Annie Lööf

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Fru talman! Johan hade ett fantastiskt inramande tacktal. Jag tänkte säga, från den snart avdankade partiledaren till den allra färskaste, som Johan redan har berättat att han är, att mitt bästa råd brukar vara att alltid vara sig själv. Det rådet behöver jag dock inte ge till Johan Pehrsson. Att alltid vara sig själv och kämpa för det man tror på är en egenskap som jag tror att ingen har missat hos honom.

Jag vill tacka Johan och Liberalerna som parti för allt samarbete genom åren, både i Alliansen och i januariavtalet. Jag vill tacka Jan Björklund, som jag hade som partiledarkollega i nästan åtta år, och Nyamko Sabuni. Jag har uppskattat det täta samarbete vi har haft det senaste decenniet och allt vi har kunnat genomföra som två liberala mittenpartier. Jag hoppas såklart att det blir mer av den varan även i framtiden, för Sverige behöver mer liberal politik och starkare liberala partier, både Centerpartiet och Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag vill tacka dig, Johan Pehrson, för din värme, din personlighet och din omtänksamhet. De sms-kramar och emojier som du skickar har värmt när jag fått dem och behövt dem som allra mest. Du sprider glädje och spänst i demokratins tjänst.

Nu kommer jag att säga min absolut sista mening i den här talarstolen. Anledningen till att jag kom in i riksdagen var ett väldigt supportande och stödjande från mina föräldrar. Mina föräldrar sitter här i dag och har lyssnat på partiledardebatten, så mitt sista tack som riksdagsledamot och partiledare går till mamma och pappa. Tack så mycket!

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Stort lycka till med allt, Annie Lööf!)

Fru talman! Miljöpartiets fantastiska rotationsprincip har inneburit att jag har haft förmånen att få ha fem partiledar- eller språkrörskollegor från Miljöpartiet. Jag skulle vilja börja med att tacka alla de fem - Gustav Fridolin, Åsa Romson, Isabella Lövin, Per Bolund och Märta Stenevi - för det samarbete, de förtroliga samtal och även de tuffa förhandlingar som vi haft under de år som vi har samarbetat i svensk politik. Vi har inte alltid haft samma lösningar på samma problem, men jag har verkligen uppskattat de resultat som vi har nått, inte minst inom miljö- och klimatområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag är också tacksam för att vi har kunnat jobba tillsammans för viktiga värderingar i Sverige - för en offensiv miljö- och klimatpolitik, men också för hbtq-personers rättigheter och för barns och kvinnors rättigheter.

Tack, Per och Märta, för den tid som vi har samarbetat! Tack, Miljöpartiet, för alla de år som vi har samarbetat både lokalt och nationellt! Tack för luncherna, för de tuffa förhandlingarna och för samtalen! Och framför allt: Tack för ert starka engagemang i ödesfrågor kring miljö och klimat! Dem är det avgörande för hela det politiska fältet att ta ledarskap i framåt. Det är helt avgörande för vår gemensamma planet.

Så tack för ert arbete, och tack för vårt gemensamma samarbete!

(Applåder)

Fru talman! Det är värt det, och det var värt det. Det har varit en fantastisk resa, som jag känner en enorm tacksamhet och stolthet över att ha fått göra.

Det finns en gammal artikel om Ebba och mig från 2018 med rubriken "Goda vänner - men oense om det mesta". Vi kanske inte var oense om allt; vi var nog faktiskt mer överens än vad folk har trott. Men så är det med de här sensationsrubrikerna, som Ebba tog upp i sitt underbara tacktal. Där utmålar man ofta starka kvinnor som är politiska ledare som några som bara deltar med blixtar mellan sig eller i så kallade catfights. Då har de inte vetat att vi har sett igenom det som två politiska ledare.

Jag är väldigt tacksam över vänskapen, Ebba. Vi har kunnat ha samtal både om politikens villkor, om sömnlösa nätter och om vabperioder som småbarnsföräldrar. Ebba är också den som överraskar och som kommer med det där lilla extra. Det kan vara ett nytt mobilskal, kanske för att jag behöver det ibland, fikabröd och roliga filmer på sms. När jag kom tillbaka efter min äldsta dotters födelse hade hon ordnat en liten babyshower med en sådan där blöjtårta och en liten present på mitt kontor. Tack, Ebba!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag vill också passa på att tacka Göran Hägglund, som jag hade förmånen att vara partiledarkollega med under många år. Jag vill tacka Kristdemokraterna som parti för det fina samarbete som Centerpartiet och Kristdemokraterna har runt om i landet och har haft på nationell nivå under så många år.

