Margareta Cederfelt

Fru talman! Det är tydligt att det råder spänningar i världen och att världen är orolig. Det gäller inte bara i våra kontakter som ledamöter med omvärlden - inte bara i våra handlingar - utan det gäller också här inne i plenisalen. Vi har märkt det i dag när det har varit demonstrationer från läktaren, vi har märkt det när ledamöter har haft politiska utsmyckningar på sig och vi har märkt det i debatten.

Vi måste alla arbeta för att det ska bli en fredligare värld. Det vet jag att regeringen gör, och det framkommer i utrikespolitiska deklarationen.

Men, fru talman, vi har som ledamöter ett ansvar för hur vi tilltalar varandra. Det är bara vi som kan ta det ansvaret. Det handlar om tonfall, och det handlar om att visa respekt för varandra.

Fru talman! Jag hoppas att våra debatter kan fortsätta i en anda där vi för fram våra politiska uppfattningar utan att gå till personliga attacker mot varandra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg och Magnus Resare (båda M) samt Christian Carlsson (KD).

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Sex minuter är inte lång tid. Därför börjar jag med att säga att jag instämmer med de moderater som har talat före mig.

Utrikespolitiken är en av statens kärnuppgifter och en angelägenhet för oss alla. För att värna de värderingar som gör Sverige till ett tryggare, säkrare och mer välmående land behövs vi alla - nu mer än på länge.

Jag är övertygad om att Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer att definiera svensk utrikespolitik de närmaste åren. Rysslands angrepp mot Ukraina är orättfärdigt, och det är ett flagrant brott mot FN-stadgan och folkrätten. Jag skulle vilja understryka att det är ett oacceptabelt faktum att Ryssland, en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd, genomför en oprovocerad aggression mot grannlandet Ukraina.

Men det är inte bara ett krig som pågår, fru talman, utan Ryssland har också ändrat sin lagstiftning. Det är en lagstiftning som gör det illegalt att kritisera Rysslands krig, och det finns åtskilliga exempel på vad som händer de modiga personer som kritiserar Putins krig.

En av de mer namnkunniga är Vladimir Kara-Murza. Han uttalade i en intervju med CNN att Rysslands krig är fel. Två timmar senare var Vladimir Kara-Murza fängslad, och han har dömts till 25 års fängelse för landsförräderi.

En annan oppositionell är journalisten Aleksandra Skotjilenko, som kritiserat Rysslands krig gentemot Ukraina. Skotjilenko satte upp små notiser i matvaruaffärer, och för detta dömdes Skotjilenko till sju års fängelse.

De sanktioner som EU, USA och Kanada står bakom är nödvändiga och viktiga. Fler än 1 900 ryssar omfattas av sanktionerna, det vill säga deras ekonomiska tillgångar inom EU har frysts, och de är förbjudna att resa in i eller passera EU.

Det är glädjande att det finns ytterligare bra bevis på att världen står enad. Sverige tillsammans med 42 andra stater har framfört att det måste göras en utredning av krigsbrott, folkmord och brott mot mänskliga rättigheter begångna av Ryssland. ICC har hörsammat äskandet och kommer att utreda Ryssland. Sverige stöder ICC med 7 miljoner kronor till åklagarkontoret och med ett årligt bidrag till domstolen om 30 miljoner kronor. Därtill har Sverige sekonderat tre åklagare och Polismyndigheten sex utredare. Detta visar att Sverige stöder en ordentlig utredning för att ställa Ryssland till ansvar.

Låt mig nämna en fråga som inte har varit uppe i debatten tidigare, nämligen Kinas förtryck av Tibet och den tibetanska befolkningen. Förtrycket har pågått sedan 1950-talet. Förtrycket har vidare resulterat i att Tibet befinner sig i en omdaningsprocess. Den tibetanska autonomin är borta, och den kinesiska kontrollen har ökat.

Kinesiska myndigheter genomför en politik syftande till att assimilera den tibetanska kulturen och det tibetanska språket. Ett exempel på detta är tvångsförflyttning av tibetanska barn till internatskolor, där barnen förbjuds att prata tibetanska. De får inte heller undervisning i tibetansk kultur. FN:s människorättsrapportör kritiserade våren 2023 Peking för att tillämpa obligatoriska program för yrkesutbildning och omflyttning av arbetskraft i syfte att systematiskt hindra tibetaner i Tibet att utöva sin religion och sin kultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Freedom Houses undersökning visar att Tibet ligger på sista plats när det gäller respekt för politiska och medborgerliga rättigheter. Men detta beror inte på Tibet, utan detta beror på Kina.

Jag vill avsluta med att säga följande. Sverige står upp för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, men det har visat sig att allt fler länder tar mycket lätt på dessa principer. Det är inte bara Ryssland och Kina utan betydligt fler länder. Därför är det viktigt att vi här i Sverige står tillsammans med likasinnade och fortsätter att stå upp för våra fundamentala friheter och rättigheter samt fortsätter att samarbeta för respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, folkrätten och marknadsekonomin.

