Malin Larsson (S) svarade Staffan Eklöf i en replik om Naturvård och biologisk mångfald i debatten ”Protokoll 2022/23:105 Tisdagen den 9 maj” den 9 maj 2023.
Staffan EklöfSD· i en replikJag minns - det är inte många år sedan - när vi sverigedemokrater kallades rasister för att vi lyfte problemen med de invasiva arterna. Det är roligt att Socialdemokraterna nu har fått ett nyvaknat intresse för frågan!…Herr talman! Först och främst välkomnar jag det tillkännagivande som utskottet föreslår, delvis utifrån ett yrkande från Sverigedemokraterna, om en revidering av förvaltningsplanen när det gäller skarv, med syftet att minska skarvpopulationerna. Naturvårdsskäl bör bakas in i syftet. Sedan återstår som sagt att arbeta i EU för att allmän jakt på skarv ska tillåtas.
Jag yrkar bifall till reservation 1 om internationella konventioner och avtal.
Vi säger så här i vårt ställningstagande:
Sveriges ambition måste vara att de arter som finns i landet ska fortsätta att finnas här. Att sköta områden så att arter som är akut hotade kan leva vidare i vårt land måste vara högt prioriterat i vår skogspolitik. Däremot ska vi inte lämna över besluten över hur vi åstadkommer detta till EU eller andra internationella organ. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige internationellt inte ska ingå avtal som kan leda till att mer skog än i dag behöver vara undantagen från skogsbruk eller skyddas formellt.
Detta gör vi för att det är mest effektivt.
Mats Nordberg, vår tidigare kollega, gjorde för några år sedan en analys av de arter som har dött ut i svenska skogar utifrån Artdatabankens uppgifter och frågade sig om det är det svenska industriella skogsbruket som är att beskylla. Men endast fyra arter kan sägas ha levt i barrskogsbältet och försvunnit efter trakthyggesbrukets införsel. Det är här merparten av det industriella skogsbruket äger rum, och det är det skogsbruket som utsätts för mest kritik. Dessutom utgjordes tre av dessa fyra arter av ett litet komplex av lavar som levde på samma träd på en lokal i Värmland.
Detta är vad vi diskuterar när vi diskuterar bekräftade utdöenden till följd av modernt skogsbruk med trakthyggesbruk i barrskogsbältet. Ändå beskylls ensidigt skogsbrukets metoder.
Det finns några viktiga punkter att ta med sig om artbevarande:
Det moderna skogsbruket är inte perfekt. Man kan se en tillbakagång av vissa arter även om utdöendet är på en mycket låg nivå. Samtidigt kan man komma ihåg att vissa arter gynnas av trakthyggesbruk. Vi sverigedemokrater förordar smärre justeringar av brukningsmetoderna som inte inverkar för mycket på brukandet och ekonomin, lite mer vardagshänsyn, lite mer utrymme för den frivilliga naturvården, metodutveckling för minskade körskador med mera.
Detaljer är mycket viktiga vid artbevarande - det måste man komma ihåg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Situationen ser mycket sämre ut i ädellövskogen och i jordbrukslandskapet.
Vi hör nu krav på enkla lösningar, såsom avsättning till naturreservat och obligatoriskt kontinuitetsskogsbruk. Men enkla eller harmoniserade lösningar träffar inte precist och kan till och med vara kontraproduktiva för vissa arter och miljöer.
Internationella överenskommelser måste konstrueras på annat sätt med utgångspunkt från artbevarande i stället för avsättning av gigantiska arealer. Det gör att man kan använda olika metoder i olika länder. Det är ändamålsenligt eftersom förhållandena skiljer sig mycket åt. I regnskog med mycket lång kontinuitet kan det vara effektivast att avsätta till reservat, medan utökad vardagshänsyn kan vara effektivast i barrskogsbältet.
Åtgärder med låg träffsäkerhet riskerar också att påverka andra värden mer negativt. Det kan handla om ekonomi, konkurrenskraft, social situation, möjligheter att leva på landsbygden och faktiskt biologisk mångfald på andra sätt.
Detaljer, träffsäkerhet och effektivitet bör alltså alltid vara i centrum när artbevarande diskuteras.
