Jessica Stegrud (SD) svarade Birger Lahti i en replik om Ny kärnkraft i Sverige i debatten ”Protokoll 2023/24:37 Tisdagen den 28 november” den 28 nov 2023.
Birger LahtiV· i en replikJag tackar ledamoten för frågan och påståendena. Jag hävdar bestämt att billig el gagnar hela nationen Sverige. Det har det gjort i åratal. Vi har haft utbyggnad av vindkraft när priserna låg på 30-40 öre i snitt. I…Fru talman! Jag hör att man är angelägen att debattera - man förväntar sig till och med att det ska begäras replik.
Vi debatterar näringsutskottets betänkande med titeln Ny kärnkraft i Sverige. Jag borde egentligen inte behöva säga vad det handlar om eftersom många redan har sagt det, men det gäller bland annat ändringar i miljöbalken för att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ta bort förbudet mot att fler än tio reaktorer är i drift samtidigt.
Egentligen förstår jag inte varför man över huvud taget driver på för dessa lagändringar. Det är möjligt att bygga kärnkraft i dag, om den nu är så eftertraktad som regeringen och Sverigedemokraterna vill måla upp det som. Det är i dag fullt möjligt att komma med investeringspengar för att bygga en reaktor - var så god, Wallenberg eller någon annan! Men de verkar ju inte stå i kö. Det förvånar mig djupt att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna med alla till buds stående medel försöker få det att se ut som att det är helt riskfritt att investera i kärnkraft.
Det kommer nu signaler om att man av kostnadsskäl stoppar de försök med SMR som har gjorts i Utah i USA. Den motvind som finns vad gäller kommersialiseringen av ny kärnkraft bör nog i stället användas där vind gör bäst nytta, det vill säga för vindkraft. Det står faktiskt investerare på kö för att investera i vindkraft, och de investerar hela tiden.
Att vi skulle ha en borgerlig regering som motarbetar sådant som faktiskt skulle gynna industri, tillväxt och småföretag hade väl få aktörer trott före valet, men det är nu fakta. Att man inte bara är passiv utan aktivt motarbetar sådant som skulle gynna AB Sverige och alla Sveriges medborgare förvånar mig mycket.
Att kommuner säger nej till vindkraftsprojekt är sådant som regeringen utan att göra alltför många knop kunde ha löst genom att ha med ett verktyg i incitamentsutredningen som skulle ha löst otaliga knutar för att få mer produktion på plats. Jag menar givetvis ersättning till kommuner i form av fastighetsskatt eller någonting annat, som produktionsbaserad ersättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Man motarbetar aktivt ett energislag. Det är såklart viktigare att behålla skatterna på riksnivå, för då kan man sänka skatterna för de grupper som man värnar.
Att det till och med pågår en kampanj för att svartmåla den gröna omställningen och misskreditera forskningen leder till att landet dras isär ytterligare när det i stället borde ha blivit lättare att söka samförstånd med tanke på det läge som landet och världen befinner sig i.
I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft på upp till 400 miljarder kronor, vilket har nämnts även i andra anföranden. Orsaken är att investeringar i kärnkraft kännetecknas av höga initiala finansieringskostnader, långa byggtider och en lång driftstid för att återhämta investeringskostnaderna. I Sverige var det dessutom flera decennier sedan ny kärnkraft byggdes, vilket skapar osäkerhet vad gäller nationella krav och hur dessa ska tillämpas.
Till saken hör också att de kärnkraftsprojekt som genomförs i andra länder ofta blir försenade och betydligt dyrare än vad man planerat. Olkiluoto 3 i Finland är till exempel en av de dyraste byggnaderna i hela världen. Av de tio dyraste byggnaderna i världen är sex kärnkraftsreaktorer.
Regeringen konstaterar i sin proposition att "den höga risken försvårar möjligheterna att attrahera finansiering till dessa investeringsprojekt" i början. Ändå har denna regering, trots sitt budskap om teknikneutralitet, landat i att ge kreditgarantier till något som enligt regeringen själv är högriskinvesteringar.
Fru talman! Till dem som har småföretag, bor i hus eller villa eller har någorlunda elförbrukning säger jag bara: Kolla igenom elräkningarna från två år tillbaka i tiden, och börja jämföra dessa med vinterns elräkning! Gör gärna detta i alla fall fram till nästa val. Denna debatt handlar om ny kärnkraft i Sverige, men jag är övertygad om att svenska folket redan har börjat att betala ockerpriser för den samhällsnytta som el till eluttaget där hemma faktiskt ska vara.
Att inte ta striden för att separera exportelen från den inhemska konsumtionen var det första felet. Det har nu lett till att småföretag och konsumenter betalar 60-150 procent mer för el än för tre år sedan. Ingen leverantör kan motivera prisökningen på produktionen. Det handlar bara om en misslyckad prissättningsmodell som vi nu betalar för.
