Jessica Stegrud (SD) svarade Mattias Jonsson i en replik om Ny kärnkraft i Sverige i debatten ”Protokoll 2023/24:37 Tisdagen den 28 november” den 28 nov 2023.
Mattias JonssonS· i en replikJag tackar Jessica Stegrud för anförandet. Fru talman! Vi hade för ett par veckor sedan en interpellationsdebatt med Ebba Busch, som är närings- och energiminister. Hon konstaterade, i likhet med oss socialdemokrater,…Fru talman! Jag yrkar bifall till proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg och till förslaget i betänkande NU5 Ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt yrkar jag avslag på samtliga motioner.
Propositionen som ligger till grund för betänkandet beskriver och utgör ett otroligt viktigt första steg mot att återfå ett robust, konkurrenskraftigt och leveranssäkert energisystem, ett system anpassat efter verkliga behov och förutsättningar, med rätt effekt när vi behöver den och där vi behöver den, både i dag och i morgon.
Oppositionen, inte minst Socialdemokraterna och Centerpartiet, brukar påpeka att det inte finns några direkta förbud mot att bygga kärnkraft i Sverige och att det är upp till marknaden att göra det om man så vill. Det brukar dock i samma andetag också flikas in att kärnkraft kommer att utgöra en viktig del av energisystemet även framöver.
Fru talman! Den som kan lite mer om hur ett energisystem och dess aktörer fungerar inser att dessa mantran antingen baseras på ren okunskap eller utgör ett sätt att vilseleda väljarna, för kärnkraften har länge motarbetats och omgärdats av ett antal förbud och framför allt hinder med det uppenbara syftet att den på sikt ska stängas ned.
Det började med Socialdemokraternas, Centerns och Vänsterpartiets nedstängning av Barsebäck på 1990-talet respektive början på 2000-talet. I en tidning gick bland annat att läsa: Sedan gårdagens överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet om stängningen av Barsebäck har det kommit frän kritik mot beslutet. I den elintensiva industrin fruktar man höga energipriser, men det anser statsminister Göran Persson är en helt obefogad oro: - Industrin ska inte oroa sig för höjda elpriser. De ska se till att de har energisnåla processer.
I Perssons självbiografiska bok Min väg, mina val går det att läsa: "Trots det stora motståndet drev vi igenom stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck." Det stora motståndet från industrin och elkunder flankerades även av varningar från Svenska kraftnät.
Nåväl, fru talman! Perssons främsta allierade under den här tiden, Centerpartiet, drev tillsammans med Vänstern igenom besluten om nedläggning av reaktorerna. Persson förklarar vidare i boken att det är dags för Sverige att ställa om: "Sverige slösar med energi. Det är bara att titta på hur tättbebyggda orter och även landsbygden ser ut under den mörka årstiden. Massor av belysning och massor av olika ljuseffekter."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Socialdemokraterna nöjde sig dock inte med att stänga ned Barsebäck. Genom subventioner till förnybart, främst vindkraft, införd straffskatt på kärnkraft, så kallad effektskatt, samt mål om 100 procent förnybar elproduktion och miljöpartistiska aktivister i både Miljödepartementet och styrelser började man systematiskt straffa ut kärnkraften.
Och vilka blev konsekvenserna? Jo, fru talman: nedstängning av ytterligare reaktorer, minskad överföringskapacitet, ökat väderberoende, höjda priser och tider av effektbrist i mellersta och södra Sverige, uteblivna företagsetableringar och EU:s sämsta kraftbalans. Det blev några av konsekvenserna, inte minst för att man under sin regeringstid inte heller såg till att säkra upp tillräcklig överföringskapacitet och balans- och reservkraft. Tvärtom införde man i stället en straffskatt på kraftvärme- och värmeproduktion. Jag skulle kalla det fullständig inkompetens, även på detta område. Socialdemokratiska regeringar har minsann gjort allt de kunnat för att stänga ned välfungerande, effektiv och fossilfri kärnkraft och samtidigt skylla på marknaden.
Efter de senaste vintrarna, ett kvartssekel efter Barsebäcksstängningarna, står det klart att vi i Skåne men även andra delar av mellersta och södra Sverige drabbats av extrema elpriser och i ett värsta scenario även kunnat drabbas av blackouter, det vill säga planerade bortkopplingar. Som det heter i Svenska kraftnäts rapport till regeringen inför den senaste vintern: "Ökad risk kan också finnas för en situation där bortkoppling kan aktualiseras, jämfört med en normal vinter."
