Margareta Cederfelt

Fru talman! Ledamoten Håkan Svenneling talade sig varm för oppositionen i Ryssland. Jag delar hans bild: Oppositionen i Ryssland behöver allt stöd den kan få. Därför är jag väldigt glad över det arbete som regeringen gör.

Jag gläds också över att Vladimir Kara-Murza blev frigiven till sist. Sverige var ett av de länder som arbetade för Vladimir Kara-Murzas frigivning.

Jag vill säga, fru talman, att Vladimir Kara-Murza är en modig man. Han valde att åka tillbaka till Ryssland och tala ut om Putins illegala krig, trots att det var förbjudet, i en intervju med CNN. Två timmar senare var Vladimir Kara-Murza arresterad.

Från riksdagens sida skrev vi vädjandebrev om hans frigivning. Det vet jag att andra parlament också gjorde. Det var en intensiv kampanj. Detta visar att påtryckningar av olika slag har betydelse. Det var dock först när USA gick in som det blev en utväxling av personer.

Jag undrar hur Håkan Svenneling ser att detta arbete ska bedrivas. Det är ju viktigt att ett arbete för frigivning av politiska fångar kan ske och att politiska fångar när de blivit frigivna kan fortsätta att arbeta för frihet och hålla sina kontakter. Annars är det omöjligt att uppnå en förändring.

Fru talman! Först vill jag säga att det, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, enligt IPU pågår 120 väpnade konflikter runt om på vår jord. Det går inte att hålla ordning på och ha exakta kunskaper om varenda en av dessa konflikter; det tror jag inte ens att ledamoten Jacob Risberg klarar av.

Det som handlar om Israel och Palestina är något som Sverige står bakom. Det har varit föredragningar i utrikesutskottet, och ärenden har behandlats i EU-nämnden. Sverige står bakom de avtal som finns, men vi säger också att vi ska vara öppna för handel med Israel så länge detta är någonting som finns överenskommet.

Jag vill dock understryka att det var Hamas som började. Det var Hamas som attackerade. Jag har träffat de personer som blev utsatta för Hamas. Det var små barn som dödades och kidnappades, kvinnor som våldtogs och hem som brändes ned och förstördes. Det här är förfärligt. Jag är mycket tacksam för att den gisslan som togs har återbördats, även om det tog mycket lång tid att få tillbaka såväl de levande som de döda.

Fru talman! När det kommer till avtal är det, som jag sa, någonting som regeringen tecknar. De avtal som vi har ingått från svensk sida ska följa internationell rätt. Vi ska värna domstolarnas oberoende; det är oerhört angeläget.

När det sedan gäller Marocko och Västsahara måste jag erkänna att jag får läsa på lite mer om avtalet. Jag följer framför allt Ryssland och Ukraina, jag följer vad som händer i Centralasien och jag följer vad som händer i Israel och Gaza. Men det går inte att följa alla områden i detalj. Det tror jag, fru talman, att Jacob Risberg kan hålla med om.

Det här är oerhört viktiga frågor, och av respekt för inblandade parter säger jag att jag ska läsa på mer. Jag kan inte säga mer än så, fru talman.

Fru talman! Jag konstaterar att Morgan Johansson brister i tilltro till UNDP, Världsbanken med flera. Annars hade Morgan Johansson inte uttalat sig så som han gör.

Sedan vill jag säga att bistånd till länder som är korrupta har delats ut länge. Jag tänker inte minst på att den socialdemokratiska regeringen delade ut 600 miljoner kronor i bistånd 2021, när Morgan Johansson var minister. Men den här gången måste jag, till Morgan Johanssons fördel, säga att han för en gångs skull visar ett stort intresse för hur pengarna används. Detta har jag inte alltid hört när det gäller socialdemokratiska företrädare.

När jag var i Kambodja för några år sedan och besökte det fängelse där Pol Pot och de röda khmererna höll människor fängslade var det första jag såg porträtt på Pol Pot och Lena Hjelm-Wallén tillsammans, där Pol Pot tackade för det bistånd som Sverige betalade ut. Då var det Socialdemokraterna som satt i regeringen.

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan. Jag undrar om Morgan Johansson saknar förtroende för UNDP och Världsbanken, bara för att nämna två av de organisationer som Morgan Johansson lyfte upp. Det är ju de som har varit aktörer. Varför ska vi höra dem? Det förstår jag inte, uppriktigt sagt.

Dessutom är det inte vårt utskott som ska granska regeringen, utan det gör konstitutionsutskottet. Detta vet Morgan Johansson, som har varit ledamot i konstitutionsutskottet, och det vet jag, som också har varit ledamot i konstitutionsutskottet. Vi satt där samtidigt.

Det är inte utrikesutskottet som granskar regeringen, men det låter så när Morgan Johansson pratar. Det verkar som att ledamoten rör ihop begreppen här när det gäller vem som ansvarar för granskning respektive inte. Jag stannar där.

Fru talman! Ärendet vi nu debatterar är som tidigare nämnts utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Ärendet avser regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 5. Det av regeringen föreslagna anslaget uppgår till cirka 2,5 miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om budget inklusive regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska antaganden. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som framförts i motioner. Betänkandet innehåller därutöver fyra särskilda yttranden av oppositionen.

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intresse i förhållande till andra länder. Att svenskt deltagande i internationella relationer bör inrikta sig på svenska intressen är en självklarhet. Svenska intressen kan betraktas ur ett brett perspektiv och inkludera flera dimensioner såsom fred, stabilitet, ekonomisk utveckling, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Vi lever i en tid av oroligheter. Enligt Interparlamentariska unionen råder väpnade konflikter i 120 olika regioner världen över. I vår del av världen – Europa – råder ett fullskaligt invasionskrig. År 2014 annekterade Ryssland Krim. År 2022 startade Ryssland sitt aggressiva och oprovocerade anfallskrig gentemot Ukraina – ett brott mot internationella konventioner, FN-stadgan och den europeiska säkerhetsordningen.

Ryssland har därefter fortsatt att hota Europa. De senaste månaderna kan vi notera hur drönare flyger i luftrum tillhörande Danmark, Norge, Baltikum, Polen och Nederländerna. Vi kan också notera cyberattacker gentemot Europa i en alltmer ökande omfattning. Osäkerheten i Europa är med andra ord hög.

Fru talman! Sverige är medlem i ett stort antal internationella organisationer, till exempel Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, FN, Nato, Internationella brottmålsdomstolen och OECD. Självklart arbetar Sverige för att ha ansvar, engagemang och inflytande. Det görs genom en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande i olika forum med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Sverige bidrar genom sitt engagemang till en säkrare värld, ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Detta är viktigt, fru talman.

