Daniel Bäckström (C) om Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, som är ämnet för dagens debatt, är att insatserna som görs ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gäller både de gröna och de blå näringarna måste vi få till en produktionsökning som i sin tur bidrar till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, samtidigt som våra livsmedelsproducenter får en mer stabil ekonomisk tillvaro. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Det är regeringens mål. Här är uppdateringen av livsmedelsstrategin, som nu pågår, en bärande bjälke.

Fru talman! Det får inte bara bli en strategi, en skrivbordsprodukt som det har varit hittills, utan jag hoppas nu verkligen att vi med den uppdatering som görs kommer att se en skillnad hos den enskilda matproducenten.

Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska göras genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och lönsamhet. Det är avgörande för det svenska lantbrukets överlevnad men också ur ett beredskapsperspektiv.

När vi i utskottet var på besök i Baltikum tidigare i höst framkom det väldigt tydligt att deras mål var att vara självförsörjande i så hög grad som möjligt vad gäller de varor som går att producera inom ländernas gränser. Och de baltiska länderna har sannerligen varit prövade. De vet vad de talar om. Vi bör lära av dem i detta hänseende.

Jag vill beröra ett av de tillkännagivanden som behandlas i betänkandet om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för produktion och konsumtion kopplade till specifika produktionsformer. Här anger regeringen att den dåvarande regeringen i budgetpropositionen för 2018 presenterade mål för ekologisk produktion och offentlig konsumtion till 2030. Regeringen anser inte att det finns behov av att ha ett mål för ekologisk produktion och konsumtion, eftersom svensk livsmedelsproduktion ska styras av det som konsumenterna efterfrågar. Behovet är i stället att stärka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan, oavsett på vilket sätt man odlar.

Regeringen delar riksdagens bedömning att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av dessa politiskt satta mål. Apropå besöket i Baltikum är det viktigt med mat producerad inom landets gränser. Om det är eko eller konventionellt spelar en betydligt mindre roll. Det viktiga är att vi producerar mer mat i Sverige.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka totalförsvaret anser regeringen att medel för uppbyggnaden av en livsmedselsberedskap och åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten behöver samlas och dessutom ges ytterligare medel i den osäkra tid som vi lever i nu. Det är viktigt att vi ser om vårt hus för beredskapens och invånarnas skull.

Fru talman! En av rubrikerna i betänkandet är Politikens inriktning - en sammanhållen landsbygdspolitik. Regeringen framhåller i propositionen att landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna ska stärkas. Målet för en sammanhållen landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. För att uppnå målet krävs en bredd av insatser inom många utgiftsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringen anför att landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar, för det är oerhört viktigt att inse att vi har många olika landsbygder. Landsbygden i sig är inte ett enhetligt begrepp.

Vidare läser vi i betänkandet följande: "Kommunerna, regionerna och de statliga myndigheterna samt det civila samhällets organisationer har viktiga roller när landsbygdspolitiken ska genomföras. När det gäller de areella näringarna behöver konkurrenskraften stärkas och produktionen inom näringarna öka på ett hållbart sätt." Självfallet är den offentliga servicen helt avgörande, men vi får inte glömma civilsamhället och föreningslivet, som ofta är en bärande bjälke ute i våra landsbygder där annan service inte längre finns. Därför måste föreningslivet och det civila samhället stärkas på olika sätt, vilket den här regeringen gör genom olika insatser. Vi ser värdet av civilsamhället och föreningslivet.

Regeringen har i arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin höga ambitioner för hela livsmedelskedjan inom samtliga hållbarhetsperspektiv: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Regeringen framhåller att svensk livsmedelsproduktion på många sätt är ett föredöme med hög kvalitet, låg miljöpåverkan och med stor hänsyn tagen till djurens välbefinnande.

Regeringen anser att de svenska mervärdena måste tydliggöras och därmed också förhoppningsvis kunna ge mer betalt till producenterna. I utvecklingen av landsbygderna ingår att stärka konkurrenskraften för svensk animalieproduktion med bibehållen livsmedelssäkerhet och ett gott djurskydd.

Fru talman! Jag går över till att tala om skogen. Regeringen anser att principen om frihet under ansvar är oerhört viktig att värna. Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmål samt till jobb och tillväxt i hela landet. Samtidigt är ett flertal nya EU-rättsakter aktuella som kan påverka skogsbruket och den nationella skogspolitiken. Det är därför till exempel en självklarhet att regeringen röstar nej till Nature Restauration Law. Regeringen anser att det behövs en översyn av den nationella skogspolitiken för att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar långsiktigt hållbart svenskt skogsbruk och en växande bioekonomi. Därför kommer inom kort en skogsutredning att tillsättas, vilket också statsministern anförde i höstens regeringsförklaring.

