Riksflödet
Logga in
Svarade Louise Eklund i en replik ·

Mattias Jonsson (S) om Ny kärnkraft i Sverige

Mattias Jonsson (S) svarade Louise Eklund i en replik om Ny kärnkraft i Sverige i debatten ”Protokoll 2023/24:37 Tisdagen den 28 november” den 28 nov 2023.

Louise EklundL· i en replikLedamoten uppvisar en fantastisk förmåga att vara både för och emot. Man är för ny kärnkraft, fast man är också lite emot. Man är för den nya tekniken - som små modulära reaktorer - fast man är också lite emot. Man är…
Replikskiftet · 16 repliker

Fru talman! Sverige befinner sig i en rejält omfattande nyindustrialisering. För att förverkliga de nya jobben och öka välståndet är det nödvändigt med en bred samhällsinsats. Det handlar om att investera i infrastruktur, bygga nya bostäder, säkerställa fungerande samhällsservice och öka tillgången på fossilfri el till rimliga kostnader.

Elanvändningen förväntas fördubblas till 2045 på grund av den gröna omställningen och nyindustrialiseringen. Det innebär att precis all fossilfri kraft som är möjlig att producera, både nu och i framtiden, självklart måste utnyttjas.

Under oktober besökte några av oss i näringsutskottet Kanada och USA. Vi besökte företag som utvecklar små modulära reaktorer, SMR. Det var oerhört intressanta besök, men efter de besöken var det tydligt att det här inte är något som sker snabbt. Det kommer att ta tid. Jag skulle uppskatta att det tidigast, om allt klaffar, är år 2035 vi kan ha SMR-reaktorer på plats i Sverige. Det är också i linje med den bedömning som jag har förstått att regeringen gör.

Men, fru talman, vi behöver ytterligare cirka 60, kanske 70, terawatttimmar redan till 2030. Kärnkraften är inte lösningen på den utmaningen på kort sikt, oavsett hur mycket vi önskar det. Förstärkningen av elproduktionen behövs nu för att säkra att Sveriges investeringar inte placeras i andra länder.

Förnybar energi är då en reell möjlighet som regeringen och Sverigedemokraterna verkar blunda för när de ger kreditgarantier endast på kärnkraftsområdet som uppgår till hisnande 400 miljarder kronor.

Vi socialdemokrater står bakom kreditgarantierna men då inte enbart för kärnkraft eftersom den kan komma på plats först 2035, utan vi föreslår att de ska vara för alla fossilfria kraftslag så att även målen som är uppsatta till 2030 ska kunna nås.

Vi socialdemokrater anser att kärnkraften kommer att fortsätta vara en viktig del av elsystemet under lång tid framöver. Tillsammans med vattenkraften ger den möjlighet till balansering och stabilitet i ett kraftsystem som alltmer baseras på väderberoende förnybar elproduktion såsom vind- och solkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Vi ser också möjligheter i att förlänga driftstiden för befintliga kärnkraftsreaktorer - förutsatt, naturligtvis, att de kan drivas säkert och att nödvändiga säkerhetsåtgärder genomförs när man investerar i befintliga reaktorer.

Dessutom kan effekthöjningen i befintliga reaktorer vara en värdefull tilläggskälla till kraftsystemet, tror vi.

Utöver detta är vi öppna för att det kan bli aktuellt att bygga nya kärnreaktorer i vårt land. Vi ser dock erfarenheter från andra länder, till exempel Finland, som visar att det både tar lång tid och är väldigt dyrt att konstruera nya konventionella reaktorer.

Därför har frågan om mindre och billigare SMR-reaktorer väckt allt större intresse, och allt fler tittar på vilka möjligheter det finns där. Med detta i åtanke gav den tidigare socialdemokratiska regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera behovet av att utveckla regler eller andra åtgärder som kan påverka möjligheterna att använda både befintlig och ny kärnkraft, inklusive SMR, baserat på både befintlig och ny reaktorteknik.