Ansvarsutkrävande vid konflikter är en särskilt viktig del i den internationella rätten. Sverige är part till Romstadgan och därmed medlem av ICC. Svenska ministrar, till exempel utrikesministern och justitieministern, har under sina besök vid ICC uttryckt Sveriges stöd för domstolens arbete och diskuterat hur det internationella samfundet kan säkerställa ICC:s fortsatta verksamhet. Detta är viktigt, och det visar att Sveriges regering står upp för folkrätten och för domstolens oberoende.

Sverige står aktivt upp för domstolen och bidrar både finansiellt, med sekondering till domstolen och med samarbete kring vittnesskydd och verkställighet av straff.

Ansvarsutkrävande för de krigsbrott som begås i Ukraina är högt prioriterat av den svenska regeringen. Rysslands oprovocerade och illegala anfallskrig mot Ukraina är ett grovt brott mot den internationella rätten, och därför måste Ryssland stå till svars.

Jag skulle vilja fortsätta med att tala om att Sveriges stöd till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och till ODIHR är oerhört viktigt. Organisationen dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna. Sverige var ett av de länder som grundade Europarådets skaderegister, som registrerar skadeståndsanspråk och bevis med koppling till skador som orsakats till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Skaderegistret är viktigt. Det innebär att det finns ett steg framåt för att säkerställa att Ryssland gottgör Ukraina när kriget är slut.

Fru talman! Världen förändras i ständigt ökande takt, men folkrätten ändras inte för att den utmanas. Folkrätten står fast. Det är fler och starkare röster som står upp för folkrätten än vad det är som står emot den och vill bryta mot den. FN-stadgan grundar sig på alla staters suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende. Dessa tre grundsatser har avgörande betydelse.

Stödet till Ukraina är, som jag nämnde, Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift. När vi stöder Ukraina handlar det om mer än att investera i vår svenska säkerhet. Det handlar om Ukrainas frihet och rätt att existera. Detta är en fråga som rör oss alla.

Jag vill också nämna att Sverige stöder vapenvilan i den konflikt som rör Israel och Gaza. Det är dock viktigt att komma ihåg att det var Hamas som startade kriget genom sin attack mot Israel. Hamas tog 156 personer som gisslan, och dessa har först på senare tid återbördats till Israel.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, eftersom det skulle strida mot folkrätten. Regeringen har dock tydligt sagt att gisslan ska återbördas. Detta är nu gjort, tack och lov.

FN är en unik organisation. FN arbetar, som har sagts här tidigare, för att upprätthålla fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter och så vidare. FN som organisation måste ta sitt ansvar för att reformera sig och få en budget som håller. Det är inte mindre besparingar, som att stänga vissa entréer för passage eller dra ned på temperaturen inomhus, som avgör om vi får ett hållbart FN. Det handlar om prioriteringar.

Jag vill säga att jag är oerhört glad över att regeringen har nominerat Jesper Brodin, tidigare vd för Ikea, som chef för FN:s flyktingprogram UNHCR. Detta är ett tecken på nytänkande och prioriteringar. Det behövs fler personer från näringslivet inom FN. Med Jesper Brodin skulle näringslivets företrädare vara väl representerade inom FN.

Fru talman! Folkrätten kan inte ensam förebygga konflikter, men den ger ett ramverk för fredlig konfliktlösning, ansvarsutkrävande och gottgörelse. Sverige fortsätter att stå upp för gemensamma intressen, regler och värderingar och ytterst för att värna demokrati, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Inom utgiftsområde 5 verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och Svenska institutet. Jag nämner ISP därför att det är en viktig myndighet som syftar till att granska att strategiska produkter och export av krigsmateriel följer de lagar och internationella överenskommelser som Sverige har skrivit under. Jag finner detta ytterst angeläget, speciellt som vi befinner oss i en krigsdrabbad tid.

Fru talman! Det finns mycket mer som jag skulle vilja säga, men jag avslutar mitt anförande här av respekt för anmäld tid.

(Applåder)

(forts. § 17)

Herr talman! Min fråga går till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

Sverige är ett litet och exportberoende land. Många svenska företag är glädjande nog välkända för att hålla hög kvalitet på produkter och tjänster. Vi behöver vår export. Den behövs för vår säkerhet i landet, för arbetstillfällen och för att vi ska ha kvar vårt välstånd och vår välfärd.

Jag vet att bistånds- och utrikeshandelsministern vid upprepade tillfällen har deltagit i möten med EU-kommissionen angående frågor som rör innovation, investeringar och export. Med anledning av detta vill jag fråga ministern vilka frågor han ser som viktiga för att svensk export, svensk utrikeshandel, ska utvecklas positivt och växa så att vi kan få en bättre handel än vi har i dag.

Fru talman! Först och främst vill jag yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets eniga betänkande UU13 Interparlamentariska unionen. Ärendet är den svenska IPU-delegationens verksamhetsberättelse för 2024. Utskottets betänkande är tyvärr väldigt klent skrivet, men för den som vill läsa mer rekommenderar jag varmt Redogörelse till riksdagen 2024/25:RS3. Där finns fullödig information om delegationens arbete under 2024.

Fru talman! IPU är en fantastisk organisation. I den deltar representanter från 181 nationella parlament från samtliga världsdelar. Det innebär att 46 000 parlamentariker världen över på något sätt är berörda av IPU.

IPU har inget beslutsmandat, men diskussionerna och samtalen är oerhört viktiga liksom de resolutioner vi kommer fram till och ärendebehandlingen. Men vart tar besluten vägen? Jo, de går vidare till de nationella parlamenten. De skickas till talmän för samtliga 181 parlament.

IPU är världens äldsta samarbetsorgan för nationella parlament och verksamt sedan mer än 130 år. IPU har haft stor betydelse genom historien. Nobels fredspris har tilldelats tre företrädare för unionen. De första tre mottagarna av Nobels fredspris var samtliga ledande inom IPU. Sedan blev det fler pristagare, men tyvärr inte efter 1927. Personligen kan jag tycka, med tanke på världsläget med omfattande konflikter, krig och tillbakagång för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet, att det skulle vara en fin markering om en ledande befattningshavare inom IPU åter kunde få ett Nobelpris. Jag säger detta därför att som parlamentariker är vi folkvalda. Det innebär att vi representerar de medborgare som bor i det land där vi är valda. Detta tycker jag är viktigt att understryka.

