Linus Lakso (MP) svarade Jessica Stegrud i en replik om Ny kärnkraft i Sverige i debatten ”Protokoll 2023/24:37 Tisdagen den 28 november” den 28 nov 2023.
Jessica StegrudSD· i en replikTack så mycket för anförandet, ledamoten! Det var otroligt många halvsanningar och lite propaganda insmuget med en väl vald märklig rapport som knappt har ifrågasatts. Det var mycket att ta in här och bemöta. Jag ska…Herr talman! Det vi ser nu är något av historiens mest misslyckade energi- och klimatpolitik. I stället för att satsa på verkliga lösningar för den här regeringen en politik som ökar utsläppen av fossila bränslen. Utsläppen kommer alltså att öka med upp till 10 miljoner ton fram till 2030.
Faktum är att det aldrig har varit så viktigt som nu att ha en energipolitik som fungerar. Vi måste kunna leverera billig el här och nu. När jag pratar med företrädare för industrin i hela Sverige, från de stora industrisatsningarna i norr till de omfattande industrisatsningarna i västra Sverige, säger alla samma sak: Vi behöver el till konkurrenskraftiga priser nu, inte om 15 år. Om 15 år har alla industrisatsningar redan flyttat till andra länder, och då är det för sent.
Ett sådant misslyckande skulle dessutom kraftigt försvåra för Sverige att nå våra klimatmål. Vi måste nämligen minska användningen av fossil energi nu. Den behöver fasas ut så fort som möjligt. För varje år som vi använder fossil energi samlas mer och mer växthusgaser i atmosfären och driver på klimatförändringarna.
Herr talman! Både industrin och klimatforskarna är alltså överens. Sverige behöver fokusera på att snabbt, billigt och miljövänligt leverera stora mängder fossilfri el. När man lägger ihop industrins och myndigheternas bedömning av hur elanvändningen kommer att öka till följd av att vi ersätter fossil energi med elektrifiering inom industrin och transportsektorn ser det ut så här: 70 terawattimmar mer behövs till 2030 och ytterligare 70 terawattimmar till 2035. Det är alltså en ökning på totalt 140 terawattimmar till 2035, en dubblering av elanvändningen. Av dessa 140 terawattimmar kommer alltså regeringens planer på två nya reaktorer till 2035 att max täcka 25 terawattimmar, om de ens blir av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Detta är alltså helt otillräckligt för att klara klimat- och industriomställningen. Det täcker alltså bara 20 procent av behovet. Var ska resten komma ifrån? Det har vi inte fått svar på i dag, men svaret är ju uppenbart. Det är vindkraften och solceller, alltså den förnybara energin, som kan leverera den mängd el som industrin och svenska konsumenter behöver till 2030, till 2035 och även framåt. Misslyckas vi med det här kommer vi inte att ha någon industri kvar i Sverige, och vi kommer inte att klara klimatomställningen.
I dagsläget motarbetar Tidöpartierna i stället över 100 terawattimmar vindkraft runt om i Sveriges kommuner. Regeringen har dessutom ansökningar på över 100 terawattimmar havsbaserad vindkraft på sitt bord som man ännu inte har levererat på. Man har bara börjat lite grann i marginalen. Det finns ansökningar på motsvarande 50 terawattimmar solenergi inlämnade som behöver möjliggöras att komma in i energisystemet.
Totalt är det alltså över 250 terawattimmar förnybar energi som knackar på dörren. Frågan är vad regeringen gör för att främja den förnybara energin. För vad ska annars leverera 70 terawattimmar till 2030 och täcka glappet på 115-140 terawattimmar till 2035? Vad är planen? Det har vi inte fått något svar på i dag.
Det gäller speciellt eftersom man motarbetar den förnybara energin. M:s, KD:s och SD:s smutskastning av vindkraften genom fejkade fotomontage och påståenden om att Sverige kommer att bli en stålskog är skadlig för Sverige. En sammanställning från Chalmers visar att M, KD och SD har blivit ganska extrema de tre senaste åren i att stoppa vindkraft ute i kommunerna. De stoppar nu nästan all förnybar energi som Sverige behöver.