Fru talman! Jag vill också framföra vårt ställningstagande om den kommunala vetorätten mot etablering av kärntekniska anläggningar runt om i vårt land. Enligt oss fyller denna vetorätt en viktig funktion för att säkerställa demokratisk förankring och det starka stödet från medborgarna för kärnkraften på platser där den i dag är etablerad. Vi anser att den kommunala vetorätten utgör en rimlig avvägning mellan olika intressen. Dessutom har den visat sig vara gynnsam för den svenska kärnkraftsindustrin och kärnsäkerhetsarbetet men också för elförsörjningen.

Fru talman! Jag vill också påminna om att det för närvarande inte finns något förbud mot att bygga ny kärnkraft i Sverige, vilket det ibland låter som i debatten. Vi hade det också i den breda politiska överenskommelsen från 2016. Det finns heller inget beslut om att avveckla svensk kärnkraft till ett visst datum.

Jag beklagar verkligen att Moderaterna och Kristdemokraterna fattade beslutet att överge den breda energipolitiska överenskommelse som fanns på plats. Vi socialdemokrater ser ett stort värde i att ha politisk samsyn över blockgränserna i viktiga frågor som energi, försvar, terrorism och för den delen våra pensioner.

En ny blocköverskridande överenskommelse om energin skulle kunna ge det långsiktiga regelverk som näringslivet efterfrågar och säkra tillgången på fossilfri el till förmån för klimatet, konkurrenskraften och Sveriges framtid som ett välfärdsland.

När det gäller de föreslagna lagändringarna i den aktuella propositionen anser vi att all nödvändig lagstiftning som är kopplad till dessa förslag borde vara på plats innan riksdagen tar ställning till dem. Det är ju faktiskt så, fru talman, att regeringen själv konstaterar att kompletterande utredningar och eventuellt författningsstöd behövs, särskilt när det gäller beredskaps- och planeringszoner. Lagrådet och andra viktiga remissinstanser, inklusive Kammarkollegiet, har också påpekat vikten av kompletteringar innan det blir möjligt att bedöma etableringen av eventuella nya kärnreaktorer.

Mot denna bakgrund verkar det vara ogenomtänkt, onödigt och rent av odugligt av regeringen att forcera fram det aktuella lagförslaget innan flera centrala frågor har klargjorts. Det är huvudskälet till att vi yrkar avslag på förslaget i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Men, fru talman, jag vill också vara tydlig med att vi i grunden ser positivt på vissa delar av det som propositionen tar upp. Det gäller särskilt förslaget att ta bort begränsningen av antalet nya reaktorer som får byggas, som i dag är tio stycken. Det här har vi socialdemokrater också föreslagit. Med tanke på den tekniska utvecklingen finns det starka skäl att överväga att tillåta aktörer att söka tillstånd för att bygga effektmässigt mindre och modulära reaktorer, så kallade SMR, men då där vi redan har kärnkraft i dag. En begränsning av antalet reaktorer försvårar en sådan utveckling. Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag med denna inriktning.

Enligt vår uppfattning har regeringen inte presenterat tillräckligt starka skäl för att avskaffa begränsningen när det gäller var eventuella nya kärnkraftsanläggningar får etableras. Vi stöder därför inte den delen av förslaget i propositionen. Det är ett dåligt förslag, tycker vi. Vi menar att ny kärnkraft lämpligen ska byggas där det redan i dag finns acceptans, kompetens, infrastruktur och system för bränsle- och avfallshantering. Det är precis samma hållning som bland annat Kanada har. De börjar på det sättet.

Avslutningsvis vill jag ställa en fråga: Varför lägger regeringen och Sverigedemokraterna alla ägg i en korg och gör, som vi hör, enbart satsningar på kärnkraft, som är dyrt och tar lång tid att bygga, i stället för att också satsa på kraftslag som snabbt kan komma på plats och är mer kostnadseffektiva? Får vi inte detta på plats - och det brådskar - är det tyvärr troligt att delar av näringslivet i Sverige lägger produktionen i andra länder. Då kommer vi inte i framtiden att behöva så mycket el som anges i förslagen kopplade till den proposition som ligger på bordet i dag. Detta gäller naturligtvis även el i form av ny kärnkraft.