Låt mig nämna att om vi befinner oss i en konflikttid nu har det förekommit många konflikter under IPU:s tid. Om vi ser det från vårt perspektiv talar vi inte minst om första och andra världskriget. Vi talar även om kalla kriget. Då var IPU en mötesplats, en samtalsplats, för parlamentariker från väst och öst, från demokratier och diktaturer. IPU bidrog aktivt i många sammanhang, bland annat genom sitt engagemang för fred, säkerhet och demokrati.

IPU bidrog också till att OSSE bildades. Vi talar ofta om att det var diplomater som träffades i Helsingfors, och det stämmer. Men IPU fanns med på ett hörn. Vi vet alla här i Sverige och i många andra länder i Europa hur viktigt arbetet med fred och säkerhet är och hur eftersatt det är. Även det är någonting man arbetar med inom IPU. IPU har fått en särskild ställning som observatör inom FN. Det innebär att IPU står för den parlamentariska dimensionen inom FN.

Det säkerhetspolitiska perspektivet har breddats inom IPU. Det inkluderar hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kvinnors rättigheter, demokrati, ekonomi och forskning – och allt detta är kriterier och faktorer som är viktiga för långsiktig, varaktig fred.

Låt mig också nämna jämställdhet. Jämställdhet är en viktig fråga. Inom IPU består ett stort antal delegationer till hundra procent av män, men den svenska delegationen avviker från det mönstret. Det tycker jag är positivt. Tre av fem delegater är kvinnor. Jag är väldigt stolt över detta.

IPU har mekanismer för att fler kvinnor ska väljas till delegater i sina nationella delegationer, till exempel genom viktade röstetal. Det innebär att en delegation som är jämställd har fler röster att använda sig av när det kommer till val och att rösta igenom resolutioner. Könsbalansen påverkar även fördelningen av uppdrag och vilka som kan nomineras till IPU:s arbetsgrupper och kommittéer. Det är ett bra sätt för IPU att säkra att kvinnor finns med.

En annan viktig fråga för IPU är den parlamentariska diplomatin och att vi som parlamentariker kan samtala med varandra, ta upp svåra frågor och arbeta för att hitta gemensamma lösningar. De är visserligen inte bindande, men eftersom vi är folkvalda tar vi dem med oss hem till våra nationella parlament.

Nu kommer jag in på samma fråga som delegationens vice ordförande Serkan Köse nämnde, och det är IPU:s arbete för parlamentarikers rättigheter. I ett stort antal av världens länder sitter parlamentariker fängslade på helt orättfärdiga grunder. Det kan vara enbart för att de tagit ställning för någonting som uppfattas som kontroversiellt i hemlandet. Inom IPU jobbar vi för att dessa parlamentariker ska friges och respekteras.

Ingen parlamentariker ska behöva riskera fängelse för sina åsikter, för sina politiska ställningstaganden eller för sitt kampanjarbete. Det är självklart i en demokrati. Vi måste fortsätta arbeta för att det ska bli fler demokratier världen över, inte färre.

Det arbete som IPU gör med att ta fram underlag kring fängslade parlamentariker tar jag med mig hit hem. Vi har en tvärpolitisk MR-grupp i Sverige, och där använder vi en del av de underlag som IPU tar fram och skriver brev till respektive lands myndigheter och regering för att påtala att parlamentariker ska friges, alternativt få besök av anhöriga, tillgång till sjukvård och så vidare. IPU:s arbete kommer verkligen till användning världen över.

Sedan vill jag nämna ett annat konkret och viktigt exempel. Under vårförsamlingen i Genève 2024 var IPU väldigt hjälpsamt. Man underlättade kontakter med flera muslimska länder i efterdyningarna av koranbränningarna i Sverige. Vi hade äran att ha med oss tredje vice talmannen Kerstin Lundgren, som ledde delegationen. Tredje vice talmannen hade ett flertal samtal med andra talmän för att nyansera den bild av Sverige som hade spridits i efterdyningarna av koranbränningarna. Detta var viktigt, för på så vis kunde man ge en annan bild av Sverige som visade att vi står upp för tryck- och yttrandefrihet och religionsfrihet och att det är värden som vi respekterar.

Under höstförsamlingen deltog svenska delegater i ett flertal olika seminarier, informella samtal och möten som fortsatte i den anda som tredje vice talmannen så fint hade agerat i under vårförsamlingen. Det som skedde i och med koranbränningarna har givit ett spår av Sverige som intolerant land, och detta är fullständigt felaktigt. Sverige står upp för fundamentala friheter, och det måste vi också förmedla till omvärlden.

Även inom IPU samarbetar vi med våra nordiska grannländer. Här uppe i norr behöver vi samarbete för att hjälpa och stödja varandras åsikter och de gemensamma värderingar vi har. Vi hade ett unikt möte under höstförsamlingen då även de baltiska länderna deltog. Det skedde i det klassiska NB8-formatet.

Jag skulle gärna se att vi fortsatte att utveckla NB8-formatet. Vi har många gemensamma frågor som vi kan samarbeta om. Det är dessutom ett väl beprövat format, som används i flertalet andra församlingar där Sverige ingår.

Vi arbetar också i en annan, större konstellation. I IPU bedrivs arbetet nämligen inte i partigrupper utan i geografiska grupper. Sverige liksom de övriga nordiska och de baltiska länderna är därför med i den så kallade 12plusgruppen.

Låt mig nämna en viktig fråga som står högt på IPU:s agenda, eftersom IPU arbetar för fred. Det gäller arbetet för att Rysslands illegala krig gentemot Ukraina ska upphöra. IPU har antagit ett stort antal resolutioner till stöd för Ukraina. Jag vill understryka hur viktigt det är.

Det finns också en arbetsgrupp som arbetar för fred och för att Rysslands krig ska upphöra. Detta är en organisation med 181 medlemsländer, och ordföranden är doktor Ali al-Nuaimi från Förenade Arabemiraten. Jag tror att det är bra att personer från andra världsdelar också engagerar sig i det krig som pågår på den europeiska kontinenten. Kriget måste få ett slut, men slutet ska ske på Ukrainas villkor och inte på den stridande partens som har attackerat.

Fru talman! Jag vill tacka delegationens vice ordförande Serkan Köse för ett utmärkt samarbete under 2024. Vi har ett gott samarbete nu också, men vi debatterar ju inte 2025 utan 2024. Sedan vill jag förstås tacka hela delegationen. Det är roligt att vara delegationsordförande för den svenska IPU-delegationen. Alla ledamöter är engagerade och bidrar på det mest positiva sätt för de värden som vi i Sverige håller högt: demokrati, kvinnors rättigheter, fred, säkerhet, religionsfrihet och fria medier. Vi arbetar för detta, och det är positivt när engagemanget finns.