(Applåder)

Fru talman! Jag har suttit här och lyssnat på den pågående debatten. Det är oroväckande och obehagligt. Jag står fullt bakom utrikesminister Tobias Billströms och min kollega Stefan Olssons inlägg.

Låt mig börja med att fråga: När ska ni från oppositionens sida ta avstånd från Hamas och uppmana dem att sluta med sina terrorattacker? När ska ni uppmana dem att släppa gisslan på 200 personer? Några är frigivna, men fortfarande finns spädbarn kvar. Jag har inte hört ett ord om att dessa ska släppas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På regeringens hemsida finns precis det som utrikesminister Tobias Billström hela tiden har sagt väldigt tydligt beskrivet: Israel har rätt att försvara sig mot terrorism, civila måste skyddas, humanitärt tillträde är fundamentalt, regional eskalering måste undvikas och hållbar fred byggs med en tvåstatslösning. Vad mer begär ni än att regeringen tydligt redovisar vad man gör?

Jag skulle vilja tillägga en sak. Från oppositionens sida erkände ni Palestina, men vad har ni gjort efter det för att se till att det ska bli fred i regionen? Vad mer har ni gjort? Vad har ni gjort för att få stopp på terrororganisationen Hamas?

Jag vill inte se fler små hånleenden, för det här handlar om människor som dör. Utrikesministern har sagt att ICC ska granska detta, och det är ju precis så det går till i en rättsstat.

Fru talman! Jag har lyssnat på debatten länge, och jag vill först säga att jag helt står bakom utrikesminister Tobias Billströms inlägg och även min kollega Stefan Olssons inlägg.

Jag skulle vilja lyfta en fråga som jag hörde den före detta försvarsministern yttra sig om. Men det är det enda jag har hört här om detta, och jag tycker att det här är en grundfråga som måste upp i debatten.

Den 7 oktober förra året, tidig morgon, gick Hamas till angrepp i sin operation al-Aqsa-flodvågen. Det var den judiska sabbaten, under högtiden Simchat Torah. Det var ett angrepp mot israelisk civilbefolkning. Det var ett angrepp som slog hänsynslöst mot civilbefolkningen - mot kvinnor och barn, precis som ni har talat om. Vi är många som minns den 7 oktober. Det var en förfärlig dag. Krig föder tyvärr ofta krig. Men jag tycker att det är olyckligt att ni inte nämner den 7 oktober, för det var en sorgens dag - en förfärlig dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru ålderspresident! Det ärende vi nu debatterar är utrikesutskottets betänkande UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Jag skulle vilja börja med att säga att detta betänkande är ett av våra viktigaste just nu, när vi ser hur beroende Sverige är av sin omvärld. Det som sker i vår närmiljö påverkar Sverige och resten av världen. Sverige är ett litet land men väl så viktigt som medlem i ett stort antal internationella organisationer. Där utövar vi vårt inflytande. Detta syns inte minst i den budget som lagts fram, där anslaget till lite mer än 70 procent upptas av medlemsavgifter i internationella organisationer. Jag nämner det därför att detta är ett ärende som berör budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik ska vara grundad i svenska intressen. Sverige står inför de största utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska utmaningarna i modern tid. I arbetet med att tillvarata de svenska intressena ska våra gemensamma värderingar i fråga om mänskliga fri och rättigheter, demokrati, rättsstat, klimat och marknadsekonomi vara vägledande för det svenska agerandet på den internationella arenan. Sveriges agerande ska vara förutsägbart, balanserat och transparent.

Fru ålderspresident! Det här är viktiga principer för Sveriges regering. I de internationella organisationer där Sverige är medlem, inklusive EU, ska Sverige vara en stark och tydlig röst för rättsstatens principer. Detta är någonting som regeringen står fullt och fast bakom i sitt arbete och som också präglar de beslut som tas.

Fru ålderspresident! Kina och Ryssland, två stormakter med rötter i historiens mest förödande ideologi, kommunismen, har sakta men metodiskt utvecklats i en riktning som lett till att mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för rättsstatens principer är bortblåsta. Detta påverkar hela samhällen och stater men också individer på ett mycket personligt plan.

Fru ålderspresident! I vårt närområde råder krig - Rysslands krig mot Ukraina. Det är ett krig som har pågått sedan den 24 februari 2022 och som påverkar Ukraina och närmiljön men också resten av världen. Tyvärr finns det mycket som tyder på att kriget kan bli långvarigt. Vi har alla läst i tidningarna om hur Ukraina rustar sig för ett långt krig och för en kall vinter efter Rysslands attacker mot infrastrukturen. Jag säger detta därför att det visar hur viktigt det är med internationell samverkan. Genom internationell samverkan kan vi aktivt arbeta för fred.

