Malin Larsson (S) svarade Rebecka Le Moine i en replik om Naturvård och biologisk mångfald i debatten ”Protokoll 2022/23:105 Tisdagen den 9 maj” den 9 maj 2023.
Rebecka Le MoineMP· i en replikSom miljöpartist och också som före detta regeringskollega med ledamoten är det ingen hemlighet att vi har olika åsikter om vargförvaltningen, men det blir provocerande tydligt när ledamoten mer eller mindre skryter om…Fru talman! I dag debatterar vi naturvård och biologisk mångfald och även statens insatser mot främmande arter. Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 44.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen på vår jord är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen förstärkte kraftigt medlen för skyddet av vår natur. Att skydda den biologiska mångfalden är både en lokal och en global utmaning, och det kommande årtiondet blir avgörande för om det ska gå att vända den negativa trenden.
I december i fjol hade jag förmånen att få vara på plats i Kanada för partsmötet med FN:s konvention om biologisk mångfald, COP 15. På plats fanns politiker, ungdomar, miljöorganisationer, urfolk och företag. Mötet handlade om att naturen skulle få sitt eget Parisavtal för att vi ska bromsa och vända trenden av utrotning av arter. Efter fyra års förberedelser och två veckors hårda förhandlingar enades till slut världens länder om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald - en räddningsplan för naturen.
Nu återstår nästa utmaning, implementeringen, när alla länder ska införa räddningsplanen i sin egen politik på hemmaplan. Biologisk mångfald är lokal, och därför måste alla länder göra insatser. Skador på ekosystem är svåra att rätta till, och arter som dör ut får vi inte tillbaka. Den biologiska mångfalden är även en viktig motståndskraft i klimatförändringarna. De fem främsta orsakerna bakom förlusterna av biologisk mångfald är förändrad mark- och havsanvändning, överexploatering, klimatförändring och invasiva främmande arter.
Fru talman! Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande arter från världens alla hörn, i trädgårdar, i jord- och skogsbruket och inom jakten. Men det kan också orsaka stora problem när främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter, blir invasiva och skadar ekosystemen. Invasiva främmande arter är ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Därför satsade också den socialdemokratiskt ledda regeringen på att stärka arbetet med bekämpningen. Med våra satsningar kunde man lokalt över hela landet ta kampen mot blomsterlupinerna, mårdhunden, parksliden, jättelokan, den svartmunnade smörbulten och alla de andra arterna.
Precis som Riksrevisionens rapport visar måste vi göra mer i arbetet mot invasiva arter, och de åtgärder som vidtas måste vara effektiva och ändamålsenliga. Tyvärr skär regeringen i stället ned i budgeten och drar undan mattan för allt arbete som gjorts runt om i landet. Man lämnar walkover och låter dessa arter få sprida sig fritt då Sverigedemokraterna och regeringen inte ens tycks vilja ta matchen mot dem.
Regeringens sänkta anslagsnivåer till åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur får också stora konsekvenser för människors tillgänglighet till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Och många markägare som frivilligt vill skydda värdefulla miljöer, inklusive dem som äger fjällnaturskogar, tvingas nu vänta på ersättning.
Förutom positiva effekter för den biologiska mångfalden och friluftslivet skapade satsningarna sysselsättning över hela landet hos entreprenörer, konsulter och myndigheter. Nedskärningarna innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner under 2023, varav många finns bland entreprenörer på landsbygden.
Fru talman! Vår svenska allemansrätt är fantastisk och unik för Sverige. Tack vare allemansrätten är Sveriges natur öppen för alla, och den summeras med ledorden inte störa, inte förstöra. Detta innebär att det finns gott om möjligheter till friluftsliv för alla i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Intresset för friluftsliv har ökat lavinartat sedan pandemins början, och många letar sig ut till små och stora naturreservat, vindskydd och stugor. Det är på många sätt en glädjande utveckling också för svensk besöksnäring, men tyvärr bedriver regeringen en politik som aktivt motverkar den utvecklingen genom att spara in på medel till detta.
Fru talman! Avslutningsvis tänkte jag i debatten också ta först vargen och sedan skarven.
Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Detta accepterar inte vi, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Både skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i den förvaltningen.