Förutom att förnybar energi är billigare och går snabbare att bygga och mer än väl täcker våra behov finns det goda skäl att inte göra oss beroende av mer kärnkraft genom att bygga ny. Det beror på kärnkraftens många miljöproblem. De kommer i alla faser. De finns vid brytning och anrikning av uran, där giftiga ämnen frigörs med stora hälso- och miljörisker som följd. Men miljöproblemen finns också i slutförvaringsfasen när radioaktivt giftigt avfall ska hanteras i 100 000 år. De finns också under själva driften där risken för allvarliga olyckor alltid finns.
Herr talman! Vi måste komma ihåg det faktum att kärnkraften aldrig kan bli helt säker. Vi har sett hur extremt allvarlig en större kärnkraftsolycka kan vara. Många svenskar minns olyckan i Tjernobyl 1986, speciellt vi från norra Sverige där bär, svamp och vilt blev oätligt under lång tid. Man kan fortfarande uppmäta höga halter av cesium-137 i vilt, fisk och svamp. Olyckan i Fukushima 2011 blev en katastrof för Japan, både för närboende som tvingades flytta från hus och hem och för den japanska ekonomin. Olyckan beräknas kosta hisnande 7 000 miljarder kronor att sanera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Vi ska tyvärr inte tro att vi är skyddade från de säkerhetsproblemen i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid flera tillfällen slagit ned på bristande säkerhetskultur i svenska kärnkraftverk, och 2006 var Forsmark enligt uppgifter nära en härdsmälta. Sannolikheten bedömdes till 12 procent. Det är ungefär samma odds som man har när man spelar rysk roulett.
Hur kan vi garantera säkerheten, med ett pågående krig i vår omgivning, om vi ska ha kärnkraft på en mängd olika platser runt om i Sverige? Förslaget är som sagt inte ens ordentligt utrett.
Herr talman! Sannolikheten att en satsning på ny kärnkraft skulle hålla sig inom utsatt tid eller utsatt budget är väldigt låg. Tittar vi på kärnkraftverk som byggts i övriga Europa ser vi att bilden är ganska nedslående. Jag ska ta några exempel.
I Frankrike byggs Flamanville 3. Planen var en byggtid på fem år och med en budget på 40 miljarder. Resultatet är en byggtid på 16 år eller mer. Den är inte klar än. Den verkliga kostnaden beräknas till 150-200 miljarder, alltså fyra till fem gånger budget.
I Storbritannien byggs Hinkley Point C. Bara byggtiden är minst 16 år. Kostnaden för de två reaktorerna beräknas nu till 430 miljarder med ett elpris på 120 öre eller mer per kilowattimme.
I Finland började bygget av Olkiluoto 3 år 2005 med planerad driftsstart 2009. Driftsstarten blev i stället 2023, 14 år försenad. Byggtiden var 18 år. Planerad budget var 37 miljarder, men slutnotan uppskattas till 125 miljarder.
Det här är tyvärr inte några undantag. Sammanställda data visar tvärtom att just kärnkraftsprojekt notoriskt dras med förseningar och fördyringar. I alla kategorier bland alla typer av projekt är de bland dem som presterar absolut sämst. Projekt inom vindkraft och solkraft går tvärtom ofta snabbare än planerat och till en lägre kostnad än i planerad budget.
Herr talman! Vad kan slutnotan för ny kärnkraft tänkas landa på för svenska hushåll? Regeringspartierna har länge känt till att ny kärnkraft kräver massiva subventioner. Men först nyligen tycks man ha insett att de tidigare aviserade 400 miljarderna i kreditgarantier inte på långa vägar kommer att räcka.
Verkligheten kom och spökade igen, så att säga. Häromveckan gick regeringen ut med att man nu är beredd att ta ännu mer av skattebetalarnas eller elkonsumenternas pengar för att satsa på ny kärnkraft. Desperationen lyser igenom.
