Herr talman! Tack, det gör jag mer än gärna!

Det är både en korrekt och en helt felaktig beskrivning som Socialdemokraterna ger i den här frågan. Det är helt korrekt att det var många som reagerade på uppgifterna att det kunde ha förekommit oegentligheter inom ramen för internationell adoption - alldeles riktigt.

Jag noterar att dåvarande socialministern ville ha en utredning. Jag noterar också att jag själv krävde en utredning, en vitbok, där man granskar vad som har förekommit med den information vi har i dag som man inte hade tidigare, för att undersöka om det finns skäl att ändra svensk lagstiftning.

Det är inte alla som kan alla detaljer i den här frågan, men de som kan detaljerna vet att vi har en myndighet i Sverige som reglerar med vilka länder och på vilket sätt som Sverige får bedriva internationell adoption. Denna myndighet utfärdar regler till adoptionsorganisationerna, och myndigheten i sin tur lyder under den lagstiftningen.

Jag tycker att man ska ha en ständigt pågående process. Det finns ingenting som är lika viktigt som total öppenhet i dessa frågor. Därför ska varje larmsignal tas på allvar.

Det är lika uppenbart att vi arbetar med länder som rätt ofta har relativt komplicerade situationer inrikes. De allra flesta länder som har svenskt välstånd och normal demokrati behöver inte ha några barnhem över huvud taget, än mindre internationell adoption. Man ska alltså vara ödmjuk inför den situation som barnen har i de länder där det här förekommer, men det kan aldrig vara en ursäkt för att se mellan fingrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Alltså landar jag i samma slutsats som Lena Hallengren gjorde som socialminister. Man ska ha total transparens, och man ska undersöka sakerna. En ny vitbok kan ge skäl till att undersöka om Sverige nu ska ändra lagstiftningen.

(Applåder)

Herr talman! Det hände några gånger under de år för nästan 20 år sedan som jag var ordförande för Adoptionscentrum, som alltså är en ideell organisation som arbetar med adoptioner under den lagstiftning och under den myndighet jag nämnde, att det kom signaler om att någonting hade varit fel någonstans.

Chile var ganska uppmärksammat. Varje gång detta hände tittade vi på om det fanns något i våra system eller i våra kontakter som antydde att vi kunde ha gjort något fel. Det fanns det inte då. Fanns det någonting som skedde i Chile, i en chilensk inrikessituation, som vi inte kunde veta om? Det kan inte uteslutas, men det kunde inte heller krävas att Sverige skulle veta om de sakerna.

Men ytterst är detta inte en fråga för en enskild ideell organisation. Finns det skäl för Sverige att avsluta adoptionssamarbetet är det ju myndigheten som måste fatta ett sådant beslut. Om myndigheten hade gjort det hade allt samarbete avslutats omedelbart.

Herr talman! Det är precis som Jimmie Åkesson säger: Vi har förhandlat fram ett antal lösningar som vi tycker är väl avvägda.

Låt mig börja med att säga att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Att ställa om den svenska fordonsflottan till elektrifierat är en viktig del av den svenska klimatpolitiken. Elektrifieringen pågår med full kraft just nu. Allt som gör den ännu snabbare är bättre.

Jag skulle tro att laddinfrastruktur runt om i landet kommer att vara det enskilt starkaste incitamentet för detta, utöver att ha en stabil energiförsörjning till rimliga priser som gör att man kan ladda sin bil på ett anständigt sätt.

Det andra är att vi måste låta människor kunna ta sig fram, åka till jobbet, åka till träningen med barn och leva sitt liv. Alla delar av landet har inte omedelbar tillgång till Stockholms tunnelbana - för att säga det som vi båda vet om.

Allt detta tycker jag är viktigt att ha med sig. Vi måste alltså både göra allt vi kan för att öka elektrifieringen och samtidigt se till att svenska hushåll och svenska företag klarar av detta.

Det vi nu gör är som sagt att sänka priset vid pump med 1 krona jämfört med hur det skulle ha blivit utan förändringar. Med EU:s miniminivå på reduktionsplikten kommer vi att sänka det ytterligare.