Slutligen vill jag tacka delegationssekreterare Björn Sondén för hans fantastiska arbete och förmåga att alltid ligga ett steg före i sin planering och i sina tankar om vad som blir nästa punkt på dagordningen. Jag vill också tacka biträdande delegationssekreterare Ralph Hermansson för ett utmärkt samarbete. Han är alltid beredd att bidra med sin breda kompetens och sitt engagemang, och han hjälper oss alla med att skriva tal till de debatter vi ska delta i.

Från oss alla i delegationen vill jag framföra vårt varma och innerliga tack till Björn Sondén och Ralph Hermansson.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Vi vet att det är oroliga tider. Vi vet att Ukraina är utsatt. Vi vet också att Sverige står enat bakom Ukraina. Många rykten florerar nu, men det är viktigt att fler länder står enade bakom Ukraina.

Med anledning av detta skulle jag vilja få mer information om med vilka kontakter och på vilket sätt utrikesministern arbetar för att Ukraina ska få det stöd man behöver för att inte hamna utanför de förhandlingar som pågår och kunna gå segrande ur kriget.

Fru talman! Morgan Johansson lyfter rättsstatens principer. De är oerhört viktiga. Sverige är ett land som står upp bakom rättsstatens principer och driver dessa. Det är också någonting som regeringen gör. Men det är inte upp till mig att i talarstolen säga: Just vid det ögonblicket ska ett gripande ske!

Däremot kan jag som parlamentariker säga att Sverige är ett rättsland och en rättsstat. Jag kan också säga att den gisslan som är tagen ska friges omgående. Då menar jag den gisslan som terrororganisationen Hamas har tagit och inte frigivit. Det här är, tycker jag, ett stort brott mot rättsstatens principer och en fråga som absolut inte är förhandlingsbar. Se till att frige gisslan - alla dessa oskyldiga som vi inte vet ett dugg om och vars anhöriga svävar i ovisshet!

Snart kommer den kristna julen för protestanter och katoliker - något senare för de ortodoxa. Se till att frige gisslan! Terrororganisationen Hamas agerande är helt oacceptabelt. Här borde det palestinska ledarskapet agera. För inte står väl det palestinska ledarskapet bakom en terrororganisation?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan. Ja, det stämmer att jag har varit president för OSSE:s parlamentariska församling. Jag har också varit president för en organisation som heter Parliamentarians for Global Action, en frivillig organisation för parlamentariker som arbetar för rättsstatens principer, däribland ICC. Tack vare PGA:s arbete har ett stort antal länder ratificerat Romstadgan och därmed gått med i ICC.

Putin är en annan världsledare som har fått en dom över sig från ICC. När det gäller ICC:s utlåtande och domar säger jag: Detta är en fråga för utrikesministern att ta ställning till. Jag kan inte stå här och säga någonting om det.

Men vad jag kan säga är: Hamas ska omgående frige gisslan. Jag tycker att det är mycket beklagansvärt att frågan om gisslan alltmer tonar bort i debatten. Här har vi flera hundra oskyldiga israeliter som har tagits som gisslan, däribland spädbarn och åldringar. Ingen information om dessa har läckt ut. Det är förfärligt. Ska det bli en långsiktig fred i Mellanöstern måste också gisslan friges. Jag kan inte se att det finns en grund för fred om inte terrororganisationen Hamas friger gisslan. Detta hoppas jag att Morgan Johansson också står bakom.

(Applåder)

Fru talman! Det ärende vi debatterar i dag - internationell samverkan, utrikesutskottets betänkande nummer 1 och utgiftsområde 5 i budgeten - är utan tvekan ett av årets viktigaste ärenden. Jag skulle säga att detta understryks av att det faktiskt också var internationell samverkan som debatterades i försvarsutskottets debatt här tidigare i dag.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därmed avslag på de reservationer som finns. Jag vill också nämna att utskottet i sitt arbete med att bereda regeringens förslag till budget för 2025 har granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången utgör ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialog som kommer att föras med regeringen. Men i mitt anförande kommer jag att fokusera på regeringens förslag till anslag för 2025 inom utgiftsområde 5.

Fru talman! I vårt geografiska närområde pågår ett fullskaligt krig, Rysslands aggressivitet gentemot Ukraina. Låt mig nämna att kriget har pågått länge: två år och tio månader. Men kriget inleddes långt tidigare. Det började med Majdan, där ukrainare uttryckte sin vilja att Ukraina skulle gå med i EU. Det blev ett aggressivt händelseförlopp. President Janukovytj flydde 2014 till Ryssland, och vad som sedan hände vet vi alla.

År 2014 skedde också en illegal annektering av Krim. Proryska separatister i östra Ukraina - i Donetsk och Luhansk - tog makten i regionerna. OSSE tillsatte observatörsstyrkor, men Ryssland har sedan sett till att de har försvunnit.

Ukraina är sedan 2014 ett land som är hårt ansatt av Ryssland. Ukraina är ett land med internflyktingar - närmare 850 000 flydde från Donetsk och Luhansk när Ryssland ockuperade regionerna.

Men låt mig också säga några ord om det krig som Ryssland initierade den 24 februari 2022. Redan innan kriget startades höll Ryssland en stor militärövning med truppansamlingar i Belarus och runt hela Ukrainas gränser. Putin sa lugnt: Det här är en övning, ingenting annat. Sedan visades fejkfilmer på tv där Putin hävdade att Ryssland skulle dra tillbaka sin militär. Vad var det? Ingenting annat än lögn och åter lögn! Ett par dagar därefter kom stridsvagnarna in i Ukraina.

Jag tar upp detta, för det präglar den miljö som Sverige och världen befinner sig i i dag. Det präglar de internationella relationerna. Det präglar ekonomin och hela vårt liv.

Fru talman! Därför måste också regeringens förslag till budget ses i ljuset av det krig som äger rum i vår närhet och i ljuset av de konflikter som råder världen över. Det handlar också om det som har skett i Mellanöstern efter att terrororganisationen Hamas tågade in i Israel den 7 oktober och tog gisslan, efter att terrororganisationen Hizbollah attackerade Israel och efter att Iran gav sig in i kriget.

Utgiftsområdet Internationell samverkan syftar till att säkerställa Sveriges intressen och förbindelser med andra länder. Jag säger detta, för det är lätt att glömma det när vi står här och pratar om internationella relationer och internationella konflikter. Men de insatser som finansieras med medel från utgiftsområde 5 ska ses i ett sammanhang där även effekten av andra offentliga aktörers insatser ska ingå.

Jag skulle också vilja säga att det svenska näringslivet är oerhört viktigt för hur Sverige uppfattas internationellt.