Jag vill än en gång säga här att Ukraina utkämpar ett krig för att försvara sitt land och sitt territorium men också mycket större värden än så: det fria samhället och allas vår rätt till vår tankevärld och till demokrati. Det handlar om ett krig för frihet gentemot en totalitär stat. Därför är det, utöver Ukrainas rätt till sitt territorium, också ett krig som rör oss alla - ett krig för frihet.

Liksom alla andra länder i Europa stöder Sverige Ukraina. Ett tolfte sanktionspaket är på väg. Sverige stöder Ukraina direkt humanitärt men också med vapen och ammunition. Jag har precis kommit hem från OSSE:s ministerråd där jag fått höra ministrar från OSSE:s länder uttala sitt stöd för Ukraina. Jag säger inte att det var alla 57 länder som gjorde det, men en majoritet - 90 procent av länderna, skulle jag säga. Detta visar att Sverige inte står ensamt. Men vår röst är viktig, för vi måste alla fortsätta att aktivt arbeta för att Ukraina ska ha rätt till sitt territorium och för att kriget ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru ålderspresident! Tyvärr kan vi se hur krigets fasor sprider sig. Den 7 oktober utsattes Israel för den värsta terrorattacken i landets historia, en terrorattack begången inte av en stat utan av terrororganisationen Hamas. Detta var den värsta attacken sedan andra världskriget mot den judiska befolkningen. Så många judar har inte mördats på en dag sedan Förintelsen. Terrororganisationen Hamas visar att den är grym och hänsynslös när den attackerar ett land och lemlästar och mördar så många människor. Dessutom togs mer än 200 civila personer som gisslan - judar men också andra. Vissa har vistats tillfälligt i landet som bland annat gästarbetare. Från Sveriges sida kräver vi ett omedelbart och villkorslöst frigivande av gisslan.

Sveriges regering har uttalat att Israel har rätt att försvara sig mot terrorism. Låt mig understryka att Israels legitima försvar måste ske i enlighet med internationell rätt. Antalet skadade och dödade civila på Gaza är stort. De humanitära behoven på Gaza är enorma. Ansträngningar behöver komma till för att skapa humanitära korridorer och få till stånd en ny humanitär paus.

Alla parter behöver en gång för alla ta ställning för att det ska bli fred, precis som 1993 i Osloavtalet. Låt oss hoppas att det kan bli fred - för Israels befolkning och den judiska befolkningen men också för befolkningen på Gaza. Sveriges regering är för en tvåstatslösning, arbetar för en sådan och ser det som den enda möjliga vägen framåt för en långvarig fred.

Jag vill på det personliga planet säga att jag lider med alla drabbade av kriget på båda sidor. Särskilt tänker jag på alla barn som dödats, skadats eller förlorat sina syskon eller föräldrar. Men jag säger också att terrorattacker som den Hamas gjorde måste fördömas.

Fru ålderspresident! Situationen i Mellanöstern tar av naturliga skäl mycket av det utrikespolitiska engagemanget just nu. Men låt mig understryka - jag är glad att detta gäller för samtliga partier i Sveriges riksdag - att vi inte kommer att tappa fokus på Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina har ritat om den säkerhetspolitiska kartan.

Tyvärr kan jag konstatera att Rysslands krig medfört att samarbetet i ett flertal internationella organisationer inte fungerar optimalt. Ryssland blockerar, fabulerar och vägrar delta i de strukturer där de är medlemmar. Detta är inte detsamma som att organisationerna ska avvecklas eller att samarbetet med andra länder och plattformar inte skulle vara viktigt.

Rysslands blockad av organisationer måste ses som att organisationerna är viktiga. Hur organisationerna ska fortsätta att arbeta efter kriget är en annan sak. Men nu ska vi hålla fast vid strukturerna. Detta är viktigt. Det finns viktiga plattformar för vårt närområde i Arktis i form av Arktiska rådet och den europeiska säkerhetsordningen som finns i OSSE:s område med 57 medlemsländer.

Sveriges utrikespolitiska arena är tveklöst EU. Sverige har nyligen avslutat ett framgångsrikt ordförandeskap inom EU och arbetar nu vidare som medlem i EU. Rysslands krig gentemot Ukraina har medfört att såväl Ukraina som Moldavien är intresserade av medlemskap EU, och detta är något som regeringen bejakar. Att kriterierna för medlemskap ska vara uppfyllda är en självklarhet. Men jag vill också säga att det är imponerande att se hur Ukraina och Moldavien arbetar målmedvetet för att stärka sina respektive länder i enlighet med EU:s kriterier.

Jag vill också nämna att FN är prioriterat av den svenska regeringen. FN är det internationella organ där en majoritet av världens länder är medlemmar, och det är därav viktigt för det internationella samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Den transatlantiska länken behöver stärkas och utvecklas. Sverige har ett utmärkt samarbete med USA och Kanada, men samarbetet kan utvecklas ytterligare. Det tjänar såväl vår nation som övriga världen väl.

