Fru talman! I dag ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om naturvård och biologisk mångfald. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Under mitt anförande kommer jag också som trogen motorsportsentusiast att gå in på ett område som med största sannolikhet inte har tagits upp i de här sammanhangen.

Fru talman! Skogen är en unik och värdefull tillgång för oss alla. Den är inte bara en källa till trävaror och ekonomisk tillväxt utan också en livsviktig aktör för att bevara vår miljö och främja biologisk mångfald. Vi har anledning att vara stolta över att Sverige har ett av världens mest välskötta och hållbara skogsbruk, där vi kombinerar ekonomiskt utnyttjande med skydd av naturvärden.

För att uppnå detta måste vi arbeta för att stärka samarbetet mellan olika intressenter som skogsägare, näringsliv och andra viktiga organisationer. Genom att skapa dialog och samförstånd kan vi ta fram effektiva strategier och verktyg för att bevara och skydda skogens naturvärden. Det är genom samarbete och partnerskap som vi kan uppnå verkliga resultat och hållbara lösningar.

Fru talman! Sverige har en stark skogspolitik som bygger på 1993 års skogsbeslut. Det betonar frihet under ansvar för skogsägare, vilket låter dem bruka sin skog på ett sätt som har praktiserats i generationer. Samtidigt uppmanas skogsägare att bevara de höga biologiska naturvärdena på sin mark genom frivilliga avsättningar, formellt skydd och allmän hänsyn. Dessa åtgärder syftar till att skapa lämpliga livsmiljöer för arter och främja trivsel och mångfald.

Tyvärr har vi avvikit alltmer från denna skogspolitik sedan 1993. Det har funnits bristande tydlighet i styrningen av våra myndigheter, något som kan konstateras de senaste två mandatperioderna med den grönröda regeringens inflytande över den svenska skogspolitiken, vilket inte har varit till fördel för detta.

Moderaterna anser att skogsägare aldrig ska behöva bevisa något gentemot staten när staten avser att begränsa deras grundlagsskyddade ägande och brukande. Det bör vara statens ansvar att visa att de har goda skäl att begränsa skogsägarnas rättigheter, inte tvärtom.

Fru talman! En viktig fråga som vi alla måste adressera är hotet mot den biologiska mångfalden. Många arter är hotade, och deras överlevnad är starkt kopplad till skogens hälsa. Vi skyddar genom att bevara naturskogar och skapa skyddade områden på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Här vill Moderaterna också främja innovation och forskning inom skogssektorn genom kloka investeringar.

Fru talman! Nu kommer jag till det som jag ville prata om och som kanske sticker ut lite. Det handlar om motorbanor. Motorbanor har en unik struktur som främjar skapandet av rika och varierade miljöer. Deras topografiska variation ger möjlighet till slänter åt olika väderstreck, vilket gynnar en mångfald av arter och ökar deras motståndskraft mot klimatförändringar. Dessutom är motorbanorna oftast belägna på väldränerad mark, vilket i sig skapar gynnsamma förhållanden för flora och fauna.

Den kontinuerliga nötningen på många grusbanor är en viktig källa till mineraler och näringsämnen för växter genom dammspridning. För att säkerställa säkerheten och ge publiken god sikt krävs att stora områden runt banorna hålls öppna, vilket främjar arter som är beroende av solljus som värmer marken. Dessutom gynnar närheten till vattendammar vid många banor arter som lever i vattenmiljöer, inklusive vissa fåglar och kräldjur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Miljövetenskapen betonar att biologisk mångfald är lika viktig som klimatet. Vi måste vara medvetna om att levande organismer, till exempel genom rening av luft och vatten, utför viktiga ekosystemtjänster. Aktiva motorbanor fungerar som gratis naturvårdsområden och ger ytterligare samhällsnytta. Utan aktiva motorbaneklubbar skulle skattemedel behöva användas för att upprätthålla dessa öppna och artrika områden. Motorbanor kan fungera som biorefuger för biologisk mångfald och bidra till att bevara en rik flora och fauna, som exempelvis Saxtorp har visat.