Stort tack, Ebba! Jag ser fram emot middagen.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket! Jag tycker att vi bestämmer här i kammaren att det är Nooshi och jag som tar den där spadagen tillsammans. Det vore fantastiskt roligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Rent politiskt delar jag och Nooshi Dadgostar inte särskilt mycket, fru talman. Däremot delar vi faktiskt hiss, golv och tak i Riksdagshuset. Ibland delar vi också fikabröd över samtal och kaffe.

Jag har uppskattat våra samtal på kontoret men också i forum om kvinnors ledarskap och hos tjej- och kvinnojourer. Jag har uppskattat Nooshis vassa humor och omtänksamma personlighet.

Tack för alla ideologiskt spänstiga debatter och för inspirationen! Om inspirationen någon gång har trutit, vilket den faktiskt gör emellanåt, har jag alltid känt ny kämpaglöd när jag läst om Vänsterpartiets senaste utspel.

Nooshi har, som jag sa, kontoret precis nedanför mig. Jag kan stampa i golvet och önska god morgon eller god kväll också för den delen. I det här arbetet blir det ganska många och långa dagar.

Jag vill tacka Nooshi för att hon tog sig an partiledarskapet för några år sedan. Sverige behöver fler starka personligheter som leder och visar vägen. Jag vill också passa på att tacka Jonas Sjöstedt och Lars Ohly, som jag också har haft förmånen att ha som partiledarkollegor under detta dryga decennium.

Jag ser fram emot att få gå på spa med Nooshi!

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket! Det kommer att komma väl till pass. I helgen besökte nämligen döttrarna Tekniska museet och uppskattade det väldigt mycket.

Rent politiskt har jag och Ulf Kristersson gjort väldigt mycket gemensamt under de här åren. Jag vill tacka Ulf Kristersson för många långa förtroendefulla samtal genom åren, inte minst inom ramen för säkerhetspolitiken.

Det har varit en verklig styrka att han och jag tillsammans under radarn och offentligt uppmanade den förra regeringen att öppna för överläggningar med riksdagens samtliga partier för att nå bred enighet om landets försvar och säkerhetspolitik. Det var viktigt för Sverige, det var viktigt för säkerheten och det var viktigt för tryggheten i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Centerpartiet och Moderaterna har under många decennier utgjort en viktig och förtroendefull axel i svensk politik. Jag vill också passa på att tacka Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra för det förtroliga samarbete inom ramen för Alliansen som vi hade och hur det utvecklade våra partier men också Sverige som land.

Som Ulf sa här har vi inte bara varit partiledarkollegor utan också ministerkollegor i alliansregeringen under flera år. Jag vill också tacka dig, Ulf, för den tid som vi tillsammans fick i regeringsställning. Jag vill tacka dig för alla luncher, alla gemensamma resor, alla förhandlingar, alla förtroliga samtal och alla omtänksamma rader. All lycka i ditt viktiga uppdrag som Sveriges statsminister!

(ULF KRISTERSSON (M): Tack!)

(Applåder)

Fru talman! När jag fick frågan utanför kammaren om jag kommer att sakna debatterna med Jimmie Åkesson svarade jag faktiskt ja. Men det kanske var mer ett pliktskyldigt svar, för det ska faktiskt bli skönt att bara titta på de fortsatta debatterna.

Jag och Jimmie Åkesson står så långt ifrån varandra som man kan komma politiskt, men jag är väldigt tacksam över att vi har kunnat vara bänkgrannar och medmänniskor. Även om många utanför den här salen inte tror det pratar jag och Jimmie med varandra rätt ofta. Det gör vi, kanske inte om politiken, men om livet, barnen och mer vardagliga saker, politiska olikheter till trots. Dessutom har Jimmie de senaste fem åren kvalat in som riksdagsledamot från Jönköpings län. Vi har tillhört samma länsbänk.

