Fru talman! Jag yrkar bifall till proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg och till förslaget i betänkande NU5 Ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt yrkar jag avslag på samtliga motioner.

Propositionen som ligger till grund för betänkandet beskriver och utgör ett otroligt viktigt första steg mot att återfå ett robust, konkurrenskraftigt och leveranssäkert energisystem, ett system anpassat efter verkliga behov och förutsättningar, med rätt effekt när vi behöver den och där vi behöver den, både i dag och i morgon.

Oppositionen, inte minst Socialdemokraterna och Centerpartiet, brukar påpeka att det inte finns några direkta förbud mot att bygga kärnkraft i Sverige och att det är upp till marknaden att göra det om man så vill. Det brukar dock i samma andetag också flikas in att kärnkraft kommer att utgöra en viktig del av energisystemet även framöver.

Fru talman! Den som kan lite mer om hur ett energisystem och dess aktörer fungerar inser att dessa mantran antingen baseras på ren okunskap eller utgör ett sätt att vilseleda väljarna, för kärnkraften har länge motarbetats och omgärdats av ett antal förbud och framför allt hinder med det uppenbara syftet att den på sikt ska stängas ned.

Det började med Socialdemokraternas, Centerns och Vänsterpartiets nedstängning av Barsebäck på 1990-talet respektive början på 2000-talet. I en tidning gick bland annat att läsa: Sedan gårdagens överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet om stängningen av Barsebäck har det kommit frän kritik mot beslutet. I den elintensiva industrin fruktar man höga energipriser, men det anser statsminister Göran Persson är en helt obefogad oro: - Industrin ska inte oroa sig för höjda elpriser. De ska se till att de har energisnåla processer.

I Perssons självbiografiska bok Min väg, mina val går det att läsa: "Trots det stora motståndet drev vi igenom stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck." Det stora motståndet från industrin och elkunder flankerades även av varningar från Svenska kraftnät.

Nåväl, fru talman! Perssons främsta allierade under den här tiden, Centerpartiet, drev tillsammans med Vänstern igenom besluten om nedläggning av reaktorerna. Persson förklarar vidare i boken att det är dags för Sverige att ställa om: "Sverige slösar med energi. Det är bara att titta på hur tättbebyggda orter och även landsbygden ser ut under den mörka årstiden. Massor av belysning och massor av olika ljuseffekter."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Socialdemokraterna nöjde sig dock inte med att stänga ned Barsebäck. Genom subventioner till förnybart, främst vindkraft, införd straffskatt på kärnkraft, så kallad effektskatt, samt mål om 100 procent förnybar elproduktion och miljöpartistiska aktivister i både Miljödepartementet och styrelser började man systematiskt straffa ut kärnkraften.

Och vilka blev konsekvenserna? Jo, fru talman: nedstängning av ytterligare reaktorer, minskad överföringskapacitet, ökat väderberoende, höjda priser och tider av effektbrist i mellersta och södra Sverige, uteblivna företagsetableringar och EU:s sämsta kraftbalans. Det blev några av konsekvenserna, inte minst för att man under sin regeringstid inte heller såg till att säkra upp tillräcklig överföringskapacitet och balans- och reservkraft. Tvärtom införde man i stället en straffskatt på kraftvärme- och värmeproduktion. Jag skulle kalla det fullständig inkompetens, även på detta område. Socialdemokratiska regeringar har minsann gjort allt de kunnat för att stänga ned välfungerande, effektiv och fossilfri kärnkraft och samtidigt skylla på marknaden.

Efter de senaste vintrarna, ett kvartssekel efter Barsebäcksstängningarna, står det klart att vi i Skåne men även andra delar av mellersta och södra Sverige drabbats av extrema elpriser och i ett värsta scenario även kunnat drabbas av blackouter, det vill säga planerade bortkopplingar. Som det heter i Svenska kraftnäts rapport till regeringen inför den senaste vintern: "Ökad risk kan också finnas för en situation där bortkoppling kan aktualiseras, jämfört med en normal vinter."

Ett landskap ofrivilligt utan belysning kunde alltså ha blivit verklighet. Men släckta lampor har inte utgjort det största problemet. De skenande och volatila priserna har satt både hushåll och företag i en mycket svår situation. Noterbart är också att den elektricitet som tidigare producerades i Barsebäck i huvudsak ersattes av kolkraft producerad i Danmark, Polen och Tyskland - miljövänligt på socialdemokratiska.

Fru talman! Majoriteten av svenska folket fick dock till slut nog och röstade förra året fram ett maktskifte. Efter 13 år i ständig opposition är vi sverigedemokrater numera på en rad viktiga områden en del av regeringsunderlaget. Tidöavtalet, det historiska avtal som slöts för ett år sedan, börjar så sakteliga på punkt efter punkt bära frukt. De tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nu kommit överens med oss sverigedemokrater om ett antal oerhört viktiga åtgärder för att bana väg för ny kärnkraft i Sverige.

Vi har redan ändrat målet för den svenska energimixen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt år 2040. Det är ett beslut som tydligt signalerar att kärnkraft kommer att vara en fortsatt viktig del av Sveriges samlade energiproduktion även bortom år 2040. Propositionen innehåller ett antal konkreta förslag på nödvändiga lagändringar. Vi har nämligen inte bara kunnat fokusera på att skapa incitament för ny kärnkraft, utan vi har också varit tvungna att plocka bort de hinder som tidigare regeringar lagt för att förhindra fortlevnaden för och utbyggnaden av ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Men, fru talman, från och med den 1 januari 2024 kommer det att bli tillåtet att bygga ny kärnkraft på fler platser än de i dag existerande. Begränsningen att det endast får finnas tio reaktorer tas också bort. Att investera i ny kärnkraft är initialt mycket kapitalkrävande och kräver långsiktighet. Därför ställer vi nu också ut kreditgarantier på totalt 400 miljarder för den som vill investera.

Dessa första steg utgör en bit på vägen till att återskapa det vi en gång hade, nämligen ett av världens bästa, konkurrenskraftiga, leveranssäkra och fossilfria energisystem där kärnkraften med alla sina positiva egenskaper utgjorde en självklar del. Vägen hit har varit lång och kan kanske beskrivas som en kamp mot maktfullkomliga, ideologiskt förblindade politiker som inte haft Sveriges bästa för ögonen.

Fru talman! Vi sverigedemokrater gick till val på att få ordning på Sverige igen. Vi har det gångna året jobbat stenhårt med åtgärder och lagförslag inom framför allt områdena migration och kriminalitet. Och nu har turen kommit till det tredje högt prioriterade området, nämligen energi och ny kärnkraft. Och med propositionen Ny kärnkraft i Sverige skapar vi nu en möjlighet för Sverige att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) samt Camilla Brodin (KD).

Fru talman! Det är sorgligt att säga, men det tar tid att bygga upp ett förstört kraftsystem. Vi lade många år på att bygga upp ett väl fungerande kraftsystem, vilket ledamotens parti har gjort det mesta för att förstöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man kan inte blanda ihop ett utökat elbehov och effektbehov. Det är framför allt effektproblem som finns i södra Sverige. Det finns tidpunkter när det råder överproduktion; med vindkraften råder överproduktion när det blåser. Priserna dumpas, och vi gör oss av med elen billigt till bland annat Danmark. Det är inte en gynnsam situation. Det är effekten som måste stadgas. Och det gör den här regeringen.

Vi har bland annat handlat reservkraft - effekt - i form av Öresundsverket. Föregående regering var noga med att utestänga verket från marknaden. Det är vad man kan göra. Värmekraften i systemet innehåller en potential att utöka sin effekt. Jag tror att vi får titta efter lösningar lokalt. Men det är framför allt ingen lösning att föra in en massa ny vindkraft i systemet, och vi ser redan nu tydligt de negativa effekterna. Det blir volatila priser, icke-duglig effekt och en elproduktion som går upp och ned.

Fru talman! Jag skulle vilja vända tillbaka frågan till ledamoten. Ni är också svaret skyldiga. Hur har ni tänkt er detta? Hur har ledamoten och Socialdemokraterna tänkt sig den fantastiska expansionen som kommer att vara kostsam, dyr och inte kommer att hjälpa systemet som helhet?

Fru talman! Med all respekt, men kraftsystemet är komplicerad materia. Det är inte lätt att förstå helheten.

