Fru talman! I det här betänkandet presenterar vi i utrikesutskottet vår behandling av regeringens budgetproposition med fokus på utgiftsområde 5 Internationell samverkan och fyra motioner som väcktes under den allmänna motionstiden för innevarande riksmöte. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna i betänkandet.

Till betänkandet presenteras en detaljerad sammanställning av regeringens och Sverigedemokraternas anslagsförslag för 2025 samt de avvikelser som föreslås av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet i deras respektive budgetmotioner.

Internationell samverkan

Den 5 oktober förra året beslutade utrikesutskottet att göra en fördjupad granskning av bildandet av centrumbildningar för Kina och Ryssland vid Utrikespolitiska institutet - detta som en del av utskottets uppföljning av regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 5. För att stödja det arbetet lät vi riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat ta fram ett underlag som noggrant belyser de här verksamheterna, de utmaningar de står inför och med vilka aktörer de samverkar och samarbetar.

Mot bakgrund av rådande omvärldsläge fyller dessa centrumbildningar en viktig funktion, och mycket talar för att Sveriges samlade forskning och kunskap om Kina och Ryssland kommer att bli allt viktigare framöver i takt med att säkerhetshotet från dessa länder trappas upp.

Fru talman! För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande fem områden. Det gäller internationell krishantering och fredsfrämjande insatser. Det gäller forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning. Det gäller exportkontroll. Det gäller nordiskt samarbete, och det gäller Sverigefrämjande.

Som utrikesutskottet tidigare har påpekat är anslagsmedlen inom det här utgiftsområdet inte själva den direkta orsaken till att effekterna blir som regeringen har avsett när det gäller att trygga Sveriges intressen i internationella relationer, men de här anslagen är smörjmedel som gör det möjligt för oss att agera i fler avseenden på den internationella arenan.

Det är också värt att notera att en betydande del av dessa medel - närmare 62 procent under förra året - går till att finansiera Sveriges obligatoriska avgifter till internationella organisationer där vi är medlemmar. Sveriges aktiva deltagande i de här organisationerna utgör en plattform för oss att föra fram vår utrikespolitik och få gehör för de mål som riksdagen har satt upp.

För Sverigedemokraternas del är jag särskilt glad över att det nordiska samarbetet fått förnyad fart sedan valet 2022 och i dag står i centrum i mycket av det internationella samarbetet. Det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet i sig och som gemensam flank i det internationella samarbetet i en rad organisationer har i modern tid sällan varit så centralt som det är i dag. Vi bildar en stark intressegemenskap. Vi är tillsammans med Polen och andra stater frontstater i stödet till Ukraina. Vi är grannar. Vi är likasinnade och kulturellt närstående, och vi har en gemensam samhällssyn och språkförståelse som är svårslagen i vår värld i dag. Det är en enorm styrka.

För vår del ser vi Sverige som en del av en i fallande skala nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med det vill jag understryka vikten av att fördjupa det nordiska samarbetet på fler områden. Det anser vi i dag är möjligt och strategiskt klokt även om oppositionen emellanåt kallar det passivt och provinsiellt i sin kritik mot regeringens utrikespolitik. Ofta är man då svaret skyldig vad alternativet skulle vara och hur vi då skulle nå framgång.

Sverigedemokraterna har också länge varit pådrivande för ett ökat anslag till Inspektionen för strategiska produkter, en tidigare liten myndighet vars betydelse blivit allt större i takt med ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. I vanlig ordning såg vi det komma tidigt, och vi välkomnar att fler nu har fått upp ögonen för detta.

Myndigheten förstärks i årets budgetproposition. Medel anslås för myndighetens arbete med ekonomisk säkerhet respektive uppdraget att vara behörig myndighet i anslutning till genomförandet av sanktioner mot Ryssland och Belarus. En del av resurserna rör också permanent säkerhetshöjande åtgärder och medel för att genomföra efterkontroller i utlandet.

