Jacob Risberg (MP) om (forts. från § 13) Internationell samverkan (forts. UU1)

Fru talman! Ärendet vi nu debatterar är som tidigare nämnts utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Ärendet avser regeringens förslag om anslag för 2026 inom utgiftsområde 5. Det av regeringen föreslagna anslaget uppgår till cirka 2,5 miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om budget inklusive regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska antaganden. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som framförts i motioner. Betänkandet innehåller därutöver fyra särskilda yttranden av oppositionen.

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intresse i förhållande till andra länder. Att svenskt deltagande i internationella relationer bör inrikta sig på svenska intressen är en självklarhet. Svenska intressen kan betraktas ur ett brett perspektiv och inkludera flera dimensioner såsom fred, stabilitet, ekonomisk utveckling, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Vi lever i en tid av oroligheter. Enligt Interparlamentariska unionen råder väpnade konflikter i 120 olika regioner världen över. I vår del av världen – Europa – råder ett fullskaligt invasionskrig. År 2014 annekterade Ryssland Krim. År 2022 startade Ryssland sitt aggressiva och oprovocerade anfallskrig gentemot Ukraina – ett brott mot internationella konventioner, FN-stadgan och den europeiska säkerhetsordningen.

Ryssland har därefter fortsatt att hota Europa. De senaste månaderna kan vi notera hur drönare flyger i luftrum tillhörande Danmark, Norge, Baltikum, Polen och Nederländerna. Vi kan också notera cyberattacker gentemot Europa i en alltmer ökande omfattning. Osäkerheten i Europa är med andra ord hög.

Fru talman! Sverige är medlem i ett stort antal internationella organisationer, till exempel Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, FN, Nato, Internationella brottmålsdomstolen och OECD. Självklart arbetar Sverige för att ha ansvar, engagemang och inflytande. Det görs genom en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande i olika forum med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Sverige bidrar genom sitt engagemang till en säkrare värld, ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Detta är viktigt, fru talman.

Ansvarsutkrävande vid konflikter är en särskilt viktig del i den internationella rätten. Sverige är part till Romstadgan och därmed medlem av ICC. Svenska ministrar, till exempel utrikesministern och justitieministern, har under sina besök vid ICC uttryckt Sveriges stöd för domstolens arbete och diskuterat hur det internationella samfundet kan säkerställa ICC:s fortsatta verksamhet. Detta är viktigt, och det visar att Sveriges regering står upp för folkrätten och för domstolens oberoende.

Sverige står aktivt upp för domstolen och bidrar både finansiellt, med sekondering till domstolen och med samarbete kring vittnesskydd och verkställighet av straff.

Ansvarsutkrävande för de krigsbrott som begås i Ukraina är högt prioriterat av den svenska regeringen. Rysslands oprovocerade och illegala anfallskrig mot Ukraina är ett grovt brott mot den internationella rätten, och därför måste Ryssland stå till svars.

Jag skulle vilja fortsätta med att tala om att Sveriges stöd till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och till ODIHR är oerhört viktigt. Organisationen dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna. Sverige var ett av de länder som grundade Europarådets skaderegister, som registrerar skadeståndsanspråk och bevis med koppling till skador som orsakats till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Skaderegistret är viktigt. Det innebär att det finns ett steg framåt för att säkerställa att Ryssland gottgör Ukraina när kriget är slut.

Fru talman! Världen förändras i ständigt ökande takt, men folkrätten ändras inte för att den utmanas. Folkrätten står fast. Det är fler och starkare röster som står upp för folkrätten än vad det är som står emot den och vill bryta mot den. FN-stadgan grundar sig på alla staters suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende. Dessa tre grundsatser har avgörande betydelse.

Stödet till Ukraina är, som jag nämnde, Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift. När vi stöder Ukraina handlar det om mer än att investera i vår svenska säkerhet. Det handlar om Ukrainas frihet och rätt att existera. Detta är en fråga som rör oss alla.

Jag vill också nämna att Sverige stöder vapenvilan i den konflikt som rör Israel och Gaza. Det är dock viktigt att komma ihåg att det var Hamas som startade kriget genom sin attack mot Israel. Hamas tog 156 personer som gisslan, och dessa har först på senare tid återbördats till Israel.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, eftersom det skulle strida mot folkrätten. Regeringen har dock tydligt sagt att gisslan ska återbördas. Detta är nu gjort, tack och lov.

FN är en unik organisation. FN arbetar, som har sagts här tidigare, för att upprätthålla fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter och så vidare. FN som organisation måste ta sitt ansvar för att reformera sig och få en budget som håller. Det är inte mindre besparingar, som att stänga vissa entréer för passage eller dra ned på temperaturen inomhus, som avgör om vi får ett hållbart FN. Det handlar om prioriteringar.