Jag säger återigen: Att Sverige har gått från en importerande nation till en exporterande nation behöver inte vara ett sundhetstecken. Det är det inte heller i detta fall. När det blåser måste vi dumpa priserna och göra oss av med elen. Det är inte ett optimalt system, och det hjälper inte systemet att fylla på med mer väderberoende och variabel kraft.

Sedan var det frågan om affärsmässiga beslut. Självklart är det fråga om affärsmässiga beslut. Men vem skapar de affärsmässiga förutsättningarna? Det gör politiken. Om man inte har förstått konsekvenserna av till exempel införd och höjd effektskatt vet jag inte vad man har i politiken att göra. Det är politiken som skapar marknadsförutsättningarna. Det är i dagsläget fråga om en konstruerad marknad, som i perioder har subventionerat kraftslag som inte har gjort nytta för totalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det hjälper inte att föra in en massa icke-planerbar väderberoende kraft i systemet när det är just planerbar kraft vi behöver. Man har inte ensidigt sett till kärnkraften, utan tvärtom. Målen för tidigare regeringar har varit att straffa ut en pålitlig, långsiktig och fossilfri kraftkälla, som har utgjort grunden för hela elproduktionen i systemet. Man har velat byta ut den mot väderberoende utan att presentera interimslösningar i form av reserv- och balanskraft, och så vidare.

Min summering är att det är sorgligt, men en djup okunskap har fått råda i många år. Det måste bli ett slut på den naiva politiken, och i dag tar vi första steget mot en bättre politik.

Fru talman! Mattias Jonsson har ägnat drygt tio minuter åt att egentligen inte säga någonting mer än att Socialdemokraterna vill ha ett tyskt kraftsystem, trots att tyska experters råd till alla är: Vad ni än gör, bygg inte ett tyskt kraftsystem, för det är smutsigt, klimatvidrigt, dyrt och instabilt. Det är ungefär detta Socialdemokraterna vill göra med det svenska kraftsystemet.

Jag konstaterar att man egentligen inte vill säga någonting om det vi diskuterar i dag, nämligen ny kärnkraft, mer än att man kanske på sin höjd accepterar att Tidöpartierna gör det nödvändiga för Sverige - satsar på att behålla den kärnkraft vi har och satsar på ny kärnkraft.

Jag har två frågor till Mattias Jonsson. Jag ska bara konstatera faktum. År 1999 lades Barsebäck 1 ned, 2005 lades Barsebäck 2 ned, 2014 stoppades Ringhals 5 och 6, 2015 lades Oskarshamn 2 ned, 2017 lades Oskarshamn 1 ned, 2019 lades Ringhals 2 ned och 2020 lades Ringhals 1 ned.

Vad är gemensamt för alla dessa nedläggningar? Jo, de gjordes under socialdemokratiska regeringar. Inte en enda reaktor har någonsin stängts i Sverige under en moderatledd regering.

Mina två frågor är följande: Socialdemokraterna säger att de inte vill ha ny kärnkraft på andra platser än dem där det finns kärnkraft i dag. Vad säger de med detta? Jo, att Skåne och elområde 4 inte ska ha någon planerbar elproduktion över huvud taget i framtiden. Hur ska Skåne och den landsdelen klara sig? Och hur ska deras industri klara sig med den inställningen från Socialdemokraterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Mattias Jonsson vill inte att vi ska stå här och prata om historien. Vad han då säger är: Plåga mig inte med mer faktakunskaper, för det klarar jag inte av! Det är med anledning av att vi har avvecklat sex av tolv fullt fungerande reaktorer i Sverige som vi nu sitter i skiten. Ursäkta ordvalet, fru talman, men det är vad vi gör energimässigt i Sverige. Det är därför den här regeringen behöver driva igenom fler beslut om ny energi på åtta månader än ni klarade under åtta år.

När det gäller havsbaserad vindkraft, som Mattias Jonsson pratade om, har vi gett klartecken till fler havsbaserade vindkraftsparker under åtta månader än ni mäktade med under åtta år. Detta är sanningen.

Sedan får jag inget svar från Mattias Jonsson i den stora frågan. Man säger att vi inte ska bygga mer kärnkraft på platser där vi inte har kärnkraft i dag. Då säger man alltså att Skåne och övriga delar av Sverige i elområde 4 inte någonsin ska ha någon planerbar elproduktion över huvud taget. Det är ungefär samma sak som att säga att vi inte ska ha en enda industri i Skåne, Blekinge och stora delar av Småland, inklusive den extremt produktiva Gnosjöregionen, som jag har förmånen att få representera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Detta är alltså en kärnkraftsdebatt, och Mattias Jonsson säger att vi måste prata om framtiden. Det är det vi gör, och det är det förslaget om ny kärnkraft i Sverige handlar om.

Jag vill alltså fortfarande ha svar på frågan, fru talman. Varför vill Socialdemokraterna inte ha någon planerbar elproduktion i södra Sverige?

Jag vill också ha svar på hur Socialdemokraterna ställer sig till Miljöpartiets nya språkrör Daniel Helldéns ultimatum om att det inte ska bli någon ny kärnkraft i Sverige och att Miljöpartiet aldrig kommer att acceptera ny kärnkraft i Sverige om man skulle regeringssamverka med Socialdemokraterna. Gäller Daniel Helldéns ultimatum, eller gäller det som Mattias Jonsson försökte framställa här i dag?

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag märker att Socialdemokraterna ändå har kommit lite mer till sans och välkomnar kärnkraften. Det är något annat än vad vi tidigare har kunnat höra. Det minns jag som en gång i tiden var med i de olika diskussionerna inför energiöverenskommelsen.

Jag tycker att det är sunt. Det är bra för Sverige att vi har flyttat fokus i debatten och att vi kan lägga känslorna lite grann åt sidan och titta på fysikens lagar och se hur ett kraftsystem behöver byggas för att stå robust och stabilt.

Jag tycker dock inte att jag fick höra något svar på den fråga som min kollega Mats ställde nyss, alltså vilken sida Socialdemokraterna tänker ställa sig på när Miljöpartiet målar upp den röda linjen att det aldrig kan bli tal om ny kärnkraft om de ska sitta med i en regering. Min fråga är därför: Var har vi Socialdemokraterna i just den här frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kan vi lita på att ert parti har Sveriges bästa för ögonen och kommer att jobba för att det svenska elsystemet ska ha de egenskaper som den här regeringen vill ha? Eller kommer man att välja den kortsiktiga maktpolitiska lösningen och välja Miljöpartiet framför sunt förnuft - om man någon gång i framtiden skulle få chansen, vill säga?

Vi kristdemokrater har förstås ambitionen att fortsätta regera i många år till med tanke på det elsystem som vi har och de kraftfulla åtgärder som behövs. Det skulle dock vara en viktig varudeklaration för Sveriges invånare och framför allt för näringslivet att få veta vad olika partier har för långsiktiga visioner. Kan näringslivet i Sverige få ett besked från Socialdemokraterna om att kärnkraften är här för att stanna?

Fru talman! Tack, ledamoten, för det icke-svar som jag fick angående Socialdemokraternas hållning till ett eventuellt samarbete över partigränserna och en tydlig linje om kärnkraftens vara eller icke-vara.

Men om vi ändå ska prata om energiöverenskommelsen finns det faktiskt en rad olika anledningar som har gjort att man lämnat den. Det handlar om att ha modiga politiker som vågar stå upp för ett elsystem som ska fungera och vara stabilt och robust. Vi såg att vi fick en överenskommelse som inte skulle funka. På punkt efter punkt monterade man ned elsystemet.

I överenskommelsen stod en rad olika saker, bland annat att det skulle vara max tio reaktorer på befintliga anläggningar, men inte i ett enda scenario som Energimyndigheten presenterade fanns kärnkraften med. Man tog bara fram sådant som handlade om det ena målet, nämligen 100 procent förnybart. Att man då som regeringsparti inte är tydligt i sina myndighetsuppdrag är ganska ologiskt om man nu har en överenskommelse. Dessutom slår man undan benen för kraftvärmens roll, trots att det står uttryckligen att man ska värna den rollen, och det är också en av de energikällor där vi kortsiktigt skulle kunna öka i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Att som Socialdemokraterna åttadubblera skatten, så att man hade tre månader på sig att ställa om, är inte att hålla sig till en överenskommelse. Och när man på punkt efter punkt inte höll överenskommelsen, varför ska vi då sitta kvar i denna överenskommelse och stå upp för något som inte har hållits? Detta handlar om vad Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden, och det får de stå till svars för just nu.