Det fanns två viktiga skäl till att göra detta först 2024. Det ena är att detta ofta är ganska stora upphandlingar som görs lång tid i förväg. Många av de bolag som i dag säljer bensin och diesel är redan uppbokade med detta. Det hade alltså inte lett till några stora prissänkningar om man hade gjort detta tidigare. Den 1 januari 2024 är vår bedömning av den bästa tidpunkt som går att nå. Det andra är att vi väntar på att se vad EU:s nya miniminivå blir, så att vi får en harmoniserad nivå runt om i Europa där vi inte har sneda konkurrenssituationer mellan olika länder. Det är de två huvudsakliga skälen.

Hade det gått att göra snabbare så inte mig emot. Jag ska inte utesluta varje sådan möjlighet, men jag tror att det realistiska är det som står i budgeten, nämligen att den 1 januari 2024 är tidpunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nej, jag vågar inte gissa. Jag vågar däremot gissa att det blir ganska tuffa förhandlingar. Det brukar vara det när olika länder med lite olika förutsättningar ska diskutera ihop sig. Det är samma sak med gaspriserna i Europa just nu.

Det här är väldigt känsliga frågor, på goda grunder. Jag tror att de flesta länder inser att vi har ett tufft läge på två sätt. Vi har ett tufft läge i klimatpolitiken, där vi så fort som möjligt ska ställa om till elektrifierat. Vi har också ett mycket tufft läge i hushållsekonomin och måste ha respekt för att enskilda människor drabbas hårt av detta. Det man har kvar i slutet av månaden kan inte bara vara de pengar som blir kvar efter mycket höga bensinräkningar.

Jag vågar inte gissa var detta kommer att landa. Däremot vågar jag säga att med de alternativ vi nu ser i de andra budgetarna blir skillnaden väldigt tydlig mot dem som inte sänker priset vid pump över huvud taget och dem som fortsätter ökningen av reduktionsplikten, vilket skulle leda till mycket högre kostnader de kommande åren för svenska konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Låt mig först ta fasta på det vi uppenbarligen tycker lika om, nämligen att vi står inför en mycket tuff ekonomisk tid. Allting talar för det. Vi kanske också tycker lika om att det var rätt länge sedan vi hade ett lika tufft ekonomiskt läge. Man får nog backa tillbaka till 70- och 80-talens vanskötsel som ledde fram till 90-talets reformer - de mycket fullvuxna minns den tidens stagflation, alltså stagnerad ekonomi och hög inflation samtidigt - och de lärdomar vi då drog.

På den tiden drog våra partier olika slutsatser. Ni ville i huvudsak fortsätta den gamla politiken; vi och Socialdemokraterna ville lägga om politiken för att få mer stadga i svensk ekonomi. Men det var då, det.

Jag håller med om att vi står inför en mycket tuff ekonomisk situation. I regeringen har vi bestämt oss för att det kräver en mycket ansvarsfull ekonomisk politik. Att inte elda på inflationen är kanske det enskilt viktigaste som regeringen nu har att göra. Eldar man på inflationen kommer vi tillbaka till det vi hade på 70- och 80-talen, och dit vill vi inte komma.

Det vi inte tycker lika om är uppenbarligen att detta att inte nu höja skatten skulle betyda att man sänker skatten. Det förstår jag inte. Vi har ett antal system i Sverige som bygger på inflationsbedömningar och inflationssiffror. Därför justerar man dem, i det här fallet så att inte fler människor med automatik ska anses vara höginkomsttagare, få betala statlig inkomstskatt och få högre skatt. De reglerna lade vi fast för många år sedan, och dem står vi fast vid. När vi då har högre inflation än tidigare betyder det alltså inte att vi vill att många ska betala mer skatt än de annars skulle ha gjort, i ett läge där många redan har begränsade resurser.

Om jag förstått saken rätt tänker ni precis tvärtom, att det nu är läge att höja skatten för helt vanliga människor som barnmorskor och poliser. Det tycker inte vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag förstår inte varför Nooshi Dadgostar lägger ord i min mun som jag inte har sagt. Det är klart att jag har makt att påverka Sveriges budget. Det sa jag ingenting om. Jag sa att jag, i ett tufft ekonomiskt läge för svenska hushåll, inte vill höja skatten och göra det ännu svårare att vara svensk. Jag vill inte nu gå in och höja skatten för många människor.