Samtidigt som vi ska ha en gynnsam bevarandestatus ska också människors oro tas på stort allvar. Vi ska ha en rovdjursförvaltning som människor har förtroende för och där det kan fattas effektiva och snabba skyddsjaktsbeslut när så krävs.
Vi ser nu hur vargstammen ökar. Det är trångt i vargreviren, och vi ser ett ökat antal vargar både söder- och norrut i landet. Dagens population är alldeles för stor och behöver kraftigt minskas. Därför gav vi Naturvårdsverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170-270 vargar och även att se över skyddsjakten. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev också frågan i EU att vargen skulle flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.
Förutom vargen är skarv och säl två djurarter som har haft en stark tillväxt de senaste åren och som har påverkat bland annat fisket negativt genom att de angriper fångst och skadar redskap. Vi vill se en kraftig minskning av antalet skarvar, och därför är det glädjande att vår motion fick majoritet i utskottet och att utskottet nu föreslår att ett tillkännagivande ska riktas till regeringen.
Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Även sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har redan givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen både för skarv och för jakt på olika sälarter. Hela havets ekosystem måste fungera, och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning.
Nu ser vi fram emot bra förslag från de givna uppdragen och att det blir verkstad av dem.
(Applåder)
I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).
Fru talman! Som miljöpartist och också som före detta regeringskollega med ledamoten är det ingen hemlighet att vi har olika åsikter om vargförvaltningen, men det blir provocerande tydligt när ledamoten mer eller mindre skryter om hur man har jobbat för att sänka statusen på vargen och jobbat med art- och habitatdirektivet för att försämra statusen för den hotade arten varg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Man vill också minska antalet vargar i Sverige, och jag står här och funderar på varför. Vad är det som driver alla politiker att minska antalet vargar? Jag undrar om det kan vara för att många hundar dödas av vargar. Jag kan verkligen förstå att man känner mycket för sin fyrbenta vän. Det finns statistik från Agria som visar hur många hundar som dör. Den är från 2022, men mönstret ser likadant ut. Det var 129 stycken som dödades i trafiken och 198 stycken som dödades av vildsvin. Okej, låt oss då sätta in åtgärder för att göra trafiken säkrare och kanske också minska vildsvinsstammen. Det var 1 hund som dödades av varg, så det är nog inte där skon klämmer.
Är det för att vi har en folklig opinion? Man hör många starka röster från Jägareförbundet, men det är bara 3 procent av svenska folket som är jägare. Alla de 3 procenten är heller inte vargmotståndare, utan 70 procent av svenska folket är positiva till att ha varg i Sverige. Inte heller där finner jag alltså svaret.
Min fråga till ledamoten får helt enkelt bli: Varför är ni så måna om att minska vargstammen och göra allt ni kan för att sänka den juridiska statusen för ett djur som vi har förbundit oss att bevara?
Fru talman! Tack, ledamoten Le Moine, för frågorna! Det stämmer att vi tycker olika i denna fråga - så är det.
Vargen väcker väldigt mycket känslor. Det har den alltid gjort. Jag som lever på landsbygden besökte nyligen två fårägare i Ånge kommun, där det vandrar upp vargar. Det är trångt i vargreviren nu i norra Hälsingland, och vargarna trycks uppåt. Jag samtalade också med en renägare som kände stor oro då han har sina renar där nere i vinterbeteslandet.
Det är tre vargar som har rört sig i området, och stora resurser har lagts på att dna-säkra dem. De rörde sig inne i centralorterna, de åt från fågelborden och de klev till och med upp på förstukvisten till broar. Det är inte ett naturligt beteende för en varg. En varg ska vara rädd för människan och hålla sig i skogen. Sådana gånger är det otroligt viktigt att ta människors oro - djurägares oro - på stort allvar och sätta in skyddsjakt. Därför tycker jag att det är viktigt att skyddsjaktsbesluten för varg blir både effektivare och snabbare.
Ledamoten nämnde antalet hundar som dör. Om det var en som dog av varg måste det ha varit i närheten av mitt hem i Naggen, för där dödades en hund av varg under älgjakten i år. Men jag skulle tro att det är fler. Man kan räkna proportionellt antalet vargar kontra antalet bilar och vildsvin, så blir siffran kanske lite mer betydelsefull. Men vi tycker olika - så är det.