Motorklubbarna är alltså inte bara viktiga som sociala resurser utan också som centrala resurser för att upprätthålla den biologiska mångfalden som vi har åtagit oss att skydda. Det här är ett ämne som kanske inte har synts alltför mycket men som jag härmed vill belysa.

Nu, fru talman, vill jag gå in på Sveriges vargstam, som har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Det är den tidigare grönsocialistiska regeringen som har lagt grunden för det genom att ha tillåtit vargstammen att växa oacceptabelt mycket.

Vargen står i dag för fyra av fem dödliga attacker mot boskap i Sverige, vilket drabbar enskilda lantbrukare och djurägare som förlorar en familjemedlem eller sin försörjning. I vargtäta län känner många människor stor rädsla och oro för sin och anhörigas säkerhet. Därför hotar vargen såväl näringen som människors frihet när man inte sätter människors trygghet i främsta rummet.

I flera län mättas vargrevirens munnar med lantbrukares djur, och vargen har blivit alltmer oskygg för människan. Dagligen får vi höra om fårfarmare vars djur blivit angripna. Vi hör om tackor som kastar sina foster och inte blir dräktiga och om jägarkåren - som reglerar viltstammen - som får sina jakthundar dödade. Vi hör också om förskolor som håller barnen inne av rädsla för att varg stryker omkring utanför.

Det finns en lång lista med sådana berättelser som vi politiker får till oss.

Det fungerar inte för människor som bor och verkar på landsbygden att ha 83 vargrevir i Sverige, där merparten finns i Svealand. Mitt län har 22 vargrevir, varav 16 har en föryngring. Det är inte acceptabelt. Även Dalarna, Örebro och Gävleborg har ett flertal vargrevir med föryngring.

Därför välkomnar vi att landsbygdsministern kallade till ett möte med representanter från länsstyrelser för att diskutera den problematik som finns. För att ta oss an problemet behövs ett fördjupat samarbete med Norge kring vargförvaltningen. Våra länder bör inte låta riksgränsen utgöra en strikt förvaltningsgräns eftersom det inte speglar vargens gränsöverskridande rörelsemönster. Förvaltning av de gemensamma viltstammarna bör ske gemensamt.

Vi hoppas även på att vår regering, till skillnad från den förra, driver en linje om självbestämmande i EU. Rovdjurspolitiken ska inte styras från Bryssel. Vargens klassificering bör gå från strikt skyddad till förvaltningsbar i art- och habitatdirektivet.

Slutligen bör riktlinjerna ändras så att skyddsjakt kan ske omedelbart efter ett vargangrepp i stället för att det ska krävas upprepade angrepp på hundar innan skyddsjakt kan ske.

Fru talman! Moderaterna har länge drivit på för att lösa många av de problem som vargen orsakar. Vår regering ska självklart upprätthålla riksdagens beslut om att vargstammen ska ligga i det nedre spannet av 170-270 individer. Vi välkomnar att detta blir av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Fru talman! Låt oss vara medvetna om att vi har ett gemensamt ansvar att skydda och vårda naturen och värna den biologiska mångfalden. Samtidigt måste vi fatta kloka beslut och agera ansvarsfullt för att säkerställa människors trygghet och frihet i harmoni med att framtida generationer också ska kunna njuta av naturen och den biologiska mångfalden.

(Applåder)

Fru talman! Det här är intressant. Det var inte så länge sedan vi hade de debatter som riksdagsledamoten pratar om. Jag kan tycka att det inte hjälper att lappa och laga det sista man gör under en valrörelse, när man tidigare har bedrivit en politik som har handlat om att värna vargen och bidra till att vargstammen ser ut som den gör i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Vi tar steg och levererar det vi har utlovat, nämligen att vargstammen ska mer än halveras så att vi kommer ned till det nedre spannet på 170 vargar. Vi pratar också om att vidta andra åtgärder för att sätta människors trygghet i främsta rummet, till skillnad från vad den socialdemokratiska regeringen i samarbete med Miljöpartiet gjorde.