Jag är tacksam för de samtal vi har haft och skratten som vi faktiskt har haft emellanåt. Jimmie kan konsten att formulera slagkraftiga sms. Jag har inte alltid varit arg på Jimmie, kan jag konstatera, trots hans tydliga markering om just detta i debatter.

Tack, Jimmie, för elva och att halvt år som partiledarkollega i riksdagen, och tack för alla debatter! Vad vore klicken på kvällstidningarnas hemsidor utan dem?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka Magdalena Andersson för det förtroendefulla samarbete som vi har haft under hennes tid som partiledare men också tacka för det fina samarbete som jag hade förmånen att ha med Stefan Löfven. Jag har också haft förmånen att samarbeta med Håkan Juholt under hans tid som partiledare, men då var det mer debatt än samarbete.

Jag vill också tacka Magdalena för hennes ansvarstagande i en för Sverige orolig tid och för modet att ompröva gamla sanningar för Sveriges säkerhet. Jag har alltid uppskattat hennes raka sätt och starka integritet och att hon har tagit sig tid att träffas, sitta ned med ganska många koppar kaffe och hitta vägar framåt när det gäller både budgetfrågor, statsministeromröstningar och Nato.

Jag är väldigt stolt över vårt samarbete i januariavtalet och över att jag fick medverka till och gratulera Magdalena Andersson som första kvinna som statsminister. För någon vecka sedan stod ett antal sjuåringar i denna talarstol, och de kunde Magdalena Anderssons namn. Det är för att Magdalena Andersson är en pionjär som landets första kvinna som statsminister, som har visat pojkar och flickor runt om i vårt land jämställdhet i praktiken. Tack för detta, och tack för gott samarbete!

(Applåder)

Herr talman! Den 2 februari avgår jag som partiordförande för Centerpartiet. I samband med detta lämnar jag också min plats som riksdagsledamot för Jönköpings län. Därför skulle jag vilja använda dessa minuter till att uttrycka min uppskattning till alla som har bidragit till att göra mina 16 år i riksdagen helt oförglömliga.

Till att börja med skulle jag vilja rikta ett stort och varmt tack till talmanspresidiet, som leder riksdagsarbetet med den äran, den senaste mandatperioden under ledning av Andreas Norlén och dessförinnan Urban Ahlin och Per Westerberg.

Jag vill tacka alla som arbetar i riksdagen och varje dag bidrar till att demokratins hjärta bultar tryggt - säkerhetsvakter, lokalvårdare, restaurangpersonal, it-service och tjänstemän inom Riksdagsförvaltningen och utskotts- och partikanslier. Stort tack till de medarbetare som jobbade i Regeringskansliet under min tid som näringsminister och som departementschef! Tack till alla som har arbetat med mitt personskydd så att jag och min familj har kunnat leva ett så normalt och tryggt liv som möjligt!

Jag vill också tacka alla riksdagsledamöter från alla partier - Jönköpingsbänken, Centerledamöter och ledamöter från hela landet - som trots olika ideologier lägger ned många långa timmar och kraft och energi på det vi tror på, för demokratin och för Sveriges bästa.

Sist men inte minst vill jag tacka mina partiledarkollegor - 20 till antalet under min partiledartid - för alla tuffa debatter och valrörelser men också för alla vänliga ord däremellan, sms, hejarop och förtroliga pratstunder. Jag önskar mina partiledarkollegor allt gott inför det fortsatta viktiga arbetet. Jag kommer att sakna vårt samarbete.

(Applåder)

(TALMANNEN: Tack för de vänliga orden!)

Herr talman! Det är svårt att inte bli berörd av att stå här i dag. Det är min sista partiledardebatt i riksdagens kammare, och det finns mycket att säga. Men jag ska inte summera dessa 16 år; talartiden är knapp. Jag ska inte heller recensera resultatet; det gör säkert andra med nöje. Men jag skulle vilja använda dessa minuter till att säga tack.

Jag vill säga tack, för jag känner en djup och innerlig tacksamhet för tiden som partiledare och det jag fått förmånen att vara med om.

Jag känner mig stolt när jag tänker på allianssamarbetet, där Centerpartiet tillsammans med M, L och KD under åtta år bidrog till att göra Sverige till ett internationellt föredöme.

Under två mandatperioder minskade vi utsläppen samtidigt som ekonomin växte tack vare gott samarbete och rekordsnabb utbyggnad av den förnybara, utsläppsfria energin. Det är ingen liten bedrift.