Om man nu bestämmer sig för att ändra lagstiftningen, som ni vill, frångå det gamla regelverket och höja skatten för 1 miljon människor som i dag betalar statlig inkomstskatt är det ett stort avsteg från den rimligt förutsebara och stabila skattepolitik vi har haft, där vi har kunnat ha olika uppfattning om hur högt skattetrycket ska vara men varit överens om spelreglerna.

Det jag sa var att jag är rädd för att komma tillbaka till 70- och 80-talens läge med permanent hög inflation, urholkad hushållsekonomi och vanskötta offentliga finanser. Det tänker jag inte medverka till.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig även här ta fasta på något som vi kanske är överens om. Ja, det är ett paradigmskifte. Vi lägger om den svenska energi- och klimatpolitiken, från vad vi bedömer som åtta förlorade år. Tänk om vi i dag hade haft massiva mängder av fossilfri svensk ren energi som hade påskyndat elektrifieringen. Tänk om vi inte hade haft åtta år då det inte har gjorts någonting åt vår tids riktigt stora klimatomställning: elektrifieringen. Där lägger vi om politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi gör det på ett symboliskt plan. Vi lägger ihop energipolitiken och klimatpolitiken i ett gemensamt departement, precis som i exempelvis Tyskland, så att den ena handen vet vad den andra handen gör. Det är ett sätt.

Det andra är att vi inte lägger alla ägg i samma korg. Vi inriktar inte svensk politik enbart på reduktionsplikten. Om man gör det tycker jag att man ska vara ärlig. Om det är det enda verktyg man har ska man säga: Vi ska göra det så dyrt för svenska bilister att ingen ska ha råd att köra bil och höjer priset med 5 eller 10 kronor per liter. Om man gör det ännu mer kommer ännu färre att ha råd att köra bil. Om det är det man menar tycker jag att man ska säga det. Vi menar inte det. Vi menar att det är ett av många verktyg. Det kan inte vara det enda verktyget i en tid då vi dessutom har väldigt ont om biobränsle.

Vår huvudstrategi kommer att vara att snabba på elektrifieringen av fordonsflottan i Sverige. Det är det enskilt viktigaste. Det andra viktiga är att se till att industrier kan elektrifiera med ny teknik och rätt sorters stöd. Då krävs det stora mängder ren elproduktion i Sverige.

Man måste se sammanhangen, inte bryta ut enskilda delar där Sverige inte kan vara ett föredöme för resten av världen. Det är lika många forskare som har påpekat det som de som har påpekat att det symboliskt är fel väg att gå. Jag tar mindre fasta på symbolik och mer på effektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag tror att det står i klimatlagen att man ska komma tillbaka med en klimatplan året efter. Det kommer vi naturligtvis att göra och beskriva precis hur vår konkreta plan ser ut.

Jag är inte lika stolt över att Sverige de senaste åren har lagt ned fyra fullt fungerande kärnkraftsreaktorer och stoppat byggnationen av två nya. Hade vi låtit bli att göra det hade Sverige varit mycket bättre rustat för det som alla säger sig vilja ha nu: en snabb elektrifiering.

Om man inte har svar på hur man ska lösa energifrågan har man inte svar på hur man ska lösa klimatfrågan. Klimatfrågan börjar och slutar i energiproduktionen. Fråga de länder som nu är desperat beroende av antingen rysk olja och gas eller som har lagt ned sin kärnkraft och hoppas att det finns annan energi tillgänglig men upptäcker att det inte finns. De klarar inte detta.

Jag är inte alls orolig för Sveriges rykte. Sverige har ett gott rykte som en ambitiös klimatnation, och det ryktet kommer vi att ha kvar genom mer snabb elektrifiering av vårt samhälle.

(Applåder)

Herr talman! Först och främst har Sverige uppmanat alla parter till återhållsamhet, till lugn och till att se till att civila och civila objekt inte ska utsättas för militär fara. Allt det har vi påpekat. Det har många länder gjort.

Jag tror att många förstår att det är en komplex kombination av konflikter. Det handlar bland annat om kampen mot IS och de olika koalitioner som finns i detta. Där är både Sverige och Turkiet med.