ISP bedöms behöva ett förstärkt anslag kopplat till det försämrade säkerhetspolitiska läget generellt. Ökningen har varit stor de senaste åren, från 55 miljoner kronor 2022 till 147 miljoner kronor 2024. Samtidigt går det inte att utesluta fortsatta förstärkningar framöver. Uppdragen har blivit fler utifrån ökad användning av sanktionsinstrumentet, ny lagstiftning mot utländska direktinvesteringar och efterkontrollverksamhet med mera.

Fru talman! Utskottet kan i likhet med regeringen konstatera att stödet till Ukraina otvivelaktigt fortsätter att vara den främsta och mest brinnande uppgiften på den utrikespolitiska scenen, en uppgift som innebär ett stort ansvar och väger tungt i vår tids historia.

Sveriges inträde i Nato markerar inte bara ett medlemskap utan ett paradigmskifte och en vändning i vårt säkerhetspolitiska landskap, där tidigare gränser suddas ut och nya allianser formas. Det här skiftet påverkar inte bara vårt försvar utan också vår utrikespolitik, där Sverige nu ska navigera i en värld där solidaritet, samarbete och gemensamt försvar står i centrum samtidigt som det är vår uppgift som valda av Sveriges folk att avpassa detta mot svenska intressen.

Genom att stå enat med sina allierade inom Natos tre kärnuppgifter avskräckning, kollektivt försvar och krishantering ska Sverige vara en aktiv och pådrivande kraft för fred och säkerhet. Samtidigt öppnar medlemskapet dörren till ett ännu tätare samarbete med länderna i den nordiska och nordisk-baltiska kretsen, vilket förstärker vår gemensamma säkerhet och stabilitet i vårt eget hem.

Europeiska unionen fortsätter att vara en central utrikespolitisk arena, inte bara som ekonomisk aktör utan som europeisk spelare på den globala utrikes- och säkerhetspolitiska scenen. Med det följer också ansvar. EU ska spela en mindre roll i inrikespolitiska angelägenheter och inte agera klåfingrigt i ärenden som vi hanterar bättre i kommuner, regioner och riksdag.

Samtidigt behöver unionen spela en större roll i det utåtriktade arbetet i det rådande omvärldsläget och säkerhetspolitiska läget. Ska kontinenten inte spela andrafiolen i både handelsfrågor och industriinvesteringar behöver man agera mer proaktivt i förhållande till både Kina och USA och agera tydligare mot Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea med flera som dagligen analyserar EU:s samlade svar på Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Är det inte genom fullskalig traditionell krigföring de utmanar EU är det genom hybrid- och cyberkrigföring. Europa är i många avseenden reaktivt snarare än proaktivt i dag. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! Sveriges insatser för att bidra till internationell krishantering och fredsfrämjande verksamhet ska präglas av ett förebyggande perspektiv, där vi inte bara släcker bränder utan också arbetar för att rötterna till konflikterna ska kunna besegras.

Vi behöver undanröja gränshinder, inte minst i den nordiska kretsen men också bilateralt gentemot andra.

Vi behöver se Utrikespolitiska institutet, Sipri, FOI och andra som nyckelspelare i vårt arbete för global fred och säkerhet. De utgör en samlad förmåga och resurs för att vi beslutsfattare ska kunna navigera med aktuella sjökort på ett säkerhetspolitiskt stormande hav, oavsett om det rör Östersjön, Atlanten, Sydkinesiska havet eller andra vatten.

Slutligen ska Sverige fortsätta att arbeta för en demokratisk utveckling i de auktoritära staterna samt för stärkt yttrandefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta är, som vi alla vet, sammantaget en kamp som aldrig får stå stilla och inte heller gör det.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag som helhet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Det ärende vi debatterar i dag - internationell samverkan, utrikesutskottets betänkande nummer 1 och utgiftsområde 5 i budgeten - är utan tvekan ett av årets viktigaste ärenden. Jag skulle säga att detta understryks av att det faktiskt också var internationell samverkan som debatterades i försvarsutskottets debatt här tidigare i dag.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därmed avslag på de reservationer som finns. Jag vill också nämna att utskottet i sitt arbete med att bereda regeringens förslag till budget för 2025 har granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 5 i budgetpropositionen. Genomgången utgör ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialog som kommer att föras med regeringen. Men i mitt anförande kommer jag att fokusera på regeringens förslag till anslag för 2025 inom utgiftsområde 5.