Apropå rättsakter håller regeringen på att se över hur man skyndsamt kan hantera artskyddsförordningen, då vi ser hur den verkligen lägger en död hand över våra landsbygder och våra skogsägares egendomar.

Artskyddet kan inte trumfa över annan lagstiftning, och så var det heller inte tänkt. Vi måste göra om implementeringen och göra det på lägstanivå, samtidigt som vi försäkrar oss om att de som på något sätt ändå drabbas av inskränkningar mot sin vilja får en skälig ersättning. Nationellt fridlysta arter kan inte heller stoppa pågående markanvändning.

Vi ser redan i dag hur detta leder till minskad mängd inmätt virke till våra sågverk runt om i landet. De kan alltså inte förädla vårt svenska gröna guld, vilket i sin tur straffar landsbygden ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi måste vrida om sektorstänkandet i skogen, där skogsägaren och brukandet av skogen ska ges de rätta förutsättningarna för att kunna vara en del av den omställning som vi är mitt inne i nu. Vi ska vara helt på det klara med att skogen och det svenska hållbara skogsbruket är en av våra stora konkurrensfördelar i omställningen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, förra landsbygdsministern, för frågan! Det är roligt att hon är inne och läser på mina sociala medier.

Det är så här: Vi var tvungna att verkligen lägga om politiken vad gäller rovdjuren eftersom man under de socialdemokratiska åren kunde se en rejäl ökning av vargstammen. Men tyvärr har vi ju inte följt med vad gäller förvaltningen.

I vargjakten 2023 hade vi licens på 75 djur, men det sköts bara 57. Tyvärr sköt man inte så många som man hade licens på. Men efter ett tillkännagivande från riksdagen lämnade den förra regeringen ett uppdrag till Naturvårdsverket om vargstammen. Man ville nämligen veta om vargstammen kunde sänkas till den nivå som tillkännagivandet angav. Det var alltså ett tillkännagivande som Anna-Caren Sätherbergs parti inte var med på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När vi tog över gjordes uppdraget till Naturvårdsverket om. Då var inte frågan om vi kan sänka utan hur. Frågan var alltså inte om vi över huvud taget hade möjlighet att göra det, utan frågan var hur vi ska göra, alltså vad som krävs för att gå ned i nivå med det som beslutats i tillkännagivandet.

Tanken är att detta ska ge en bättre effekt på vargjakten och att vi ska få en mindre vargstam, i riktning mot det som egentligen var beslutet 2013, som var beslutet i tillkännagivandet. Det är dit vi vill komma. Det är betydligt längre än vad Anna-Caren Sätherbergs parti ville eftersom man i sitt uppdrag till Naturvårdsverket frågade om det över huvud taget var möjligt.

Ja, vi vill längre. Vi ser fram emot att svaren nu kommer, så att vi kan gå längre.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågorna! Jag tar dem i omvänd ordning och börjar med den sista.

Min kollega Magnus Oscarsson, som egentligen har ansvar för jordbruk, livsmedel och djurskydd, har så länge han suttit i riksdagen drivit detta med ursprungsmärkning av kött. Han fick till och med igenom att det i riksdagens matsal skulle anges var köttet kom ifrån.

Vad som har hänt vet jag inte. Men frågar du min kollega Magnus eller mig svarar vi: Gärna ursprungsmärkning! Inga problem för vår del!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men tillbaka till vargen igen. Först säger Anna-Caren Sätherberg att det tar väldigt lång tid med arbetet i Regeringskansliet, men i nästa andetag frågar hon varför det inte har hänt mer.

Det är så här: Jag nämnde de uppdrag som Anna-Caren Sätherberg hade gett. De uppdragen gjorde vi om. Frågan ändrades från om vi kan sänka till hur vi kan sänka - vi vill alltså få veta vad det är som krävs och om vi ska se på genetiken eller annat. Vi ska genomföra det - vad är det som krävs? Dessutom kortade vi tidsperioden. Anna-Caren Sätherbergs utredning hade längre tid på sig. Vi kortar den för att snabbare få svar, så att detta kan få genomslag vid den vargjakt som börjar 2025. Det är oerhört viktigt.

Den andra delen är att vi har lagt ett uppdrag gällande skyddsjakt. Viltskadecenter, som handhar tumreglerna, har länge efterfrågat nya riktlinjer för skyddsjakt eftersom vargsituationen ser helt annorlunda ut. Det har de inte fått från den socialdemokratiska regeringen trots att de länge efterfrågat det. Nu har vi sett till att de ska få det. Uppdraget ska presenteras i maj. Då får vi nya och uppdaterade regler för skyddsjakt, vilket krävs med tanke på den stora vargstam som vi har i Sverige och som vi nu ser breder ut sig alltmer.