Ett landskap ofrivilligt utan belysning kunde alltså ha blivit verklighet. Men släckta lampor har inte utgjort det största problemet. De skenande och volatila priserna har satt både hushåll och företag i en mycket svår situation. Noterbart är också att den elektricitet som tidigare producerades i Barsebäck i huvudsak ersattes av kolkraft producerad i Danmark, Polen och Tyskland - miljövänligt på socialdemokratiska.
Fru talman! Majoriteten av svenska folket fick dock till slut nog och röstade förra året fram ett maktskifte. Efter 13 år i ständig opposition är vi sverigedemokrater numera på en rad viktiga områden en del av regeringsunderlaget. Tidöavtalet, det historiska avtal som slöts för ett år sedan, börjar så sakteliga på punkt efter punkt bära frukt. De tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nu kommit överens med oss sverigedemokrater om ett antal oerhört viktiga åtgärder för att bana väg för ny kärnkraft i Sverige.
Vi har redan ändrat målet för den svenska energimixen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt år 2040. Det är ett beslut som tydligt signalerar att kärnkraft kommer att vara en fortsatt viktig del av Sveriges samlade energiproduktion även bortom år 2040. Propositionen innehåller ett antal konkreta förslag på nödvändiga lagändringar. Vi har nämligen inte bara kunnat fokusera på att skapa incitament för ny kärnkraft, utan vi har också varit tvungna att plocka bort de hinder som tidigare regeringar lagt för att förhindra fortlevnaden för och utbyggnaden av ny kärnkraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Men, fru talman, från och med den 1 januari 2024 kommer det att bli tillåtet att bygga ny kärnkraft på fler platser än de i dag existerande. Begränsningen att det endast får finnas tio reaktorer tas också bort. Att investera i ny kärnkraft är initialt mycket kapitalkrävande och kräver långsiktighet. Därför ställer vi nu också ut kreditgarantier på totalt 400 miljarder för den som vill investera.
Dessa första steg utgör en bit på vägen till att återskapa det vi en gång hade, nämligen ett av världens bästa, konkurrenskraftiga, leveranssäkra och fossilfria energisystem där kärnkraften med alla sina positiva egenskaper utgjorde en självklar del. Vägen hit har varit lång och kan kanske beskrivas som en kamp mot maktfullkomliga, ideologiskt förblindade politiker som inte haft Sveriges bästa för ögonen.
Fru talman! Vi sverigedemokrater gick till val på att få ordning på Sverige igen. Vi har det gångna året jobbat stenhårt med åtgärder och lagförslag inom framför allt områdena migration och kriminalitet. Och nu har turen kommit till det tredje högt prioriterade området, nämligen energi och ny kärnkraft. Och med propositionen Ny kärnkraft i Sverige skapar vi nu en möjlighet för Sverige att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) samt Camilla Brodin (KD).
Fru talman! Jag tackar Jessica Stegrud för anförandet.
Fru talman! Vi hade för ett par veckor sedan en interpellationsdebatt med Ebba Busch, som är närings- och energiminister. Hon konstaterade, i likhet med oss socialdemokrater, att det behövs mycket mer energi till 2030. Ebba Busch konstaterade att det är fråga om 50-70 terawattimmar. Vi socialdemokrater har satt ett mål om att Sverige behöver öka energiproduktionen med minst 60 terawattimmar redan till 2030.
När man läser betänkandet framgår det att fokus ligger på kärnkraft. Jessica Stegrud talade om att det är kärnkraft 2035 och framåt som kan komma på plats. Men det finns inga svar från Sverigedemokraterna, såvitt jag hör, om hur målet till 2030 ska nås. De investeringar som redan är gjorda och de beslut som redan är fattade i företag om att investera i grön omställning kräver mer energi. Om vi inte når målet till 2030 behöver vi inte kärnkraft 2035 heller. Då har man valt andra platser än Sverige att etablera sin verksamhet.
Sverigedemokraterna har ett ansvar, är regeringsunderlag, och jag tycker att det är på sin plats att även Sverigedemokraterna ger svar på vilket tillskott i energi som behövs för att nå målet 2030 och hur målet ska uppnås.