Därför yrkar vi avslag på propositionen och bifall till vår reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Mattias Jonsson har ägnat drygt tio minuter åt att egentligen inte säga någonting mer än att Socialdemokraterna vill ha ett tyskt kraftsystem, trots att tyska experters råd till alla är: Vad ni än gör, bygg inte ett tyskt kraftsystem, för det är smutsigt, klimatvidrigt, dyrt och instabilt. Det är ungefär detta Socialdemokraterna vill göra med det svenska kraftsystemet.

Jag konstaterar att man egentligen inte vill säga någonting om det vi diskuterar i dag, nämligen ny kärnkraft, mer än att man kanske på sin höjd accepterar att Tidöpartierna gör det nödvändiga för Sverige - satsar på att behålla den kärnkraft vi har och satsar på ny kärnkraft.

Jag har två frågor till Mattias Jonsson. Jag ska bara konstatera faktum. År 1999 lades Barsebäck 1 ned, 2005 lades Barsebäck 2 ned, 2014 stoppades Ringhals 5 och 6, 2015 lades Oskarshamn 2 ned, 2017 lades Oskarshamn 1 ned, 2019 lades Ringhals 2 ned och 2020 lades Ringhals 1 ned.

Vad är gemensamt för alla dessa nedläggningar? Jo, de gjordes under socialdemokratiska regeringar. Inte en enda reaktor har någonsin stängts i Sverige under en moderatledd regering.

Mina två frågor är följande: Socialdemokraterna säger att de inte vill ha ny kärnkraft på andra platser än dem där det finns kärnkraft i dag. Vad säger de med detta? Jo, att Skåne och elområde 4 inte ska ha någon planerbar elproduktion över huvud taget i framtiden. Hur ska Skåne och den landsdelen klara sig? Och hur ska deras industri klara sig med den inställningen från Socialdemokraterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Jag blir häpen när jag hör Mats Green i denna debatt. Han ägnar en stor del av detta replikskifte åt historia. Det är känt för precis varenda en vilka reaktorer vi har haft, vilka som har stängts och vilka skälen bakom var. Han vill ägna denna debatt åt att komma så långt som möjligt från det som är här och nu. Det handlar om tillbakablickar och om det som ska komma efter 2035 och 2045. Men vi har en realitet här och nu, och här har inte regeringen, Mats Green eller Sverigedemokraterna några som helst svar. Han lägger alla ägg i samma korg.

Jag är på djupet otroligt oroad och bekymrad över att man inte ser de möjligheter som finns i den gröna omställningen. Jag är oerhört bekymrad över att man inte lyssnar på vad näringslivet säger om vad som behöver komma på plats. Jag är oerhört bekymrad över att man inte tar de havsvindkraftsansökningar motsvarande cirka 90 terawattimmar som ligger på regeringens bord på allvar och fattar de beslut som behövs för att öka svensk elproduktion. I stället fastnar man i historiebeskrivningar och i något som ligger längre fram än det behov som finns här och nu.

Självklart ser vi att den kärnkraft vi har i dag behövs under väldigt lång tid framöver. Vi ser att det kan finnas möjlighet att förlänga livstiden för de reaktorer som finns. Det finns också studier som tyder på att SMR-reaktorer kan vara en otroligt intressant väg att gå, vilket vi också pekar på. Men hur mycket vi än skulle vilja det löser de inte problemet till 2030.

Det är därför replikskiftet går som det gör just nu. Det handlar om tiden bortom 2035, eller så är det historiebeskrivning. Man har inga lösningar här och nu.

(Applåder)

Fru talman! Mattias Jonsson vill inte att vi ska stå här och prata om historien. Vad han då säger är: Plåga mig inte med mer faktakunskaper, för det klarar jag inte av! Det är med anledning av att vi har avvecklat sex av tolv fullt fungerande reaktorer i Sverige som vi nu sitter i skiten. Ursäkta ordvalet, fru talman, men det är vad vi gör energimässigt i Sverige. Det är därför den här regeringen behöver driva igenom fler beslut om ny energi på åtta månader än ni klarade under åtta år.

