Emma Nohrén (MP) svarade Mattias Eriksson Falk i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2023/24:49 Torsdagen den 14 december” den 14 dec 2023.
Mattias Eriksson FalkSD· i en replikDet var ett intressant anförande från Emma Nohrén från Miljöpartiet. Jag noterade dock att inget sades om reduktionsplikten i hennes anförande. Jag förväntade mig väl inte heller att Miljöpartiet skulle vara ärliga om…Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Vi har precis hört en sverigedemokratisk ledamot tala, och det fanns mycket jag skulle vilja kommentera, bland annat om reduktionspliktens vara eller icke-vara och att om vi höjer den blir det också fler jobb på svensk landsbygd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Men det är inte för att fokusera på deras förslag som jag är här utan för att berätta om Miljöpartiets budgetsatsningar, och vår budget ska förstås ses som en helhet. Vi vill se en historisk satsning på grön omställning och ett robust samhällsbygge där vi möter både klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättning för människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning.
Sverige har nu en mycket låg statsskuld, och vi anser att det är dags att använda det utrymmet till att göra de samhällsinvesteringar som krävs. Vi måste bryta fossilberoendet och skydda hushåll, välfärd och företag från framtida kostnadschocker. Därför vill Miljöpartiet satsa 100 miljarder per år i tio år framöver på just en grön samhällsomställning. Det är nu vi har möjlighet att göra det. Då är det också naturligt att satsa flera av dessa miljarder på det utgiftsområde vi nu debatterar. Miljöpartiet anser nämligen att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske är grunden för omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är här finner vi lösningarna för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi.
Vi har många satsningar i vår budget, och jag kommer nu att göra nedslag i några av dem.
Det är sällan vi debatterar miljö och jordbruk utan att skogen kommer upp. Jag blev därför väldigt glad när det i förrgår kom en utredning från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som har analyserat hinder och förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk. Utredningen slår bland annat fast att de statliga skogsägarna kan visa vägen genom att använda sig av hyggesfria metoder i betydligt större utsträckning än i dag. Med ett hyggesfritt skogsbruk får vi en mer variationsrik skog och ökar andra miljövärden. Vi får en skog som är bättre rustad för klimatförändringar, vilket ger en bättre balans mellan skogens olika värden.
Ett av förslagen i utredningen är att man ska ta fram en utbildning och erbjuda ekonomiskt bidrag till skogliga entreprenörer som önskar kompetensutveckling. Man menar att det också behöver satsas på forskning inom skogsskötsel, skogsteknik och skoglig planering för att förbättra förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk. Det bör också tas fram ekonomiska incitament och affärsmodeller samt utvecklad rådgivning för enskilda skogsbrukare.
Utredningen menar att man med hyggesfria och mer naturnära skogsbruksmetoder får en förstärkning av den biologiska mångfalden, bättre klimatanpassning och en ökad återhämtning efter skador.
Detta är precis vad vi i Miljöpartiet har pratat om länge, och det finns med i budgeten i år och fanns med förra året. Vi vill se dessa satsningar. Vi vill ha nya affärsmodeller, mer rådgivning och stöd till skogsbrukare, ersättningsstöd, omställningsstöd och en nationell rådgivningskampanj till enskilda skogsägare - allt för att gynna arbetet med naturnära och hyggesfritt skogsbruk för klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.
Nu finns ett gyllene tillfälle för regeringen att plocka upp denna utredning och göra en insats.
Fru talman! Ekologiskt jordbruk är ett annat område. På grund av den rådande ekonomiska situationen har det tyvärr hamnat i knipa. Trots att skillnaden i pris mellan ekologiska och konventionellt odlade livsmedel aldrig har varit så liten som nu är det färre som köper ekologiska varor. Det är väldigt tråkigt eftersom ekologiskt jordbruk är spjutspetsen för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster. Det används inga naturfrämmande bekämpningsmedel, och därmed minskar belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
En stor stöttepelare för det ekologiska jordbruket är den offentliga upphandlingen till de offentliga köken. Sverige har som nationellt mål att till 2030 ska 60 procent av det upphandlade vara ekologiskt. Nu är detta mål i fara på grund av det ansträngda ekonomiska läget. Vi vill därför se ett ekonomiskt stöd till kommuner och regioner så att de ska kunna hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att köpa in denna typ av mat.
Fru talman! Jag går vidare till vatten. I förra veckan meddelades den så kallade PFAS-domen. Den är en milstolpe för svensk miljölagstiftning och en seger för de drabbade. Högsta domstolen har nu klargjort att Kallingeborna, som druckit förgiftat kranvatten, har rätt till skadestånd. Det är en seger. De bosatta på orten är inte ansvariga för sin förgiftning, för de som druckit PFAS-kontaminerat vatten från vattenverket i Kallinge har inte kunnat undvika att få i sig giftet.
