Kajsa Fredholm (V) svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik om Skogspolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februari” den 15 feb 2024.
Kjell-Arne OttossonKD· i en replikÄven om Vänsterpartiet inte har några reservationer i dag var det ändå ganska mycket i anförandet som jag skulle vilja ta fasta på, men till det räcker inte tiden. Kajsa Fredholm sa bland annat att produktionsmålen ska…Fru talman! Vänsterpartiet har inga yrkanden i det här betänkandet eftersom vi i år - eller snarare förra året - inte har väckt någon motion om skogsbruk. Det gjorde vi däremot i början av mandatperioden, och jag vill hänvisa till den för den som är nyfiken på vår politik på området. Vi har även i vår följdmotion till regeringens klimathandlingsplan ett antal yrkanden som rör skogspolitiken.
Jag tänkte passa på att i dag prata lite om skogsbrukets klimatpåverkan. Skogen är livsmiljö för en mängd olika djur och växter och genererar en rad ekosystemtjänster utöver att lagra kol och producera råvaror. Det totala kolupptaget skulle kunna vara ännu större än i dag med ett skogsbruk där träden får växa sig äldre eller genom skydd av mer skog. En betydande del av dagens kolsänka uppkommer på skogsmark som inte används för virkesproduktion, exempelvis formellt skyddade skogar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i dess helhet i dag är att betrakta som hållbart. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljöhänsynen. I dag nås inte miljömålet Levande skogar.
För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar ska brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem måste vara ramen för hur skogarna nyttjas. Att vi hållbart nyttjar vår skogsråvara är avgörande för att vi ska kunna möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden.
Sverige ska enligt EU:s nya klimatlagstiftning öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen med 4 miljoner ton år 2030. Nettoinlagringen ska ske i skog, mark och träprodukter. Med nettoinlagring menas att upptaget av kol i skogsmark är större än den förlust som sker varje år i samband med skogsavverkning och naturlig nedbrytning.
Enligt statistik från Naturvårdsverket var Sveriges nettoinlagring av koldioxid i skogsmark år 2022 cirka 39 miljoner ton koldioxid. Det innebär att det årliga kolupptaget i skogen har minskat med 40 procent de senaste tio åren. Sammantaget motsvarar det utsläpp som är större än från alla inrikes transporter under ett år. Att kolupptaget minskat beror på hög avverkning, att fler träd dött av torka och granbarkborrar och minskad tillväxttakt. Nettoinlagringen i träprodukter är relativt oförändrad under perioden. Ungefär 80 procent av det som avverkas i skogen går till kortlivade produkter som biobränslen, papper och kartong.
För att bryta trenden med att kolinlagringen blir allt sämre i Sverige anser Vänsterpartiet att det krävs ett stort antal åtgärder för att svenskt skogsbruk ska bli hållbart. Mest angeläget är att omedelbart få stopp på de avverkningar som sker av skogar med höga naturvärden. Då kan mer kol lagras och den biologiska mångfalden stärkas. Det är även av stor vikt att markägare i ökad utsträckning kan få ersättning för att de lagrar kol och bevarar biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster och därmed bidrar till de gemensamma nyttigheter som främjar ett mer hållbart samhälle för oss alla och för kommande generationer.
Fru talman! Även om Vänsterpartiet inte har några reservationer i dag var det ändå ganska mycket i anförandet som jag skulle vilja ta fasta på, men till det räcker inte tiden.
Kajsa Fredholm sa bland annat att produktionsmålen ska vara underställda miljömålen. Samtidigt säger hon väldigt mycket om omställningen och vikten av omställning med tanke på de utmaningar vi har med klimatet.
Då måste jag fråga: Med produktionsmål som är underställda miljömålen - det innebär alltså att vi ska ta ut ännu mindre - på vilket sätt tänker då Vänsterpartiet att vi ska ställa om? Om vi inte ska använda produkter från skogen, som ju är vår stora konkurrensfördel här i Sverige, vad ska vi då använda? Eller är lösningen på omställningen att vi ska krypa tillbaka in i grottorna igen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Fru talman! Jag tackar så mycket för ledamotens intresse för vår politik. Det tycker jag är trevligt.