Vad är det för värden som finns med? Det är demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, transatlantiskt samarbete, nordiskt samarbete och, förstås, vårt medlemskap i Nato, som är oerhört viktigt för vår trygghet och säkerhet. Det handlar också om fortsatt stöd till Ukraina och, förstås, om fred och säkerhet och jämställdhet. Detta är värden som finns med i budgeten och som kommer att finnas med i den utrikespolitiska deklarationen, som presenteras årligen, i februari.

Fru talman! Jag ska inte upprepa de indikatorer som finns i budgetförslaget. De har nämnts av Aron Emilsson. Det är precis dessa indikatorer som är oerhört viktiga och som vi kommer att följa upp.

Men låt mig nämna att ungefär hälften av anslaget går till avgifter till internationella organisationer. Jag nämner detta eftersom den svenska kronan fluktuerar och avgifter till organisationer höjs. Detta ser vi också genom att det i tilläggsbudgeten fanns ett ökat anslag för just avgifterna till internationella organisationer.

Här är det viktiga organisationer - det vill jag nämna. FN är Sveriges viktigaste internationella organ. Det ser vi genom att Sverige regelbundet deltar i FN:s insatser och arbetar för att FN:s beslut ska få gehör. Här vill jag nämna en del som finns med i budgetbetänkandet. Det handlar om Arms Trade Treaty, ATT, som Sverige stöder och var med och drev igenom tidigt på 2010-talet. Detta är fortfarande aktuellt för kontroll av vapenhandeln.

Men det är också viktigt att Sverige, som är en av FN:s tio största bidragsgivare, får inflytande i paritet med det bidrag som Sverige betalar till FN - detta för att vi ska kunna säkerställa att de värden vi står för får genomslag i FN:s arbete.

Jag vill nämna ett annat organ som är viktigt i anslagsområdet. Det är Nordiska ministerrådet, som just handlar om vår samverkan i Norden. Nu när de flesta länder runt Östersjön är med i Nato kan jag se att det finns en gemensam grund att arbeta vidare på.

Europarådet, som har uteslutit Ryssland och som arbetar för ett ansvarsutkrävande när det gäller Rysslands aggression mot Ukraina, är oerhört viktigt. Ryssland måste stå till svars för det militära övergrepp som Ryssland begår, och Ryssland måste vara med och betala för återställandet av landet.

Fru talman! Nu överskrider jag min talartid - jag ber om ursäkt för att jag gör det. Men OSSE är en organisation som ligger mig varmt om hjärtat. OSSE bildades under kalla kriget, en tid av upprustning. Den tiden skiljer sig väldigt mycket från den tid som vi i dag befinner oss i. Det är upprustning också i dag, men det är även aggressiva krig.

Tyvärr kan jag konstatera att Ryssland och Belarus missanvänder OSSE. I stället för att se till att OSSE kan fungera tillfredsställande görs allt från den ryska sidan för att blockera OSSE:s verksamhet. Här måste jag säga att det är glädjande att se, fru talman, hur den mänskliga kreativiteten övertrumfar ondskan. Till exempel har Ryssland blockerat civila samhällets konferens, som av tradition alltid har arrangerats i OSSE eftersom civilsamhället är viktigt för säkerheten. Men här har ordförandeskapet sett till att inte ta av OSSE:s budget. I stället har man samlat in frivilliga bidrag och därefter sett till att det blir en vecka med civilsamhället och speciellt fokus på Ukraina, Ryssland och Belarus. Civilsamhället är nämligen viktigt för att skapa fred.

Det finns flera organisationer som jag kan nämna, men jag stannar vid detta av respekt för talartiden.

Jag vill säga några ord till. Jag finner det helt grundlöst att man hävdar att regeringen ska dra ned på anslagen till Sipri. Det handlar om att flytta anslagen till en annan budget, men det går alltid i ett budgetsammanhang att hävda saker som egentligen inte finns. Men att man slår ned på en fråga där anslaget är flyttat och ansvaret för verksamheten flyttas är tråkigt. Verksamheten kommer ju att finnas kvar. Det är också något som regeringen säger i sin budget. Forskning och utvärdering är oerhört viktigt i denna tid då vi lever i en orolig värld.

Låt mig nämna ytterligare en fråga som jag finner angelägen att betona. Området i Sveriges närhet är viktigt och prioriterat för vår säkerhet och vår fred. Men det finns också andra länder av stor betydelse. Jag tänker på Kina, ett land vars betydelse har ökat. Kina ägnar sig mestadels åt handel som ett sätt att påverka och styra andra länder. Men jag vill nämna att det hot som Kina utövar mot Taiwan måste tas på allvar. Det är fullständigt oacceptabelt och ingenting som ska kunna passera obemärkt.

Fru talman! Av respekt för tiden stannar jag här.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att Emma Berginger inte har förstått något av den debatt som pågått här. Jag använder nu samma språk och exakt samma terminologi som Emma Berginger använde mot mig. Emma Berginger har inte förstått något av de argument som anförts. Jag finner detta mycket tråkigt.

Jag finner att den debatt som varit handlar om ett DCA-avtal som ska syfta till att försvara Sverige och avvärja en situation där vi attackeras av främmande makt. Jag hoppas att det aldrig kommer att inträffa utan att vi får fortsätta leva i fred i Sverige. Därför har jag också sagt att vi har debatterat ärendet i sex timmar. Jag har inte lagt någon värdering i detta. Det är Emma Berginger som har lagt en värdering i att debatten har varat i sex timmar.

Herr talman! Det var inte jag utan Emma Berginger som sa "bara ledamot". Jag har aldrig uttryckt mig så. Däremot har jag sagt att vi har debatterat frågan i sex timmar. Det går inte att förneka. Jag har också sagt att precis det som Emma Berginger efterfrågar finns i bland annat den utrikespolitiska deklarationen, som överlämnades till Emma Berginger att läsa. Den kanske har lästs nu medan debatten pågått. Det hoppas jag, därför att där står precis det som Emma Berginger efterfrågar om regler kring hur kärnvapen ska användas och att det är någonting som Sverige, utrikesministern eller Sveriges regering inte ställer sig bakom.

Det här är en debatt som jag finner mycket märklig eftersom fakta finns och har presenterats. Likväl upprepas fråga efter fråga som redan har besvarats.

Herr talman! Efter sex timmars debatt är allt sagt och lite till. Jag finner debatten allt märkligare. Här framförs argument från Vänsterpartiet och Miljöpartiet om frågor som inte är relevanta och som inte borde finnas med i debatten över huvud taget.