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag instämmer till fullo i den problembeskrivning som Daniel Bäckström nämner. Vi ser tyvärr alldeles för ofta att vi har en stor veterinärbrist. Vi ser hur vi inte får nog veterinärer till jouren. Vi ser att vi har de enorma avstånden.

Vi hör tyvärr också från våra utbildningsinstitutioner vad gäller veterinärer att det i vissa delar är väldigt svårt att få tag på veterinärer. Det gäller inte minst för de djurslag som jag tror att Daniel Bäckström i första hand tänker på. Vi är inte inne på de små husdjuren nu utan inne på kor, hästar, får och så vidare.

Vi har en stor utmaning att få människor att söka sig dit. Vi måste på något vis bättre klara av utbildningar och även verkligheten för våra veterinärer så att vi får fler som söker sig dit. Det är ingen tvekan om det.

Vad som händer på Regeringskansliet i frågan vågar jag inte säga mer om än precis det Daniel Bäckström nämnde i sin fråga. De ser på olika förslag om hur man ska klara att lösa det. Det gäller inte minst jourdelen.

Det är oerhört viktigt. Där ser vi att vi får de enormt långa transporterna. Senast i somras hade jag en god vän som fick sin hund huggormsbiten under en helg. Det blev en resa från västra Värmland ned till Göteborg enkel resa i stället för att kunna resa betydligt kortare inom länet.

Det är en allvarlig fråga. Jag vet att man ser på alla möjliga tänkbara lösningar. Det gäller inte minst för att kunna lösa jouren på kvällar, nätter och helger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Jag instämmer i den problembild som Daniel Bäckström nämner. Som jag sa i mitt tidigare inlägg vet jag att de jobbar för att finna lösningar som kommer att fungera i det verkliga livet för att lösa de stora utmaningarna. Det är ingen tvekan om det. Vi är helt eniga i sak.

Vad gäller det ekonomiska kan man fråga hur det blivit med Centerpartiets budget. Där drar man ned ytterligare pengar för ansvarigt verk, och man drar ned med 11 miljoner på SLU som är utbildande institution.

Hade det hjälpt i den här frågan om Centerpartiets budget hade gått igenom? Hade vi då fått fler veterinärer, när man drar ned på både ansvarigt verk och den utbildande institutionen?

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag kan konstatera att det i Jordbruksverkets instruktion finns med att det inom myndigheten ska finnas ett kompetenscentrum för 3R-frågor med syftet att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Jag vill påminna om att finansieringen av 3R-centret har varit tidsbegränsade och särskilda satsningar. Då är det naturligt att en sådan verksamhet blir en del av den ordinarie verksamheten.

Vad gäller pengar har inte Miljöpartiet i sitt anslag till Jordbruksverket mer pengar som kan läggas på detta ändamål, i varje fall inte enligt vad som står i budgetförslaget.

Dock noterar jag att Miljöpartiet har ofantligt mycket mer pengar än alla oss andra, förutom i och för sig ett parti till som finns i denna kammare just nu. Det blir på ett vis lite märkligt att stå och ha en budgetdebatt när vi är i så skilda världar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi hörde i dag att inflationssiffrorna nu förändras snabbare än förväntat. Det går verkligen åt rätt håll. Det är klart att om Miljöpartiets budgetförslag hade gått igenom hade det i stället eldat på inflationen. Då hade vi haft högre priser och högre räntor. Den budgeteringen hade drabbat hushåll och företag stenhårt, så på så sätt är jag evigt tacksam att den budgeten inte gick igenom.

Det fanns pengar till väldigt många 3R-center där, som ledamoten efterlyser. Men det här har som sagt varit tidsbegränsade delar, och det står i verkets instruktion att det ska finnas. Därmed får man finna pengar till det.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag är ju inte med och skriver regleringsbreven, så vad som kommer att stå i dem vågar jag inte säga.

Dock måste jag få korrigera ledamoten. I Miljöpartiets budgetförslag lägger man 77 miljoner mer, precis som Emma Nohrén sa. Men 3R nämns över huvud taget inte här, inte i den text som jag har hittat. Nu nickar Emma Nohrén och säger annorlunda, men i den text som jag har hittat står det så här:

"Vi vill även stärka anslag 1:8 Statens jordbruksverk med 77 miljoner mer än regeringen för 2024. Dessa ökade medel kan möjliggöra finansiering av arbete med civilt försvar och beredskap, ökade hot som zoonoser och djursjukdomar som salmonella."

Det står ingenting i den texten om 3R-center, som ledamoten efterfrågar här. Men, som sagt, vad som kommer att stå i något regleringsbrev vet jag inte eftersom jag själv inte är med och skriver dem.