Vi sänkte skattetrycket med 4 procentenheter samtidigt som mer pengar satsades på välfärden. Vi drev en borgerlig politik med en konsekvent arbetslinje som gjorde det mer lönsamt att jobba och med sänkta skatter på jobb och företag, och vi förenklade regelverken för de viktiga småföretagen. För den tiden vill jag tacka Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Jag är tacksam för möjligheten att axla rollen som näringsminister under alliansens andra mandatperiod. Vi kraftsamlade för jobben och företagen men aktiverade också viktiga krisstöd till tusentals människor som förlorat sina jobb till följd av den svåra lågkonjunktur som Sverige då befann sig i.

Jag är också tacksam för det blocköverskridande samarbete som lade grunden för januariavtalet, som gjorde att Sverige efter valet 2018 och en historiskt lång regeringsbildning kunde få en regering på plats. Det var ett avtal som bidrog till ett stort antal liberala reformer och mycket centerpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det var en styrka att kunna samlas i mitten av svensk politik. Tillsammans med S, MP och L tog Centerpartiet ansvar och fann konstruktiva lösningar för Sverige i ett mycket svårt parlamentariskt läge samtidigt som vi värnade öppenheten, jämställdheten och medmänskligheten. För den tiden vill jag tacka Miljöpartiet och Liberalerna och inte minst Socialdemokraterna, som vågade se till Sveriges bästa och samarbeta konstruktivt. Tillsammans genomförde vi många viktiga reformer.

Jag känner också tacksamhet över de gånger som partier i den här kammaren har förmått lägga undan partiboken till förmån för breda tvärpolitiska samtal och fattat långsiktiga beslut om nödvändiga riktningar framåt för Sverige. Det har lett till energisamtal som banat väg för mer förnybar energi och gett kärnkraften bättre ekonomiska villkor, till pensionsöverenskommelser för långsiktigt höjda och trygga pensioner, till krisstöd för bönder och företag under pandemin, till kraftigt ökade försvarsanslag och till att möjliggöra den viktiga Natomedlemskapsprocess som vi nu är mitt inne i.

Vi har funnit varandra över blockgränsen i frågor som berör flickors och kvinnors trygghet och i insatser mot organiserad brottslighet och hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har nämligen varit min ledstjärna under dessa år: politikens innehåll och beslut som skapar ett starkare, tryggare och friare Sverige, i hela landet.

Jag har samma värderingar nu som jag hade för tolv år sedan - alla människors lika rätt och värde och att människan ska vara utgångspunkt för politiken, inte staten. Jag tror på ett samhälle som bygger på respekt och likabehandling.

När jag nu står här, 16 år senare, vill jag också skicka med en sak. Alla förtroendevalda har ett val: att bidra till ett mer sammanhållet Sverige eller att öka polariseringen. Så jag vill säga tack till alla er som gör vad ni kan för att minska splittringen. Vi behöver varandra. Vårt uppdrag handlar om att bygga broar och att värna respekten för varandra, för det behövs.

Den liberala demokratin är hotad runt om i världen. Det demokratiska utrymmet krymper. Och även här i Sverige står vi inför stora utmaningar - krig i Europa, klimatförändringar, lågkonjunktur, energikris, inträde i Nato. Det är ett tidvis hårt samtalsklimat.

Herr talman! Som folkvald har man världens och väljarnas ögon på sig. Det är ett stort ansvar och ett fantastiskt förtroende att få förvalta - att mena det man säger och hålla det man lovar. Det är min fasta övertygelse att samhället blir vad vi tillsammans gör det till. Att jag har fått möjligheten att vara delaktig i detta har varit ett stort privilegium.

Tack igen för alla minnen, för alla raka debatter under dessa år och för konstruktiva samarbeten! Tack för den här tiden!

(Applåder)

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Herr talman! Jag vill komma tillbaka till min fråga om notan om man inte når EU:s utsläppsmål. Den finns ju där. Det är lagstiftning som ska följas, och följer man inte den återstår det att betala EU-böter eller något annat.

Men först vill jag markera att både Moderaterna och Centerpartiet är skyldiga till den energipolitik som styrt Sverige de senaste 15 åren. Det var en energiöverenskommelse i Alliansen som har inneburit en massiv utbyggnad av energiproduktionen det senaste decenniet. Det är jag väldigt stolt över.