Det handlar samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker. Vi konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker. Resten av världen har skäl att erkänna att de terrorattacker som drabbar Turkiet är lika illa för Turkiet som andra terrorattacker som drabbar andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Apropå Natofrågan har vi konstaterat att Sverige inte ska vara en plats där människor som på olika sätt finansierar terrorism eller terrornära verksamheter ska finna en fristad, bara för att deras aktiviteter inte riktas mot Sverige utan mot Turkiet. Jag tror att alla förstår att det är komplexa frågor.

Sveriges röst har varit som den brukar vara. Vi försöker samordna oss med EU i stora frågor. Ibland går det. Ibland går det inte. Ibland når EU vissa enigheter. Samtidigt har Sverige goda skäl att erkänna att Turkiet är ett land som har utsatts för mycket terrorattacker och att de gör allt de kan för att värja sig mot detta.

Jag förstår att det är ett svar som inte kommer att räcka för frågeställaren, inte minst eftersom jag anar att det också finns en Natokoppling här. Om man är emot Nato tycker man att man kan säga nästan vad som helst. Vi tycker att vi har skäl att vara ganska noggranna med orden i den frågan.

Herr talman! Den nya regeringen sätter demokratins ideal i högsätet i utrikespolitiken, men den nya regeringen sätter också svenska intressen i högsätet i svensk utrikespolitik. Det är svenska intressen i svensk utrikespolitik.

Det finns två partier i den här kammaren som är emot det svenska Natomedlemskapet och inte tycker att det har någon betydelse om Sverige blir medlem eller inte. Alla vi andra tycker att det är viktigt att Sverige i ett läge där vi har krig i vår omvärld kommer in i den försvarsallians och försvarsgemenskap som säkrar freden på vår kontinent.

Tycker man inte att det är viktigt kan man säga nästan vad som helst. Tycker man att det är viktigt är man noga med hur man uttrycker sig och noga med vilka konsekvenser det får - inte för att man kryper utan för att man bryr sig om svenska säkerhetsintressen. I det avtal som finns kryper ingen, men vi uppfyller vår del av avtalet.

Herr talman! Det finns en intressant och kanske lite oavsiktlig koppling mellan den här frågan och den allra första frågan om internationellt adopterade barn, och det är att det alltid ska vara barns bästa som står i centrum. Internationell adoption handlar alltid om barn som behöver föräldrar, aldrig om vuxna som vill bilda familj. För svenska placerade barn borde det alltid handla om vad som är bäst för barnets långsiktiga trygghet och framtid - inte vad som är bäst för vare sig fosterföräldrar eller biologiska föräldrar. Där är inte svensk lagstiftning just nu.

Efter utskottsinitiativet - som den gamla regeringen tog på ganska måttligt allvar, om vi ska vara alldeles uppriktiga - skedde ett omfattande lagstiftningsarbete i denna kammare, vilket är unikt bara det. Vårt engagemang i dessa frågor finns kvar, och nu tar vi tacksamt emot det arbete som riksdagen har utfört och tar med det in i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag delar verkligen uppfattningen att man måste ha en helhetssyn på detta. Jag sa alldeles nyss att klimatfrågan börjar och slutar i energifrågan. Någon annan har sagt att klimatfrågan börjar och slutar i Kina. Det handlar inte bara om Kina, men det är en global fråga som kräver väldigt många globala lösningar. Det ska vara hållbart, och det ska vara goda föredömen som andra kan följa efter. Allt detta instämmer jag i.

Vi kommer att göra några saker. En är naturligtvis att göra allt som leder till elektrifiering. Det handlar både om att maximera den svenska energiproduktionen på kort sikt, genom att bevara den fossilfria elproduktion vi har och underlätta för sådant som går att göra på ganska kort sikt, och om att lägga grunden för nästa generations kärnkraft. Det är en viktig del.

Det andra är att se till att incitamenten blir riktiga - att det finns laddstolpar runt om i vårt land så att människor vågar köpa fler elbilar och färre fossila bilar.

Det tredje är naturligtvis effektiviseringar och besparingar på olika sätt, så att energi, klimat och miljö hänger ihop.