Jämför man systemkostnaderna för ett system för förnybart kontra ett med kärnkraft, som till exempel Chalmers tekniska högskola har gjort, ser man att subventionsbehovet för en ny kärnkraftsreaktor uppgår till ungefär 200 miljarder per reaktor. För tio reaktorer med 60 års drift blir det 2 000 miljarder kronor. Det är inklusive systemkostnaderna som behövs i ett förnybart energisystem för att balansera det.
Om vi slår ut det per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock för svenska hushåll. Det är en kostnad på 6 000 kronor per hushåll och år för en merkostnad med tio reaktorer helt i onödan jämfört med ett system med förnybar energi. Då har vi inte ens nämnt att varje svensk riskerar att få en kostnad på 40 000 kronor i kreditgarantier. Därtill får vi lägga subventionerna för att man inte betalar sina egna försäkringskostnader eller försäkringen för slutförvaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Herr talman! Den fråga vi behöver ställa oss är egentligen enkel. Vill vi ha ett energisystem som är miljövänligt, billigt och säkert, eller ett som är farligt, dyrt och ohållbart? För de flesta länder runt om i världen är valet enkelt.
Vid en utblick i Europa och i övriga världen ser man att ungefär 90 procent av alla investeringar satsas på det förnybara. Det gör man av den enkla anledningen att det är billigt, miljövänligt, säkert och långsiktigt hållbart.
Förutom Chalmers rapport visar även den internationella energibyrån IEA i sina analyser att ett system med förnybara energikällor kompletterat med olika typer av energilagring och flexibilitet är billigare och naturligtvis också miljövänligare och säkrare.
Eurelectric samlar energibranschen i hela Europa med 3 500 energibolag bakom sig. I deras prognoser för 2050 är det utbyggnaden av förnybart som dominerar totalt medan kärnkraftens andel minskar. När FN:s klimatpanel IPCC pekar ut vilka tekniker som kan lösa klimatkrisen är det sol och vind som dominerar totalt.
Herr talman! Miljöpartiet anser att det är den förnybara energin som vi ska satsa på. Jag yrkar därför bifall till reservation 3, och vi står även bakom reservation 1.
Herr talman! Tack så mycket för anförandet, ledamoten!
Det var otroligt många halvsanningar och lite propaganda insmuget med en väl vald märklig rapport som knappt har ifrågasatts. Det var mycket att ta in här och bemöta. Jag ska ändå försöka att klargöra några saker.
Jag tyckte att jag hörde ledamoten nämna att elen blir otroligt billig med vindkraft och att vi har så billig el i Sverige, men den har inte varit billig. Vi har hushåll och företag som fullständigt har gått på knäna de senaste åren. Och vad beror det på? Jo, på miljöpartistiskt förd politik under flera mandatperioder. Det var ett otroligt märkligt påstående - att lägga något slags skuld på en regering som har suttit i ett år.
Vi ser resultatet av den miljöpartistiska politiken också i Tyskland, där man har stängt ned kärnkraftsreaktorer och där man nu kickar igång kolkraften igen för att man inte klarar av att leverera effekt i systemet om man inte har tillräcklig överföringskapacitet. Och redan innan det hade man satt sig fullständigt i knät på Ryssland när det handlar om att övergå till naturgas.
Hela situationen har ställt till det fullständigt i systemet, och de priser som har följt av situationen i Tyskland har smittat av sig på de svenska priserna.
Det pratas så mycket om att vi ska ha 100 procent förnybart. Det är, vad jag förstår, Miljöpartiets stora fråga, och snabbt ska det gå dessutom. Men återigen: Hur ska det gå till med den storskaliga vätgasen och de dyra balans- och systemtjänster som måste tillkomma och som i mångt och mycket är skrivbordsprodukter? Hur ska det gå till här och nu?
Herr talman! Tack för frågorna, Jessica Stegrud!