Vi har hela tiden fått lyssna till hur Socialdemokraterna har pratat om att vi har svikit vallöften och frågor när vi ska leverera. Jag tycker att det är märkligt. Socialdemokraterna som parti borde veta att en mandatperiod är fyra år. Under de fyra åren kommer vi att leverera mer än vad partiet som riksdagsledamoten representerar har gjort, nämligen att säkra tryggheten för människor och se till att jägare och andra som berörs av en viltmyndighet får sina behov tillgodosedda.

Fru talman! Jag tycker faktiskt att det är svenska folkets rättighet att få veta varför situationen ser ut som den gör i Sverige med den stora vargpopulation som finns. Det beror på den politik som Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet har fört. Vi har en så stor vargstam som vi har därför att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte fattade de rätta besluten - beslut som skulle ha påverkat på riktigt.

Det är detta som ligger till grund för att människor är oroliga i dag. De får sina lantbruksdjur skadade därför att det finns så mycket varg och därför att det finns så många vargrevir runt om i landet. Det är inte vi som har lagt den grunden. Det är ni i Socialdemokraterna och Miljöpartiet som har lagt grunden till detta, och det kan ni aldrig komma ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Riksdagsledamoten pratade om att det har tagits viktiga steg. Man får dock inte glömma bort att vi i opposition hade flera tillkännagivanden som var avgörande för att minska vargstammen.

Än en gång vill jag belysa att ni tog de steg som ni tog under valåren, och det räknas inte riktigt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Både jag och ledamoten Ottosson uppskattar att vara ute i naturen för att paddla kajak, vandra, jaga med mera. Det gör många andra också, vilket blev särskilt tydligt under coronapandemin då folk hittade ut och upptäckte vad den svenska naturen har att erbjuda.

Nu skär regeringen ned ordentligt på detta område, och länsstyrelserna runt om i landet har larmat om konsekvenserna av det. Skötsel och service kommer att upphöra, toaletter kommer att försvinna och broar och spångar kommer inte att underhållas eller byggas. Och vem ska tömma sopkorgarna? Rovdjursinventeringar kommer det inte heller att finnas resurser till.

Den socialdemokratiska regeringens satsning på naturnära jobb kunde också användas för att djurägare skulle få hjälp att sätta upp rovdjursstängsel mot bland annat varg. Kommer djurägarna få betala allt själva nu?

I och med dessa neddragningar försvinner 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen från Sveriges gles- och landsbygdsområden.

Frågorna är många. Anser ledamoten Ottosson att utvecklingen som länsstyrelserna beskriver till följd av regeringens budget är önskvärd?

Ledamoten sa inte så mycket om biologisk mångfald i sitt anförande trots att det är huvudämnet för betänkandet. Ledamoten får gärna utveckla vad han vill med den biologiska mångfalden.

Fru talman! Vi hörde i anförandet att det är märkligt när politiker lägger sig i och reglerar något som någon annan äger. Vad skulle vi i så fall kunna reglera? Skulle reglerna bara stanna inom huset? Det blir meningslöst med en folkvald riksdag om vi politiker och lagstiftare inte vågar ta beslut som gynnar samhället i stort.

Ledamoten talade sig varm för de 330 000 skogsägarna och om att skapa tillit, förtroende och långsiktighet. Men det gör man inte genom den ryckighet som regeringen har skapat via sin budget, en budget som regeringen har fullt ansvar för. Man har dragit ned 70 procent på skyddet av värdefull natur. Man har också dragit ned på skötsel av värdefull natur. Det handlar om de pengar som går till markägare som vill något annat med sin skog än att få ett kalhygge. Detta förtroende har man förstört med en budget där man inte satsar på landsbygden. Man tar också bort fler än tusen gröna jobb på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Det går inte att skylla ifrån sig på detta sätt när man sitter vid makten. Det här är ett svek mot alla dem som behöver stå i kö i åratal för att få sin mark skyddad på frivillig basis.