Jag skulle vilja komma tillbaka till just notan för att inte nå EU:s utsläppsmål. Moderaterna har tydligt drivit att länder som inte klarar att nå klimatmålen ska bötfällas. Därför frågar jag igen: Hur ser den konkreta planen ut för att Sverige ska kunna följa lagstiftningen om de bindande EU-målen om en minskning av utsläppen med 50 procent? Är det att betala dryga EU-böter? Eller tänker statsministern att jord- och skogsbruket ska kompensera för regeringens missade mål? Det vore ett klädsamt besked till just de sektorerna om det är de som ska få radikalt högre kostnader och nedlagd produktion.

Jag frågar återigen: Hur kommer man att kompensera för att man inte når EU:s klimatmål?

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristerssons regeringsförklaring slog fast att Sverige ska vara en pådrivande medlem i EU. Regeringens budskap till omvärlden vid klimattoppmötet förra veckan var att det brådskar.

Sverige har tidigare gått före och visat hur vårt land både kan och ska vara en förebild för andra. Men det kan inte undgå någon att det är andra tider nu, ett paradigmskifte om man så vill. Nu visar regeringen med sin första budget att man lägger i backen för klimatambitionerna. Man lägger sig på EU:s absoluta miniminivå när det gäller grön inblandning i bensin och diesel, och man höjer våra utsläpp med 55 miljoner ton till 2030. Det är lika mycket som Sveriges totala utsläpp på ett år.

Regeringens egen bedömning är att den politik som regeringen för leder till ökade utsläpp. Det står svart på vitt i budgetpropositionen. Men faktum är att även om regeringen väljer att backa in i framtiden på hemmaplan fungerar inte det i EU. Utsläppen i EU ska minska rejält till 2030, enligt nya, skärpta klimatmål. För Sveriges del innebär det att vi behöver minska utsläppen med ungefär 50 procent.

Jag tror inte att jag behöver påminna statsministern om att klimatmålen på EU-nivå är bindande. Det är lagstiftning som Sverige måste följa. Ändå står det att läsa i regeringens budget att EU:s krav till 2030 bedöms inte kunna nås. Det är ingenting att rycka på axlarna åt. Det kommer att kosta, förr eller senare.

Därför är min fråga till statsministern: Hur ser den konkreta planen ut för att Sverige ska kunna följa de bindande EU-målen om en minskning av utsläppen med 50 procent? Tar regeringen höjd för panikåtgärder längre fram, eller tar regeringen höjd för att köpa sig fri? Tar man redan nu, i detta ekonomiskt kärva läge, höjd för dryga EU-böter?

Fru talman! Nu har Liberalerna i det så kallade Tidöavtalet kommit överens med Sverigedemokraterna om att permanenta gränskontrollerna, så inte heller där går det att se Liberalerna som en garant för något som ens går att likna vid en liberal politik i det nya regeringssamarbetet. Jag beklagar detta. Det beklagar nog också andra, inte minst de som bor, lever och arbetar i exempelvis Öresundsregionen.

Det går att samarbeta mer och skarpare på EU-nivå kring säkerhet och migration utan att slå sönder arbetsmarknadsregioner eller vardagen för vanliga människor. Detta borde en integrations- och arbetsmarknadsminister veta. Det går om man vill, men i stället viker man ned sig och går med på att införa permanenta gränskontroller för att blidka sina nya samarbetspartner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Återigen är det Sverigedemokraternas politik och makten som går före företagsvillkor och arbetspendlande människors liv och vardag. Varför är inte fri rörlighet inom Norden och arbetsmarknadsregioner viktiga längre för Liberalerna och Johan Pehrson?

Fru talman! Tänk att Johan Persson inte en enda gång under det tidigare replikskiftet kunde kritisera Sverigedemokraterna som ett öppet EU-kritiskt parti som öppet hyllar Viktor Orbáns Ungern - inte en enda gång.

Jag ska fokusera på gränskontroller, och jag vill börja med ett citat: "Tillfälliga gränskontroller mellan Schengenländer är bekymmersamma om de tillåts pågå under lång tid." Så står att läsa på Liberalernas hemsida.