Med detta sagt är jag mycket glad att Sverigedemokraternas förslag om åtgärder för skogsträdsförädling som ska rädda alm och ask fick riksdagens gehör 2021 och nu börjar genomföras. Det handlar om ett hundratal arter som riskerar att dö ut och som kan räddas med åtgärderna.
Jag minns att vänstersidan röstade emot, talade emot och arbetade emot detta. Centerpartiet ska däremot ha en eloge för att man förstod vikten av förslaget och stödde det.
Herr talman! Det finns konspirationsteorier som täcker nästan alla områden. Det är kanske inte en nyhet att Sverigedemokraterna ägnar sig åt egna uträkningar och målar upp egna verklighetsbilder. Men jag är naturvårdsbiolog, och i Sverige har vi otroligt mycket data över de hotade arter som finns. Artdatabanken har kommit med uppgifter som visar att 394 arter i Sverige är hotade på grund av skogsbruket. Den siffran bjussar jag på. Ni behöver inte göra egna utredningar. Det måste vara väldigt mödosamt och också jobbigt om man träffar så pass fel. 9 stycken av dessa arter är nationellt utdöda på grund av skogsbruket.
Då behöver vi inte fundera och gissa mer kring läget för den biologiska mångfalden i skogen. Här har vi det svart på vitt. Detta är Artdatabanken, och det är Sveriges absolut främsta naturvårdsbiologer. Den resursen borde vi verkligen använda, särskilt inför sådana här debatter och inför olika beslut om naturvård och skogspolitik. Det rekommenderar jag verkligen.
Sedan är det skrämmande men kanske föga förvånande att höra hur Sverigedemokraterna pratar om att man inte ska skydda mer natur och skog. Det är utan tvekan det absolut mest effektiva tillvägagångssättet om vi vill bevara biologisk mångfald. Vi kan alltså inte sätta ett tak vid dagens nivå och säga: Detta är fine.
Vi har en akut situation för de skogliga arterna. Vi behöver absolut skydda mer, ställa om och restaurera trasiga ekosystem. Det är bortom allt tvivel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Herr talman! Det är nio stycken utdöda arter i skog, säger Miljöpartiet. Det är fel. Det är många fler än så. Men tar man begränsningen från 1950, när trakthyggesbruket infördes, och tittar på barrskogsbältet ser man att det är nere i fyra. Fyra stycken har dött ut. Det är då de tre lavarna, som knappt kan räknas eftersom de var i utkanten av sitt utbredningsområde. De är vanliga på andra ställen. Men det var knappt att de fanns i Sverige när de försvann, för de fanns bara på en lokal. Då återstår det bara en art som egentligen är mycket att bry sig om.
Sedan finns det de som dog ut tidigare. Svart stork dog kanske ut på 30-talet, typ. Den dog ut i dåvarande kontinuitetsskogsbruk. Då kan vi fundera på varför den gjorde det. Den ska ha grova träd som boträd. Det fanns förmodligen inte i kontinuitetsskogsbruket, inte på alla platser i alla fall. Det får inte vara igenvuxet runt det grova trädet, för då kan den inte flyga till trädet. Och den ska ha vattendrag.
Det enda som det moderna skulle vara skyldigt till är utdikningen av vattendrag. Det skulle ha missgynnat den svarta storken. Visserligen kan trakthyggesbruket också ta bort dessa biotoper, men den dog ju ut innan man gjorde på detta vis.
Om vi pratar om ärlighet med data måste vi prata om alla aspekter.
Herr talman! Det är en spännande debatt. Nu framgår detta, i alla fall för mig, för första gången tydligt och klart. Sverigedemokraterna brukar använda följande argument när det gäller klimatet: Nej, vi ska inte göra någon åtgärd här i Sverige. Det är viktigt att andra länder gör någonting. Om inte de gör någonting och om inte alla lägger ned samtidigt är det inte värt att göra en enda åtgärd.