Fru talman! Ledamoten nämner att man har justerat detta i vårändringsbudgeten. Det räckte till ungefär två avtal, och sedan var pengarna slut. När vi pratar skog pratar vi om stora summor. Inte miljoner utan miljarder behövs för att uppnå långsiktighet och trovärdighet.

Det kommer många initiativ från EU, där regeringen strävar emot. Är ledamoten och Kristdemokraterna beredda att göra en svexit på grund av att man ser detta som nationell kompetens?

Fast när jag hör nivån på debatten undrar jag om vi har tillräcklig nationell kompetens för att fatta sådana stora och viktiga beslut för biologisk mångfald.

Fru talman! Jag är övertygad om att ledamoten har varit på många bjudmiddagar med högt uppsatta vd:ar för de största bolagen. Jag har pratat med väldigt många som äger marken, och det är plus minus noll i lönsamhet. I Sverige är lönsamheten för skogsägare bland de absolut lägsta i EU. Det vi gör är att pressa priserna för markägare och skogsägare för att kunna gynna industrierna. På precis sådana bjudmiddagar som ledamoten har varit på får man höra: Rör ingenting, för vi har det precis så gött som vi vill ha det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Det är stora miljardutdelningar i industrin medan markägarna och skogsägarna går på knäna. Jag får många samtal från oroliga skogsägare som säger att det inte finns någon lönsamhet för dem och att de inte känner någon framtidstro. Speciellt är det så när dessa människor har väntat på en ersättning från staten för ett skyddat område eller för att sköta ett område, och så byter vi plötsligt regering och det finns inga medel, utan de måste börja om och stå i kö i flera år.

Låt oss ta fasta på exemplet som ledamoten nämner. Detta är nämligen också en fråga som har kommit upp när jag har besökt många på landsbygden. De berättar att de köpte sitt hus för den fantastiska skogen, den fantastiska miljön. Nu är den miljö där deras barn har vuxit upp avverkad, och de har ett kalhygge som granne. Det sänker husvärdet, och det sänker livskvaliteten för dessa människor på landsbygden. Men tänk, Rebecka, säger de, om jag hade bott i stan! Då hade jag haft inflytande över vilka färger husen hade fått; jag hade haft inflytande över minsta dass. Men inget sådant inflytande lämnas till personerna på landsbygden. Det finns alltså en stor orättvisa inbyggd i den politik som förs. Jag vädjar verkligen till regeringen och ledamoten att lyssna till alla de röster som finns därute och inte bara på industritopparnas vädjan.

Fru talman! I dag debatterar vi naturvård och biologisk mångfald och även statens insatser mot främmande arter. Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 44.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen på vår jord är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen förstärkte kraftigt medlen för skyddet av vår natur. Att skydda den biologiska mångfalden är både en lokal och en global utmaning, och det kommande årtiondet blir avgörande för om det ska gå att vända den negativa trenden.

I december i fjol hade jag förmånen att få vara på plats i Kanada för partsmötet med FN:s konvention om biologisk mångfald, COP 15. På plats fanns politiker, ungdomar, miljöorganisationer, urfolk och företag. Mötet handlade om att naturen skulle få sitt eget Parisavtal för att vi ska bromsa och vända trenden av utrotning av arter. Efter fyra års förberedelser och två veckors hårda förhandlingar enades till slut världens länder om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald - en räddningsplan för naturen.

Nu återstår nästa utmaning, implementeringen, när alla länder ska införa räddningsplanen i sin egen politik på hemmaplan. Biologisk mångfald är lokal, och därför måste alla länder göra insatser. Skador på ekosystem är svåra att rätta till, och arter som dör ut får vi inte tillbaka. Den biologiska mångfalden är även en viktig motståndskraft i klimatförändringarna. De fem främsta orsakerna bakom förlusterna av biologisk mångfald är förändrad mark- och havsanvändning, överexploatering, klimatförändring och invasiva främmande arter.