Regeringens uppräkning av skatten kommer att innebära 9,2 procent högre elskatt från nyår. Det stannar dock inte där. Den integrerade elmarknad som Bryssel älskar kommer givetvis återigen att ge oss, som har överproduktion och kablar till kontinenten, en prishöjning när förordningen om nätflöden ska implementeras nästa år. Svenska kraftnät säger att priset kommer att gå upp med 20 procent.
Regeringens svar är att man inte kan göra någonting - det är Svenska kraftnät som ska realisera förordningen.
Räcker det nu? frågar kanske pensionären Folke, som bor i en villa som förbrukar 20 000 kilowattimmar. Jag kan meddela Folke att han inte kommer undan så lätt. Energimarknadsinspektionen föreslår intäktsramar för nätägare för nästa period, alltså 2024-2027, och allt pekar på att en betydande höjning är att vänta. Myndigheten är själv orolig för att nätägarna kommer att överkompenseras på grund av den beräkningsmodell som man måste använda sig av. Nätägarna kommer givetvis att överklaga oavsett vad man kommer fram till, och de vinner oftast.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Hur hamnade vi i det här läget? En samhällsviktig insatsvara som el har blivit en lukrativ bransch. Folke får räkna med en fördubblad kostnad för att hålla huset varmt, och detta bara för att regeringar - oavsett färg - har litat på att marknaden sköter detta bäst.
Fru talman! Låt mig vara tydlig när det gäller förordningar och direktiv som kommer från EU. Jag tycker att vi aktivt ska jobba med att ta fajten med byråkraterna och medlemsstaterna i Bryssel - annars pågår det smygimplementering hela tiden. Givetvis finns det beslut som gynnar klimatet och andra bra saker med bindande regler, men om jag gör överenskommelser med någon och efter tio överenskommelser märker att jag får svartepetter varje gång måste jag naturligtvis göra omtag när det gäller hur jag försöker att göra överenskommelser i fortsättningen.
Fru talman! Max Hjelm skriver i DN att det är dags att bli rädd för Vänsterpartiet när man föreslår ett tak för hur mycket vinst en livsmedelskedja ska kunna göra. Han påminner i samma artikel om Vänsterpartiets förslag på Sverigepriser. Jag vill nog påstå att Max ska vara rädd för andra - liberala - strömningar, som inte verkar ha några begränsningar för hur mycket marknadsgirighet svenskar ska tåla.
En sak måste svenskarna börja ta åt sig. När elpriset stiger och i snitt blir mer än dubbelt så högt som för två år sedan spelar det givetvis ett kraftslag - i detta fall kärnkraft - som är mer än dubbelt så dyrt att producera i händerna. Det är förklaringen till passiviteten från regeringen när det gäller åtgärder som skulle kunna gynna den gröna omställningen och svenska konsumenter.
Fru talman! Jag vet att jag har överskridit talartiden, men jag måste på ett pedagogiskt sätt få berätta vad som är skillnaden mellan mycket billig el - vindkraft i det här systemet - och kärnkraft, som är tre gånger dyrare att producera.
Vi har en vattenhink som illustrerar Svenska kraftnäts transmission för att hålla produktion och konsumtion i balans. De pratar om 50 hertz. Vi tappar vatten i botten som illustrerar konsumtion, och sedan fyller vi på med vatten som illustrerar produktion.
När det börjar bli fullt i hinken börjar vi hälla i en hink bredvid som illustrerar vätgasproduktion. När vi häller i hinken som producerar vätgas kostar det tre enheter att producera vätgasen. Ju mer överproduktion, desto säkrare är det att hinken aldrig kommer att innebära obalans för Svenska kraftnäts del.
Det kostar tio enheter varje gång vi börjar hälla i vätgashinken om det är kärnkraft som står för det.
Då blir frågan: Vad vill den tunga industrin ha? Vill den ha tio enheter för att bekosta vätgasproduktionen, oavsett vad man tycker om den? Och hur möjliggör vi den gröna omställningen i transportsektorn?
Alla säger nu att vätgas är en del av lösningen, men den här regeringen blundar. Precis som Mattias Jonsson sa har regeringen lagt allt i en enda korg. Den korgen är dyr, och detta ligger långt fram i tiden.
Fru talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 8.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Vi får ofta höra från Vänsterpartiet att vindkraften är så otroligt billig och att alla tjänar på den. Vem är den billig för? Är det för skattebetalarna, som behöver stå för infrastrukturen? Är det för rennäringen, som utsätts för problem? Vem tjänar på den? Är det alla politiker som sitter i styrelserummen hos de stora vindkraftsbolagen? Eller är det de utländska ägarna från Kina och Qatar som nyttjar bra skatteregler och allehanda krediter och subventioner? Jag undrar verkligen vem det är som tjänar på den.
Inte är det småföretagen i norr, som får se kompetens och arbetskraft bli mycket dyrare när de stora subventionerade projekten drar åt sig kompetent personal. Dessutom slukar de gigantiska projekten all nytillkommen elproduktion i norr. Det är inte de små och medelstora företagen som tjänar på detta. Jag tror att man måste börja se detta som en helhet.