När det gäller havsbaserad vindkraft, som Mattias Jonsson pratade om, har vi gett klartecken till fler havsbaserade vindkraftsparker under åtta månader än ni mäktade med under åtta år. Detta är sanningen.

Sedan får jag inget svar från Mattias Jonsson i den stora frågan. Man säger att vi inte ska bygga mer kärnkraft på platser där vi inte har kärnkraft i dag. Då säger man alltså att Skåne och övriga delar av Sverige i elområde 4 inte någonsin ska ha någon planerbar elproduktion över huvud taget. Det är ungefär samma sak som att säga att vi inte ska ha en enda industri i Skåne, Blekinge och stora delar av Småland, inklusive den extremt produktiva Gnosjöregionen, som jag har förmånen att få representera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Detta är alltså en kärnkraftsdebatt, och Mattias Jonsson säger att vi måste prata om framtiden. Det är det vi gör, och det är det förslaget om ny kärnkraft i Sverige handlar om.

Jag vill alltså fortfarande ha svar på frågan, fru talman. Varför vill Socialdemokraterna inte ha någon planerbar elproduktion i södra Sverige?

Jag vill också ha svar på hur Socialdemokraterna ställer sig till Miljöpartiets nya språkrör Daniel Helldéns ultimatum om att det inte ska bli någon ny kärnkraft i Sverige och att Miljöpartiet aldrig kommer att acceptera ny kärnkraft i Sverige om man skulle regeringssamverka med Socialdemokraterna. Gäller Daniel Helldéns ultimatum, eller gäller det som Mattias Jonsson försökte framställa här i dag?

Fru talman! Påståendet att vi inte vill höra historia upprepas, men det är klart att vi kan prata historia. Hur såg det ut 2016? Vi slöt energiöverenskommelsen, och Mats Green med partikamrater blåste ballonger och sa att detta räddar svensk kärnkraft. Det var precis det de sa. De var otroligt stolta över den överenskommelsen.

Vi hade också, som svar på den sista frågan, Miljöpartiet med på den energiöverenskommelsen, som skulle rädda svensk kärnkraft, som Moderaterna uttryckte saken. Jag är inte ett dugg orolig för att det inte ska gå att hitta nya energiöverenskommelser, säkerligen med borgerliga partier och med Miljöpartiet, som tar sikte på både kort och lång sikt.

Men återigen - vi har en situation i dag med rejäla överskott i energiproduktionen. Vi ser att vi har enorma behov till 2030. Ta bara Västra Götaland, där - enligt vad näringslivet säger när man pratar med dem - beslut som redan fattats i styrelserummen innebär att vi behöver öka elproduktionen med någonstans mellan 15 och 17 terawattimmar till 2030. Det är här svaren inte finns. Det enda man gör från borgerligt håll är att lägga alla ägg i en korg, satsa på något som kommer längre fram och blunda för verkligheten här och nu. Det gör mig otroligt bekymrad.

Jag skulle gärna vilja se att Moderaterna och de andra borgerliga, för den delen, öppnar för breda energiöverenskommelser, löser frågan på kort sikt och hittar lösningar för utbyggnad av kärnkraft på lång sikt men inte att man på det här sättet lägger fram en proposition som på kort sikt kommer att få konsekvenser som vi kommer att få lida av under väldigt lång tid framöver.

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag märker att Socialdemokraterna ändå har kommit lite mer till sans och välkomnar kärnkraften. Det är något annat än vad vi tidigare har kunnat höra. Det minns jag som en gång i tiden var med i de olika diskussionerna inför energiöverenskommelsen.

Jag tycker att det är sunt. Det är bra för Sverige att vi har flyttat fokus i debatten och att vi kan lägga känslorna lite grann åt sidan och titta på fysikens lagar och se hur ett kraftsystem behöver byggas för att stå robust och stabilt.