Nu hör vi exakt samma typ av argumentation när det gäller den biologiska mångfalden. Det blir väldigt mycket mer konkret, tycker jag, för det handlar om att dessa arter nästan inte hörde hemma här. De var i utkanten av sitt utbredningsområde. Redan där bryter vi mot konventionen om biologisk mångfald. Den är väldigt tydlig. Den säger att alla arter, oavsett om de är i mitten eller i ytterkanten av sitt utbredningsområde, ska bevaras inom nationens gränser.
Det är väldigt enkelt att säga att vi tycker att tigrar och pandor är viktiga, för de är någon annanstans. Men vi har ett ansvar här och nu. Jag vet inte om jag hörde lite grann av speciesism. Man kanske föraktar dessa lavar. Jag vet inte om det finns något förakt för de olika artgrupperna.
Själv tycker jag att det är fantastiskt. Även om vi inte kan uppleva dem på samma sätt som däggdjur har de klarat precis samma evolutionära test som allt annat levande. Jag har stor respekt för mossor, lavar, svampar, pandor, tigrar, lodjur och vargar. Det finns inte heller någon hierarki när det gäller organismgrupper i våra miljömål och i våra olika globala avtal som vi har skrivit under.
Ska vi prata om svart stork och ärlighet vill jag fråga ledamoten: Tror du, ärligt talat, att en svart stork skulle kunna göra comeback i Sverige på ett enskilt träd som står ensamt och som är omgivet av ett 100 hektar stort kalhygge? Jag tror nämligen inte det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Herr talman! På vanligt manér kastar Miljöpartiet anklagelser runt sig: Sverigedemokraterna gör alltså inga åtgärder. Men samtidigt har vi ju nyss pratat om ett sverigedemokratiskt förslag som kommer att rädda ett hundratal arter - ett förslag som Miljöpartiet var emot.
Miljöpartiet säger att Sverigedemokraterna inte ska göra någonting för klimatet. Samtidigt har vi Sveriges mest effektiva klimatpolitik om man ser det globalt. Miljöpartiet ser det bara nationellt och tror att andra länder ska följa efter, även fattiga länder och diktaturer. Det är en dröm. Det kommer inte att ske.
Vår klimatpolitik påverkar utsläppsländerna direkt, men det är bekvämare att kalla någon klimatförnekare. Så är det.
Jag tror att sanningen är att Miljöpartiet inte är så intresserade av resultatet. Medan vi är intresserade av resultatet är Miljöpartiet intresserat av att göra stora satsningar. Vi vill ha så stora resultat som möjligt så billigt som möjligt. Den politiska skiljelinjen mellan partierna är i dag den mellan pliktetik och konsekvensetik.
Herr talman! I det så kallade slottsavtalet som Tidölaget jobbade fram tillsammans och står bakom nämns varken biologisk mångfald, naturvården eller invasiva arter en enda gång. Anslaget för skötsel av värdefull natur, där arbetet mot invasiva arter ingår, drogs ned med 931 miljoner kronor i Sverigedemokraternas och regeringens budget.
Våra länsstyrelser runt om i landet är bekymrade och har larmat om att det nu inte finns några statliga medel alls till åtgärdsarbete mot invasiva arter under 2023, och det kommer att få konsekvenser. Många åtgärder som man har gjort tidigare riskerar också att ha gjorts i onödan, och arbetet mot de oönskade arterna kommer med största sannolikhet att bli dyrare i längden.
I ett tidigare replikskifte framförde ledamoten Ottosson att detta berodde på Socialdemokraternas långtidsbudget. Jag tycker att det är lite väl magstarkt att skylla på oss. Vi har ju inte dragit ned ett öre på det här området. Vi tycker att detta arbete är så viktigt och att det bör fortsätta. Om regeringspartierna också tycker det kan man ju fundera på varför ni inte röstar på vår budget i stället, där de här satsningarna och pengarna faktiskt fanns med.
Jag skulle vilja fråga ledamoten Eklöf vad som ligger till grund för att Sverigedemokraterna och regeringen kom överens om den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva, främmande arter.
Herr talman! Jag minns - det är inte många år sedan - när vi sverigedemokrater kallades rasister för att vi lyfte problemen med de invasiva arterna. Det är roligt att Socialdemokraterna nu har fått ett nyvaknat intresse för frågan!