Vi har börjat städa, men vi har knappt kommit till hallen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag måste återkomma lite till mantrat om affärsmässighet. Jag tänkte börja med detta med att lägga ned kärnkraft på affärsmässiga grunder, som ledamoten talade om flera gånger i sitt anförande.

Låt mig citera: "Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav." Detta skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen med Socialdemokraterna 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag kan också säga att effektskatten, som infördes år 2000, har höjts vid tre tillfällen under Socialdemokraternas tid vid makten. Som mest utgjorde den ungefär en tredjedel av driftskostnaden för kärnkraftsel.

Miljöpartiet har vidare uttryckt följande: "Vi ska säkerställa att det stängs kärnkraftsreaktorer under den här mandatperioden. Det kommer också att bli så."

Ni har säkert hört detta till leda, men jag har själv suttit som investeringscontroller, bland annat med kärnkraftskalkyler. Jag vet vad de politiska besluten har gjort med den så kallade affärsmässigheten. Att Socialdemokraterna inte vill prata historia är fullt förståeligt, för det är socialdemokratisk politik som har lett fram till den svåra situationen i södra Sverige, där det numera inte finns tillräckligt med planerbar kraft.

Ledamoten frågar efter en interimslösning, som naturligtvis måste finnas, men jag vill ha svar på frågan: Vilken reservkraft tänker sig Socialdemokraterna i södra Sverige? Vindkraft är inte lösningen på de effektproblem som är ständigt återkommande.

Fru talman! Det går inte att få ett svar. Vilken typ av planerbar kraft vill Socialdemokraterna se i södra Sverige? Volatil och väderberoende vindkraft är inte lösningen på vare sig kort eller lång sikt för södra Sverige. Detta är rent tekniska frågor, och Socialdemokraterna ger inget svar.

Sedan är jag ändå fascinerad över den enorma vurmen för havsbaserad vindkraft. Vi ser till exempel hur fiskerinäringen på västkusten fullständigt kommer att gå under om dessa projekt rullas ut i full skala. Man slår undan kulturnäringar och fiskerinäringar. Det ställer till med miljöproblem. Det sänker fastighetsvärden. Men framför allt hjälper det inte energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man brukar säga: Vindkraften kan ha sin plats i systemet, men då måste man vara väldigt noga med balans- och reservkraft. Och där har Socialdemokraterna inget som helst svar.

Jag noterar i och för sig att ledamoten nu åtminstone erkänner att effektskatten haft betydelse för kärnkraftskalkylerna. Det är således politiken som påverkar de affärsmässiga besluten.

Det talas mycket om att vindkraften skulle vara otroligt snabb och lönsam. Som nämnts tidigare här har inte Socialdemokraterna lyckats säga ja till särskilt mycket vindkraftsproduktion under sin senaste regeringsperiod. Vi ser också hur projekt efter projekt nu faller i lönsamhet. Ett av de största projekten i världen finns i Markbygden i norra Sverige. När det gäller etapp 1 där står man nu inför rekonstruktion och har skulder på 6 miljarder. Det är inte snabbt, miljövänligt eller billigt.

Jag ber återigen Socialdemokraterna att besvara frågan: Var ska reserv och balanskraften komma ifrån?

Fru talman! Ledamoten uppvisar en fantastisk förmåga att vara både för och emot. Man är för ny kärnkraft, fast man är också lite emot. Man är för den nya tekniken - som små modulära reaktorer - fast man är också lite emot. Man är för att Sverige ska ha ny kärnkraft, men man är inte riktigt villig att bidra till det.

Kan man tydligare säga att man är helt bekväm med att sitta i baksätet och låta andra ta ut riktningen och köra? Vad vill Socialdemokraterna med energipolitiken? Det får ledamoten gärna svara på.

Nu tror jag att vi är inne på det tredje replikskiftet på samma tema. Varifrån tänker sig ledamoten och Socialdemokraterna att södra Sverige ska få sin el framöver, när Skåne inte längre får ha mer kärnkraft? Hur ska vi klara det? Ledamoten får gärna - det är tredje gången gillt - återkomma med ett mer konkret svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till propositionen om ny kärnkraft i sin helhet från Tidöregeringen.

Fru talman! Vi samlas i dag för att debattera om kärnkraft ska tillåtas vara en del av Sveriges framtida energimix. Men detta är inte enbart en kärnkraftsfråga. Frågan är betydligt större än så. Den handlar inte om ett enskilt kraftslag eller om en reaktor på en enskild plats. Nej, frågan handlar om huruvida Sverige ska ta första steget tillbaka till ett kraftsystem grundat i teknik och ingenjörsvetenskap, det vill säga världens bästa kraftsystem.

Kraftsystemet är det moderna och utvecklade samhällets stomme, och ingenting tyder på att det kommer att förändras. Det är alltför få som förstår att detta är en helt avgörande infrastruktur. Maten vi varje dag konsumerar är ett tydligt exempel. Vad händer om elen inte finns där? Jo, vi kommer inte att kunna betala för våra inköp i butiken då servern är död. Har vi mat i kylen blir den snart dålig när kylen inte längre fungerar. Ska man tillaga något är det bäst att ha en gasspis eller en grill eftersom den vanliga spisen inte kommer att funka utan el. Och om man är törstig gäller det att spara, för något mer vatten kommer inte ur kranen när pumparna står stilla.

Detta är det som är det viktigaste i dagens debatt, alltså att ett kraftsystem måste fungera, för vi har inte råd med att det inte gör det.

Fru talman! Det svenska kraftsystemet byggdes en gång som ett system. Vattenkraften lades i norr av naturliga skäl och försörjde den tunga norrländska industrin. Överskottet skickades söderut, men det räckte inte för att täcka behovet. I söder byggdes därför kärnkraft intill de tre större städerna samt en anläggning på sydostkusten för att balansera systemet. Allt detta bands ihop av stamnätet och bildade det som ansågs vara världens bästa kraftsystem. Vattenkraften i norr och kärnkraften i söder var pelarna som hela kraftsystemet vilade på. Inte nog med att det var stabilt. Det gav också låga priser och var koldioxidfritt innan någon ens kände till problemen som utsläppen skulle skapa.

Fru talman! Detta räckte dock inte för vissa politiker, för det var fel energi. Kärnkraften skulle inte få finnas. Södra Sveriges fundament skulle bort, kosta vad det kosta ville. De socialdemokratiska regeringarna tvekade inte. De gav gladeligen bort kraftsystemet till de extrema partier som de samverkade med för att säkra regeringsinnehavet. Resultatet blev förödande: sex nedlagda reaktorer och två stoppade nybyggnationer. De två nya reaktorer som man hade planerat för 2014 stoppade de rödgröna när de tog över makten efter 2014. Hade de inte stoppat detta hade dessa reaktorer varit färdiga att tas i drift ungefär i dag. Resultatet har också blivit en massiv effektbrist i södra Sverige och ett kraftsystem i spillror med skyhöga elpriser som hotar både näringsliv och familjer.

Moderaterna och våra samarbetspartier förstod kraftsystemets vikt för decennier sedan. Därför står vi enade i vår ambition att återuppbygga världens bästa kraftsystem.

Fru talman! Kraftsystem kommer inte att återskapas genom politiska besvärjelser. Det görs genom att det byggs en grund baserad på beprövad teknik. Vad ett fungerande kraftsystem behöver har inte förändrats sedan världens bästa system skapades för flera decennier sedan - det svenska systemet. För att det ska fungera måste baskraft tillföras i södra Sverige - elproduktion som går dygnet runt, året runt, i alla väder och producerar el nära användaren. Och kärnkraften är det enda kraftslag som klarar av att göra detta och som samtidigt är koldioxidfritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Våra kollegor till vänster försöker få det att framstå som att det är radikalt på något sätt att satsa på kärnkraften, denna teknik som sedan 1972 försörjt varje människa i Sverige med grön och billig el. Det är den teknik som gjorde oss oberoende från diverse tvivelaktiga stater.

I stället förordar de imaginära kraftsystem, kraftsystem som enbart existerar i deras politiska tal och tankevärld, men inte i verkligheten. En del av det existerar i verkligheten, bland annat i Tyskland. Och Tyskland har ett kraftsystem i strykklass, och vi kommer att återkomma till det.