Fru talman! I vårt geografiska närområde pågår ett fullskaligt krig, Rysslands aggressivitet gentemot Ukraina. Låt mig nämna att kriget har pågått länge: två år och tio månader. Men kriget inleddes långt tidigare. Det började med Majdan, där ukrainare uttryckte sin vilja att Ukraina skulle gå med i EU. Det blev ett aggressivt händelseförlopp. President Janukovytj flydde 2014 till Ryssland, och vad som sedan hände vet vi alla.

År 2014 skedde också en illegal annektering av Krim. Proryska separatister i östra Ukraina - i Donetsk och Luhansk - tog makten i regionerna. OSSE tillsatte observatörsstyrkor, men Ryssland har sedan sett till att de har försvunnit.

Ukraina är sedan 2014 ett land som är hårt ansatt av Ryssland. Ukraina är ett land med internflyktingar - närmare 850 000 flydde från Donetsk och Luhansk när Ryssland ockuperade regionerna.

Men låt mig också säga några ord om det krig som Ryssland initierade den 24 februari 2022. Redan innan kriget startades höll Ryssland en stor militärövning med truppansamlingar i Belarus och runt hela Ukrainas gränser. Putin sa lugnt: Det här är en övning, ingenting annat. Sedan visades fejkfilmer på tv där Putin hävdade att Ryssland skulle dra tillbaka sin militär. Vad var det? Ingenting annat än lögn och åter lögn! Ett par dagar därefter kom stridsvagnarna in i Ukraina.

Jag tar upp detta, för det präglar den miljö som Sverige och världen befinner sig i i dag. Det präglar de internationella relationerna. Det präglar ekonomin och hela vårt liv.

Fru talman! Därför måste också regeringens förslag till budget ses i ljuset av det krig som äger rum i vår närhet och i ljuset av de konflikter som råder världen över. Det handlar också om det som har skett i Mellanöstern efter att terrororganisationen Hamas tågade in i Israel den 7 oktober och tog gisslan, efter att terrororganisationen Hizbollah attackerade Israel och efter att Iran gav sig in i kriget.

Utgiftsområdet Internationell samverkan syftar till att säkerställa Sveriges intressen och förbindelser med andra länder. Jag säger detta, för det är lätt att glömma det när vi står här och pratar om internationella relationer och internationella konflikter. Men de insatser som finansieras med medel från utgiftsområde 5 ska ses i ett sammanhang där även effekten av andra offentliga aktörers insatser ska ingå.

Jag skulle också vilja säga att det svenska näringslivet är oerhört viktigt för hur Sverige uppfattas internationellt.

Vad är det för värden som finns med? Det är demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, transatlantiskt samarbete, nordiskt samarbete och, förstås, vårt medlemskap i Nato, som är oerhört viktigt för vår trygghet och säkerhet. Det handlar också om fortsatt stöd till Ukraina och, förstås, om fred och säkerhet och jämställdhet. Detta är värden som finns med i budgeten och som kommer att finnas med i den utrikespolitiska deklarationen, som presenteras årligen, i februari.

Fru talman! Jag ska inte upprepa de indikatorer som finns i budgetförslaget. De har nämnts av Aron Emilsson. Det är precis dessa indikatorer som är oerhört viktiga och som vi kommer att följa upp.

Men låt mig nämna att ungefär hälften av anslaget går till avgifter till internationella organisationer. Jag nämner detta eftersom den svenska kronan fluktuerar och avgifter till organisationer höjs. Detta ser vi också genom att det i tilläggsbudgeten fanns ett ökat anslag för just avgifterna till internationella organisationer.

Här är det viktiga organisationer - det vill jag nämna. FN är Sveriges viktigaste internationella organ. Det ser vi genom att Sverige regelbundet deltar i FN:s insatser och arbetar för att FN:s beslut ska få gehör. Här vill jag nämna en del som finns med i budgetbetänkandet. Det handlar om Arms Trade Treaty, ATT, som Sverige stöder och var med och drev igenom tidigt på 2010-talet. Detta är fortfarande aktuellt för kontroll av vapenhandeln.

