väldigt stort förtroende för honom när det gällde arter och artdiskussionen. Han förklarade ofta detta med trender i arter och så vidare, även om det inte är hela förklaringen.
Till skillnad från Miljöpartiet vill Moderaterna inte att Sverige ska bli ett museum. Moderaterna vill inte att mer mark ska tas ur produktion, för vi har inte råd med det. Däremot har vi moderater under lång tid när vi lagt våra egna budgetar haft extra pengar till att sköta de naturvärden som vi redan har skyddat för att ha mer skötsel i de områdena och inte behöva ta mer mark ur produktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
För vissa i den här kammaren och runt omkring är det som att the sky is the limit för hur mycket mark man ska ta ur produktion och hur mycket mark man ska skydda. Det kommer inte att vara en framgångssaga för Sverige. Framgångssagan är att fortsätta låta enskilda skogsägare bestämma, att ge dem möjlighet att bli bättre men framför allt att låta dem bruka och bestämma över sin egen skog.
Beskrivningen som finns av miljömålet Levande skogar är ytterligare ett exempel på att vi förmodligen ganska ofta framställer oss som lite sämre än vi faktiskt är. I omvärldens ögon är vi inte så här dåliga. När vi rapporterar skyddad natur och så vidare till EU rapporterar vi på ett annat sätt än övriga länder, och då hamnar vi i dålig dager. Det måste vara slut på det. Vi måste börja lyfta fram de fördelar vi har, för skogen är nyckeln till framgång i framtiden för Sverige.