Det är de så kallade smarta lösningarna och storskalig energilagring som ska ersätta baskraften. Då är återigen problemet att dessa tekniska lösningar inte finns i verkligheten. En dag kanske de gör det. Men detta om något är en radikal chansning.

Tyskland gjorde denna chansning och har länge hoppats på de smarta lösningar som oppositionen förordar. Men de har inte kommit. I stället får tyskarna leva med EU:s dyraste el och den el som är bland de smutsigaste, samtidigt som de har ett instabilt kraftsystem. Tala om att förena det sämsta av alla världar.

En tysk energianalytiker sa tidigare i månaden: Vad ni än gör i Sverige, kopiera inte Tysklands totalt misslyckade energipolitik.

Ändå var det detta som vi fick höra här tidigare att Socialdemokraterna vill göra. Och det är det som vi kommer att få höra att Centerpartiet och Miljöpartiet vill göra och naturligtvis också det som Vänsterpartiet vill göra.

Fru talman! Vi moderater och våra kollegor i Tidöpartierna tänker inte göra detta, och vi sällar oss inte till denna radikala skara som vill följa Tyskland. Vi väljer att satsa på det som har varit kraftsystemets ena fundament i 50 års tid och det som vi, återigen, vet bygger världens bästa kraftsystem.

Det tar kort tid att riva ned världens bästa kraftsystem. Det är de föregående åtta åren med socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringar ett bevis på. Men det tar väldigt lång tid att bygga upp ett fungerande kraftsystem. Det måste man vara ärlig med.

Kärnkraft byggs inte över en natt. Men vi kan vara säkra på en sak, nämligen att den kommer att fungera, och den kommer att ge ren och billig el till generationer av framtida svenskar - precis som den har gjort och fortfarande gör till alla svenskar i dag.

Tidöpartierna gör en rejäl satsning på kärnkraften, och den behöver vara så. Vi har nämligen en lång historia av socialdemokratisk förbudspolitik och brandskattning av kärnkraften i ryggen. Kärnkraften har straffbeskattats, fått se forskningsmedel undandragna, fått en tankeförbudslag och levt under konstant politiskt nedläggningshot. Senast en socialdemokratisk regering tillträdde stoppade den direkt planerna för nya reaktorer, alltså de reaktorer som Vattenfall hade planerat vid Ringhals, och fyra tvingades dessutom ned genom brandskattning.

Och nu har Daniel Helldén, ledare för Socialdemokraternas främsta samarbetsparti, deklarerat att det inte blir någon ny kärnkraft vid en framtida rödgrön regering. Ultimatumet från Miljöpartiet är tydligt: Nya reaktorer ska inte byggas.

Fru talman! Vem vågar investera miljarder i nya reaktorer och trygga svensk elförsörjning i decennier när det socialdemokratiska regeringsunderlaget är berett att vilken sekund som helst tvinga dem att stänga? Tidöpartierna genomför långtgående satsningar på kärnkraft för att bygga förtroende hos investerare och företag. Den rödgröna teknikfientligheten måste och ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! I dag tar vi ställning för att ta bort de sista socialdemokratiska blockaderna mot ny kärnkraft. Nu kommer vi äntligen, mer än 40 år efter det största misstaget i svensk industrihistoria, att på riktigt tillåta ny kärnkraft i Sverige.

Sverige behöver fler reaktorer för att klara av dagens situation. Vi behöver fler reaktorer för att klara den gröna omställningen. Vi behöver se till att nya reaktorer står redo när de äldre väl pensioneras - och framför allt behöver vi skapa möjlighet till nya reaktorer allra längst ned i södra Sverige. Sydsverige ska återigen kunna stå på egna ben och återfå de elpriser som en gång rådde.

Fru talman! Det fanns en romersk senator, Cato den äldre, som avslutade alla sina anföranden med uttalandet "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Han lyckades också med detta, ska vi komma ihåg; Karthago förstördes senare. Jag kommer att tänka på det citatet eftersom vi nu är ett antal här som har ställt samma fråga till Socialdemokraterna: Varför vill man inte ha någon planerbar kraft i Skåne över huvud taget, någonsin igen? Vi har ställt frågan vad Socialdemokraternas svar och lösning är, men vi får inget svar.

Jag får väl fortsätta att kräva svar på den frågan, fru talman, och jag förutsätter att Mattias Jonsson har begärt replik på mitt anförande så att vi kan fortsätta debatten - och förhoppningsvis kanske få ett svar. Men jag avslutar, fru talman, med att konstatera att Tidöpartierna och Moderaterna inte kommer att stanna här. Vi ska se till att ny kärnkraft - ren, billig och klimatsmart el - byggs i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Camilla Brodin (KD).

Fru talman! Det finns ett ganska enkelt svar på den frågan: Det är det kraftsystem som vår föräldrageneration och vår farföräldrageneration planerade och genomförde. Det var smått genialt.

Man tittade på vad norra Sverige behöver, och man tittade på vad södra Sverige behöver. Man sa: I norra Sverige har vi storskalig vattenkraft, och i södra Sverige behöver vi kärnkraft. Man planerade detta, och man tittade på vad varje område skulle behöva inte bara de närmaste åren utan också flera decennier framåt - och man gjorde det totalt klockrent. Det är detta kraftsystem vi behöver återgå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det visade sig dessutom att systemet funkade genialt bra tills Centerpartiet med åtalsexercis, tankeförbud och dogmatism gav sig tusan på att riva alltihop. Man tävlade tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att riva världens bäst fungerande kraftsystem. Svaret på frågan är alltså: Det är det kraftsystem vi hade i Sverige till dess att man började gå loss som galna slaktare och montera ned de renaste och mest fundamentala delarna av systemet.

Jag kanske också får ställa en fråga. Det kraftsystem som Centerpartiet idoliserar är det i Tyskland. På vilket sätt är det bra för någon? Storskalig energilagring under lång tid fungerar inte; det vet vi som var fysiskt närvarande vid det öppna utskottsmötet med näringsutskottet i förra veckan. Man öppnar kolgruvor och har dyr, smutsig, opålitlig och instabil el. Det är det energisystem, det exempel, som Centerpartiet vill införa i Sverige. Vårt svar är: Nej, nej och nej.

Återigen: Vi ska återgå till världens bästa kraftsystem, det vill säga det kraftsystem som våra föräldrar och farföräldrar byggde.

(Applåder)

Fru talman! Vi snackar inte ned Sverige - vi rackar ned på den fundamentalism och dogmatism som har gällt från vissa håll när det gäller det svenska kraftsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Hade kriterierna när man rankar energisystem varit ren, billig och stabil el hade Centerpartiet kanske inte riktigt applåderat rankningen.

Jag har en fråga till Rickard Nordin. Centerpartiet vill inte heller att Skåne ska få någon planerbar el över huvud taget. Det finns inget förslag om det, för Centerpartiet motsätter sig också nya platser för kärnkraft. Man säger: Nej, Skåne ska inte ha någon planerbar el över huvud taget. Jag kan här notera att det inte råder någon brist på kommuner som önskar mer kärnkraft hos sig. Ibland är det lätt att tro att det är not in my backyard som gäller, men så är det ju inte - det finns en kö av kommuner som vill bygga ny kärnkraft.

Återigen: Svara på frågan, Rickard Nordin! Varför vill Centerpartiet att stora delar av södra Sverige, inklusive den extremt produktiva Gnosjöregionen i mina hemtrakter, inte ska ha någon planerbar kraft över huvud taget?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill tydliggöra att Rickard Nordin inte har möjlighet till någon ytterligare replik, så frågan får besvaras vid ett annat tillfälle.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Vi får ofta höra från Vänsterpartiet att vindkraften är så otroligt billig och att alla tjänar på den. Vem är den billig för? Är det för skattebetalarna, som behöver stå för infrastrukturen? Är det för rennäringen, som utsätts för problem? Vem tjänar på den? Är det alla politiker som sitter i styrelserummen hos de stora vindkraftsbolagen? Eller är det de utländska ägarna från Kina och Qatar som nyttjar bra skatteregler och allehanda krediter och subventioner? Jag undrar verkligen vem det är som tjänar på den.