Den största förändringen för det svenska internationella samarbetet är tveklöst Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Som i de flesta andra sammanhang är ensam inte stark. För att skydda Sverige och därmed bidra till ökad säkerhet i vårt närområde ansöker Sverige om medlemskap i Nato. 28 av Natos medlemsländer ratificerade vid tiden för ansökan per omgående den svenska medlemsansökan. Sverige har ett väl utvecklat samarbete med Nato, vilket bådar gott inför det kommande samarbetet.

Fru ålderspresident! De hot som Sverige utsätts för i dag är inte enbart militära utan inkluderar cybersäkerhet, desinformation och falska nyheter. Det finns ett internetbaserat hot som inte vet några gränser. Det internationella samarbetet är oerhört centralt om vi ska lyckas komma till rätta med och bekämpa cyberhoten. Självklart finns ett nationellt ansvar, men det är inte tillräckligt.

Jag vill också nämna kvinnors och flickors rättigheter. Det är prioriterat av regeringen och står högt på agendan. Utöver att kvinnors och flickors rättigheter har ett värde i sig utgör kränkningar ett av de största hindren för jämställdhet samt demokratisk och ekonomisk utveckling i världen. Det är någonting som vi inom regeringspartierna måste fortsätta att arbeta för.

Jag vill också nämna att ett viktigt arbete behövs för att förmå länder att införa och upprätthålla lagar mot diskriminering och för att kriminalisera hatbrott mot hbtqi-personer. Vi kan se hur många hbtqi-personer i dag upplever ett ökat hot världen över. Detta är ingenting som Sverige ställer sig bakom.

Klimatfrågan är också ett område där internationell samverkan är avgörande. Internationellt samarbete för att stärka klimatet inkluderar allt fler politikområden och finns på agendan för i princip alla de internationella organ där Sverige är medlem.

Låt mig nämna en fråga som är viktig för det internationella samarbetet. Det är hur Sverige uppfattas och betraktas av andra länder. Det handlar om hur länder uppfattas av omvärlden utvecklas över tid. Här finns Nation Brands Index. Jag tycker att det är fantastiskt att Sverige befinner sig på tionde plats av 60 inkluderade länder. Vi ska fortsätta att arbeta för att Sverige ska behålla en topptioplacering.

När jag har läst regeringens förslag till budget kan jag se att avsikten är att arbeta för att stärka Sverigebilden och öka kunskapen om Sverige. Hur ett land uppfattas har betydelse för dess trovärdighet, för ekonomiska och finansiella relationer och för dess arbete för rättsstatens principer. Sverige ska vara ett land med högt förtroende i omvärlden.

Fru ålderspresident! Internationell samverkan är i dag viktigare än på länge. Det visade inte minst den internationella covidpandemin. Det visar klimatfrågan, det visar cybersäkerheten och det visar rustnings- och vapenkontrollen. Jag skulle här kunna fortsätta att nämna område efter område som tydligt illustrerar hur viktigt det internationella samarbetet och svenskt deltagande i det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Jag vill slutligen yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Det skulle vara underbart om vi kunde få lite längre repliker.

Jag skulle vilja säga till Morgan Johansson att det i dag vid lunchtid anordnas en kippavandring som alla ledamöter har inbjudits till. Kommer vi att kunna få se Morgan Johansson vid denna kippavandring? Det skulle vara väldigt förnämligt.

Jag säger detta därför att när Morgan Johansson står här förväntar jag mig också att få höra ett stöd för en minoritet som inte minst i Malmö, där Morgan Johanssons parti har styrt väldigt länge, är oerhört utsatt. Det kommer rapporter om hur judiska personer flyttar från Malmö på grund av det hat som de utsätts för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Sedan vill jag klart och tydligt säga att jag står helt bakom statsministerns uttalande om att religionsfrihet är någonting som vi moderater är för. Vi respekterar muslimer likaväl som judar. Vi respekterar kristna. Vi ser inte positivt på koranbränningar just för att det handlar om en religiös bok. Detta är någonting som min statsminister har uttalat sig om och som jag helt står bakom.

När Morgan Johansson talar sig varm för den socialdemokratiska politiken som har drivits under decennier vill jag nämna Pomperipossaskatten. Vår älskade sagoförfattare Astrid Lindgren talade i en saga om hur orimlig denna skatt var - 104 procent.

Låt mig också nämna fastighetsskatten som vi avskaffade och som drev folk från hus och hem. Så går det med det socialdemokratiska skrytbygget. Tala om vad ni också har ställt till med för vanliga människor när det gäller svårigheterna! Tala om vad ni har gjort med skolan!

(Applåder)

Herr talman! Jag har suttit och lyssnat på Morgan Johanssons anförande. De första två och en halv minuterna handlade inte om utrikespolitik utan om en socialdemokratisk bravur i inrikespolitik. Låt mig först säga: Väljarna röstade för regeringsskifte. Väljarna delar inte den enastående uppfattning som Morgan Johansson målade upp.