Fru talman! Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande arter från världens alla hörn, i trädgårdar, i jord- och skogsbruket och inom jakten. Men det kan också orsaka stora problem när främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter, blir invasiva och skadar ekosystemen. Invasiva främmande arter är ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Därför satsade också den socialdemokratiskt ledda regeringen på att stärka arbetet med bekämpningen. Med våra satsningar kunde man lokalt över hela landet ta kampen mot blomsterlupinerna, mårdhunden, parksliden, jättelokan, den svartmunnade smörbulten och alla de andra arterna.

Precis som Riksrevisionens rapport visar måste vi göra mer i arbetet mot invasiva arter, och de åtgärder som vidtas måste vara effektiva och ändamålsenliga. Tyvärr skär regeringen i stället ned i budgeten och drar undan mattan för allt arbete som gjorts runt om i landet. Man lämnar walkover och låter dessa arter få sprida sig fritt då Sverigedemokraterna och regeringen inte ens tycks vilja ta matchen mot dem.

Regeringens sänkta anslagsnivåer till åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur får också stora konsekvenser för människors tillgänglighet till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Och många markägare som frivilligt vill skydda värdefulla miljöer, inklusive dem som äger fjällnaturskogar, tvingas nu vänta på ersättning.

Förutom positiva effekter för den biologiska mångfalden och friluftslivet skapade satsningarna sysselsättning över hela landet hos entreprenörer, konsulter och myndigheter. Nedskärningarna innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner under 2023, varav många finns bland entreprenörer på landsbygden.

Fru talman! Vår svenska allemansrätt är fantastisk och unik för Sverige. Tack vare allemansrätten är Sveriges natur öppen för alla, och den summeras med ledorden inte störa, inte förstöra. Detta innebär att det finns gott om möjligheter till friluftsliv för alla i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Intresset för friluftsliv har ökat lavinartat sedan pandemins början, och många letar sig ut till små och stora naturreservat, vindskydd och stugor. Det är på många sätt en glädjande utveckling också för svensk besöksnäring, men tyvärr bedriver regeringen en politik som aktivt motverkar den utvecklingen genom att spara in på medel till detta.

Fru talman! Avslutningsvis tänkte jag i debatten också ta först vargen och sedan skarven.

Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Detta accepterar inte vi, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Både skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i den förvaltningen.

Samtidigt som vi ska ha en gynnsam bevarandestatus ska också människors oro tas på stort allvar. Vi ska ha en rovdjursförvaltning som människor har förtroende för och där det kan fattas effektiva och snabba skyddsjaktsbeslut när så krävs.

Vi ser nu hur vargstammen ökar. Det är trångt i vargreviren, och vi ser ett ökat antal vargar både söder- och norrut i landet. Dagens population är alldeles för stor och behöver kraftigt minskas. Därför gav vi Naturvårdsverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170-270 vargar och även att se över skyddsjakten. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev också frågan i EU att vargen skulle flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.

Förutom vargen är skarv och säl två djurarter som har haft en stark tillväxt de senaste åren och som har påverkat bland annat fisket negativt genom att de angriper fångst och skadar redskap. Vi vill se en kraftig minskning av antalet skarvar, och därför är det glädjande att vår motion fick majoritet i utskottet och att utskottet nu föreslår att ett tillkännagivande ska riktas till regeringen.

Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Även sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen har redan givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen både för skarv och för jakt på olika sälarter. Hela havets ekosystem måste fungera, och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning.

Nu ser vi fram emot bra förslag från de givna uppdragen och att det blir verkstad av dem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).

Fru talman! Tack, ledamoten Le Moine, för frågorna! Det stämmer att vi tycker olika i denna fråga - så är det.

Vargen väcker väldigt mycket känslor. Det har den alltid gjort. Jag som lever på landsbygden besökte nyligen två fårägare i Ånge kommun, där det vandrar upp vargar. Det är trångt i vargreviren nu i norra Hälsingland, och vargarna trycks uppåt. Jag samtalade också med en renägare som kände stor oro då han har sina renar där nere i vinterbeteslandet.