Inte är det småföretagen i norr, som får se kompetens och arbetskraft bli mycket dyrare när de stora subventionerade projekten drar åt sig kompetent personal. Dessutom slukar de gigantiska projekten all nytillkommen elproduktion i norr. Det är inte de små och medelstora företagen som tjänar på detta. Jag tror att man måste börja se detta som en helhet.

Det stämmer att den nya finska kärnkraften har varit extremt dyr att bygga. Man måste dock ta med att med det snittpris som har varit de senaste åren kommer kostnaden vara intjänad på sex till tio år, och det kommer på sikt att visa sig vara en otroligt lönsam investering. Jag noterar också att finsk kärnkraft exporteras till Sveriges norra delar, och där behövs den.

Vänsterpartiets vision är 100 procent förnybart senast 2040. Hur ska det gå till?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Vi är överens om att billig och leveranssäker el har tjänat oss otroligt väl, och det är tillbaka till det tillståndet Sverigedemokraterna strävar.

Det påstås att det är så billigt att producera vindkraft, men återigen, för vem? Man lägger inte in alla kostnader. Det är otroligt höga systemkostnader. Det är otroligt dyrt att täcka upp när det inte blåser, och någon måste göra det. Jag nämnde Markbygden tidigare. Det är ett gigantiskt projekt, där första etappen nu står under rekonstruktion eftersom man enligt avtal tvingas leverera el även när det inte blåser, vilket är logiskt. Men man klarar inte av det. Att producera vindkraft är således inte så billigt som det låter.

Det pratas också mycket om natur och biologisk mångfald. Åk upp och titta på dessa stora projekt! Det är ett stort intrång i landskapet. Det handlar om enorma arealer, och det krävs stora mängder insatsvaror och material, som betong och annat. Vår vackra natur förstörs till ingen nytta för energisystemet i långa loppet.

Återigen: Vindkraft kan ha sin plats i systemet på rätt ställe men inte i så stor skala och inte om den inte har rätt effekt och balanskraft. Detta bortser man dock ständigt från.

Det pratas om vätgas. I dag är vätgasproduktion i stor skala en skrivbordsprodukt som inte hjälper någon. Det är så många om och men och när och kanske hit och dit, och det kommer att kosta enorma summor.

De skattemedel man plöjer ned i en sak kan man inte plöja ned i något annat. Allt handlar om alternativkostnader, och jag anser att Vänsterpartiets politik är fullständigt orealistisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Som kristdemokrat är jag glad över att få yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet Ny kärnkraft i Sverige. Jag är också väldigt glad över att stå här i dag och få vara med om en milstolpe i den svenska energipolitiken.

Med energiminister Ebba Busch i fronten har regeringen tagit flera viktiga steg på den bergsklättring som ligger framför oss. Berget som ska bestigas kan beskrivas som att vi ska fördubbla den svenska elproduktionen och att denna produktion ska ha några specifika egenskaper. Den ska vara fossilfri, stabil, leveranssäker och kostnadseffektiv och ha konkurrenskraftiga priser.

Vi ska återupprätta ett världsledande elsystem som ska vara bryggan till en klimatomställning med fortsatt höga ambitioner om att Sverige ska vara ett industriellt välfärdsland.

Kärnkraften ensam är inte en tillräcklig lösning för att klara hela bergsbestigningen, men den är en nödvändig del av klättringen. Med dagens beslut att röja undan taket för antalet reaktorer och att släppa kommunarresten för reaktorerna krattar vi manegen för att få en bättre fungerande elmarknad.

Fru talman! Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar vara ganska ointresserade av att vara med på denna klättring, men jag vill ändå tolka både Socialdemokraterna och Centerpartiet som att de - måhända motvilligt och utan helhjärtad entusiasm - är på väg att följa efter regeringen i insikten att alla goda kraftslag behövs och att kärnkraften är en del i denna energimix.

Men jag får också en känsla av att man från framför allt Socialdemokraterna uttalar sig så här: Jo, det kan väl vara bra med kärnkraft för att den har en roll att fylla, men den är ingen lösning nu, för vi behöver mer el nu och det tar flera år att bygga nya reaktorer. Därför måste vi satsa på det förnybara i dag. Det är det jag hör när jag lyssnar på Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag har ärligt talat väldigt svårt att förstå varför man är tveksam i dag till att fatta beslut om något där ledtiderna kan vara långa. Det är väl snarare tvärtom: Om något tar tid att genomföra är det superviktigt att man sätter igång så fort som möjligt. I dag är en väldigt bra dag att fatta detta viktiga beslut.

Vår regering har verkligen fattat beslut, och jag har försökt fånga vilka beslut det handlar om. Regeringen visar att man inte ligger på latsidan utan att man presenterar en rad olika delar för just energipolitiken och kärnkraften, som har varit lite undanskuffad under ganska många år. Bara under hösten har det kommit några delar. Jag ska försöka räkna upp dem, med risk för att jag kan ha tappat någon eller några. Regeringen har alltså agerat i frågan.

I augusti kom beslutet att utreda ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. I augusti kom även uppdrag om energiförsörjning till totalförsvaret.

I september fick Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra en bedömning av resurstillräckligheten för svensk elförsörjning. I september gick också regeringen fram med ytterligare åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna. Samma månad kom den proposition som vi diskuterar i dag.

I oktober kom ett beviljande av elledning mellan Sverige och Finland, Aurora Line. I samma månad kom flera öronmärkta budgetsatsningar inom energiområdet för att säkra tillväxt och grön omställning. Det handlade även om uppdraget till Svenska kraftnät att analysera civilplikt inom elförsörjningen och reformer i utformningen av EU:s elmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

I november tillsatte regeringen en utredning om ny kärnkraft - ett andra steg. I dag tar vi det första steget. Den 8 november hade vi breda samtal med energibranschen med fokus på kommande vinter. Den 16 november fattade man beslutet om en ny färdplan för ny kärnkraft i Sverige. I november kom också propositionen om Kärnavfallsfondens finansiering av kommuners insatser för slutförvar.

Terminen är inte slut, och allt det jag har räknat upp är saker och ting där regeringen har satt ned foten för att det behövs. Vi ser att vi tidigare har haft en regering som inte har varit där, men de här besluten behövs när situationen ser ut som den gör i dag. Jag tycker att det är goda initiativ från den mest energifyllda regering vi har haft i det här landet på väldigt länge.

Fru talman! Jag yrkar än en gång ett helhjärtat bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).

Fru talman! Tack, Vänsterpartiets Birger Lahti, för frågorna! När det gäller el fram till 2030 eller 2035 och hela den gröna omställning som vi ser ske i norra Sverige är det lite oroande att elen kanske inte kommer att finnas kvar där uppe. De får försöka kompensera södra Sverige för allt det bortfall som finns där nere. Det är en problematik som vi får titta på i backspegeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag vet inte om ledamoten kommer ihåg det, men under förra mandatperioden skickade jag in ett utskottsinitiativ. Okej, jag förstår att det finns partier i Sveriges riksdag som inte vill se kärnkraftens existens framåt. Men kan vi inte se till att i alla fall behålla Ringhals 1 och 2 till dess att det finns något annat på plats? Nej, man ville inte ens diskutera frågan då. Vi som kommer ihåg vet att det inte skilde speciellt många röster inne i den här kammaren när man fattade beslutet om nedläggningen. Man ville alltså inte ta ansvar för den situation som vi såg skulle kunna komma. Det är precis det vi ser just nu.

När det däremot gäller vindkraft till havs behöver vi mer kraftproduktion i södra Sverige. Regeringen har redan fattat dessa beslut. Men framför allt måste vi titta på hur kraftvärmens roll ska kunna stärkas. När vi tittar på hela det behov som finns där nere ser vi att man med ganska små medel kan nå den absolut lägst hängande frukten: att stötta kraftvärmens roll och fjärrvärmens roll i södra Sverige. Då kan också möjligheten öka i norra Sverige.

Tack och lov har Finland byggt en kärnkraftreaktor som står klar. Linan mellan Sverige och Finland är också någonting som kommer.

Jag har i min hand en dagsfärsk text där det står att stålbolag utreder kärnkraft ett stenkast från Haparanda. Det finns möjligheter uppe i norra Sverige, där man inte bara pekar ut kärnkraftens roll. Vi kommer att behöva alla goda fossilfria energislag, men då gäller det att vi också står bakom den energipolitik som förs just nu.