Jag skulle uppskatta om Morgan Johansson talade mer om vad Socialdemokraterna ser som viktiga frågor och om Socialdemokraterna ser att internationell samverkan kan användas för att lösa de problem som Sverige och resten av världen står inför i dag.

I stället handlade det om hur utskottet har berett ett ärende. Det är just beredning, och det är ingenting som vi normalt brukar diskutera här. Vi brukar debattera vad vi har kommit fram till som de viktiga frågorna.

Men låt mig inledningsvis säga att i regeringens budget nämns precis det som Morgan Johansson efterfrågar - hoten mot Sverige, desinformation, kriget, koranbränningarna. Allt detta nämns. Kan jag få ett godkännande på detta från Morgan Johansson? Det skulle vara bra att få höra. Jag skulle också vilja höra hur Morgan Johansson ser på det samarbete som hans parti har, herr talman. Jag tycker att detta är viktiga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

När det handlar om Nato befinner vi oss i en utsatt situation i dag. Men Morgan Johanssons samarbetspartner är emot ett Natosamarbete. Morgan Johanssons parti har länge stått emot. Sverige befinner sig i en utsatt position i dag på grund av Socialdemokraterna. Och detta vill jag ha en kommentar till.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Sverige har varit och är ett av de länder som ger stöd till Ukraina och som också är drivande inom EU för de sanktioner som finns. Vi nås regelbundet av nyheter där såväl utländska och europeiska liksom svenska företag trots sanktionerna bedriver handel och också har affärsverksamhet och produktion i Ryssland.

Med anledning av detta undrar jag vilka åtgärder som finansmarknadsministern ser som möjliga och rimliga att vidta för att EU:s sanktioner ska få full kraft när det handlar om att stödja Ukraina och motverka Rysslands krig.

Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar heter Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2022. Det är alltid tråkigt att debattera om ett betänkande med retroperspektiv, tycker jag. Det handlar ju om vad som gjordes föregående år. Det som vi har gjort inom organisationen i år finns inte med i betänkandet. Jag ska försöka hålla mig till 2022, fru talman.

Delegationens ordförande Björn Söder och dess vice ordförande Johan Büser har redan redogjort för delegationens arbete. Jag kommer att gå in på det lite mer övergripande. Det är väldigt glädjande att den svenska delegationen inte bara är aktiv nu under det pågående krig som sker nära Sverige utan har varit så under alla år. Det är oerhört positivt.

OSSE med dess 57 medlemsländer, från Ulan Bator i öster till Vancouver i väster, är en fantastisk organisation. Det finns också 15 observatörsländer. Det är länder som alla finns i närheten av OSSE-regionen.

Det har nämnts att organisationen OSSE grundades under kalla kriget. Jag vill också lägga till att den parlamentariska församlingen är något yngre. Den tillkom 1992. Men det gör den inte mindre betydelsefull.

Fru talman! Jag ser det som oerhört viktigt att parlamentariker inom OSSE-regionen har ett forum för att debattera och för att som lagstiftare bidra till fred och säkerhet utifrån den europeiska säkerhetsordningen.

Vi kan i dag se hur OSSE-regionen är påverkad. Det finns de som säger att den europeiska säkerhetsordningen har spelat ut sin roll. Jag säger att det är tvärtom. Det är ett land som driver på för att den europeiska säkerhetsordningen inte ska fungera: Ryssland.

Låt inte Ryssland få rätt i detta. Vi ska fortsätta att kämpa för att den europeiska säkerhetsordningen gäller. Vi ska fortsätta att kämpa för att de överenskommelser som har gjorts för hur vi ska arbeta för fred och säkerhet fortsatt ska gälla.

Fru talman! Jag vill nämna detta trots att det inte handlar om den parlamentariska sidan. Det illustrerar hur Ryssland motarbetar OSSE:s arbete. Det som sker på regeringssidan påverkar också den parlamentariska sidan.

Ryssland har inte godkänt en reviderad budget under tre års tid. Det innebär att den verksamhet som bedrivs går kvar på den gamla budgeten som gällde för tre år.

Observatörsstyrkan som har funnits i Ukraina sedan den illegala annekteringen av Krim har avvecklats. Den avvecklades i samband med att det fullskaliga kriget började.

OSSE:s två MR-veckor, som har funnits årligen under ett stort antal år och där mänskliga rättigheter inom OSSE-regionen har debatterats och civilsamhället kommit till tals, har upphört sedan tre år.

OSSE:s missioner är styrkan. De arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och för att hitta metoder. Det handlar om att hjälpa länderna att hitta metoder för hur de ska arbeta för en ökad trygghet.

Det ville Ryssland avskaffa. Nu senast är det Moldavien som i stället för att ha fått ett beslut om ett års förlängning endast har fått sex månader.

Nästa års ordförandeskap är tänkt att vara Estland. Tror ni att Ryssland har godkänt det? Nej. Det gör att det inte finns något inkommande ordförandeskap. Det finns inget ordförandeskap för nästa år.