Men det är också viktigt att Sverige, som är en av FN:s tio största bidragsgivare, får inflytande i paritet med det bidrag som Sverige betalar till FN - detta för att vi ska kunna säkerställa att de värden vi står för får genomslag i FN:s arbete.

Jag vill nämna ett annat organ som är viktigt i anslagsområdet. Det är Nordiska ministerrådet, som just handlar om vår samverkan i Norden. Nu när de flesta länder runt Östersjön är med i Nato kan jag se att det finns en gemensam grund att arbeta vidare på.

Europarådet, som har uteslutit Ryssland och som arbetar för ett ansvarsutkrävande när det gäller Rysslands aggression mot Ukraina, är oerhört viktigt. Ryssland måste stå till svars för det militära övergrepp som Ryssland begår, och Ryssland måste vara med och betala för återställandet av landet.

Fru talman! Nu överskrider jag min talartid - jag ber om ursäkt för att jag gör det. Men OSSE är en organisation som ligger mig varmt om hjärtat. OSSE bildades under kalla kriget, en tid av upprustning. Den tiden skiljer sig väldigt mycket från den tid som vi i dag befinner oss i. Det är upprustning också i dag, men det är även aggressiva krig.

Tyvärr kan jag konstatera att Ryssland och Belarus missanvänder OSSE. I stället för att se till att OSSE kan fungera tillfredsställande görs allt från den ryska sidan för att blockera OSSE:s verksamhet. Här måste jag säga att det är glädjande att se, fru talman, hur den mänskliga kreativiteten övertrumfar ondskan. Till exempel har Ryssland blockerat civila samhällets konferens, som av tradition alltid har arrangerats i OSSE eftersom civilsamhället är viktigt för säkerheten. Men här har ordförandeskapet sett till att inte ta av OSSE:s budget. I stället har man samlat in frivilliga bidrag och därefter sett till att det blir en vecka med civilsamhället och speciellt fokus på Ukraina, Ryssland och Belarus. Civilsamhället är nämligen viktigt för att skapa fred.

Det finns flera organisationer som jag kan nämna, men jag stannar vid detta av respekt för talartiden.

Jag vill säga några ord till. Jag finner det helt grundlöst att man hävdar att regeringen ska dra ned på anslagen till Sipri. Det handlar om att flytta anslagen till en annan budget, men det går alltid i ett budgetsammanhang att hävda saker som egentligen inte finns. Men att man slår ned på en fråga där anslaget är flyttat och ansvaret för verksamheten flyttas är tråkigt. Verksamheten kommer ju att finnas kvar. Det är också något som regeringen säger i sin budget. Forskning och utvärdering är oerhört viktigt i denna tid då vi lever i en orolig värld.

Låt mig nämna ytterligare en fråga som jag finner angelägen att betona. Området i Sveriges närhet är viktigt och prioriterat för vår säkerhet och vår fred. Men det finns också andra länder av stor betydelse. Jag tänker på Kina, ett land vars betydelse har ökat. Kina ägnar sig mestadels åt handel som ett sätt att påverka och styra andra länder. Men jag vill nämna att det hot som Kina utövar mot Taiwan måste tas på allvar. Det är fullständigt oacceptabelt och ingenting som ska kunna passera obemärkt.

Fru talman! Av respekt för tiden stannar jag här.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan. Ja, det stämmer att jag har varit president för OSSE:s parlamentariska församling. Jag har också varit president för en organisation som heter Parliamentarians for Global Action, en frivillig organisation för parlamentariker som arbetar för rättsstatens principer, däribland ICC. Tack vare PGA:s arbete har ett stort antal länder ratificerat Romstadgan och därmed gått med i ICC.

Putin är en annan världsledare som har fått en dom över sig från ICC. När det gäller ICC:s utlåtande och domar säger jag: Detta är en fråga för utrikesministern att ta ställning till. Jag kan inte stå här och säga någonting om det.