Till att böja med blir det lite bakvänt här. Det är ju Miljöpartiet som länge har varnat just för att vara beroende av fossil energi från skurkstater, och där inkluderar jag Ryssland, speciellt efter invasionen av Ukraina. Att vara beroende av fossil energi som vi inte har kontroll över är precis vad vi ser konsekvenserna av, och det har vi försökt motarbeta. Vi har försökt få till en omställning i 40 år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Det har gått för långsamt både för klimatets skull och för vår energisäkerhet. Där kan jag bara beklaga att vi inte har kommit längre och att vi sitter fast i ett beroende. Men nu har Europa och Sverige insett att vi måste göra något åt det här, och vi har gjort stora insatser för att satsa mer på förnybar energi som är producerad inom Europa. Men här verkar Sverige hamna efter.
Herr talman! Jag fick inga svar tidigare från regeringspartierna och regeringsunderlaget om vad som ska leverera den el som vi behöver fram till 2030, så det vill jag ha svar på från Jessica Stegrud.
Herr talman! Det svenska energisystemet har varit i stort sett fossilfritt i årtionden. Vi gjorde väldigt tidigt vår hemläxa, så jag förstår över huvud taget inte frågeställningen i svensk energipolitik. Vi hade världens bästa energisystem. Vi var verkligen riggade för att kunna leverera ännu mer planerbar kraft i framtiden, för den stora elektrifieringens skull, bland annat. Det är obegripligt hur ni nu vill svänga den politiken, ledamoten.
När det gäller klimatet och IPCC:s rekommendationer rekommenderar de också kärnkraft. Kärnkraft har en tredjedel så stort koldioxidavtryck som vindkraft, så om koldioxidutsläppen är en stor fråga är det faktiskt kärnkraften man borde satsa på, inte vindkraften. Argumentet är otroligt märkligt, tycker jag.
Sedan pratas det mycket om miljön och miljöavtryck. Återigen: Man kan titta på hela kedjan när det gäller till exempel vindkraften, de miljöskadliga ämnen som måste brytas någonstans och de förhållanden under vilka de bryts i dag, under vad som i stort sett är ett materialmonopol som framför allt Kina har i dag. Det är också en stor säkerhetsrisk.
När det gäller att vindkraften skulle vara grön, snabb och billig visar ju kalkyl på kalkyl och utredning på utredning att så inte är fallet. Jag har nämnt Markbygden som ett exempel när det gäller lönsamhet, men det finns myriader av liknande projekt som visar att vindkraft inte är särskilt lönsamt. I slutändan slår naturligtvis detta mot elkunderna. Staten får gå in och subventionera dåligt skötta anläggningar, och sedan står vi där utan kraft i slutändan.
Miljöpartistisk politik har visat sig vara väldigt dålig i Tyskland, och jag vill inte ha den i Sverige.
Herr talman! Då får jag göra ledamoten besviken, för vi har redan miljöpartistisk energipolitik i Sverige som levererar 30 terawattimmar överskott. Det är en extremt bra utgångspunkt inför den stora elektrifiering vi står inför.
När det gäller vindkraften: Varför står det investerare på kö för att investera i ny vindkraft om den är olönsam? Man vill investera, men det stoppas runt om i Sveriges kommuner, inte minst av Sverigedemokraterna.
Markbygden är ett speciellt exempel beroende på det kontrakt de hade, och man kan inte dra slutsatsen att det gäller vindkraften generellt. Tvärtom byggs den ut som aldrig förr - 8 terawattimmar per år. Det är alltså i princip en kärnkraftsreaktor varje år från vindkraften. Det är ett extremt viktigt bidrag till att få ihop 70 terawattimmar till 2030. Och jag fick inget svar på frågan: Vilken energi vill Sverigedemokraterna ha som ska lösa vårt behov fram till 2030?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Det är lite lustigt att man, samtidigt som man menar att vi har haft ett fossilfritt elsystem sedan 70-talet, sätter upp det som mål till 2040. Jag förstår inte riktigt hur denna ekvation går ihop. Då är det väl ändå ett helt värdelöst mål? Målet borde väl i så fall vara ett fossilfritt energisystem, för det är inom industrin och transportsektorn som den fossila industri finns som vi behöver fasa ut, om vi nu över huvud taget är överens om det.