Fru talman! Jag tackar för svaret. Vi gör vårt bästa med den tid vi har här i kammaren. Det som jag får ut av detta är att det bygger på känslor.
Jag är naturvårdsbiolog, och jag gillar fakta, siffror, vetenskapliga referenser och så vidare. Faktum är att ingen människa har dödats av varg på mer än 200 år i det vilda i Sverige. Men sedan har vi detta med oro, och det ska man absolut ta på allvar. Hur ska vi göra för att människor som bor och verkar inom vargrevir inte ska behöva känna sig oroliga? Där kommer vi till det politikområde som handlar om samexistens. Det är verkligen detta jag efterlyser, även hos de regeringspartier som är här och lyssnar. Varför kan vi inte prata mer om samexistens? Då skulle vi behöva jobba med ersättning och höja ersättningsnivåerna, jobba stödjande samt ge råd och utbildning. Vi skulle kanske också behöva stötta alla incitament för rovdjursavvisande stängsel och se över lagstiftningen för stängsel - när man ska få ersättning och hur mycket. Om man har boskap som blir tagna kan kostnaderna för det ses över och ersättningen höjas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Nu är vi inne på en helt annan del av planhalvan som inte handlar om att aktivt fasa ut en art som vi har förbundit oss att skydda i Sverige utan som handlar om att börja lösa problem. Och jag anser att vi är valda för det. Vi är folkvalda i ett land där vi också har enats om olika miljömål. Vi har en regering som, trots att den avskyr vargar, har skrivit under ett globalt naturavtal där man har förbundit sig att se till att alla arter inom nationens gränser ska bevaras. Så låt oss bli problemlösare och inte bara nöja oss med att fasa ut en av våra hotade arter från nationen.
Fru talman! Jag gillar också fakta och vill hålla mig till det. Och om det är någonting som det finns mycket fakta kring så är det vargen. Det har samlats in mycket dna, och man har följt vargarna med gps-halsband och så vidare under lång tid. Fakta finns alltså.
Nu har vi ett så pass stort antal vargar i Sverige att vi har en gynnsam bevarandestatus. I arbetet med att faktiskt få en acceptans handlar det också om både skyddsjakt och licensjakt. Det är otroligt viktiga verktyg för att kunna hålla vargstammen på en bra nivå.
Ledamoten nämner också rovdjursavvisande stängsel, och det är viktigt att det finns bidrag till det. Det är många markägare som har marken nära sin gård och nära hemmet. Men många arrenderar också mark och har bete utsocknes, och där kan de inte sätta upp stängsel eftersom de inte äger marken där. De har inte heller dessa resurser. Även om de får bidrag kostar det väldigt mycket pengar med stängsel. Det är svårt att lösa detta hela vägen, men det är ändå ett viktigt verktyg i förvaltningen. Vi säger inte att vi ska utrota vargen. Vi ska ha kvar vargen, men på en lämplig nivå.
Sammanfattningsvis: Ja, vi tycker olika. Vargen ska vara kvar, men på en lägre nivå, tycker vi socialdemokrater.
Fru talman! Sent ska syndaren vakna. Jag kan inte låta bli att säga det, fru talman, för detta är lite humoristiskt. Jag har stått här i talarstolen åtskilliga gånger och debatterat om vargen just med Socialdemokraterna. Jag tror till och med att jag och Malin Larsson har diskuterat denna fråga tidigare. Men då stod vi på omvända sidor. Då var jag i opposition och riksdagsledamoten var i majoritet. Men inte en enda gång höll de med om det som vi förde fram kring vargstammen - att det har gått över styr och att man var tvungen att ta människors otrygghet på allvar. Sedan kom det ett valår. Då helt plötsligt var det viktigt att ge Naturvårdsverket ett uppdrag om hur man skulle komma ned till ett intervall på 170-270 vargar. Detta är inte trovärdigt i min värld eller i mångas andra värld.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Därför vill jag fråga riksdagsledamoten Larsson: Hur tänker ni när det gäller denna fråga? Vill ni ha ett intervall på 170-270? Det är exakt samma politik som ni har fört fram när ni satt i regeringsställning. Så vad är rimligt? Ska vi ha 269, eller ska vi ha 170, eller vilken nivå ska vi lägga oss på? Och hur ska ni ytterligare bidra till den politik som ni nu för i opposition, på andra sidan där vi stod tidigare, för att öka människors trygghet? Det hörde vi inte ett ord om när ni satt i regeringsställning. Och än en gång vill jag tydliggöra att det är den politik som ni förde som har bidragit till den stora vargstam som vi har i dag.