De fyra ledande tjänstemännen inom OSSE är generalsekreteraren, chefen för ODIHR, höga representanten för nationella minoriteter och särskilda representanten för mediefrihet. Deras uppdrag ska förnyas det här året. Samtliga fyra har anmält att de står till förfogande för att fortsätta. Tror ni att Ryssland har kunnat gå med på detta? Nej.

Låt inte Ryssland vinna detta. Fortsätt att kämpa på för OSSE. OSSE behövs. Det är just därför, fru talman, som Ryssland försöker att blockera verksamheten.

Inom den parlamentariska församlingen har vi klarat oss bättre. Våra beslut fattas med majoritet i det stora hela. Det är vissa undantag.

Men även vi kommer att drabbas av neddragningar nästa år. Jag nämner detta därför att Ryssland har meddelat att landet inte kommer att betala sin medlemsavgift. Belarus har inte sagt något, men Belarus brukar följa efter Ryssland. Detta innebär omdisponeringar av budgeten.

Fru talman! Jag är oerhört glad och stolt, men jag kan också inse att jag skulle ha gjort ännu mer. Jag har haft förmånen och glädjen att vara församlingens president under två års tid. Enligt stadgan upphör mitt uppdrag i sommar när vårt årsmöte går in på sin sista dag. Då ska det väljas en ny president. Enligt stadgan kan inte presidenten fortsätta mer än högst två år.

Fru talman! Jag skulle vilja se en förändring i stadgan. Om det ska bli en församling där politikerna styr kan vi inte ha en president som väljs på ett år i taget och maximalt för två år. Ledande tjänsteman, generalsekreteraren, har ett mandat som kan förnyas maximalt tre mandatperioder fem år i taget. På regeringssidan kan generalsekreterarens mandat förnyas en gång, och mandatperioden är tvåårig.

Det jag vill säga här är att jag har jobbat för och gick till val på att det parlamentariska inflytandet ska öka. Men det är väldigt svårt när mandatperioden endast är ett år i taget och högst två år.

Jag ser framför mig att ett av de mål som jag har haft nog kan infrias. Det är en verksamhetsrevision. OSSE:s parlamentariska församling gör naturligtvis årligen en ekonomisk revision. Men det behövs också en verksamhetsrevision.

Sedan organisationen tillkom 1992 har ingen verksamhetsrevision utförts. Det är hög tid att detta görs. Vi har positiva erfarenheter av verksamhetsrevision i andra internationella organisationer såsom även regeringssidan av OSSE och Europarådets parlamentariska församling i FN. Det gäller också här i Sverige där riksdagen har Riksrevisionen till hjälp som reviderar verksamheter i offentliga organ och också resultatet av de beslut som vi som riksdagsledamöter har fattat.

Jag tycker att det är viktigt att revisionen kommer till stånd. Det tycker också medlemmarna. Till min glädje konstaterade jag att vid höstmötet i december presenterades ett brev underskrivet av 19 delegationer som krävde en verksamhetsrevision. Nu är min förhoppning att det kan bli ett beslut vid sommarmötet.

Fru talman! Låt mig också säga några ord om vad jag tycker är viktigt. Det är en parlamentarisk församling där numera parlamentariker från 55 länder träffas. Vi kan ta med oss det vi diskuterar, den erfarenhet och den kunskap vi får från OSSE hem till våra nationella parlament.

Det är så vi verkligen kan ha reellt inflytande på politiken. Det handlar om att använda den kunskap vi får om hur OSSE-regionen ser ut. Det gäller de problem som finns, de utmaningar som finns men också de möjligheter som finns. Vi ska veta att det är många fantastiskt fungerande länder där vi kan lära oss och ta med kunskap hem för att förbättra Sverige.

När det handlar om Rysslands krig mot Ukraina har OSSE varit och är aktivt. OSSE:s parlamentariska församling har fattat beslut sedan 2014 att stödja Ukraina, och det fortsätter vi att göra.

Jag har som president utnämnt en särskild representant för parlamentaric diplomacy. Jag har utsett en särskild representant för krigsbrott, utsett en särskild representant för östra Centraleuropa och utsett en särskild representant för politiska fångar.

Låt mig här speciellt nämna Vladimir Kara-Murza. Vladimir Kara-Murza kritiserade Rysslands krig gentemot Ukraina. Han befann sig i Ryssland. Vi var många som sa till honom: Åk inte till Ryssland. Håll dig därifrån. Men Vladimir tror på demokrati, och han vill bidra till demokrati i Ryssland.

Två timmar efter att Vladimir Kara-Murza hade gett en intervju till CNN arresterades han. Han har nu ett fängelsestraff över sig på 15 år. Här i Sveriges riksdag har vi samlat in namnunderskrifter för hans frigivande, och vi fortsätter inom OSSE. I OSSE:s parlamentariska församling kommer vi att fortsätta att arbeta för hans frigivande.

Jag vill också nämna en annan fråga som är viktig. Det handlar om könsbalansen. Inom OSSE, som är en säkerhetsorganisation, är ungefär 24 procent av delegaterna kvinnor.