Det är tre vargar som har rört sig i området, och stora resurser har lagts på att dna-säkra dem. De rörde sig inne i centralorterna, de åt från fågelborden och de klev till och med upp på förstukvisten till broar. Det är inte ett naturligt beteende för en varg. En varg ska vara rädd för människan och hålla sig i skogen. Sådana gånger är det otroligt viktigt att ta människors oro - djurägares oro - på stort allvar och sätta in skyddsjakt. Därför tycker jag att det är viktigt att skyddsjaktsbesluten för varg blir både effektivare och snabbare.

Ledamoten nämnde antalet hundar som dör. Om det var en som dog av varg måste det ha varit i närheten av mitt hem i Naggen, för där dödades en hund av varg under älgjakten i år. Men jag skulle tro att det är fler. Man kan räkna proportionellt antalet vargar kontra antalet bilar och vildsvin, så blir siffran kanske lite mer betydelsefull. Men vi tycker olika - så är det.

Fru talman! Jag gillar också fakta och vill hålla mig till det. Och om det är någonting som det finns mycket fakta kring så är det vargen. Det har samlats in mycket dna, och man har följt vargarna med gps-halsband och så vidare under lång tid. Fakta finns alltså.

Nu har vi ett så pass stort antal vargar i Sverige att vi har en gynnsam bevarandestatus. I arbetet med att faktiskt få en acceptans handlar det också om både skyddsjakt och licensjakt. Det är otroligt viktiga verktyg för att kunna hålla vargstammen på en bra nivå.

Ledamoten nämner också rovdjursavvisande stängsel, och det är viktigt att det finns bidrag till det. Det är många markägare som har marken nära sin gård och nära hemmet. Men många arrenderar också mark och har bete utsocknes, och där kan de inte sätta upp stängsel eftersom de inte äger marken där. De har inte heller dessa resurser. Även om de får bidrag kostar det väldigt mycket pengar med stängsel. Det är svårt att lösa detta hela vägen, men det är ändå ett viktigt verktyg i förvaltningen. Vi säger inte att vi ska utrota vargen. Vi ska ha kvar vargen, men på en lämplig nivå.

Sammanfattningsvis: Ja, vi tycker olika. Vargen ska vara kvar, men på en lägre nivå, tycker vi socialdemokrater.

Fru talman! Ja, vargen väcker känslor. Och som jag sa i vårt tidigare replikskifte stod ledamoten här på andra sidan i opposition och hade väldigt hög svansföring i dessa frågor och krävde svar på när nivåerna skulle ned och så vidare. Därför ställer jag samma fråga till ledamoten i dag eftersom det är ni som har ansvaret i dag. Det är upp till er att se till att detta verkställs. Vi har faktiskt gjort ett väldigt bra förarbete här för att lyfta fram dessa frågor.

Det som regeringens minister exempelvis säger i dag är att han ska verka för att flytta gällande EU-regler från artikel 4 till artikel 5. Något sådant höll inte vi på med när vi hade regeringsmakten. Vi verkade inte för någonting, utan vi lyfte upp frågorna på bordet och krävde svar.

Socialdemokraterna som parti har ett gammalt kongressbeslut på att nivån på antalet vargar ska ligga runt 200 individer. Detta är alltså ingen ny fråga för oss. Vi har stått här och drivit dessa frågor, och framför allt att vi ska ha en god skyddsjakt som det kan fattas beslut om snabbt och effektivt och att vi ska ha en licensjakt som fungerar över hela landet.

Men vi har en hel del att förhålla oss till när det gäller dessa frågor. Och när jag ställer frågan till landsbygdsministern i dag får jag samma svar från honom, alltså att vi har art- och habitatdirektivet att förhålla oss till, att man ska göra allt i sin makt och så vidare. Men det sägs ingenting mer konkret.

Jag kan därför ställa frågan tillbaka nu när bollen är hos regeringspartierna: När får vi se en minskning av vargstammen?

Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för anförandet. Jag är väldigt glad över att ledamoten lyfter allvaret i utdöendet av arter och vad som händer med vår biologiska mångfald, både i Sverige och ute i världen. Tidigare lyfte den moderata ledamoten vikten av motorbanor kopplat till den biologiska mångfalden, som vi debatterar här i dag, men det var skönt att höra att det finns ett parti i regeringen som ser allvaret i detta.