Jag tycker dock inte att jag fick höra något svar på den fråga som min kollega Mats ställde nyss, alltså vilken sida Socialdemokraterna tänker ställa sig på när Miljöpartiet målar upp den röda linjen att det aldrig kan bli tal om ny kärnkraft om de ska sitta med i en regering. Min fråga är därför: Var har vi Socialdemokraterna i just den här frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kan vi lita på att ert parti har Sveriges bästa för ögonen och kommer att jobba för att det svenska elsystemet ska ha de egenskaper som den här regeringen vill ha? Eller kommer man att välja den kortsiktiga maktpolitiska lösningen och välja Miljöpartiet framför sunt förnuft - om man någon gång i framtiden skulle få chansen, vill säga?

Vi kristdemokrater har förstås ambitionen att fortsätta regera i många år till med tanke på det elsystem som vi har och de kraftfulla åtgärder som behövs. Det skulle dock vara en viktig varudeklaration för Sveriges invånare och framför allt för näringslivet att få veta vad olika partier har för långsiktiga visioner. Kan näringslivet i Sverige få ett besked från Socialdemokraterna om att kärnkraften är här för att stanna?

Fru talman! Kristdemokraterna har ett ansvar. De har ett ansvar för att de lämnade energiöverenskommelsen, där även Miljöpartiet var med. Den överenskommelsen förbjöd inte ny kärnkraft. Det var Kristdemokraterna och Moderaterna som drog sig ur den och försatte Sverige i en tuffare situation.

Vi talar om näringslivet. Näringslivet efterfrågar svar här och nu. Jag har upprepat det några gånger. Det krävs alltså åtgärder på kort sikt, fram till 2030, och det är akut att få beslut på plats. Det som regeringspartierna och Sverigedemokraterna ägnar sig åt är att enbart ha fokus på lång sikt. Det är djupt oroande, och Kristdemokraterna borde också fundera igenom på vilket sätt de ska lösa det och på vilket sätt de kan ge svar till näringslivet på kort sikt.

Vi socialdemokrater har inte sagt nej till ny kärnkraft tidigare. Vi sa det inte i energiöverenskommelsen. Vi säger inte nej till ny kärnkraft nu heller. Men ny kärnkraft löser inte frågan på kort sikt.

När det gäller de 400 miljarder som går enbart till kärnkraft finns det ju en skillnad mellan kristdemokrater och socialdemokrater. Vi menar att kreditgarantierna bör gå till alla fossilfria kraftslag för att driva på så att man både når målet till 2030 och också möjliggör kärnkraftsutbyggnad på längre sikt. Man kan nästan känna att Kristdemokraterna har hamnat i någon typ av kärnkraftssocialism här.

Fru talman! Tack, ledamoten, för det icke-svar som jag fick angående Socialdemokraternas hållning till ett eventuellt samarbete över partigränserna och en tydlig linje om kärnkraftens vara eller icke-vara.

Men om vi ändå ska prata om energiöverenskommelsen finns det faktiskt en rad olika anledningar som har gjort att man lämnat den. Det handlar om att ha modiga politiker som vågar stå upp för ett elsystem som ska fungera och vara stabilt och robust. Vi såg att vi fick en överenskommelse som inte skulle funka. På punkt efter punkt monterade man ned elsystemet.

I överenskommelsen stod en rad olika saker, bland annat att det skulle vara max tio reaktorer på befintliga anläggningar, men inte i ett enda scenario som Energimyndigheten presenterade fanns kärnkraften med. Man tog bara fram sådant som handlade om det ena målet, nämligen 100 procent förnybart. Att man då som regeringsparti inte är tydligt i sina myndighetsuppdrag är ganska ologiskt om man nu har en överenskommelse. Dessutom slår man undan benen för kraftvärmens roll, trots att det står uttryckligen att man ska värna den rollen, och det är också en av de energikällor där vi kortsiktigt skulle kunna öka i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Att som Socialdemokraterna åttadubblera skatten, så att man hade tre månader på sig att ställa om, är inte att hålla sig till en överenskommelse. Och när man på punkt efter punkt inte höll överenskommelsen, varför ska vi då sitta kvar i denna överenskommelse och stå upp för något som inte har hållits? Detta handlar om vad Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden, och det får de stå till svars för just nu.