Jag tänker inte att vi ska krypa tillbaka in i någon grotta. Jag tror att man även när man bodde i grottor brukade skogen, i alla fall om man bodde i Sverige. Det fanns skog att bruka, elda och använda.
Jag menar att vi ska använda skogen fast på ett hållbart sätt. Det var det jag sa i mitt anförande. Vi anser inte att skogen som helhet i dag brukas på ett tillräckligt hållbart sätt.
Sedan har vi ju konflikter om den svenska skogens skötsel och användning. Om man ska dra det lite till sin spets kan man säga att den ena parten ser skogen som ett odlingssystem och den andra parten ser den som ett ekosystem. Jag tror att vi behöver hitta ett mellanting här, där vi fortfarande kan behålla och bevara den biologiska mångfalden.
FN:s Agenda 2030 och dagordningarna på de årliga COP-mötena säger ju samma sak med tydlighet: Klimatkrisen accelererar. Vi är illa ute, och vi måste agera nu. Här har varje hektar skog en roll att spela med sina viktiga produkter för den nödvändiga biologiska mångfalden och kampen mot klimatkrisen. Jag undrar om ledamoten håller med om att även skogssystemet behöver sättas in i klimatkrisens tidsramar?
Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för både svar och fråga!
Ja men självklart, vi är ju redan där! Bara genom att skogen står och växer suger den in strax under 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter på ett år. Sedan har vi substitutionseffekten, som väldigt många inte låtsas om. När vi byter ut CO2-intensiva material som stål och betong mot trävaror blir det ytterligare ungefär 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter som vi tränger bort eftersom vi använder produkter från skogen. Vi är alltså där redan nu. Vi använder oss av skogen och av de tjänster som skogen ger oss. Att vi skulle behöva ställa om för att nå dit är en bild som jag inte köper. Vi är redan där.
I sitt anförande ondgjorde sig Kajsa Fredholm över kortlivade produkter. Detta är en annan sak som vi brukar få höra: Vi ska inte använda kortlivade produkter i den utsträckning vi gör i dag.
Vi hade en bioekonomistrategikonferens för ett år sedan, där vi hade med representanter från EU som sa något i stil med att vi inte kan fortsätta elda dugligt timmer. De menade alltså på fullt allvar att vi eldar timmer! Den skogsägare som skickar sitt timmer som brännved tror jag inte finns.
Nu är det så här, fru talman, att timmerstockar är runda. Plankor och brädor är fyrkantiga. När vi skickar timmer till sågverk får vi restprodukter, och det är till stor del av restprodukterna som vi gör dessa kortlivade produkter. Dem kan vi inte använda till annat. Det är där detta kommer in.
Anser Kajsa Fredholm och Vänsterpartiet att vi inte heller ska ta fram brädor och plankor längre utan att vi ska gå tillbaka till att timra hus? Det blir förstås fint, men då tror jag att vi får stora bekymmer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Fru talman! Det är alltid lika roligt att debattera med ledamoten. Kjell-Arne Ottosson talar om timmerstugor. Jag bor i Leksand i Dalarna, och jag tycker att de är jättebra. Man får gärna timra fler.
Vi behöver till exempel bygga mer i trä. Långsiktigt hållbara träprodukter är helt nödvändigt. Det tycker jag är jättebra.
Det som ledamoten nämner om att EU hade åsikter om att vi eldar upp dugligt trä, eller vad ledamoten nu sa, är inget som jag tycker att ledamoten ska blanda in mig i, för jag håller inte med om det. Självklart ska vi använda det som blir över till både biobränslen och andra produkter. Vad jag menade var helheten. Uttaget ur skogen är för stort som det ser ut i dag, och vi har en negativ klimatnytta på det sättet.
Sedan har vi EU:s klimatlagstiftning, som innebär att vi behöver öka nettoinlagringen med 4 miljoner ton till år 2030. Hur ser ledamoten att det ska gå till?
(KJELL-ARNE OTTOSSON (KD): Det får jag inte svara på.)
Nej, förlåt. Jag ber om ursäkt.