Herr talman! Låt mig först bara instämma och säga: Låt oss ta dessa frågor och detta dödliga våld på samma allvar som när det gäller den grova gängkriminaliteten! Våldet är uppenbart olika, men för enskilda drabbar det lika förfärligt.

För ett år sedan uppmärksammade nästan alla att fem kvinnor mördades inom loppet av tre veckor, och plötsligt fanns det en bred enighet om straffskärpningar som vi hade velat se länge. Gott så! Men nu måste vi gå vidare. Vi vill se obligatorisk häktning av den som är anklagad för den sortens brott, så att man inte kan hota och begå nya brott. Det är ett exempel. Vi vill ha bredare besöksförbud och kontaktförbud, även med fotboja, så att man inte kan uppsöka den familj man just har terroriserat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är två konkreta exempel på frågor där regeringen nu arbetar fram ny, konkret lagstiftning.

Herr talman! Kampanjen handlade inte om Archer. Kampanjen handlade om att Sverige skulle öka stödet till Ukraina. Det var den stora frågan. Den handlade om att Sverige nu skulle ha högre ambitioner för att hjälpa Ukraina militärt, humanitärt och ekonomiskt. Vi tyckte inte att regeringen var framåtlutad eller engagerad nog i frågorna. Det sa vi med betydande kraft.

Det vi gjorde häromveckan var att lansera det enskilt största paketet hittills, det största i ekonomiska termer och militära termer. Det är ett större militärt paket till Ukraina än de tidigare åtta sammantaget. Vi satte alltså kraft bakom orden.

Att vi landade i de vapensystemen berodde på att de låg överst på Ukrainas lista av önskemål om vad de behövde - efter samordning med andra länder. Det var den konkreta orsaken. Allt annat låg längre ned och hade tagit längre tid.

Archerfrågan är även i fortsättningen helt levande för svensk del.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att många vid det här laget har hört att jag oroar mig rejält för vad som händer med ungas psykiska ohälsa. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? Det är undertiteln till en känd bok. Det här bekymrar mig mycket.

Jag är nog mer bekymrad över barns psykiska ohälsa än över det faktum att rätt många barn får hjälp när de har drabbats av psykisk ohälsa. Det är en viktig skillnad. Sedan finns olika traditioner i olika länder.

Jag tycker att vi ska ta fasta på att vi pratar om denna fråga. Det är bra att föräldrar får fler redskap. Vi ska erkänna att detta är stora och viktiga frågor i många familjers liv. Elevhälsan ska bli lika bra på att hjälpa människor med psykisk ohälsa som att plåstra om andra kanske lite enklare saker. Att satsa mer på suicidprevention är otroligt viktigt.

Allt detta engagerar mig mycket. Jag är inte säker på att man ska stirra sig blind på dem som medicinerar, utan snarare ska vi se det som ett tecken på att problemet är påtagligt stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag noterar att de få partier i Sveriges riksdag som är emot Natomedlemskapet också har spännande uppfattningar om vad man får och inte får prata med Turkiet om. Det kan inte vara ett sammanträffande.

Bryr man sig inte om svenskt Natomedlemskap, om man tycker att det är oviktigt om Sverige står skyddat eller oskyddat, kan man göra vad som helst. Så ser inte jag på svensk säkerhet. Så ser inte sex av åtta partier i Sveriges riksdag på svensk säkerhet. För mig är den svenska befolkningens säkerhet en helt avgörande fråga.

Därför åkte jag till Turkiet, inte för att jag drömde om någonting utan för att diskutera i lugn och ro hur det går med den trilaterala överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som vi arbetar med. Allt är inom nu gällande svensk lagstiftning och inom nu gällande europeiska konventioner. Varken mer eller mindre.

(Applåder)

Herr talman! Om man bara har ett enda klimatmål, och det ska nås med hjälp av reduktionsplikten, tycker jag att man ska vara ärlig och säga att reduktionsplikten ska höjas till nivåer så att ingen har råd att tanka sin bil över huvud taget. Det kommer garanterat att sänka utsläppen i just den sektorn. Reduktionsplikten kommer att minska mycket annat också, inte minst människors hushållsekonomi. Men då ska man vara ärlig med detta. Vi har högre ambitioner än så.