Regeringen har föredragit arbetet med propositionen, remissinstanser har yttrat sig och vi har Lagrådets arbete.

Vi har haft betänkandet för beredning i det sammansatta utskottet. Det är justerat. Vi har en debatt. Men argumenten som hela tiden framförts under beredningen kvarstår trots att svar har lämnats av utrikesminister, försvarsminister och partiföreträdare. Moderater, kristdemokrater, liberaler, socialdemokrater och sverigedemokrater har svarat, men likväl fortsätter Vänsterpartiet och Miljöpartiet att ställa frågor.

Herr talman! Jag förstår ingenting av den här debatten och vad de sex timmarna egentligen har handlat om, för det som påstås stämmer inte. Det finns inte någonstans. Det finns ju förklaringar. Det finns beslut. Det finns underliggande dokument.

Låt mig säga något som jag tycker är viktigt: Det här är ett avtal som handlar om vårt nationella försvar och som handlar om säkerheten i regionen. Jag har precis kommit tillbaka från Odessa i Ukraina. Det som framfördes där av alla jag talade med, herr talman, var att en militär attack kan komma snabbt och utan förvarning. Då gäller det att vara förberedd så mycket som det går. Den önskan som framfördes, utöver den om fler vapenleveranser och stöd kring hälso- och sjukvård och civilsamhälle med mera, var om medlemskap i EU och Nato och om att få ett DCA-avtal som gör det möjligt att träna och ha lager för att kunna försvara sig.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Oliver Rosengren (båda M).

Fru talman! Ärendet vi nu ska debattera, utrikesutskottets betänkande nummer 12, handlar om OSSE-PF, den parlamentariska församlingen vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Det är en redogörelse för den svenska parlamentariska delegationens verksamhet 2023.

Jag vill redan inledningsvis säga att den parlamentariska församlingen är skild från OSSE:s regeringssida. Det är två helt olika organisationer inom en och samma organisation, OSSE. Precis som i andra sammanhang har regeringssidan sina ansvarsområden och den parlamentariska sidan sina. Det finns också olika stadgar och olika budgetar. Det är två oerhört viktiga organisationer. De 57 medlemsländerna sträcker sig från Vladivostok till Vancouver och innefattar USA, Kanada, Ryssland, hela Centralasien, Europa och södra Kaukasus.

I tider av oro och konflikter är det viktigt med en organisation som syftar till dialog. Det är lika viktigt i dag som det var när OSSE bildades. Regeringssidan bildades 1975 under det kalla kriget, när upprustning rådde. Då var det en samling diplomater som satt ned i Helsingfors och kom fram till att det behövdes något mer än vapen. Det är viktigt med militär försvarsstyrka och anfallsstyrka för att kunna försvara sig, men det är också viktigt att ha en dialog och hitta lösningar på konflikter. Där bildades OSSE. Sedan har OSSE förändrats många gånger. År 1990 bildades OSSE:s parlamentariska församling.

OSSE som organisation fyller på regeringssidan 50 år nästa år. Det är lång tid, många år. OSSE som sådant skulle kunna vara lite vitalare i dag än vad det är. En 50-åring i dag brukar vara vital. Det gäller inte riktigt för OSSE. Detta beror på en sjukdom, och den kan inte botas om inte den som står för sjukdomen visar insikt. Jag talar här om Ryssland. Rysslands agerande inom OSSE är helt vidrigt. Det är helt emot alla stadgar och alla principer som Ryssland så fint har signerat. Jag återkommer till detta, för det är Ryssland som ställer till med det trassel som finns inom OSSE.

Det finns de som säger: Avveckla OSSE - det behövs inte längre! Detta är faktiskt vad även Ryssland säger: Vi vill inte ha OSSE - vi vill ha en arena där vi kan diskutera med USA allena. Ur mitt perspektiv vore detta helt fel. Det är självklart att det behövs en arena som inkluderar 57 länder, en arena där - om vi nu utgår från den parlamentariska sidan - parlamentariker från 57 länder kan mötas och diskutera aktuella frågeställningar.

Arbetet i OSSE och den parlamentariska församlingen vilar på den europeiska säkerhetsordningen och dess breda säkerhetsbegrepp. Det finns tre pelare. Den första är politik och säkerhet. Den andra är ekonomi och klimat. Den tredje är mänskliga rättigheter och demokrati. OSSE-PF arbetar för att genom dialog främja konfliktlösning, en demokratisk samhällsutveckling och rättsstatens principer.

Den svenska delegationen har ett fantastiskt bra renommé inom OSSE:s parlamentariska församling. Den svenska delegationen är känd för att arbeta målinriktat, bidra till verksamheten och stå upp för OSSE-PF:s grundvärderingar. Detta gällde även verksamhetsåret 2023. Vad jag har förstått gäller det också för hur situationen ser ut i dag.

Den parlamentariska församlingen träffas tre gånger om året för församlingsmöten: ett vintermöte, alltid i Wien, ett sommarmöte i ett medlemsland och ett höstmöte i ett medlemsland. Jag skulle gärna se att Sverige stod värd för ett medlemsmöte inom en snar framtid, om det går att finna en tid, då det är ett bra sätt för oss att visa upp vårt svenska samhälle. Det är också ett bra sätt att välkomna parlamentariker från 57 länder till Sveriges riksdag eller någon annan arena där vi kommer att vara.

Inom OSSE finns det naturligtvis fler verksamheter än dessa. Låt mig nämna Medelhavsforumet, där Medelhavsländerna regelbundet träffas, men också en ad hoc-kommitté om antiterrorism och en ad hoc-kommitté om migration. Detta var de kommittéer som fanns 2023. Därutöver arrangeras seminarier, arbetsgrupper, studiebesök, verksamhetsbesök, konferenser och möten där den parlamentariska diplomatin kommer till uttryck, allt i försök att nå framåt i arbetet för OSSE:s grundpelare.

Jag vill nämna det som utan tvivel är OSSE-PF:s stora flaggskepp: valobservationer. För en parlamentarisk organisation är det självklart att valobservationer är viktiga. Det handlar om demokrati. Det handlar om möjligheter för människor att rösta men också att engagera sig och ge uttryck för sin politiska uppfattning. Under 2023 observerade OSSE:s parlamentariska församling parlamentsvalet i Kazakstan, parlaments- och presidentvalen i Turkiet, parlamentsvalet i Polen och parlamentsvalet i Serbien. Jag hoppas att det kan bli fler valobservationer, för det hölls under 2023 betydligt fler val än vad församlingen observerade, vilket jag tycker är tråkigt.