Men vad jag kan säga är: Hamas ska omgående frige gisslan. Jag tycker att det är mycket beklagansvärt att frågan om gisslan alltmer tonar bort i debatten. Här har vi flera hundra oskyldiga israeliter som har tagits som gisslan, däribland spädbarn och åldringar. Ingen information om dessa har läckt ut. Det är förfärligt. Ska det bli en långsiktig fred i Mellanöstern måste också gisslan friges. Jag kan inte se att det finns en grund för fred om inte terrororganisationen Hamas friger gisslan. Detta hoppas jag att Morgan Johansson också står bakom.

(Applåder)

Fru talman! Morgan Johansson lyfter rättsstatens principer. De är oerhört viktiga. Sverige är ett land som står upp bakom rättsstatens principer och driver dessa. Det är också någonting som regeringen gör. Men det är inte upp till mig att i talarstolen säga: Just vid det ögonblicket ska ett gripande ske!

Däremot kan jag som parlamentariker säga att Sverige är ett rättsland och en rättsstat. Jag kan också säga att den gisslan som är tagen ska friges omgående. Då menar jag den gisslan som terrororganisationen Hamas har tagit och inte frigivit. Det här är, tycker jag, ett stort brott mot rättsstatens principer och en fråga som absolut inte är förhandlingsbar. Se till att frige gisslan - alla dessa oskyldiga som vi inte vet ett dugg om och vars anhöriga svävar i ovisshet!

Snart kommer den kristna julen för protestanter och katoliker - något senare för de ortodoxa. Se till att frige gisslan! Terrororganisationen Hamas agerande är helt oacceptabelt. Här borde det palestinska ledarskapet agera. För inte står väl det palestinska ledarskapet bakom en terrororganisation?

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Internationell samverkan är vårt allra viktigaste verktyg för en fredlig och trygg värld. Genom dialog och samarbete med andra länder kan vi stärka vår säkerhet och trygghet samt få möjlighet att främja de värden som är viktiga för oss på en global arena. Sveriges medlemskap och engagemang i internationella organisationer möjliggör genomslag för vår utrikespolitik och utgör också en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar.

Fru talman! Vi lever i en allvarstid med ett svårt säkerhetspolitiskt läge där många stora kriser pågår och flera komplexa konflikter delvis samspelar. Det är krig i vårt närområde efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellanöstern befinner sig i en oerhört svår och spänd situation efter Hamas avskyvärda attack mot Israel och Israels svar för att bekämpa terrorn. Den humanitära situationen i Gaza är frukantsvärd, och det finns enorma akuta behov. Vi har också ett flertal andra stora humanitära kriser i världen i länder som Afghanistan, Etiopien, Myanmar, Sudan, Syrien och så vidare.

Just i Syrien kunde vi i helgen igen se hur islamistiska rebeller och jihadister attackerade och intog storstaden Aleppo i norra Syrien, vilket har skapat stor oro och osäkerhet hos civilbefolkningen, särskilt bland kristna och andra minoriteter. De riskerar att förföljas eller tvingas på flykt på samma sätt som när Isis härjade i regionen med förödande konsekvenser. I denna svåra situation behöver Sverige, EU, FN och det internationella samfundet agera skyndsamt och kraftfullt för att skydda och hjälpa civilbefolkningen och de utsatta minoriteterna.

Mellanöstern har präglats av svåra konflikter under de senaste två decennierna med stora humanitära konsekvenser. Här behöver Sverige tillsammans med EU och FN agera för att bekämpa förtryck och förföljelse och främja fred, stabilitet och mänskliga fri- och rättigheter. Det gäller särskilt skydd och säkerhet till regionens olika religiösa minoriteter, däribland kristna, som verkar i en särskild utsatthet och som har genomlevt svår förföljelse och förtryck. Det är av denna anledning som vi kristdemokrater länge har arbetat för att religionsfrihet ska få större prioritet i svensk utrikespolitik. Och med oss i regeringsställning blir det nu också skillnad när vi tydligt framhäver både utrikes- och biståndspolitiken.