Naturvårdsverkets anslag för skydd av värdefull natur skärs dock ned ordentligt i er budget, likaså anslaget för skötsel av naturen. Det här gör regeringen samtidigt som antalet hotade arter ökar och man skriver under avtal om att andelen skyddad natur i Sverige ska öka både till lands och till havs med 30 procent. Inriktningen är fortsatt att mer än halvera miljöbudgeten. Det är en inriktning som ligger fast, enligt Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson; så sa Liberalernas samarbetsparti när vårbudgeten presenterades. Det här tycker jag är beklagligt. Jag undrar hur ni får ihop detta. Var går egentligen Liberalernas gräns för hur mycket man kan gå med på?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för svaret. Som vi hörde tidigare i ett replikskifte räcker tyvärr inte de 40 miljoner kronorna till någonting alls i stort sett. Exempelvis finns det ett allmänningsområde uppe i Västerbotten som väntar på ersättning. Det handlar om ett par tusen hektar skog, tror jag. De här pengarna räcker inte ens till bara deras område. Och det var till skydd för skog som de här pengarna skulle gå, har jag fått till svar av miljö- och klimatministern.

Jag måste också fråga ledamoten om neddragningarna på arbetet mot invasiva arter. Vi har hört att KD beklagar det här. SD har också beklagat det. Man funderar då på vilket parti det var som fick igenom minskningen. Var det ni liberaler som fick igenom den? Det kan väl inte vara så att alla fyra partier i regeringsunderlaget helt och hållet har missat det här och dessutom missat vad det får för konsekvenser?

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för ett väldigt fint och sakligt innehåll i själva anförandet. Jag uppskattar det, då vi tidigare i den här debatten har hört representanter från regeringspartierna mest prata om hur vi ska kunna döda fler från de hotade arterna i Sverige, hur vi ska kunna sätta dit dem och minska populationerna och minska deras juridiska skydd med mera. Det var upplyftande att höra detta som kontrast, så det vill jag verkligen tacka för.

Liberalerna verkar brinna för just våtmarker. Det verkar ligga er varmt om hjärtat att restaurera våtmarker. Jag tycker att det finns all anledning att göra det, både för klimatnyttan som nämnts och för att 19 procent av alla Sveriges rödlistade arter skulle gynnas av det då de är knutna till våtmarker. Att satsa på våtmarkerna kan verkligen bli en vinn-vinn-vinn-politik, tror jag.

Så till min fråga. Ledamoten nämnde också EU, och EU har kommit med många finfina förslag. Världens största miljöorganisation har, som nämndes, lagt fram ett förslag om något som kallas naturrestaureringslagen. Precis som med våtmarkerna i den satsning som Liberalerna pushat för vill man restaurera förstörda ekosystem. Min fråga är helt enkelt hur det går ihop att man inom regeringen verkligen motarbetar och som enda land i EU röstar nej till naturrestaureringslagen samtidigt som man på hemmaplan verkligen vill restaurera den här typen av natur. Liberalernas inställning är ju att EU är något bra och att det är bra att samordna miljöfrågorna på hög nivå, så min fråga till Liberalernas ledamot är helt enkelt hur det här går ihop. Är man egentligen positiv till EU:s initiativ om restaurering?

Herr talman! Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige och i resten av världen är kritiskt. Forskare har konstaterat att förlusten av arter och ekosystem är ett lika stort hot som klimatkrisen. Av jordens cirka 8 miljoner växt- och djurarter riskerar nästan 1 miljon att utrotas. Vi är nu inne i det sjätte massutdöendet. Tidigare massutdöenden har orsakats av meteoritnedslag och geologiska processer. Den här gången är det mänsklig verksamhet som är orsaken till utrotningen.

Även här i Sverige går utvecklingen åt fel håll. Andelen rödlistade arter ökar. De största hoten mot djur och växter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning av det öppna landskapets hagar och ängar.