Nästan alla delegationsordförande är män. Byrån består till ungefär 75 procent av män. Jag ser inget fel i att män har utrymme, men jag ser ett behov av att kvinnor deltar. Vi vet att om det ska bli långvarig fred behövs också kvinnors deltagande i förhandlingsarbetet på alla stadier, från planering till genomförande.

Därför gläds jag särskilt åt att den särskilda representanten för gender, doktor Hedy Fry från Kanada, tillsammans med ODIHR, som är en organisation inom OSSE, har utarbetat ett dokument för revision om gender på nationell basis. Jag tror att detta kan vara ett väldigt bra instrument, för det handlar inte bara om antalet kvinnor utan också om vilka positioner kvinnor får.

Jag har under mitt presidentskap aktivt arbetat för att både kvinnor och män ska leda valobservationer, utses till särskilda representanter och finnas med i de kommittéer som vi har inom OSSE:s parlamentariska församling. Det är det sätt jag har kunnat arbeta på.

Jag tycker att det är viktigt att göra ett medskick till alla nationella parlament om att de också ska utse kvinnor till ledamöter, inte bara män.

Jag skulle också vilja säga ett par saker till. OSSE arbetar för fred och säkerhet i det breda perspektivet. Ett instrument som vi har - och detta visar hur olika nationella parlament stöder församlingen - är Tysklands stöd till OSSE via Leinsweilerseminariet, som innebär att i små mindre grupper diskutera hur vi går vidare till fred. Jag kan säga att det har varit fantastiskt roligt och glädjande att se hur Leinsweilerseminariet har kunnat bidra till att delegationer från länder där parlamentariker aldrig någonsin skulle drömma om att prata med varandra har kunnat börja diskutera och samtala under ordnade förhållanden just vid ett Leinsweilerseminarium.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2022

Nu, efter pandemin, har äntligen Leinsweilerseminarierna kommit igång igen. Detta är ytterligare ett exempel på hur parlamentariker kan bidra till fred.

Slutligen vill jag säga att som president för OSSE:s parlamentariska församling är det klart att mitt hjärta klappar extra för Sverige och även för den nordisk-baltiska regionen. Jag kan konstatera att samarbetet inom den nordisk-baltiska regionen fungerar utmärkt. Jag kan också konstatera att de nordisk-baltiska länderna, inklusive Sverige, alltid är aktiva, och detta är något som måste fortsätta. Jag vill också säga att när det handlar om en organisation med 57 medlemsländer är det viktigt att hela regionen är aktiv.

Under mitt presidentskap har jag aktivt arbetat för att Centralasien ska inkluderas mer. Jag ser detta som oerhört viktigt. Centralasien är en del inom OSSE:s parlamentariska församling. Ska vi verka för fred enligt den europeiska säkerhetsordningen ska vi också inkludera parlament från samtliga 57 länder.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Herr talman! Att bistånd flyttas till Ukraina ser jag som självklart. Det är ett land som bombas, som är i ruiner och där människor lider. Vi läser rapporter därifrån som är svåra att ta till sig och svåra att förstå, men en sak är klar: Ukraina behöver allt stöd som går att få i dag. Det handlar inte endast om det militära, även om det är viktigt, utan också om det humanitära stödet. Det är viktigt i dag. Det kommer att vara viktigt i morgon och i övermorgon. Här måste vi som grannland hjälpa till och även komma ihåg att Ukraina försvarar sitt land, men de hjälper också oss att försvara våra värden, demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Självklart förtjänar Ukraina vårt stöd, och vi måste ge dem det. Att kartan har ritats om med utgångspunkt i var behoven är störst just nu framstår för mig som självklart. Det framstår tyvärr oerhört tydligt. Det räcker att se fotona, bilderna och sekvenserna.

Låt mig säga att jag som så många andra har varit i Ukraina, både före kriget och under kriget. Jag har sett foton från Charkiv och känner inte igen staden. Den är ödelagd. Den är i ruiner. Ukraina behöver hjälp. Ukraina behöver också hjälp för sina barns skull. De kidnappas nu av Ryssland. Hur ska Ukraina få tillbaka sina barn? Hur ska vi stödja Ukraina i det arbetet? Det kostar pengar, och det måste vi kunna erbjuda.

Herr talman! Jag ger mig inte in i Star Wars-diskussionen, för jag förstår att där kommer jag att falla platt. Men när det handlar om bistånd undrar jag hur ledamoten ser på frågan om att arbeta för att länder ska kunna bli mer självförsörjande, att ekonomier ska kunna växa och förstås att kvinnor ska kunna driva sina verksamheter och tjäna egna pengar - för detta är vad vår budget syftar till.