Fru talman! Det är sorgligt att säga, men det tar tid att bygga upp ett förstört kraftsystem. Vi lade många år på att bygga upp ett väl fungerande kraftsystem, vilket ledamotens parti har gjort det mesta för att förstöra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Man kan inte blanda ihop ett utökat elbehov och effektbehov. Det är framför allt effektproblem som finns i södra Sverige. Det finns tidpunkter när det råder överproduktion; med vindkraften råder överproduktion när det blåser. Priserna dumpas, och vi gör oss av med elen billigt till bland annat Danmark. Det är inte en gynnsam situation. Det är effekten som måste stadgas. Och det gör den här regeringen.
Vi har bland annat handlat reservkraft - effekt - i form av Öresundsverket. Föregående regering var noga med att utestänga verket från marknaden. Det är vad man kan göra. Värmekraften i systemet innehåller en potential att utöka sin effekt. Jag tror att vi får titta efter lösningar lokalt. Men det är framför allt ingen lösning att föra in en massa ny vindkraft i systemet, och vi ser redan nu tydligt de negativa effekterna. Det blir volatila priser, icke-duglig effekt och en elproduktion som går upp och ned.
Fru talman! Jag skulle vilja vända tillbaka frågan till ledamoten. Ni är också svaret skyldiga. Hur har ni tänkt er detta? Hur har ledamoten och Socialdemokraterna tänkt sig den fantastiska expansionen som kommer att vara kostsam, dyr och inte kommer att hjälpa systemet som helhet?
Fru talman! Vi har haft många debatter i kammaren där det påstås att det är politiken som har lagt ned kärnkraften. Gamla reaktorer har släckts - helt korrekt, men de besluten har fattats på affärsmässiga grunder. Besluten har alltså inte fattats i kammaren.
Men jag kan konstatera att det finns en historia. Jessica Stegrud gav oss en historieskrivning i sitt anförande. Låt oss se på en tidslinje från 2010. År 2010 importerade vi 2 terawattimmar på grund av för låg produktion. År 2020 exporterade vi 20 terawattimmar på grund av den gröna utvecklingen med hjälp av bland annat vindkraft. Det finns en ökad produktion, och det har skett en energieffektivisering. Det vi exporterar är grön el till andra länder. Jag tycker att vi ska vara stolta över utvecklingen.
Fru talman! Jag kan inte se något annat sätt att nå målet till 2030 än att satsa på havsvindkraften. Det ligger ansökningar omfattande upp till 90 terawattimmar på regeringens bord, som kan komma på plats rejält mycket snabbare än det kärnkraften klarar att få igång i produktion från 2035.
Vid samtal med representanter från i princip alla industrier och med näringslivet finns en rejäl oro. Jag känner personligen en rejäl oro över att vi inte når målet till 2030 eftersom alla ägg läggs i en korg. Hur kommer det sig, Jessica Stegrud, att man så blint satsar enbart på kärnkraften, missar målet 2030 och inte ser att de 400 miljarderna i kreditgarantier kan gälla andra kraftslag utöver kärnkraften, som regeringen och Sverigedemokraterna föreslår?
Fru talman! Med all respekt, men kraftsystemet är komplicerad materia. Det är inte lätt att förstå helheten.
Jag säger återigen: Att Sverige har gått från en importerande nation till en exporterande nation behöver inte vara ett sundhetstecken. Det är det inte heller i detta fall. När det blåser måste vi dumpa priserna och göra oss av med elen. Det är inte ett optimalt system, och det hjälper inte systemet att fylla på med mer väderberoende och variabel kraft.
Sedan var det frågan om affärsmässiga beslut. Självklart är det fråga om affärsmässiga beslut. Men vem skapar de affärsmässiga förutsättningarna? Det gör politiken. Om man inte har förstått konsekvenserna av till exempel införd och höjd effektskatt vet jag inte vad man har i politiken att göra. Det är politiken som skapar marknadsförutsättningarna. Det är i dagsläget fråga om en konstruerad marknad, som i perioder har subventionerat kraftslag som inte har gjort nytta för totalen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Det hjälper inte att föra in en massa icke-planerbar väderberoende kraft i systemet när det är just planerbar kraft vi behöver. Man har inte ensidigt sett till kärnkraften, utan tvärtom. Målen för tidigare regeringar har varit att straffa ut en pålitlig, långsiktig och fossilfri kraftkälla, som har utgjort grunden för hela elproduktionen i systemet. Man har velat byta ut den mot väderberoende utan att presentera interimslösningar i form av reserv- och balanskraft, och så vidare.
Min summering är att det är sorgligt, men en djup okunskap har fått råda i många år. Det måste bli ett slut på den naiva politiken, och i dag tar vi första steget mot en bättre politik.