Johan Pehrson svarade häromdagen på frågor om gränskontroll i Sydsvenskan och pekade på hur viktigt det är att Norden hänger ihop, inte minst arbetsmarknadsmässigt. Den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson har sagt att gränskontroller strider mot EU-rätten och att det är hög tid att Sverige upphör med dem.

Mina frågor till Johan Pehrson är: Kommer Liberalerna att hålla fast vid sin syn på att vår framtid ligger i Norden och EU? Kommer de att vara en garant för att regeringen följer EU-rätten och slår bort tanken på de permanenta gränskontroller som finns i det så kallade Tidöavtalet?

Fru talman! Det var många fina ord, men det gör ju inte att Ebba Busch kommer undan verkligheten.

Det är ju så här det ser ut: Sverige har åtagit sig att göra sitt för att nå EU:s klimatmål. Vi ska minska våra utsläpp med 50 procent till 2030 i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. Och när Kristdemokraterna och regeringen nu undantar transportsektorn i det arbetet återstår i princip bara jordbruket. Här ska alltså kvasten gå. Här ska kostnaderna läggas för att leva upp till ambitionerna om klimatmålet, och ett redan hårt prövat svenskt jordbruk ska få ytterligare mångmiljonbördor på sig som slår mot jobben, mot svensk mat och mot konkurrenskraften för Sveriges bönder gentemot europeiska kollegor. Det är ett lika stort slag som svek från KD mot bönderna. KD lovade att vara landsbygdens röst. Varför, Ebba Busch, tycker Kristdemokraterna att svenskt jordbruk ska betala hela klimatnotan när man nu undantar transportsektorn?

Fru talman! Goda villkor och stärkt konkurrenskraft gentemot europeiska kollegor är helt avgörande för våra svenska gröna näringar. Därför är det förvånande att Kristdemokraterna, som talat sig varma för landsbygden under hela valrörelsen, nu är med och förändrar svensk klimatpolitik på ett sätt som skickar hela notan till just svenska bönder, för så ser det nämligen ut.

Enligt våra åtaganden i EU måste vi i Sverige för att uppnå EU:s klimatmål minska våra utsläpp med 50 procent till 2030 i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln. När regeringen nu skrotar reduktionsplikten och sänker ambitionerna i transportsektorn finns i praktiken bara en sektor som kommer att få bära bördan, nämligen jordbruket.

Min fråga till Ebba Busch är därför hur planen ser ut med Kristdemokraternas och regeringens politik. Har man tänkt strunta i EU:s klimatmål och vårt ansvar, eller ska man låta Sveriges bönder betala hela klimatnotan?

Fru talman! I en osäker värld behövs ett ännu starkare EU. Det är en utmanande tid när Sverige nu vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU.

För Centerpartiet är det uppenbart att vårt ordförandeskap måste handla om att fördjupa de delar av EU-samarbetet som gör EU:s medlemsländer starkare tillsammans. Vi ser ett antal frågor som måste ges högsta prioritet om vi ska nå framgång.

Vi behöver förändra dagens EU-lagstiftning så att vi snabbare och enklare kan bygga ut den fossilfria energin, inte minst bioenergin. Det är bara så vi kan bryta beroendet av rysk energi och fasa ut det fossila. Enklare lagar och regler kan göra gröna investeringar enklare och gynna både klimatet, säkerheten och jobben.

Vi måste fortsätta skärpa EU:s klimatmål och göra allt vi kan för att leva upp till våra åtaganden och mål kring Parisavtalet. Energikris och krig är båda anledningar att snabba upp klimatomställningen, inte att sänka ambitionerna.

Vi behöver få på plats en gemensam hållbar migrations- och arbetskraftsinvandringspolitik där vi värnar fri rörlighet och kompetens inom EU och ser till att alla länder är med och tar ansvar för migrationen.

Vi måste också ge EU fler verktyg för att kunna hantera demokrati, rättigheter och rättssäkerhet. Det måste garanteras för unionens invånare. Samtidigt gör det EU till en än starkare aktör internationellt för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. När världen går i en alltmer auktoritär riktning är EU:s roll som motvikt till detta helt avgörande.

I en osäker värld behövs verkligen ett starkare EU. Det måste Sverige bidra till under det kommande ordförandeskapet. Genom att komma framåt på de områden som jag nyss nämnt gör vi inte bara EU starkare. Vi gör också EU:s medlemsländer, företagare och medborgare starkare.