Fru talman! Tack för att den här regeringen inte lägger alla ägg i samma korg! Jag vet inte hur många av mina kollegor som också har försökt förklara det här i talarstolen.

Vi kommer att behöva alla goda energislag framöver. Men framför allt behöver vi inte bara fler terawattimmar. Jag tror att vi kan vara ganska eniga om att det aldrig har producerats så många terawattimmar i Sverige som just nu. Men vi har heller aldrig haft ett elsystem som är så litet som det är just nu. Det kallas effekt.

Någonstans har det gått käpprätt åt skogen när vi har tagit bort sex av tolv reaktorer i södra Sverige. Man kan påstå att några inte fungerar. Varför ska man då investera i dem? Det hade varit bra om man hade fått möjligheten att göra investeringar för att kunna livstidsförlänga dem. Men i dagsläget tror inte jag heller att det mest kostnadseffektiva är att investera i det som redan börjat ställas av. Det tillåts inte heller i lagen. Man kan inte återstarta kärnkraftverk som redan ligger nere.

Det här gör att vi har höga priser. I Energiforsks rapport från 2020 eller 2021 - det var i alla fall pandemi när den kom - tittar man på resultaten av att lägga ned Ringhals 1 och 2. Man ser att det hade betydelse för energipriset. Elpriset hade varit 30-50 procent lägre om reaktorerna hade fått vara kvar. Det är den krassa verkligheten.

Jag tycker att Vänsterpartiet är svaret skyldiga i fråga om varför man får betala högre priser. Men det är ingen hemlighet att vi är beredda att lyfta på alla stenar för att våra medborgare inte ska råka illa ut på grund av den dåligt förda energipolitiken. När det gäller de eventuella skattelättnader som man skulle kunna ta till är vi kristdemokrater ganska redo.

Fru talman! Tack, ledamoten Lakso, för frågorna!

Jag skulle vilja vända mig till Sveriges medborgare. Håller de med om att vi har haft de lägsta priserna? Det har vi haft på papperet, men vad har vi i Sverige haft om man tittar på helheten? Vi har haft väldigt god tillgång till el. Det har varit en hygienfaktor i Sverige. Man har egentligen inte behövt bry sig så mycket om vad det kostar, så för gemene man har det inneburit ett procentuellt enormt påslag mot vad man har varit van vid. Det hoppas jag att vi kan vara överens om, utan att vi blandar in övriga världen i det hela.

Vi vet att Sverige har låga priser, men de har ändå varit otroligt höga. Det är inte ditåt vi ska sträva procentuellt. Vi kristdemokrater strävar inte efter att fortsättningsvis ligga på en nivå där man går på knäna. Det är nämligen inte bara elpriset man har att betala.

I morgon ska till exempel reduktionsplikten debatteras här i kammaren. Varför det? Jo, därför att vi behöver ändra på det som gör att vanliga människor och företag, särskilt småföretagen, inte ens har råd med omställningen. Det är för dyrt att både betala elen och att tanka. Vi behöver hitta en rimlighet i allt detta.

Hur ska vi ta hand om det? Hur ska vi se till att våra företag över huvud taget överlever? Det är den här regeringens ansvar att se till att göra det på bästa sätt. Utan företag skulle vi nämligen inte ha någon välfärd i det här landet.

Vi har ansvar för Sveriges medborgare. Svaret till dem är inte att titta dem i ögonen och säga: "Vi har ändå de lägsta priserna i hela Europa". Här måste vi göra allt vi kan.

Jobben i andra länder får jag återkomma till i min nästa replik.

Fru talman! Det här är en väldigt intressant fråga. Antingen förstår man hur elsystemet fungerar eller så gör man det inte. Vi har tack och lov en energiminister som verkligen förstår det och vad som behövs i elsystemet.

Jag tror att vi måste lägga undan känslorna kring vindkraft, kärnkraft och så vidare, för vi kommer att behöva alla sorter. Ibland kan det vara väldigt bra att ha starka känslor i politiken, men när det gäller ett elsystem måste det ändå vara fysikens lagar som gäller. Vi ska titta på helheten och om vi har motionerat elsystemet tillräckligt väl. Ser vi att det är ganska litet i dagsläget? Ja, det ser vi. Då är det vårt ansvar som politiker. Ska du putta in mer förnybart i det hela måste du ha en baskraft som heter duga. Om vi har mer kärnkraft i systemet kommer vi också att kunna ha mer vindkraft. Men som det ser ut just nu skulle det hela bara kortslutas om vi gör tvärtom.

För att behålla jobben, få tillväxt i Sverige och fortsätta utvecklingen som sker i norra Sverige måste man ha tillgång till el. Där är vi båda överens. Det är inte alltid vi är på den planhalvan, men om några grundläggande saker är vi ändå överens.

Det gäller att tänka igenom när elen behövs som mest och vad man får ut av det hela. Att säga att vindkraften löser alla problem tror jag inte på. Vi måste också titta på andra saker. Kraftvärmen är en sådan sak, vindkraften i vissa delar är en annan. Men då ska den vara där den är välkommen. Vi vill inte rucka på det kommunala vetot, oavsett om det gäller vindkraft, gruvnäring, elledningar eller kärnkraft. Du måste alltid ha kommunerna med dig när du utvecklar den typen av energislag.

Jag tror att den här diskussionen kommer att fortsätta en stund framöver, men att vi värnar företagen är det ingen tvekan om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Sverige håller äntligen på att få en helt ny riktning för energipolitiken. Därmed har vi nu förutsättningar att bli den första helt klimatneutrala välfärdsnationen. Men då behövs också alla fossilfria energislag - inte bara det förnybara utan även kärnkraften.

Därför är det viktigt med den debatt vi har i dag och det förslag som nu ligger på bordet, som möjliggör för ny kärnkraft i Sverige som ett komplement till det förnybara som vi länge haft ögonen på. Att vi nu, förhoppningsvis, kan fatta beslut som möjliggör för en kraftig utbyggnad av energiproduktionen i Sverige är alldeles utmärkt och faktiskt helt nödvändigt. Energi måste finnas när och där den behövs, dygnets alla timmar, årets alla dagar.

Herr talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva öka markant framöver. Elproduktion av olika slag behöver byggas ut i balans samtidigt som elnätet stärks. Jag vet att jag upprepar mig och ofta återkommer till det här i talarstolen, men jag kan inte nog betona nödvändigheten av att alla, privatpersoner såväl som näringslivet, får den el de behöver när de behöver den. Det måste vi i politiken, inte någon abstrakt marknad, skapa förutsättningar för. Vi i politiken sätter spelreglerna för vad som ska gälla även på energiområdet.

När vi nu vet att vi kommer att behöva öka produktionen i och med en ökad elektrifiering av samhället och en ökad användning måste vi också se till att denna energianvändning inte skadar klimatet. Klimatomställningen innebär att vi måste sluta använda olja och kol. I stället behöver det fossilfria byggas ut. Vi vet att biobränslen kan komma att spela en roll, men det är bara sol, vind och kärnkraft som kan vi kan bygga ut tillräckligt mycket för att ersätta de fossila bränslena.

Ska vi sammanfatta det som har sagts här i kammaren och det som ofta återkommer handlar det om att vi behöver kunna springa i både ett ytterspår och ett innerspår. Vi behöver titta på vad vi gör på både lång och kort sikt. På lång sikt handlar det just om att bygga ut kapaciteten och produktionen så att vi kan möta ett fördubblat behov till 2040. Här är kärnkraften och i viss mån den havsbaserade vindkraften avgörande.

Här och nu, som ju oppositionen har återkommit till mycket, har vi också en rad utmaningar som behöver hanteras och som regeringen agerar kraftfullt på. Vi har haft problem med energiförsörjningen främst i södra Sverige, och vi har sett att vi behöver ta till vara alla energislag. Vi behöver bättre ta till vara kraftvärmens potential, vi behöver säkra upp en effektreserv och vi behöver se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis måste vi också fortsätta med de energieffektiviseringar som vi påbörjade förra vintern och som har varit väldigt framgångsrika. Det behöver göras i hela landet, och det behöver framför allt göras nu inför den kallare årstiden.