Jag var församlingens president under två års tid. Jag blev vald 2021 och omvald sommaren 2022. Efter två år, den maximala tiden enligt stadgarna, avgick jag som president. Min absoluta prioritering som president var att OSSE:s parlamentariska församling skulle ha fokus på Rysslands illegala krig mot Ukraina.

Det var en lätt uppgift att samla församlingen. Församlingens medlemsländer har tagit avstånd från Rysslands krig sedan den illegala annekteringen av Krim 2014.

När Ryssland inledde sitt krig den 24 februari 2022 höll OSSE:s parlamentariska församling sitt vintermöte i Wien. Vi som var närvarande kommer att minnas denna dag med förskräckelse. Den ukrainska delegationens ledare Mykyta Poturaiev kommer in och säger: Kriget är här. Vi är attackerade.

Det var också en dag som visade på OSSE:s parlamentariska församlings styrka. Delegation efter delegation fördömde kriget och ville ställa Ryssland till svars. Den ryska delegationsordföranden och den belarusiska delegationsordföranden visste naturligtvis vad som skulle ske. De var fega, för de fanns inte på plats personligen utan deltog via webb. Något krig kände de inte till. Men OSSE:s parlamentariska församling stod fast och står fast för Ukrainas rätt till sitt territorium och sin integritet.

Jag hade ytterligare några prioriteringar under mitt presidentskap som jag vill nämna här. Det var att förebygga konflikter, att verka för fred, att finna lösningar och att bidra som parlamentariker till detta. Men det är svårt.

Vi vet alla att när det väl är en konflikt som kommit till stånd är det svårt att finna ett slut på den. Därför är det förebyggande arbetet viktigt. Det handlar om att jobba med förvarningssystem och förebyggande konflikthantering. Men det gäller också att försöka se längre fram och arbeta för detta. Vad finns efter ett krig?

Jag hade ytterligare frågor på agendan, och jag håller fokuset på Ukraina. Jag tillsatte en särskild representant för parlamentarisk diplomati. Personen misslyckades fullständigt. Det var inte för att personen var misslyckad utan för att Ryssland över huvud taget inte var intresserat av att föra någon form av samtal.

Jag tillsatte en särskild representant för krigsbrott. Det är viktigt att göra vad som kan göras också från den parlamentariska sidan för att krigsbrott ska dokumenteras.

Jag tillsatte en särskild representant för politiska flyktingar. Här tänker jag på en person som är arresterad och fängslad därför att han i Ryssland uttalade sig kritiskt om Putins krig, Vladimir Kara-Murza. Han är fortfarande fängslad.

Jag hade också tillsatt en särskild representant för Centralasien. Det är viktigt att vi gör vad vi kan för att visa och inkludera de länder som ligger långt borta geografiskt från Wien och Köpenhamn, där OSSE PF:s sekretariat ligger.

Ad hoc-kommittén om migration hade fått i uppdrag att jobba med migrationsfrågan relaterat till Ukraina. Också de tre kommittéerna arbetade utifrån ett ukrainskt perspektiv. Den absolut viktigaste frågan inom OSSE var att stödja Ukrainas rätt att existera och rätt till sitt territorium.

Jag gjorde mer än så under mitt presidentskap. Jag nämnde att inkludera Centralasien och Mongoliet. Jag har varit på besök där och bidragit till att länderna har träffats, mötts, diskuterat och lagt upp planer för hur länderna ska kunna samarbeta.

Jag var den första presidenten som besökte Turkmenistan och där arrangerade en konferens just i syfte att ländernas delegationer skulle träffas.

Jag införde ett klimatperspektiv med en särskild representant för introduktion av Agenda 2030 och för hur OSSE ska kunna arbeta med klimatfrågor ur ett säkerhetsperspektiv.

Genderfrågor är viktiga. OSSE:s delegater utses inte av OSSE utan av de nationella parlamenten. Andelen kvinnliga delegater är ungefär 23 procent. Det var det vid slutet av 2023. Som mest har andelen kvinnliga delegater varit uppe i 28 procent. Det är viktigt att kvinnliga delegater finns med. Ska vi ha en långvarig fred behövs både kvinnors och mäns perspektiv.

Jag har också sett till att det blev ett ungdomsnätverk. Ungdomar är vanliga här i Sveriges parlament. Det vet vi är viktigt. Unga människor för till ytterligare en dimension. Men inom OSSE:s parlamentariska församling var det glest med ungdomar. Det var mer av de grå tinningarna, som jag själv har.

Ungdomsnätverket startades. Det har nu utsett en egen styrelse. Det jobbar med utbildning och nätverksbyggande. Det jag framförde under hela min tid var: Bygg inte bara ert nätverk inom ungdomsnätverket. Se också till att vara aktiva i de parlamentariska politiska grupperna. Det är i de politiska grupperna som det politiska arbetet bedrivs.

En annan fråga som var viktig för mig var samarbetet inom NB8 och att vi skulle bygga vidare på det och hålla samman. Genom att samarbeta kan vi få fram vårt perspektiv.

Jag drar över min anmälda talartid, ursäkta fru talman.

Jag avgick som president, och en ny president valdes. Det var Pia Kauma från Finland. Jag är också glad över att Sverige fortsätter att vara representerat på de högsta nivåerna inom OSSE:s parlamentariska församling. Johan Büser från Socialdemokraterna valdes till skattmästare.

Låt mig säga ett par ord om de två motioner som behandlas i betänkandet innan jag går vidare. Den ena handlar om Moskvamekanismen. Det är en motion från Vänsterpartiet om hbtqi-personer och hbtqi-rörelsen.

Först och främst tycker jag att det är synd att motionen finns med i behandlingen av betänkandet. Betänkandet handlar om den svenska parlamentariska delegationens redogörelse. Moskvamekanismen ligger på regeringssidan inom OSSE. Det är ingenting som den parlamentariska sidan har någon möjlighet att påverka, herr talman.

Moskvamekanismen har utlösts ett antal gånger. Moskvamekanismen tillkom 1991. Det var för att kunna sända experter till ett område där det förelåg ett problem som det var viktigt att åtgärda, speciellt om det låg inom den tredje dimensionen.

Sverige tillsammans med andra likasinnade länder aktiverade Moskvamekanismen när det gällde Rysslands illegala krig i Ukraina. Det var för att undersöka krigsförbrytelser och övergrepp i MR-frågor. Det har nu också visat sig att det har varit betydelsefullt när det handlar om ICC:s arbete att det finns en dokumentation.

År 2023 arbetade Sverige aktivt för en aktivering av Moskvamekanismen i Belarus med anledning av det försämrade läget för MR-rättigheter.