Vi har börjat städa, men vi har knappt kommit till hallen.

(Applåder)

Fru talman! Den hallen sträcker sig ju fram till 2035, och vi behöver öppna några dörrar i hallen fram till dess.

Från Socialdemokraterna har vi gång på gång framhållit att vi vill ha en bred energiöverenskommelse. Vi kan komma vilken dag i veckan som helst till samtal för att nå en bred energiöverenskommelse. Vi tror att det är otroligt viktigt för vårt land. Det säger jag som svar på frågan. Jag utvecklade också svaret till Mats Green tidigare när det gällde Miljöpartiet: Vi hade en gemensam överenskommelse.

Sedan kan man naturligtvis i efterhand ha synpunkter på vad som fanns med och inte, och man kan i så fall förhandla om det. Men Kristdemokraterna satte ändå sin signatur under överenskommelsen och stod upp för den och för att den skulle vara bra för svensk kraftproduktion.

Vi ser gärna en utbyggnad av kärnkraft, men då på befintliga anläggningar där det finns kärnkraft i dag. Vi säger att vi kan lyfta taket för antalet reaktorer på max tio, vilket vi också har föreslagit. Vi säger nej till en fri etablering av kärnkraftsreaktorer runt om i vårt land, precis som jag sa i mitt anförande. Ett skäl som inte nämndes är att det säkerhetspolitiska läget kan försvåra utbyggnaden. Jag tror att det är rätt att börja så.

Jag tror att Kanada har landat i en klok slutsats, nämligen att börja bygga SMR vid befintliga anläggningar. Det är ungefär den vägen vi behöver gå. Men vi får inte missa målet till 2030, då det redan finns investeringsbeslut i många företag. Exempelvis går Volvo in och investerar 5 procent i Västvind. De pekar på att det är otroligt viktigt för deras verksamhet att havsvindkraften byggs ut. Vi klarar inte att nå målen om vi bara lutar oss mot kärnkraft - vi måste också bygga ut havsvindkraften på kort sikt. Annars riskerar vi att verksamheter lämnar landet.

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag måste återkomma lite till mantrat om affärsmässighet. Jag tänkte börja med detta med att lägga ned kärnkraft på affärsmässiga grunder, som ledamoten talade om flera gånger i sitt anförande.

Låt mig citera: "Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav." Detta skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen med Socialdemokraterna 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag kan också säga att effektskatten, som infördes år 2000, har höjts vid tre tillfällen under Socialdemokraternas tid vid makten. Som mest utgjorde den ungefär en tredjedel av driftskostnaden för kärnkraftsel.

Miljöpartiet har vidare uttryckt följande: "Vi ska säkerställa att det stängs kärnkraftsreaktorer under den här mandatperioden. Det kommer också att bli så."

Ni har säkert hört detta till leda, men jag har själv suttit som investeringscontroller, bland annat med kärnkraftskalkyler. Jag vet vad de politiska besluten har gjort med den så kallade affärsmässigheten. Att Socialdemokraterna inte vill prata historia är fullt förståeligt, för det är socialdemokratisk politik som har lett fram till den svåra situationen i södra Sverige, där det numera inte finns tillräckligt med planerbar kraft.

Ledamoten frågar efter en interimslösning, som naturligtvis måste finnas, men jag vill ha svar på frågan: Vilken reservkraft tänker sig Socialdemokraterna i södra Sverige? Vindkraft är inte lösningen på de effektproblem som är ständigt återkommande.

Fru talman! Det som Jessica Stegrud pratar om vad gäller effektskatten är helt korrekt. Den största höjningen gjordes under Fredrik Reinfeldts tid. Sedan var det återigen en energiöverenskommelse, där man kom överens om att plocka ned den skatten. Det gjordes för att skapa bättre förutsättningar. Även avfallsfonden för kärnkraften justerades vid samma tid, vilket också skapade bättre förutsättningar för kärnkraften.