Låt mig kvittera med en ärlig artighet. Vi behåller viktiga saker som ni införde. Det är Industriklivet, som hjälper till att elektrifiera industriprocesser. Klimatklivets del som handlar om laddinfrastruktur gör vi långt mycket större än tidigare - därför att det är bra politik.

Sist men inte minst: Den budget vi har lagt fram är den näst största klimatbudgeten någonsin i svensk historia. Den överträffas bara av en budget, nämligen när vår budget vann förra gången. Så var det med den klimatslakten.

(Applåder)

Herr talman! Svaret är naturligtvis att det hade varit bättre om Sverige inte hade rustat ned ett av världens bästa elsystem. Det är det ärliga svaret. Jag säger det inte för att peka finger utan för att konstatera fakta. Det går inte att trolla med knäna.

Nu är vi där vi är, och vi gör allt vi kan för att ställa om energisystemet. Det kommer att ta tid, och till dess får vi göra allt som är möjligt att göra på vägen.

Paradoxen i detta är att en del av klimatomställningen kräver mycket el. De som vill göra stora investeringar i CCS-teknik, det vill säga infångning av koldioxid, behöver mycket el för att klara av det. Står de utan den elen kan de inte göra klimatinvesteringarna.

Statens stora bidrag är ju att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för detta. Därför hade det varit bra om vi hade kunnat enas i kammaren om att kärnkraften ska återkomma och stanna och därmed få långsiktiga spelregler för den frågan. Sedan kan vi vara oeniga om andra saker. Vi kommer att göra allt vi kan för att skapa den förutsägbarheten.

Herr talman! Jag delar helt uppfattningen att långa sjukvårdsköer nog är det enskilt mest kännbara problemet för många patienter i Sverige som vet att vården kommer att vara bra när de kommer fram men att de inte kommer fram i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Som Ebba Busch brukade påpeka före valet och Acko Ankarberg Johansson påpekar nu är det många som väntar olagligt länge i svenska vårdköer. Så kan vi inte ha det i längden.

Ett svar på frågan är att vi nu tar ett starkare statligt grepp om detta, det vill säga att det statliga ansvaret för att det är mer lika runt om i landet ska bli mycket större.

Ett annat är att se till att patienternas rätt att själva välja vård där det finns tillgång till vård ökar rejält medan enskilda regioners rätt att göra på olika sätt, som drabbar patienterna, blir lite mindre.

Mycket mer måste göras, men vi påbörjar nu ett mödosamt arbete med att korta köerna och öka det statliga ansvaret för den uppgiften.

Herr talman! För det första: Det finns inga hemliga avtal, inte någonstans. Vi sysslar inte med papper som inte får visas upp och så där, som den förra regeringen sysslade med. Vi gör inte sådant. Det finns inga hemliga avtal alls.

Vad som är extremt ohemligt är att när en regering ska fatta beslut i den här kammaren om mandat att åka till Europeiska rådet för beslut måste regeringen ha mandat. Den förra regeringen saknade ofta mandat, för man hade ingen majoritet.

Vi kommer att skaffa oss mandat. Då förhandlar vi med andra partier. Det kan vara om de frågor som vi har avtal med Sverigedemokraterna om att samarbeta inom, och får de frågorna också EU-konsekvenser är det naturligt att vi har samma samarbete i EU-nämnden. I andra frågor kan det vara med andra vi samarbetar.

Vi samarbetar gärna med Socialdemokraterna, dock inte på villkoret att vi inte får prata med andra partier. Så jobbade den förra regeringen. Så jobbar inte min regering.

(Applåder)

Herr talman! Att den nya regeringen är mycket engagerad i kampen mot terrorism på olika sätt tror jag ingen har missat. Det finns ett paradigmskifte även där. På många olika sätt kommer det att märkas.

Jag kommer inte att gå in och kommentera enskilda händelser, varken i Järfälla eller på andra ställen. Det är inte min uppgift. Däremot är jag väldigt trygg i att svenska myndigheter är mycket noga med att hålla koll på människor som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet eller mot enskilda människors säkerhet. Och att människor som kommer från andra länder med syften som bryter mot allt som Sverige står för inte ska ha rätt att vara i Sverige är min generella men mycket bestämda uppfattning.

