Linus Lakso (MP) om Ny kärnkraft i Sverige

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Som kristdemokrat är jag glad över att få yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet Ny kärnkraft i Sverige. Jag är också väldigt glad över att stå här i dag och få vara med om en milstolpe i den svenska energipolitiken.

Med energiminister Ebba Busch i fronten har regeringen tagit flera viktiga steg på den bergsklättring som ligger framför oss. Berget som ska bestigas kan beskrivas som att vi ska fördubbla den svenska elproduktionen och att denna produktion ska ha några specifika egenskaper. Den ska vara fossilfri, stabil, leveranssäker och kostnadseffektiv och ha konkurrenskraftiga priser.

Vi ska återupprätta ett världsledande elsystem som ska vara bryggan till en klimatomställning med fortsatt höga ambitioner om att Sverige ska vara ett industriellt välfärdsland.

Kärnkraften ensam är inte en tillräcklig lösning för att klara hela bergsbestigningen, men den är en nödvändig del av klättringen. Med dagens beslut att röja undan taket för antalet reaktorer och att släppa kommunarresten för reaktorerna krattar vi manegen för att få en bättre fungerande elmarknad.

Fru talman! Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar vara ganska ointresserade av att vara med på denna klättring, men jag vill ändå tolka både Socialdemokraterna och Centerpartiet som att de - måhända motvilligt och utan helhjärtad entusiasm - är på väg att följa efter regeringen i insikten att alla goda kraftslag behövs och att kärnkraften är en del i denna energimix.

Men jag får också en känsla av att man från framför allt Socialdemokraterna uttalar sig så här: Jo, det kan väl vara bra med kärnkraft för att den har en roll att fylla, men den är ingen lösning nu, för vi behöver mer el nu och det tar flera år att bygga nya reaktorer. Därför måste vi satsa på det förnybara i dag. Det är det jag hör när jag lyssnar på Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag har ärligt talat väldigt svårt att förstå varför man är tveksam i dag till att fatta beslut om något där ledtiderna kan vara långa. Det är väl snarare tvärtom: Om något tar tid att genomföra är det superviktigt att man sätter igång så fort som möjligt. I dag är en väldigt bra dag att fatta detta viktiga beslut.

Vår regering har verkligen fattat beslut, och jag har försökt fånga vilka beslut det handlar om. Regeringen visar att man inte ligger på latsidan utan att man presenterar en rad olika delar för just energipolitiken och kärnkraften, som har varit lite undanskuffad under ganska många år. Bara under hösten har det kommit några delar. Jag ska försöka räkna upp dem, med risk för att jag kan ha tappat någon eller några. Regeringen har alltså agerat i frågan.

I augusti kom beslutet att utreda ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. I augusti kom även uppdrag om energiförsörjning till totalförsvaret.

I september fick Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra en bedömning av resurstillräckligheten för svensk elförsörjning. I september gick också regeringen fram med ytterligare åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna. Samma månad kom den proposition som vi diskuterar i dag.

I oktober kom ett beviljande av elledning mellan Sverige och Finland, Aurora Line. I samma månad kom flera öronmärkta budgetsatsningar inom energiområdet för att säkra tillväxt och grön omställning. Det handlade även om uppdraget till Svenska kraftnät att analysera civilplikt inom elförsörjningen och reformer i utformningen av EU:s elmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

I november tillsatte regeringen en utredning om ny kärnkraft - ett andra steg. I dag tar vi det första steget. Den 8 november hade vi breda samtal med energibranschen med fokus på kommande vinter. Den 16 november fattade man beslutet om en ny färdplan för ny kärnkraft i Sverige. I november kom också propositionen om Kärnavfallsfondens finansiering av kommuners insatser för slutförvar.

Terminen är inte slut, och allt det jag har räknat upp är saker och ting där regeringen har satt ned foten för att det behövs. Vi ser att vi tidigare har haft en regering som inte har varit där, men de här besluten behövs när situationen ser ut som den gör i dag. Jag tycker att det är goda initiativ från den mest energifyllda regering vi har haft i det här landet på väldigt länge.

Fru talman! Jag yrkar än en gång ett helhjärtat bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).

Fru talman! Tack, Vänsterpartiets Birger Lahti, för frågorna! När det gäller el fram till 2030 eller 2035 och hela den gröna omställning som vi ser ske i norra Sverige är det lite oroande att elen kanske inte kommer att finnas kvar där uppe. De får försöka kompensera södra Sverige för allt det bortfall som finns där nere. Det är en problematik som vi får titta på i backspegeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag vet inte om ledamoten kommer ihåg det, men under förra mandatperioden skickade jag in ett utskottsinitiativ. Okej, jag förstår att det finns partier i Sveriges riksdag som inte vill se kärnkraftens existens framåt. Men kan vi inte se till att i alla fall behålla Ringhals 1 och 2 till dess att det finns något annat på plats? Nej, man ville inte ens diskutera frågan då. Vi som kommer ihåg vet att det inte skilde speciellt många röster inne i den här kammaren när man fattade beslutet om nedläggningen. Man ville alltså inte ta ansvar för den situation som vi såg skulle kunna komma. Det är precis det vi ser just nu.

När det däremot gäller vindkraft till havs behöver vi mer kraftproduktion i södra Sverige. Regeringen har redan fattat dessa beslut. Men framför allt måste vi titta på hur kraftvärmens roll ska kunna stärkas. När vi tittar på hela det behov som finns där nere ser vi att man med ganska små medel kan nå den absolut lägst hängande frukten: att stötta kraftvärmens roll och fjärrvärmens roll i södra Sverige. Då kan också möjligheten öka i norra Sverige.

Tack och lov har Finland byggt en kärnkraftreaktor som står klar. Linan mellan Sverige och Finland är också någonting som kommer.