Jag får påminna ledamoten om att vi har inflation. Alla poster måste ses över. Posten 1.3 för skötsel av natur är mycket riktigt sänkt. Anslaget ligger nu på 2020 års nivå. Det ger lite perspektiv på summorna. Socialdemokraterna har alltså lagt en enda futtig budget som har haft ett högre anslag än den som ligger nu. 50 miljoner har dessutom flyttats till HaV. Anslaget ges till myndigheter och är föremål för prioriteringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
I förra årets budget fanns en post specificerad för invasiva arter som var tillfällig i två år. Den löpte ut. Sossarna hade konstruerat det så. Exakt samma budgetpost förlängdes inte i innevarande budget. Däremot upprättades en ny budgetpost, 1:11, till Havs- och vattenmyndigheten för just invasiva arter. Den tillfälliga satsningen förlängdes alltså men hos HaV i stället, för problemen är större för vattenlevande organismer.
Det är dessutom mycket tydligt från budgeten att Naturvårdsverket får använda pengar under 1:3 för invasiva arter, och jag tycker att Naturvårdsverket skulle ha prioriterat invasiva arter lite högre. Alla minskade medel på länsstyrelserna hänförs därför till att Naturvårdsverket lämnade mindre medel från 1:3 till länsstyrelserna för bekämpning av invasiva växter. Det stora arbetet med leder, utsiktsplatser och grillplatser kunde ha minskats mer i mitt tycke. Man borde ha kunnat hoppa över helt och hållet ett år med brinnande inflation att iordningställa grillplatser.
Regeringen bör överväga att styra myndigheternas fördelning mer i detalj för att i framtiden uppnå dessa viktiga mål.
Herr talman! Att bekämpa invasiva arter driver ingen inflation. Sverigedemokraterna är nu det största partiet i regeringsunderlaget, och nu ser vi hur det blev med det viktiga arbetet med att bekämpa invasiva arter. När man tvingas ta lite ansvar som det största partiet i regeringsunderlaget slopar man alltihop. Anslaget dras ned.
Vi har också kunnat läsa i medierna att Sverigedemokraterna beklagar att arbetet mot invasiva arter drabbas av höstbudgetens stora neddragningar. Men sedan åtgärdar man det inte i vårbudgeten. Frågan är därför vad man egentligen beklagar - de tomma löftena och de tomma orden?
Om nu ledamoten Eklöf och hans parti tycker att arbetet mot invasiva arter är så viktigt, något som ledamoten också framför, varför tar man då bort pengarna för detta? Varför tillförde man inte medel i vårbudgeten?
Det är väl bättre att säga som det är, nämligen att, precis som er ekonomisk-politiska talesperson sa, er inriktning ligger fast, och det är fortsatt en halverad miljöbudget. Det är den inriktningen som Sverigedemokraterna har, och då räcker inte pengarna till. Så enkelt är det.
Dessutom är det den här regeringen, där Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget, som första gången på 20 år ökar utsläppen. Det är en sanning, och den kommer Sverigedemokraterna och ledamoten Eklöf inte undan.
Herr talman! Nu fick vi höra från Socialdemokraterna att vi slopar alltihop, alla satsningar på invasiva arter. Det är en lögn, en rak lögn!
Det finns stora satsningar på vattenlevande arter, och de pengar som Naturvårdsverket fick har de faktiskt använt till att bekämpa invasiva djur. Det är positivt. Dock gäller den brist vi pratar om växterna, och där är det ett myndighetsbeslut från Naturvårdsverket att inte prioritera växterna. Men räknar vi ihop totalsummorna är det inte mycket som skiljer från det ena året till det andra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
När det gäller kritiken om miljöbudgeten vill jag påminna ledamoten Larsson om att den budget som vi har lagt nu är den näst största miljöbudgeten som har lagts.
Slutligen, om reduktionsplikten, var det roligt att vi fick ett tydligt besked nu, eftersom Magdalena Andersson började svaja i söndags. Socialdemokraterna står alltså fast vid att reduktionsplikten ska följa den bana som gör att vi får ohyggligt stora inblandningar av biodrivmedel och otroligt höga drivmedelspriser. Det är bra för medborgarna att veta det så att de inte röstar på Socialdemokraterna igen!