Sedan agerar vi i Sverige tillsammans med EU när det gäller Iranfrågan på många olika sätt - bilateralt och tillsammans med EU, som sagt - för att uttrycka vår mycket starka uppfattning om vad som sker där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag delar naturligtvis helt beskrivningen av vad som har skett sedan den förfärliga dagen för i dag exakt nio månader sedan. Det är tyvärr bra att vi påminns varje gång det har gått ännu en månad.

Jag tror att Sverige i dag gör det vi ska göra i grund och botten. Tillsammans med alla andra EU-länder har vi öppnat upp vårt land för ukrainska flyktingar. Det gör alla EU-länder. Rätt många länder gör det mer än någon hade kunnat vänta sig och hoppas på - det ska vi också ta fasta på och erkänna - inte minst de som lever i Ukrainas omedelbara närhet.

Som jag sa alldeles nyss: Humanitärt, ekonomiskt och militärt stöttar vi Ukraina rejält just nu. Det är den enskilt viktigaste frågan i svensk utrikespolitik just nu. Jag tycker att Sverige tar det ansvaret. Jag har all respekt för att ukrainare önskar sig ännu mer stöd, och vi ska vara alltid vara beredda att ge mer, men vi tar vårt ansvar just nu.

Herr talman! Utanförskapet är, precis som Peter Ollén beskriver, ett av Sveriges i särklass största sociala problem och integrationsproblem, som får en massa andra följdkonsekvenser: barn som aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet, för att säga det uppenbara, och vuxna som gör andra saker på dagarna än att komma in i arbetsgemenskaper och därmed inte lär sig svenska språket och kanske inte förstår vad som händer i Sverige - allt detta.

Mycket av valrörelsen handlade också om detta. Vi är fast beslutna att göra de stora reformerna: en bidragsreform som gör att det aldrig kan löna sig bättre att leva på bidrag än att arbeta, göra det enklare att starta företag, ta bort regelkrångel inom företagande och uppskatta företagande som arbetsform.

Allt detta tror jag är metoderna framåt, men det måste i grund och botten bygga på att människor som kan jobba ska jobba och inte leva på bidrag. Det måste vara det absolut dominerande och normala sättet att försörja sig i Sverige, och så är det tyvärr inte för många människor i dag.

Herr talman! Detta är en av de stora uppgifterna, naturligtvis. Men jag vill först backa tillbaka och säga att vi gick till val med budskapet att förändring är absolut nödvändig, men också möjlig. Det går att förändra sådant som inte funkar i Sverige. Vi fick det mandatet, och vi kommer att ta det på mycket stort allvar. Det är därför vi säger att det blir ett paradigmskifte i svensk politik - tro inget annat!

Det andra jag vill säga är att vi är ödmjuka inför uppgiftens storlek. Det är svårt, och det kommer att ta tid. Det är problem som har vuxit under mycket lång tid. Hade detta varit enkelt hade någon gjort det för länge sedan. Vi förstår att det är en stor och svår uppgift.

Det tredje jag vill säga är att vi har respekt för alla människor som är oroliga just nu över många saker: kriget, ekonomin, våldet. Vi har respekt för detta; det finns en oro i vårt samhälle.

Att nu lösa ekonomiska problem i ett mycket tuffare ekonomiskt klimat än tidigare är en svår uppgift. Att vara mycket precis i sitt stöd och inte elda på inflationsbrasan var precis vad den budget vi nu lade fram syftade till att klara av.

Herr talman! Jag känner många lärare i kommunala skolor. Jag känner många lärare och rektorer i friskolor. Jag känner många som har jobbat för att friskolor ska få finnas. Jag känner många som jobbar för att kommunala skolor ska bli bättre. Jag känner framför allt jättemånga elever i kommunala skolor och friskolor. Jag har aldrig ifrågasatt deras goda uppsåt i sina verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vet att det finns de som är besatta av att tanken på att lägga ned landets friskolor. Jag tillhör inte dem. Är man besatt av det kastar man beskyllningar vitt och brett omkring sig. Det tänker inte jag göra.

Jag gillar skolan. Jag gillar elever. Att dagens elever ska lära sig många saker, oavsett vilken huvudman skolorna har, är jag besjälad av - inte av att smutskasta enskilda skolformer.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.