På kort sikt behöver vi alltså stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt. Det är mot den bakgrunden som dagens förslag om ny kärnkraft är så viktigt. Att möjliggöra för nya reaktorer på andra platser än i dag genom att ta bort förbudet i miljöbalken och dessutom tillåta fler reaktorer i drift samtidigt är helt nödvändigt för att vi framöver ska kunna få ett fungerande elsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kärnkraften har en särställning. Det är det enda fossilfria energislaget som både kan byggas ut i stor skala och som är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det en elproduktion som ett komplement till det förnybara som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför den här regeringen nu lägger så mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort. Detta är det ytterspår som man jobbar med, samtidigt som vi stärker upp det som behöver göras här och nu i innerspåret.

Svenska elkunder har i decennier kunnat lita på att elen fungerar. Kostnaden har gått att förutse. Den gångna vintern har visat att så inte längre är fallet. Kapaciteten att producera el när den behövs och där den behövs är för liten, och detta gäller speciellt i de södra delarna av landet. Det är ett allvarligt politiskt misslyckande, och det är det som man nu försöker att rätta till.

Herr talman! Att vi nu har ett förslag som syftar till att vi ska kunna använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga och att bygga ut dessa är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation. Vi får inte hamna där vi hamnade förra vintern. Människor ska inte behöva gå med en klump i magen över vad elräkningen ska hamna på. Näringslivet ska inte behöva väga in tillgång till el när de fattar beslut om eventuella expansioner.

Elen ska finnas, och den behöver finnas där vi behöver den, när vi behöver den. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande Ny kärnkraft i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Herr talman! Tack så mycket för anförandet, ledamoten!

Det var otroligt många halvsanningar och lite propaganda insmuget med en väl vald märklig rapport som knappt har ifrågasatts. Det var mycket att ta in här och bemöta. Jag ska ändå försöka att klargöra några saker.

Jag tyckte att jag hörde ledamoten nämna att elen blir otroligt billig med vindkraft och att vi har så billig el i Sverige, men den har inte varit billig. Vi har hushåll och företag som fullständigt har gått på knäna de senaste åren. Och vad beror det på? Jo, på miljöpartistiskt förd politik under flera mandatperioder. Det var ett otroligt märkligt påstående - att lägga något slags skuld på en regering som har suttit i ett år.

Vi ser resultatet av den miljöpartistiska politiken också i Tyskland, där man har stängt ned kärnkraftsreaktorer och där man nu kickar igång kolkraften igen för att man inte klarar av att leverera effekt i systemet om man inte har tillräcklig överföringskapacitet. Och redan innan det hade man satt sig fullständigt i knät på Ryssland när det handlar om att övergå till naturgas.

Hela situationen har ställt till det fullständigt i systemet, och de priser som har följt av situationen i Tyskland har smittat av sig på de svenska priserna.

Det pratas så mycket om att vi ska ha 100 procent förnybart. Det är, vad jag förstår, Miljöpartiets stora fråga, och snabbt ska det gå dessutom. Men återigen: Hur ska det gå till med den storskaliga vätgasen och de dyra balans- och systemtjänster som måste tillkomma och som i mångt och mycket är skrivbordsprodukter? Hur ska det gå till här och nu?

Herr talman! Det svenska energisystemet har varit i stort sett fossilfritt i årtionden. Vi gjorde väldigt tidigt vår hemläxa, så jag förstår över huvud taget inte frågeställningen i svensk energipolitik. Vi hade världens bästa energisystem. Vi var verkligen riggade för att kunna leverera ännu mer planerbar kraft i framtiden, för den stora elektrifieringens skull, bland annat. Det är obegripligt hur ni nu vill svänga den politiken, ledamoten.

När det gäller klimatet och IPCC:s rekommendationer rekommenderar de också kärnkraft. Kärnkraft har en tredjedel så stort koldioxidavtryck som vindkraft, så om koldioxidutsläppen är en stor fråga är det faktiskt kärnkraften man borde satsa på, inte vindkraften. Argumentet är otroligt märkligt, tycker jag.

Sedan pratas det mycket om miljön och miljöavtryck. Återigen: Man kan titta på hela kedjan när det gäller till exempel vindkraften, de miljöskadliga ämnen som måste brytas någonstans och de förhållanden under vilka de bryts i dag, under vad som i stort sett är ett materialmonopol som framför allt Kina har i dag. Det är också en stor säkerhetsrisk.

När det gäller att vindkraften skulle vara grön, snabb och billig visar ju kalkyl på kalkyl och utredning på utredning att så inte är fallet. Jag har nämnt Markbygden som ett exempel när det gäller lönsamhet, men det finns myriader av liknande projekt som visar att vindkraft inte är särskilt lönsamt. I slutändan slår naturligtvis detta mot elkunderna. Staten får gå in och subventionera dåligt skötta anläggningar, och sedan står vi där utan kraft i slutändan.

Miljöpartistisk politik har visat sig vara väldigt dålig i Tyskland, och jag vill inte ha den i Sverige.

Herr talman! Jag är uppvuxen och boende i Oskarshamn. Jag känner mig lyckligt lottad och älskar denna bygd. Som oskarshamnare har jag följt och varit engagerad i frågor som rör kärnkraft sedan tonåren. Vi är många i vår bygd som har lagt mycket tid på detta, genom skolor, arbetsplatser, boendemiljöer, föreningar och andra forum.

Jag är uppvuxen med en ensamstående mamma som under hela min uppväxt jobbade ute på Simpevarp, på OKG. Hon tog bussen kvart i sju från staden, varje morgon. Jag har själv jobbat på SKB, Svensk Kärnbränslehantering. Under ett par somrar var jag guide i den tunnel där forskning om slutförvaring bedrivs: Äspölaboratoriet. Och som förtroendevald i Oskarshamn har jag återkommande kontakt med OKG och SKB.

Kärntekniska anläggningar för oss oskarshamnare är inget teoretiskt långt-borta-begrepp, utan det är här och nu i vår vardag. För oss i Oskarshamn handlar det såväl om produktion av kärnkraftsel som om avfallshantering, transporter genom och till vår kommun och naturligtvis forskning, på Äspö och i Kapsellabboratoriet.

Vi har tagit vårt ansvar för svensk kärnkraft på stort allvar och är stolta över det, över vad vi har gjort och varit med och skapat för vårt land Sverige och över det som vi är beredda att fortsätta göra för Sveriges bästa.

Herr talman! Sverige behöver mer planerbar, fossilfri el. Det är avgörande för svensk industri och välfärd och för klimatomställningen. Det krävs en rejäl kapacitetsutbyggnad i elförsörjningskedjans alla led och i alla fossilfria energislag, inklusive svensk kärnkraft.

Svensk kärnkraft har varit framgångsrik av flera skäl. En avgörande orsak - det är den som gör att jag har begärt ordet här i dag - är den demokratiska förankring och det starka medborgerliga stöd som har funnits för kärnkraften där den har etablerats.

I omvärlden ser vi vad det har inneburit för kärnkraften när denna typ av stöd och förankring inte har funnits. Det har handlat om omfattande protester och stora störningar för elförsörjning och annan kritisk infrastruktur. Det har också inneburit att det inte har funnits planerbara förutsättningar för industrin. Det har såklart också inneburit stora risker för människor och natur.

Utan en gedigen och omfattande lokal förankring skadas säkerhetsarbetet avsevärt. De risker som finns med all kärnteknik kommer därmed inte att kunna beaktas på det som är erforderligt för en långsiktigt hållbar elförsörjning och med respekt för människor och natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Den lokala förankringen är alltså nödvändig för en fungerande kärnkraftsindustri och för en nationell elförsörjning. Det har historiskt fungerat bra i Sverige. Varken stat eller industri har kört över lokalsamhällen om kärnteknik. Det har varit ett vinnande koncept för vårt land. En viktig del för lokalsamhällen när det gäller att kunna hävda sig har varit det så kallade kommunala vetot. Det är viktigt för kommuner och lokalsamhällen. Men det är utifrån Sveriges erfarenheter lika viktigt för att få säkerhetsarbetet och den nationella elförsörjningen att fungera i alla led.

Herr talman! Sveriges Kommuner och Regioner och dess dåvarande moderata ordförande, Peter Danielsson, uttryckte i våras: "En kommuns tillstyrkande genom beslut i kommunfullmäktige krävs i dag för att regeringen ska få tillåta anläggningar för kärnteknisk verksamhet, inklusive kärnkraftsreaktorer. En sådan tillstyrkan är att betrakta som ett kommunalt veto och är enligt SKR en grundläggande förutsättning för att en anläggning för kärnteknisk verksamhet/kärnkraftsreaktor ska kunna etableras i kommunen."