Nu måste vi göra vad vi kan för att detta inte ska ske igen. Vi vill instifta en lex Kallinge som garanterar enskildas rättigheter i samband med giftkatastrofer. Vi måste också se till att kommuner som saknar ekonomiska resurser för att till exempel installera PFAS-rening får det.
I vårt budgetförslag har vi ett stort vattenpaket som spänner över flera olika utgiftsområden. I det utgiftsområde som vi behandlar nu har vi ett stort vattenpaket som riktar sig till just kommunerna för att de ska kunna ta fram en långsiktig klimatanpassning och katastrofberedskap och även kunna modernisera sina va- och vattenreningsanläggningar. Vattenpaketet är på 300 miljoner per år. Vi måste se till att man kan dricka sitt dricksvatten hemma. Man ska inte bli förgiftad av det.
Fru talman! Jag ska gå över till att tala om djurskydd här på slutet. Jag var själv med 2016 när vi i denna kammare tog beslut om att avsätta medel för att bygga upp ett 3R-center i Sverige. Det är ett kompetenscenter på Jordbruksverket för att ersätta, minska och förfina djurförsök. 3R står för reduce, replace, refine. Centret inrättades 2017 och har sedan dess varit en kontaktpunkt för uppbyggnaden av detta arbete.
Detta var något som S-MP-regeringen drev igenom, men jag trodde faktiskt i min enfald att vi hade djupt stöd i denna kammare. Att minska djurförsök och stärka 3R-center är något som många ledamöter från vitt skilda partier motionerar om varje år. Just därför blev jag otroligt förvånad när jag såg att det inte fanns med något fortsatt stöd i budgetpropositionen.
Man tar bort de 15 miljonerna, vilket gör att Jordbruksverket redan nu har gått ut och varslat 39 personer. Nio av tolv tjänster på 3R-centret försvinner. Detta är en katastrof, och det gör att vi inte kommer att leva upp till målen i EU-parlamentets och rådets direktiv om att fasa ut djurförsök när så är vetenskapligt möjligt.
Jag hoppas att Tidöpartierna tar sitt förnuft till fånga och hittar de där 15 miljonerna och ser till att vi inte förstör den infrastruktur som faktiskt finns här.
Fru talman! Med det tänkte jag lämna talarstolen. Vi satsar mer pengar än regeringen på detta område. Jag kan alltså inte yrka på våra förslag, eftersom riksdagen redan har beslutat om lägre budgetramar. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet där det går att läsa vad vi vill.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
(Applåder)
Fru talman! Det var ett intressant anförande från Emma Nohrén från Miljöpartiet. Jag noterade dock att inget sades om reduktionsplikten i hennes anförande. Jag förväntade mig väl inte heller att Miljöpartiet skulle vara ärliga om att de vill öka kostnaderna kraftigt för barnfamiljer och arbetspendlare i Sverige som är beroende av en bensin- eller dieselbil.
Emma Nohrén kritiserade min kollega efter hans anförande för SD:s syn på reduktionsplikten. Samtidigt tror jag inte att man får glömma att det var Miljöpartiets politik och den tidigare S-MP-regeringens politik som kritiserades hårt av Riksrevisionen ganska nyligen vad gäller just reduktionsplikten och att man lade ett så ensidigt fokus på trafikens del i klimatomställningen. Kritiken var just att man så tydligt lade alla äggen i en och samma korg. Jag undrar hur MP ser på sin egen politik som fick så hård kritik av Riksrevisionen.
Jag vet att i stort sett allt ni gör i Miljöpartiet görs med hänvisning till klimatet. Men vad säger då Emma Nohrén och Miljöpartiet till alla de arbetspendlare och barnfamiljer som med Miljöpartiets politik skulle få kraftigt ökade kostnader för att ta sig till jobbet eller skjutsa barnen till förskolan eller fritidsaktiviteter, för det är ju de som kommer att drabbas?
Många människor vill kunna bidra till en grön omställning, men alla har inte råd. Många är beroende av sin dieselbil eller bensinbil. Hur gynnar det samhället om de människorna får kraftigt ökade kostnader och inte kan ta sig till sitt arbete? Det skulle jag vilja ha svar på från Emma Nohrén.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Som vi konstaterade förut är detta inte klimatdebatten, och det var ledamoten från Sverigedemokraterna som själv tog upp reduktionsplikten. Vi kommer att diskutera mycket mer om detta på tisdag.
Vi har ju ett 2030-mål i Sverige om att minska utsläppen från transporter. För att uppnå det har reduktionsplikten varit ett verktyg. Det finns andra delar för att vi ska kunna uppnå det, till exempel att sänka hastigheten på vägar eller införa förbud på vissa gator - det finns många olika delar för att kunna göra detta.