Fru talman! För oss kristdemokrater är utrikespolitiken också en möjliggörare för att främja vissa värden och principer, som människovärdet och solidaritet med våra medmänniskor. Internationell samverkan ger oss möjlighet att i praktiken sätta dessa principer genom att bygga broar, värna fred och säkerhet och stå upp för de mest utsatta i världen.

Fru talman! Sverige är ett land med en stark utrikespolitisk röst. Och i anslagen för utgiftsområde 5 finns det också medel till olika internationella organisationer som FN, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete, till freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter och till forskning och samarbete inom Norden. Därutöver har vi vårt medlemskap i EU och numera även i Nato som avgörande plattformar för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Det är just på de internationella arenorna som Sverige kan göra skillnad i de stora frågorna. Sveriges deltagande och engagemang utgör en viktig plattform för att i praktiken få genomslag för vår svenska utrikespolitik och för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, fred och frihet. Genom att stå upp för en regelbaserad världsordning kan vi också bidra till att skapa säkerhet och välstånd. För att göra just detta behöver vi också en tydligare ställning mot auktoritära och förtryckande stater. Sverige behöver vara en drivande kraft för förändring inom FN för att stater inte ska kunna komma undan ansvar gällande kränkningar av mänskliga rättigheter. FN behöver bli mer handlingskraftigt och agera resolut för att försvara dessa värden.

Fru talman! Sveriges internationella samverkan är mer än bara diplomati. Den är också ett uttryck för vår vilja att bidra till en bättre värld. Genom att delta i de internationella samarbetena och stå upp för fred, mänskliga rättigheter och demokrati kan vi säkerställa att Sveriges röst fortsätter att höras globalt. Som kristdemokrater är vi också övertygade om att detta är vår moraliska plikt. Vi ska därför fortsätta att utveckla detta arbete för Sveriges intressen och för världen.

(Applåder)

Fru talman! Goda internationella relationer är helt avgörande för möjligheten att säkra mänskliga rättigheter och få till stånd fred i världen.

Vi befinner oss i dag i ett kallt krig mellan å ena sidan auktoritära länder och å andra sidan demokratiska länder. Detta kalla krig tar sig också varma uttryck, och Ukraina är ett sådant exempel. Rysslands fullskaliga invasion är ett hot inte bara mot Ukraina utan mot hela den demokratiska världen. Vi måste se till att Ukraina vinner och, vilket är lika viktigt, att Ryssland tydligt förlorar kriget.

Fru talman! Kriget mot oss i den demokratiska världen bedrivs inte bara med soldater och stridsvagnar, utan det pågår också ett ekonomiskt krig. Det är ett krig som kanske framför allt bedrivs av Kina, som med strategiska investeringar eller genom att göra länder handelsberoende utövar politisk påtryckning på andra. Detta är också en form av krigföring, bara med ekonomiska muskler. På samma sätt har Ryssland använt gasen för att utpressa.

Det pågår ett krig mot våra internationella institutioner. I grunden kräver vår liberala, demokratiska världsordning att vi är regelbaserade - att de demokratiska institutionerna och de juridiska internationella institutionerna upprätthålls. Också där bedriver Kina, Ryssland, Iran och andra en form av krig.

Fru talman! Kina, som det är väldigt viktigt att framhålla hotet från, bedriver folkmord på uigurerna i Xinjiang. Man hotar Taiwan på ett sätt som liknar hur Ryssland tidigare, innan den fullskaliga invasionen, hotade Ukraina. Man försätter också oss och andra länder i beroendeställning genom så kallade investeringar. Allt detta gör man eftersom man är med i det kalla krig som utkämpas mot oss här och nu.

Vi kommer att behöva satsa mer på att ha hårdare lagstiftning mot strategiska investeringar från de här länderna - liksom, tror jag, mot investeringar som svenska företag gör i de länderna. Det skapar nämligen också en beroendeställning. Betänkandet handlar delvis om Inspektionen för strategiska produkter, som kommer att behöva få ett utökat ansvar för detta.

Det är också glädjande, fru talman, att vi kommer att ha enklare regler för vapenförsäljning till allierade demokratier.

Fru talman! Jag tänker också vara kortfattad för att vinna tid. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)