Jag har i min hand en dagsfärsk text där det står att stålbolag utreder kärnkraft ett stenkast från Haparanda. Det finns möjligheter uppe i norra Sverige, där man inte bara pekar ut kärnkraftens roll. Vi kommer att behöva alla goda fossilfria energislag, men då gäller det att vi också står bakom den energipolitik som förs just nu.

Fru talman! Tack för att den här regeringen inte lägger alla ägg i samma korg! Jag vet inte hur många av mina kollegor som också har försökt förklara det här i talarstolen.

Vi kommer att behöva alla goda energislag framöver. Men framför allt behöver vi inte bara fler terawattimmar. Jag tror att vi kan vara ganska eniga om att det aldrig har producerats så många terawattimmar i Sverige som just nu. Men vi har heller aldrig haft ett elsystem som är så litet som det är just nu. Det kallas effekt.

Någonstans har det gått käpprätt åt skogen när vi har tagit bort sex av tolv reaktorer i södra Sverige. Man kan påstå att några inte fungerar. Varför ska man då investera i dem? Det hade varit bra om man hade fått möjligheten att göra investeringar för att kunna livstidsförlänga dem. Men i dagsläget tror inte jag heller att det mest kostnadseffektiva är att investera i det som redan börjat ställas av. Det tillåts inte heller i lagen. Man kan inte återstarta kärnkraftverk som redan ligger nere.

Det här gör att vi har höga priser. I Energiforsks rapport från 2020 eller 2021 - det var i alla fall pandemi när den kom - tittar man på resultaten av att lägga ned Ringhals 1 och 2. Man ser att det hade betydelse för energipriset. Elpriset hade varit 30-50 procent lägre om reaktorerna hade fått vara kvar. Det är den krassa verkligheten.

Jag tycker att Vänsterpartiet är svaret skyldiga i fråga om varför man får betala högre priser. Men det är ingen hemlighet att vi är beredda att lyfta på alla stenar för att våra medborgare inte ska råka illa ut på grund av den dåligt förda energipolitiken. När det gäller de eventuella skattelättnader som man skulle kunna ta till är vi kristdemokrater ganska redo.

Fru talman! Tack, ledamoten Lakso, för frågorna!

Jag skulle vilja vända mig till Sveriges medborgare. Håller de med om att vi har haft de lägsta priserna? Det har vi haft på papperet, men vad har vi i Sverige haft om man tittar på helheten? Vi har haft väldigt god tillgång till el. Det har varit en hygienfaktor i Sverige. Man har egentligen inte behövt bry sig så mycket om vad det kostar, så för gemene man har det inneburit ett procentuellt enormt påslag mot vad man har varit van vid. Det hoppas jag att vi kan vara överens om, utan att vi blandar in övriga världen i det hela.

Vi vet att Sverige har låga priser, men de har ändå varit otroligt höga. Det är inte ditåt vi ska sträva procentuellt. Vi kristdemokrater strävar inte efter att fortsättningsvis ligga på en nivå där man går på knäna. Det är nämligen inte bara elpriset man har att betala.

I morgon ska till exempel reduktionsplikten debatteras här i kammaren. Varför det? Jo, därför att vi behöver ändra på det som gör att vanliga människor och företag, särskilt småföretagen, inte ens har råd med omställningen. Det är för dyrt att både betala elen och att tanka. Vi behöver hitta en rimlighet i allt detta.

Hur ska vi ta hand om det? Hur ska vi se till att våra företag över huvud taget överlever? Det är den här regeringens ansvar att se till att göra det på bästa sätt. Utan företag skulle vi nämligen inte ha någon välfärd i det här landet.

Vi har ansvar för Sveriges medborgare. Svaret till dem är inte att titta dem i ögonen och säga: "Vi har ändå de lägsta priserna i hela Europa". Här måste vi göra allt vi kan.

Jobben i andra länder får jag återkomma till i min nästa replik.

Fru talman! Det här är en väldigt intressant fråga. Antingen förstår man hur elsystemet fungerar eller så gör man det inte. Vi har tack och lov en energiminister som verkligen förstår det och vad som behövs i elsystemet.

Jag tror att vi måste lägga undan känslorna kring vindkraft, kärnkraft och så vidare, för vi kommer att behöva alla sorter. Ibland kan det vara väldigt bra att ha starka känslor i politiken, men när det gäller ett elsystem måste det ändå vara fysikens lagar som gäller. Vi ska titta på helheten och om vi har motionerat elsystemet tillräckligt väl. Ser vi att det är ganska litet i dagsläget? Ja, det ser vi. Då är det vårt ansvar som politiker. Ska du putta in mer förnybart i det hela måste du ha en baskraft som heter duga. Om vi har mer kärnkraft i systemet kommer vi också att kunna ha mer vindkraft. Men som det ser ut just nu skulle det hela bara kortslutas om vi gör tvärtom.

För att behålla jobben, få tillväxt i Sverige och fortsätta utvecklingen som sker i norra Sverige måste man ha tillgång till el. Där är vi båda överens. Det är inte alltid vi är på den planhalvan, men om några grundläggande saker är vi ändå överens.

Det gäller att tänka igenom när elen behövs som mest och vad man får ut av det hela. Att säga att vindkraften löser alla problem tror jag inte på. Vi måste också titta på andra saker. Kraftvärmen är en sådan sak, vindkraften i vissa delar är en annan. Men då ska den vara där den är välkommen. Vi vill inte rucka på det kommunala vetot, oavsett om det gäller vindkraft, gruvnäring, elledningar eller kärnkraft. Du måste alltid ha kommunerna med dig när du utvecklar den typen av energislag.

Jag tror att den här diskussionen kommer att fortsätta en stund framöver, men att vi värnar företagen är det ingen tvekan om.