Men det är återigen så att det inte går att komma runt den här situationen - vi behöver mer energi här och nu och på kort sikt. Då tycker jag att man måste klara av att ha två saker i huvudet samtidigt. Det handlar om att på det långsiktiga planet utveckla och låta investeringar ske vad gäller kärnkraft på befintliga platser, men det handlar också om att kunna bygga ut all fossilfri energi som det är möjligt att göra här och nu, så att vi också når målet till 2030 och så att vi möter de ökade behoven i den gröna omställningen. Och det är där som inte svaren finns.

Vi är kanske inte jättelångt ifrån varandra vad gäller det långsiktiga, för de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna ser att kärnkraften är en möjlighet när det gäller att nå målen om att fördubbla elproduktionen fram till 2045. Men när det gäller det kortsiktiga finns det inga svar från borgerligt håll, medan vi har fokus på detta bland annat i fråga om krediterna. Lås dem inte enbart för kärnkraft, utan ha öppet för alla fossilfria kraftslag, så att vi kan nå målet 2030!

Fru talman! Det går inte att få ett svar. Vilken typ av planerbar kraft vill Socialdemokraterna se i södra Sverige? Volatil och väderberoende vindkraft är inte lösningen på vare sig kort eller lång sikt för södra Sverige. Detta är rent tekniska frågor, och Socialdemokraterna ger inget svar.

Sedan är jag ändå fascinerad över den enorma vurmen för havsbaserad vindkraft. Vi ser till exempel hur fiskerinäringen på västkusten fullständigt kommer att gå under om dessa projekt rullas ut i full skala. Man slår undan kulturnäringar och fiskerinäringar. Det ställer till med miljöproblem. Det sänker fastighetsvärden. Men framför allt hjälper det inte energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man brukar säga: Vindkraften kan ha sin plats i systemet, men då måste man vara väldigt noga med balans- och reservkraft. Och där har Socialdemokraterna inget som helst svar.

Jag noterar i och för sig att ledamoten nu åtminstone erkänner att effektskatten haft betydelse för kärnkraftskalkylerna. Det är således politiken som påverkar de affärsmässiga besluten.

Det talas mycket om att vindkraften skulle vara otroligt snabb och lönsam. Som nämnts tidigare här har inte Socialdemokraterna lyckats säga ja till särskilt mycket vindkraftsproduktion under sin senaste regeringsperiod. Vi ser också hur projekt efter projekt nu faller i lönsamhet. Ett av de största projekten i världen finns i Markbygden i norra Sverige. När det gäller etapp 1 där står man nu inför rekonstruktion och har skulder på 6 miljarder. Det är inte snabbt, miljövänligt eller billigt.

Jag ber återigen Socialdemokraterna att besvara frågan: Var ska reserv och balanskraften komma ifrån?

Fru talman! Det är ett nytt besked i kammaren i dag från Jessica Stegrud. När jag har lyssnat på Sverigedemokraterna har jag i alla fall hört uttalanden om att befintlig vindkraft gärna får rivas. Vi ska inte satsa på vindkraft. I denna debatt i dag säger Jessica Stegrud att vind kan vara ett alternativ. Det är ändå ett steg framåt, må jag säga.

Sedan stämmer det inte att fiskerinäringen går under av havsvindkraften. Det är propagandauttalanden som är ganska allvarliga. Vi behöver ha mer havsvindkraft. Vi har en park utanför Öckerö, där det skulle kunna byggas. Det skulle ge fyra terawattimmar. Näringslivet går in och investerar i detta, för man ser behovet här och nu.

Det finns, återigen, något som skiljer oss. Vi har båda, tror jag, en syn på kärnkraft som en möjlighet framåt. Vi får till oss att vi inte löser effekten på kort sikt. Problemet är att Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna inte har någon lösning över huvud taget på kort sikt. Vi har lösningar med alla typer av fossilfri energi, som behöver komma på plats. Vi öppnar också för kreditgarantier där för att vi ska få upp volymen i energiproduktionen, så att vi klarar den gröna omställningen och så att vi behåller jobb och får andra investeringar hit till vårt land. De svaren saknar Sverigedemokraterna och regeringspartierna.