Det finns fler exempel. År 2018 var Sverige ett av 16 länder som aktiverade Moskvamekanismen med anledning av förföljelsen av hbtqi-personer i Tjetjenien.

Jag kan mycket väl se att det är en viktig mekanism som det gäller att fortsätta att etablera på regeringssidan. Det är viktigt att här söka samarbete med andra länder. Om ett ensamt land driver frågan går det inte att få igenom det. Det måste finnas fler som samarbetar.

Det finns också en motion som är väckt av Sverigedemokraterna om förföljelse av minoriteter och då ett speciellt stöd för kristna. Det är en fråga som också jag jobbar med inom den parlamentariska församlingen. Här finns det en särskild representant, senator Ben Cardin från USA, som har jobbat mycket med religiösa minoriteter och lyft upp dessa.

Det finns också motioner väckta i den tredje kommittén om religiösa minoriteter. Jag skulle vilja säga att det är en fråga som är viktig inom OSSE. På regeringssidan finns ODIR, organisationen för demokrati och mänskliga rättigheter som jobbar med minoritetsfrågor, och däribland finns religiösa rättigheter. Frågan finns både på den parlamentariska församlingens och på regeringssidans bord. Utskottet yrkar avslag på motionerna.

Herr talman! Jag vet att jag har överskridit den anmälda talartiden, men jag tar mig den friheten. Det är sista gången som jag talar i det här sammanhanget, och jag vill rikta ett flertal tack.

Jag vill först och främst tacka OSSE-delegationen för det stöd som jag har upplevt under hela min tid som president och för det goda samarbete som vi har haft. Det har varit oerhört viktigt för mig som president att veta att jag har det svenska stödet med mig. Tack!

Jag vill också tacka sekretariatet, och då tänker jag på delegationssekreterare Fredrik Svensson, som oförtrutet har arbetat och varit engagerad i att stödja delegationen i dess arbete. Jag vill också tacka Simona De Ciutiis och Lena Hemlin för deras arbete med att serva, se till att resor har bokats, se till att det finns underlag och att allt inför valobservationer fungerar.

Jag vill rikta ett speciellt tack till Jonathan Demner, som var min rådgivare under min tid som president. Han är en fantastisk person. Han var väldigt ung när han tillträdde, och jag kan säga nu att jag var lite skeptisk då. Men, herr talman, det förbyttes snabbt i stor glädje och tilltro. Jonathan Demner visade sig ha fingertoppskänsla för politik. Han är väldigt alert och engagerad och har en förmåga att diskutera och hitta lösningar. Han såg till att mitt uppdrag som president fungerade. Ett stort och varmt tack till Jonathan Demner! Jag önskar honom all lycka i hans fortsatta karriär. Han kan komma att gå precis så långt som han själv vill.

Herr talman! Jag vill också tacka riksdagsförvaltningen i stort för det stöd jag har fått som president. Det var oerhört angeläget och viktigt, för det går inte att vara president för en församling med 57 deltagande länder utan att ha ett stöd från det nationella parlamentet med sig.

Jag hoppas innerligt att jag har gjort det bästa jag har kunnat för att stödja fred och säkerhet inom OSSE:s region och att jag har varit en god företrädare för Sveriges parlament. Jag önskar delegationen fortsatt lycka i ert viktiga arbete. Jag följer er på nätet!

Herr talman! Jag är nytillträdd ordförande för den svenska IPU-delegationen, och under föregående verksamhetsår tror jag att jag hann med två veckor. Det är inte mycket, men jag vill börja med att tacka min partikollega Arin Karapet för arbetet i den svenska IPU-delegationen.

Arin Karapet är en engagerad person med stora kunskaper och en person vars namn finns med i IPU. När jag har deltagit i IPU-möten under 2024 har jag ofta fått hälsningar med mig som jag har lovat att framföra till Arin Karapet. Jag tror att de hälsningarna kommer att återkomma, för ledamoten har haft förmågan att bygga nätverk, knyta kontakter, lyssna på delegater och utbyta tankar och visioner om framtiden. Det är någonting som jag tar med mig i det uppdrag som jag har efterträtt ledamoten i.

Jag vill önska Arin Karapet lycka till med det kommande uppdraget inom OSSE:s parlamentariska församling. Jag har haft förmånen att ha uppdrag inom OSSE:s parlamentariska församling under 14 års tid, och det är en spännande delegation. Att jag nu har slutat beror på att jag slutade som president. Jag har stora förhoppningar om att Arin Karapet med sin kunskap kommer att kunna klättra vidare inom OSSE, för svenskar behövs. Vi står för demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Det är kunskaper som behövs världen över.

Jag är väldigt glad över att ha fått förtroendet att bli ordförande för den svenska delegationen till IPU, den interparlamentariska församlingen. Jag ser fram emot samarbetet med delegationens ledamöter.

Herr talman! Jag vill också - även om jag bara var med i delegationen under ett par veckor 2023 - tacka delegationssekreterare Björn Sondén och Ralph Hermansson för deras arbete. De är, precis som har sagts här tidigare, väldigt bra. De har givit mig en fin introduktion.

Herr talman! Det finns likheter mellan OSSE:s parlamentariska församling och IPU. Arbetet för säkerhet har fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Jag är mer och mer övertygad om att om vi ska leva i en trygg, säker värld där vi kan förebygga krig och konflikter handlar det om just demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Vi måste också kunna försvara oss; det är en självklarhet. Men det ska jag inte gå in på här, för det ingår inte i IPU:s arbete. En fråga som jag dock väldigt snabbt snappade upp var viktig handlar om implementeringen av Agenda 2030. Agenda 2030 ska vara implementerad 2030 och gäller FN:s hållbarhetsmål. Vi har kommit långt i Sverige, men vi kan göra mer. Det är också någonting som alla världens länder måste arbeta vidare med. Jag ser fram emot fortsatt arbete.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström och handlar om Rysslands krig mot Ukraina; jag tänker specifikt på Zaporizjzja. Varje gång vi tror att kriget inte kan bli värre kommer nya fruktansvärda rapporter.

När det gäller Zaporizjzja är det bara att konstatera att Ryssland inte följer några av de överenskommelser som finns för att garantera säkerheten. IAEA nekas nu tillträde. Marken utanför Zaporizjzja är minerad. Det har skickats drönare för att attackera kärnkraftverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har ett långvarigt, väl uttalat, solitt stöd för Ukraina. Jag skulle uppskatta om utrikesministern kunde berätta vad Sverige gör och avser att göra för att öka säkerheten kring Zaporizjzja. Det handlar nämligen om oerhört stora frågor och om betydligt fler frågor än endast energiförsörjningen, som i sig är en viktig fråga.