Skogen utgör livsmiljö för en stor del av den biologiska mångfalden och är hem för många hotade arter. Dagens intensiva skogsbruk påverkar många arter negativt. I stället för levande skogar med träd av alla åldrar, en blandning av trädarter och död ved består våra skogar i dag till stor del av planteringar med likåldriga granar eller tallar som avverkas långt innan de når sin maximala livslängd. Våra skogar brukas till stor del för att ge så hög ekonomisk avkastning som möjligt, och vi har ett skogsbruk som ensidigt prioriterar produktion på den biologiska mångfaldens bekostnad.

Ovanpå hoten från produktion och exploatering har vi den pågående klimatkrisen, som ytterligare förvärrar och skyndar på utarmningen av den biologiska mångfalden.

I december 2022 enades världens länder till slut om ett nytt globalt ramverk för att stoppa artutrotningen. Enligt ramverket ska 30 procent av jordens havs- och landområden skyddas till 2030. Det är glädjande att ambitiösa mål finns på plats, men de kommer inte att nås utan ansträngning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Sverige klarade inte att leva upp till något av de mål som satts upp till 2020 inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Inte heller nås något av de nationella miljömålen med direkt koppling till den biologiska mångfalden. Det är ett klart underbetyg för ett rikt välfärdsland som Sverige. Det är tyvärr också ett kvitto på att miljöhänsyn fortsatt underställs kortsiktiga vinstintressen.

För att bryta trenden krävs nya styrmedel och ett förbättrat regelverk för att jord- och skogsbruk, fiske och andra verksamheter ska bedrivas hållbart inom naturens gränser. Det krävs även att vi skyddar områden med höga naturvärden från exploatering.

Hur svarar då regeringen på detta allvarliga läge? Tyvärr med brutala nedskärningar av naturvården. Resurser till skydd och skötsel av värdefull natur slaktas. Pengar till miljöövervakning, insatser för pollinatörer och bekämpning av invasiva arter dras in. De planerade miljöprövningarna av vattenkraften, som är så viktiga för vattenlevande arter, har satts på paus. På EU-nivå verkar man för att försvaga viktig lagstiftning om restaurering av natur.

Herr talman! I dag är ungefär 9 procent av Sveriges skogsmark formellt skyddad. Då är även den fjällnära skogen och improduktiv mark inräknad. De frivilliga avsättningarna uppgår till knappt 6 procent. Sverige har inte klarat att skydda tillräckligt med skog i enlighet med vare sig de internationella eller de nationella målen.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om att totalt 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas. Det ska uppnås genom att minst 20 procent av den produktiva skogsmarken skyddas. Den skyddade skogsmarken ska bestå av representativa och ekologiskt sammanhängande nätverk av naturtyper. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Vänsterpartiet anser också att Sverige ska öka takten i bildandet av nationalparker. Naturvårdsverket har i dag en plan för hur fler nationalparker kan bildas och hur befintliga kan utvidgas. Det är bra, men mer resurser måste läggas på detta arbete så att fler nationalparker såsom Kebnekaise snabbare kan bildas.

Herr talman! Det behövs givetvis åtgärder på många fler områden för att vända den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Vi behöver ett jordbruk som i mycket större utsträckning främjar biologisk mångfald, där våtmarker bevaras och där djuren får gå ute. Vi måste också begränsa användningen av miljögifter i jordbruket. Den fysiska planeringen måste ta större miljöhänsyn.

Självklart måste också skyddet för mångfalden i havet stärkas. Vi måste stoppa skadliga fiskemetoder som bottentrålning. De marina reservaten ska ingå i större sammanhängande nätverk så att de tillsammans kan stärka varandra.

Herr talman! Eftersom det är vi människor som har försatt oss i den här allvarliga situationen är det bara vi som kan och måste lösa den. Därför behövs politiskt ledarskap. Vi kan fortsätta att bruka jord och skog, men vi måste göra det på ett hållbart sätt. Ytterst är det naturens bärkraft som måste sätta gränserna för vad vi kan göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).