Men reduktionsplikten har varit absolut enklast, eftersom man då inte behöver ta bort hela fordonsflottan samtidigt. Vi har också haft ett stöd för elbilar. Man har kunnat få upp till 70 000 när man köpte en elbil, vilket har gjort att vi har fått igång detta. Det tog dock Tidöpartierna bort över en natt. Det var ett incitament och ett sätt att kunna köpa en bil men också att kunna leasa - leasingpriserna gick ju ned väldigt mycket. Vi vill också förbättra för kollektivtrafik och annat för många.
Nu drar Tidöpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen ned detta till en nivå som gör att våra överenskomna mål inte kommer att uppnås. Vi kommer att behöva hitta andra ställen där vi kan få ned utsläppen när vi inte kan få ned dem på vägtrafiken på det här sättet.
Min fråga är fortfarande: Hur vill ni göra? Vi kan inte ha business as usual. Vi har precis haft COP 28 i Dubai där vi har kommit överens om att fasa ut fossila bränslen - eller fasa ned eller vad det nu blev i slutändan. Vi ska alltså komma bort från fossila bränslen, och det gör man inte med business as usual. I så fall blir det tvärstopp en dag. Egentligen är det nog inte vi som ska svara på frågan, utan det är ni och regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Jag hör att Emma Nohrén blir lite irriterad över att det inte är klimatdebatten, men det är ju ändå viktigt att kunna diskutera denna fråga även ur ett landsbygdsperspektiv.
Det kom kritik mot min kollega här, men en viktig landsbygdsfråga är ju just reduktionsplikten och de nivåer som nu faktiskt kommer att sänkas från årsskiftet. Jag vet att Emma Nohrén och Miljöpartiet var emot det. Sverigedemokraterna har varit drivande i att sänka nivåerna för reduktionsplikten. Vi ser det som en investering i landsbygden så att människor har råd att ta sig till och från arbete och skjutsa barn till fritidsaktiviteter och vad det nu än må vara.
Jag tycker att det är intressant att Emma Nohrén är inne på elbilar. Sverigedemokraterna är inte emot elbilar, och vi är inte emot att människor vill investera i elbilar, men alla människor har inte råd att göra det. Jag tänker på norra Sverige, längst upp i Norrbotten, där det är kallt stora delar av året. Man får inte ut samma effekt ur en elbil, och man kan inte köra de avstånden med elbil. Det är delvis för att laddstolpssystemet inte är fullt utbyggt, naturligtvis, men det är ändå så stora avstånd att det kanske inte är möjligt att fullt ut i dag hänvisa till elbilar.
Som sagt har alla inte heller råd. Jag tänker till exempel på den ensamstående mamman som kanske måste ta ett lån om hon ska ha råd att investera i en elbil men som inte kommer att ha råd att betala lånet. Det är naturligtvis ohållbart att tänka att det ska gå till så. Det handlar om att människor kanske vill göra en omställning, men de måste få rätt förutsättningar. Det har man inte nu, och det kommer man inte att få med Emma Nohréns politik heller.
Slutligen vill jag säga något om kollektivtrafiken. Jag är själv yrkeschaufför i grunden, så jag har en stor känsla för just kollektivtrafiktransporter. Även om man vill satsa på kollektivtrafiken går den inte att bygga ut i hela landet i den omfattning som Emma Nohrén vill för att täcka upp alla de behov som finns. Därför är bilen nödvändig. Människor behöver kunna använda sin diesel- och bensinbil för att ta sig till jobbet, exempelvis.
Fru talman! Här är ledamoten och jag på sätt och vis helt överens. Jag bor själv på landsbygden. Vi har två bilar på två vuxna personer. Fram till för ett år sedan var en av dem en bensinbil. Nu är den utbytt, så nu har vi två elbilar, varav en är fem år. Jag vet allt om att ha räckviddsångest när vintern kommer med den gamla bilen, men med den nya funkar det väldigt bra. Kollektivtrafiken är i princip obefintlig.
Men precis som ledamoten säger har alla inte råd att köpa en elbil. För att kunna fortsätta använda de bilar och den bilpark vi har i dag måste vi ändra på bränslena, och reduktionsplikten är en del i detta. Om vi inte gör det måste vi ha mindre bil, för även fossila bränslen kommer att kosta mer. Reduktionsplikten gör att man kan använda samma bil men med ett annat bränsle eller med inblandning av ett annat bränsle. Det är alltså en del av detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Biobränslen är faktiskt en del av landsbygdspolitiken, vilket diskuterades precis före oss här. I Lysekil där jag bor har vi Preemraff. De vill investera flera miljarder för att göra biobränslen på svensk skogsråvara som ska tas från Norrland och från hela Sverige för att kunna bli just dessa nya bränslen.
Det ger nya avancerade jobb på landsbygden, och det är bra för klimatet. Genom att rycka undan mattan, ge nya förutsättningar och inte följa överenskommelser skapar man en stor osäkerhet för de stora företag som vill investera i detta.
Med biodrivmedel får vi en inhemsk produktion av bränslen, vilket ger oss krisberedskap, bra jobb skapas och det blir förnybart i tanken.