Det stämmer att den nya finska kärnkraften har varit extremt dyr att bygga. Man måste dock ta med att med det snittpris som har varit de senaste åren kommer kostnaden vara intjänad på sex till tio år, och det kommer på sikt att visa sig vara en otroligt lönsam investering. Jag noterar också att finsk kärnkraft exporteras till Sveriges norra delar, och där behövs den.
Vänsterpartiets vision är 100 procent förnybart senast 2040. Hur ska det gå till?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan och påståendena.
Jag hävdar bestämt att billig el gagnar hela nationen Sverige. Det har det gjort i åratal. Vi har haft utbyggnad av vindkraft när priserna låg på 30-40 öre i snitt. I norra Sverige är vattenkraften störst, och den kombineras med vindkraft. Vattenkraftselen kostar i dag ungefär 5 öre att producera. Ta till dig det! Men i treårsavtal betalar vi i norra Sverige 70-80 öre per kilowattimme. Var finns logiken? Produktionskostnaden har inte gått upp, men vi har en marknad som gör att svenska småföretag går i konkurs. Bagerier och pizzaställen får svindyra elräkningar för att systemet inte funkar.
Om vi ska vänta på en kärnkraft som kommer 2035 kommer ännu fler företag att gå i konkurs. Den gröna omställningen riskeras också. De stora industrierna har ju redan tagit beslut om investeringar. Om vi inte får mer produktion på plats före 2030 riskeras allt detta.
Billig vindkraftsel gagnar hela Sverige. Sverigedemokraterna målar ofta upp att vindkraft har subventionerats med skattemedel. Vindkraften har subventionerats med elcertifikatsystemet, som har gett stora pengar, men det är väldigt lite skattemedel som har gått till ett enskilt kraftslag.
Det kan inte Sverigedemokraterna säga, för de lägger 400 miljarder på kreditgarantier för ett enda kraftslag, som det dröjer 10-15 år innan det är på plats. Samtidigt som ni gör det riskerar ni svenska arbetstillfällen, norra Sveriges tunga industri och den gröna omställningen. Berätta hur klokt det är!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige
Fru talman! Vi är överens om att billig och leveranssäker el har tjänat oss otroligt väl, och det är tillbaka till det tillståndet Sverigedemokraterna strävar.
Det påstås att det är så billigt att producera vindkraft, men återigen, för vem? Man lägger inte in alla kostnader. Det är otroligt höga systemkostnader. Det är otroligt dyrt att täcka upp när det inte blåser, och någon måste göra det. Jag nämnde Markbygden tidigare. Det är ett gigantiskt projekt, där första etappen nu står under rekonstruktion eftersom man enligt avtal tvingas leverera el även när det inte blåser, vilket är logiskt. Men man klarar inte av det. Att producera vindkraft är således inte så billigt som det låter.
Det pratas också mycket om natur och biologisk mångfald. Åk upp och titta på dessa stora projekt! Det är ett stort intrång i landskapet. Det handlar om enorma arealer, och det krävs stora mängder insatsvaror och material, som betong och annat. Vår vackra natur förstörs till ingen nytta för energisystemet i långa loppet.
Återigen: Vindkraft kan ha sin plats i systemet på rätt ställe men inte i så stor skala och inte om den inte har rätt effekt och balanskraft. Detta bortser man dock ständigt från.
Det pratas om vätgas. I dag är vätgasproduktion i stor skala en skrivbordsprodukt som inte hjälper någon. Det är så många om och men och när och kanske hit och dit, och det kommer att kosta enorma summor.
De skattemedel man plöjer ned i en sak kan man inte plöja ned i något annat. Allt handlar om alternativkostnader, och jag anser att Vänsterpartiets politik är fullständigt orealistisk.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för påståenden snarare än frågor.
Ledamoten pratar om vätgas. Man har definitivt kommit lika långt där som man har med SMR-reaktorer, för de är inte heller på gång. Man målar upp ett scenario där dessa skulle vara en lösning, men det är de inte i dag.
Vem är nyttotagare av billig el från vindkraft? Jo, som jag sa är det hela nationen.
Markbygdens första etapp är under rekonstruktion eftersom man har ett avtal, ett PPA, på 40 öre per kilowattimme. Vi har ett misslyckat prissättningssystem där priserna på kontinenten smittar av sig på oss. Man blev tvungen att täcka upp till full produktion till en kostnad av 2 kronor per kilowattimme men måste enligt avtal sälja för 40 öre. Det är klart att det blev problem. Andra bolag har omförhandlat sina avtal, och de har lyckats. Men fortfarande: Investeringarna är på plats, och produktionskostnaden är på 30 öre. Det finns ingen kärnkraft till så låg kostnad.
Jag är övertygad om att ett system med helt förnybar produktion kommer att fungera.
Att man inte ser det som händer nu och som behöver komma på plats, till exempel investeringar i grön omställning, utan bara riktar in sig på något som ligger bortom 2030 går förbi mitt förstånd. Det är dock glädjande att ledamoten Stegrud plötsligt värnar om miljön, samerna och renskötseln.