Fru talman! Ja, vargen väcker känslor. Och som jag sa i vårt tidigare replikskifte stod ledamoten här på andra sidan i opposition och hade väldigt hög svansföring i dessa frågor och krävde svar på när nivåerna skulle ned och så vidare. Därför ställer jag samma fråga till ledamoten i dag eftersom det är ni som har ansvaret i dag. Det är upp till er att se till att detta verkställs. Vi har faktiskt gjort ett väldigt bra förarbete här för att lyfta fram dessa frågor.
Det som regeringens minister exempelvis säger i dag är att han ska verka för att flytta gällande EU-regler från artikel 4 till artikel 5. Något sådant höll inte vi på med när vi hade regeringsmakten. Vi verkade inte för någonting, utan vi lyfte upp frågorna på bordet och krävde svar.
Socialdemokraterna som parti har ett gammalt kongressbeslut på att nivån på antalet vargar ska ligga runt 200 individer. Detta är alltså ingen ny fråga för oss. Vi har stått här och drivit dessa frågor, och framför allt att vi ska ha en god skyddsjakt som det kan fattas beslut om snabbt och effektivt och att vi ska ha en licensjakt som fungerar över hela landet.
Men vi har en hel del att förhålla oss till när det gäller dessa frågor. Och när jag ställer frågan till landsbygdsministern i dag får jag samma svar från honom, alltså att vi har art- och habitatdirektivet att förhålla oss till, att man ska göra allt i sin makt och så vidare. Men det sägs ingenting mer konkret.
Jag kan därför ställa frågan tillbaka nu när bollen är hos regeringspartierna: När får vi se en minskning av vargstammen?
Fru talman! Jag fick en fråga tillbaka, och riksdagsledamoten Larsson hävdar att den förra regeringen har gjort ett bra förarbete för att minska den vargstam som vi har i dag. Det enda förarbete som den tidigare miljöpartistiska och socialistiska regeringen gjorde var att öka vargstammen så att människors otrygghet hamnade på tapeten. Vi politiker blev kontaktade av människor för att de upplevde en så stor fara och otrygghet. De såg lantbruksdjuren slitas i stycken och jakthundar bli dödade. Detta förarbete har ni gjort genom att öka vargstammen när ni satt i regeringsställning under två mandatperioder och förde en politik som var oansvarig.
Vi däremot, nu när vi sitter i regeringsställning, har sagt att vi kommer att ta steg i denna fråga. Vi kommer att titta på ett fördjupat samarbete med Norge när det gäller vargförvaltningen. Vi kommer att driva linjen om självbestämmande i EU så mycket vi bara kan. Vi har en landsbygdsminister som har gått ut och talat om var vi står i frågan, och vi kommer att ta dessa steg framåt under denna mandatperiod. Men grunden att stå på är inte lätt eftersom Socialdemokraterna inte har fört en ansvarsfull politik tidigare. Det vill jag faktiskt framhålla för riksdagsledamoten Larsson när hon står och säger att de har gjort ett bra förarbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald
Fru talman! Det är upp till bevis för sittande regering nu. Att stå och säga att man ska göra något är en sak. Men att sedan göra något är någonting annat. Det är det vi vill se nu.
Vi gav faktiskt uppdrag till Naturvårdsverket att titta på hur riksdagens beslutade mål kan nås, även när det gäller skyddsjakten.
Ett delsvar kom nu i mars om att man ger ett uppdrag vidare som inte är tidssatt. Det är vad denna regering gör. I övrigt vet jag faktiskt inte vad regeringen har gjort eller fattat för beslut för att minska vargstammen. Några sådana beslut har jag inte sett. Jag har sett skrivningar och svar på mina frågor om att man ska verka för detta. Men några fattade beslut finns inte på bordet.
(Applåder)