Fru talman! Ledamoten uppvisar en fantastisk förmåga att vara både för och emot. Man är för ny kärnkraft, fast man är också lite emot. Man är för den nya tekniken - som små modulära reaktorer - fast man är också lite emot. Man är för att Sverige ska ha ny kärnkraft, men man är inte riktigt villig att bidra till det.

Kan man tydligare säga att man är helt bekväm med att sitta i baksätet och låta andra ta ut riktningen och köra? Vad vill Socialdemokraterna med energipolitiken? Det får ledamoten gärna svara på.

Nu tror jag att vi är inne på det tredje replikskiftet på samma tema. Varifrån tänker sig ledamoten och Socialdemokraterna att södra Sverige ska få sin el framöver, när Skåne inte längre får ha mer kärnkraft? Hur ska vi klara det? Ledamoten får gärna - det är tredje gången gillt - återkomma med ett mer konkret svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Redan under den socialdemokratiska regeringsperioden gav vi uppdrag till en utredning om ny kärnkraft - det var också kopplat till små modulära reaktorer. Jag tycker att Socialdemokraternas energipolitik är glasklar. Vi satsar på all fossilfri energiproduktion. Vi har satt upp ett mål till 2030. Det saknas från de borgerliga partierna. Finns det investeringsvilja för kärnkraften ser vi socialdemokrater att det är möjligt. Vi socialdemokrater säger inte nej till kreditgarantier, men det ska inte gälla bara ett kraftslag.

Det förvånar mig att företrädare för borgerliga partier gång på gång säger att det ska vara teknikneutralitet men samtidigt låser sig till ett enda kraftslag. Vad vi behöver göra är att bygga ut all fossilfri energiproduktion, så att vi även når målen på kort sikt.

Där finns det inga svar, och det gäller även för södra Sverige. Det finns ett antal ansökningar om havsvindkraftsparker för att förse också södra Sverige med mer elproduktion. När kommer de besluten att fattas? Den frågan ställer jag tillbaka till Liberalernas företrädare i talarstolen.

Fru talman! Som har nämnts här tidigare har denna regering på åtta månader klubbat igenom fler vindkraftsparker till havs än vad Socialdemokraterna gjorde på åtta år, så jag tror att vi kan diska av den frågan.

Däremot är jag förundrad. Vad är ert svar till näringslivet i Skåne? Vad är ert svar till Pågen i Malmö, till Lindab och till Polykemi, som i ett antal år har kämpat för att få tillräckligt med el för att kunna expandera och skapa fler arbetstillfällen i södra Sverige, i Skåne? Varför kan vi inte få ett svar? Vilken är den långsiktiga planen i Socialdemokraternas energivision för södra Sverige och för Skåne specifikt? Vi återkommer hela tiden till den frågan. Var ska effekten komma ifrån?

Fru talman! Oavsett hur mycket man önskar och om det snart är jul går det inte att få till det som efterfrågas från de borgerliga partierna - kärnkraft på kort sikt. Det finns inte ett enda svar på detta, utan man blickar fram mot 2035-2040. Vi öppnar också för detta med att bygga mer kärnkraft. Vi har aldrig sagt nej till ny kärnkraft, men vi missar målet till 2030. Vad händer mellan 2030 och 2035?

Vi i detta land riskerar att gå miste om tusentals arbetstillfällen, för man löser något som ligger framåt 2045 men inte det behov som finns här och nu. Vi kan ha önsketänkanden. Så här inför jul kan vi skicka önskningar om att få kärnkraften på plats tidigare, men det är helt omöjligt. Även regeringen konstaterar att det kan ske tidigast 2035. Det kan vi ha önsketänkande om, men det är en realitet.

Jag har väldigt svårt att begripa hur det kan vara så svårt att ta in den verklighet som vi befinner oss i just nu och som innebär att vi behöver öka elproduktionen. Och då är det annan fossilfri kraft som måste till här och nu. Sedan får man gärna blicka mot kärnkraft efter 2035.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.