Detta är alltså ord från Sveriges Kommuner och Regioner. De måste få höras tydligt i denna fråga här i vår kammare. Och jag instämmer i SKR:s ord.

Herr talman! Att värna det kommunala självstyret och det kommunala vetot handlar inte om att vara vare sig för eller emot kärnkraft. Det handlar om att vara för demokrati och folklig förankring och för säkerheten.

Jag vill erinra alla mina kollegor här i kammaren om det som utspelade sig förra mandatperioden kring det svenska högaktiva kärnavfallet när dåvarande miljöministern Per Bolund inte ville fatta beslut om slutförvaret utan endast fortsätta att expandera Sveriges mellanlagring i vår kommun Oskarshamn. Då var existensen av det kommunala vetot det som hjälpte oss.

Herr talman! Jag nämner detta för att understryka att försvaret av självstyret och vetot inte ska smetas på vare sig mig eller någon annan oskarshamnare, som att det handlar om att vi är emot kärnkraft. Det är tvärtom. Som jag har försökt beskriva tidigare här i mitt anförande är en omfattande lokal förankring helt nödvändig för att kärnkraften ska kunna vara säker och således även framgångsrik.

Därför väckte regeringens ord i sommarens lagrådsremiss Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg tyvärr frågor och oro. Vad menade regeringen egentligen med det man då skrev om det kommunala vetot? Varför öppnade man för att återkomma till "frågor om det kommunala vetot"?

Formuleringarna från lagrådsremissen fanns, trots SKR:s tydliga besked, kvar i regeringens proposition som lämnades till oss i riksdagen.

Därför lämnade jag in en motion om detta under allmänna motionstiden som behandlas i detta ärende. Och därför har vi lyft fram denna fråga i flera olika sammanhang.

Jag välkomnar att regeringen nu lyssnar på oss och i kommittédirektiv 2023:155 nyligen meddelat att det kommunala självstyret inte ska påverkas. Ergo: Det kommunala vetot ska inte förändras.

Herr talman! Jag yrkar inte bifall till min motion, eftersom jag i nuläget ser frågan som överspelad. Här råder det nu enighet kring betydelsen av det kommunala vetot. Det ska enligt regeringens besked i direktiv 2023:155 inte förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Med detta sagt om betydelsen av och enigheten om det kommunala vetot vill jag nu rikta min uppmärksamhet mot två andra punkter som vi i Oskarshamn har lång erfarenhet av. Det handlar om betydelsen av för det första långsiktighet och för det andra noggrannhet.

För det första när det gäller långsiktighet: Detta handlar om frågor som spänner över mycket lång tid. Byggandet av reaktorer och reaktorernas livslängd handlar om uppemot 80 år. Ingen svensk regering kommer att sitta så länge i sträck. Det kommer att ske regeringsskiften. Därför behövs långsiktiga överenskommelser som håller över tid.

Energiöverenskommelsen, med alla sina fel och brister, gav ändå planerbara förutsättningar för industrin. Krypskyttet i politiken om kärnkraft tog en paus. Det var nödvändigt för svensk kärnkraft. Jag vill uppmana regeringen att inse att svensk kärnkraft och svensk industri fortsatt behöver långsiktighet och planerbara förutsättningar. Bjud in till partigemensamma samtal om detta så att besluten om svensk kärnkraft kan vara förankrade hos fler och hålla över tid.

Nu har jag bara belyst det korta, cirka 80-åriga perspektivet. Avfallet behöver förvaras skyddat i upp till 100 000 år. Det kräver naturligtvis också gemensamma och långsiktiga överenskommelser för att få slutförvaret på plats.

Herr talman! För det andra när det gäller betydelsen av noggrannhet: Kärnteknik är potent. Det kan inte nog understrykas. Det handlar om en oerhört kraftfull teknik. Fel hanterad kan den få allvarliga och dödliga konsekvenser för hela samhällen och länder. Det kräver noggrannhet. Slarv och gissningar, genvägar, snabba ryck, brist på insyn och brist på kontroll hör inte hemma i kärntekniska sammanhang. Det gör inte heller populism och whataboutism.

Hur goda intentionerna än är så är riskerna för stora. Hur snabbt man än vill att någonting ska ske behöver noggrannhet vara ledordet. Saker måste få ha sin gång och kontrolleras enligt ordinarie rutiner. Olika expertiser behöver inkluderas i övervägandena.

Det är för kärnkraftens eget bästa som vi som ser kärnkraftens potential måste orka och våga stå upp för rigida, noggranna kontrollfunktioner, just för att kärnkraften ska kunna få visa sig från sin bästa och mest lysande sida.

Herr talman! Avslutningsvis: I Oskarshamns kommun har vi i politiken en lång tradition av att försöka nå samsyn och enighet i kärntekniska frågor. Det har gynnat säkerhetsarbetet, den lokala förankringen och därmed kärnkraften som teknik och industri. Vi har delat ansvaret med varandra. Vi har burit bördan ihop och delat på dess frukter.

Jag vill verkligen uppmana alla i kammaren, alla Sveriges riksdagsledamöter, att följa detta exempel. Det blir bättre och säkrare när vi gör det ihop med utgångspunkt i den vidunderliga vetenskap som kärntekniken erbjuder mänskligheten.

Herr talman! Jag tackar Louise Eklund för repliken.

Det är fint att kunna mötas över partigränserna kring dessa frågor. Jag uppskattar det. Jag skulle verkligen önska att vi kunde göra det på ett sätt som kan leda framåt, och jag tror inte att kammaren är det bästa stället. Jag ska återkomma med ett svar på frågan, men jag vill uppmana ledamoten och Liberalerna att ta initiativ till just denna typ av diskussioner över partigränserna. Socialdemokraterna i näringsutskottet, och vi som partigrupp, är redo. Vi är redo att sitta ned och genomföra seriösa blocköverskridande samtal om dessa saker.

Du sitter ju i utskottet och har naturligtvis läst våra reservationer och vårt särskilda yttrande, som kollegorna i näringsutskottet har svarat på. Du har tagit repliker på dem. En bärande del i detta är att regeringen själv påpekar att det lagförslag som läggs fram här inte är tillräckligt för att något ska kunna komma på plats. Låt oss alltså i stället kroka arm för att se hur vi gemensamt kan lösa detta!

Herr talman! Jag har suttit här och lyssnat på utskottets ärendedebatt och noterat att det har handlat både om ny kärnkraft i södra Sverige - jag bor själv i samma elområde - och om priserna. Båda begreppen har funnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag har suttit här och stilla funderat, för det var ju vår regering som initierade förslaget att ändra - eller åtminstone se över en ändring av - elprisområdena. Det skulle kunna vara ett första steg för att få ordning och en bättre prisbild, och det är någonting jag hoppas att nuvarande regering ser över. Det ger inte ett svar på frågan om att bygga nya kärnkraftverk på andra ställen än de befintliga i södra Sverige, men jag hoppas ändå att vi ska kunna ta steg framåt tillsammans.

Jag kommer från ett annat utskott - jag satt tidigare i konstitutionsutskottet i flera år - och om jag får drista mig till att ge ett råd till alla i denna kammare är det att kanske inspireras lite av hur KU hanterar frågor och hur man samtalar med varandra där. Det går verkligen att nå enighet om vi samtalar med varandra på ett annat sätt och försöker lyssna till varandra. Det är väldigt mycket här som bara känns som ett politiskt spel; det känns som att vi är rätt överens över flera av partigränserna men som att en del kanske faktiskt inte vill bjuda in Socialdemokraterna, trots att vi har gett tydliga besked kring dessa frågor.

Jag hoppas alltså att ni tar Mattias utsträckta hand, Louise Eklund, och bjuder in oss socialdemokrater till partiöverskridande samtal för att komma framåt i dessa frågor. Hur gärna ni än vill det kommer nämligen er regering, så länge Sverige är en demokrati, inte att sitta i 80 år. Vi kommer att behöva långsiktiga överenskommelser kring dessa frågor som industrin kan luta sig mot och lita på.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna båda ledamöterna om att vi inte tilltalar varandra med "du" här i kammaren utan använder antingen "ledamoten" eller för- och efternamn.)