Jag vill säga att jag är oerhört glad över att regeringen har nominerat Jesper Brodin, tidigare vd för Ikea, som chef för FN:s flyktingprogram UNHCR. Detta är ett tecken på nytänkande och prioriteringar. Det behövs fler personer från näringslivet inom FN. Med Jesper Brodin skulle näringslivets företrädare vara väl representerade inom FN.

Fru talman! Folkrätten kan inte ensam förebygga konflikter, men den ger ett ramverk för fredlig konfliktlösning, ansvarsutkrävande och gottgörelse. Sverige fortsätter att stå upp för gemensamma intressen, regler och värderingar och ytterst för att värna demokrati, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Inom utgiftsområde 5 verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och Svenska institutet. Jag nämner ISP därför att det är en viktig myndighet som syftar till att granska att strategiska produkter och export av krigsmateriel följer de lagar och internationella överenskommelser som Sverige har skrivit under. Jag finner detta ytterst angeläget, speciellt som vi befinner oss i en krigsdrabbad tid.

Fru talman! Det finns mycket mer som jag skulle vilja säga, men jag avslutar mitt anförande här av respekt för anmäld tid.

(Applåder)

(forts. § 17)

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan. Jag undrar om Morgan Johansson saknar förtroende för UNDP och Världsbanken, bara för att nämna två av de organisationer som Morgan Johansson lyfte upp. Det är ju de som har varit aktörer. Varför ska vi höra dem? Det förstår jag inte, uppriktigt sagt.

Dessutom är det inte vårt utskott som ska granska regeringen, utan det gör konstitutionsutskottet. Detta vet Morgan Johansson, som har varit ledamot i konstitutionsutskottet, och det vet jag, som också har varit ledamot i konstitutionsutskottet. Vi satt där samtidigt.

Det är inte utrikesutskottet som granskar regeringen, men det låter så när Morgan Johansson pratar. Det verkar som att ledamoten rör ihop begreppen här när det gäller vem som ansvarar för granskning respektive inte. Jag stannar där.

Fru talman! Jag konstaterar att Morgan Johansson brister i tilltro till UNDP, Världsbanken med flera. Annars hade Morgan Johansson inte uttalat sig så som han gör.

Sedan vill jag säga att bistånd till länder som är korrupta har delats ut länge. Jag tänker inte minst på att den socialdemokratiska regeringen delade ut 600 miljoner kronor i bistånd 2021, när Morgan Johansson var minister. Men den här gången måste jag, till Morgan Johanssons fördel, säga att han för en gångs skull visar ett stort intresse för hur pengarna används. Detta har jag inte alltid hört när det gäller socialdemokratiska företrädare.

När jag var i Kambodja för några år sedan och besökte det fängelse där Pol Pot och de röda khmererna höll människor fängslade var det första jag såg porträtt på Pol Pot och Lena Hjelm-Wallén tillsammans, där Pol Pot tackade för det bistånd som Sverige betalade ut. Då var det Socialdemokraterna som satt i regeringen.

Fru talman! När det kommer till avtal är det, som jag sa, någonting som regeringen tecknar. De avtal som vi har ingått från svensk sida ska följa internationell rätt. Vi ska värna domstolarnas oberoende; det är oerhört angeläget.

När det sedan gäller Marocko och Västsahara måste jag erkänna att jag får läsa på lite mer om avtalet. Jag följer framför allt Ryssland och Ukraina, jag följer vad som händer i Centralasien och jag följer vad som händer i Israel och Gaza. Men det går inte att följa alla områden i detalj. Det tror jag, fru talman, att Jacob Risberg kan hålla med om.

Det här är oerhört viktiga frågor, och av respekt för inblandade parter säger jag att jag ska läsa på mer. Jag kan inte säga mer än så, fru talman.

Fru talman! Först vill jag säga att det, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, enligt IPU pågår 120 väpnade konflikter runt om på vår jord. Det går inte att hålla ordning på och ha exakta kunskaper om varenda en av dessa konflikter; det tror jag inte ens att ledamoten Jacob Risberg klarar av.

Det som handlar om Israel och Palestina är något som Sverige står bakom. Det har varit föredragningar i utrikesutskottet, och ärenden har behandlats i EU-nämnden. Sverige står bakom de avtal som finns, men vi säger också att vi ska vara öppna för handel med Israel så länge detta är någonting som finns överenskommet.

Jag vill dock understryka att det var Hamas som började. Det var Hamas som attackerade. Jag har träffat de personer som blev utsatta för Hamas. Det var små barn som dödades och kidnappades, kvinnor som våldtogs och hem som brändes ned och förstördes. Det här är förfärligt. Jag är mycket tacksam för att den gisslan som togs har återbördats, även om det tog mycket lång tid att få tillbaka såväl de levande som de döda.