Sverige är fortfarande med vår budget en av världens största bidragsgivare. Det är viktigt att komma ihåg. När jag lyssnar på ledamotens anförande låter det som att Sverige numera inte ska ge en krona i bistånd. Det stämmer naturligtvis inte. Det här är ingen biståndsdebatt, men jag tycker att det är viktigt att understryka att Sverige är en av världens största biståndsgivare. Vi ger bistånd till FN, som är prioriterat, men också till katastrofhjälp och för att länder ska kunna bygga upp sin ekonomi.

Herr talman! Jag hoppas att denna inriktning är någonting som Jacob Risberg finner angeläget och ser som viktigt när det handlar om biståndet.

Herr talman! Jag vill tacka Kerstin Lundgren för att hon tar upp denna viktiga fråga, för det är viktigt att rättsstatens principer respekteras, att domstolar är fria och självständiga och att ingen person ska gripas och sättas i fängelse på det sätt som har gjorts här. Jag välkomnar det beslut som har tagits av ICC för att ställa Vladimir Putin inför domstol, och jag ser fram emot hela den åtalslista som finns där.

Magnitskijlagstiftningen kan jag se som en viktig del, men det gäller att inte bara hänga upp sig på en sak. Det gäller att ta varje tillfälle i akt, inte bara de tillfällen som ges utan också tillfällen man själv skapar. Om vi är många och det trycks på från alla håll och kanter - till exempel genom sanktionerna inom EU, det transatlantiska samarbetet - är jag övertygad om att det med ett hårt tryck mot Ryssland och Vladimir Putin finns möjligheter för frigivning av politiska fångar.

(Applåder)

Fru talman! Ärendet vi nu debatterar är utrikesutskottets betänkande 2022/23:UU15 Mänskliga rättigheter. I betänkandet behandlas motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2022. Motionsyrkandena handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. I betänkandet finns 20 reservationer och cirka 100 yrkanden från allmänna motionstiden.

Låt mig också nämna inledningsvis att avsnittet om hbtqi-personer kommer att debatteras för Moderaternas räkning av min kollega Fredrik Saweståhl.

Jag noterar också att det i betänkandet föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska arbeta för att skapa enighet inom EU i syfte att lista Islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terroristorganisation.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

I tider av kriser - såsom covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och klimatkrisen, för att nämna några allvarliga frågor vi har att hantera jorden över - påverkas människors liv och hur samhällen fungerar världen över. I sådana sammanhang är det oerhört viktigt med robusta och motståndskraftiga strukturer för att skydda grundläggande mänskliga rättigheter, herr talman. Dessa rättigheter är universella och gäller alla människor oavsett land, kultur och sammanhang. Vi är alla födda fria och lika i värde och rättigheter.

För åtta månader sedan inleddes de omfattande protesterna med krav på mänskliga rättigheter i Iran - protester som iranska myndigheter har bemött med brutal repression och dödligt våld. Hundratals människor har dödats i samband med protesterna, och tusentals har gripits. EU har med full kraft fördömt den iranska regimens brutala våld med dödsstraff och avrättningar. Dödstraffet är oåterkalleligt och något som Sverige alltid, överallt och oavsett omständigheter fördömer.

Vi har kunnat bevittna hur särskilt journalister och medier i Iran utsätts för förföljelse och hur det fria ordet begränsas. Sverige ingår i en internationell mediefrihetskoalition som lyfter just journalisters utsatta situation och som tydligt kritiserat det som nu pågår i Iran. Det gäller även den omfattande begränsningen av internet i Iran som förhindrar det fria informationsflödet och informationsfriheten.

De modiga iranier som ger sig ut för att med livet som insats göra sina röster hörda och kräva sina mänskliga rättigheter förtjänar all respekt liksom vårt stöd och vår solidaritet. Vi ska arbeta för att stärka de fredliga demonstranternas röster genom att uttala vårt stöd för deras rätt att protestera och ställa krav på mänskliga rättigheter. Vi ska utöva politiskt tryck på Iran för att den våldsamma repressionen ska upphöra. För detta agerar Sveriges regering såväl inom EU som i FN.

Låt mig här nämna att regeringen har kommunicerat kraven på att våldet måste upphöra i direkta samtal med iranska företrädare. UD har därtill frekventa kontakter med iranska företrädare, inklusive Irans ambassadör i Stockholm, till vilka Sveriges och regeringens skarpa kritik framförs.

Sverige var ett av de länder som verkade för att FN:s råd för mänskliga rättigheter skulle sammankalla en särskild session den 24 november för att diskutera och markera mot de allvarliga MR-kränkningarna i Iran. Vid sessionen beslutades att inrätta en oberoende mekanism, en fact finding mission, för att utreda MR-kränkningarna i Iran. Det är ett viktigt steg för att de som är skyldiga till våldet ska hållas ansvariga.

För att nå resultat kan Sverige inte agera ensamt utan måste samarbeta med andra länder. Här är givetvis EU:s medlemsländer våra naturliga samarbetspartner. Jag är glad över att kunna konstatera att regeringen under det svenska ordförandeskapet har varit drivande för ett fortsatt enat och starkt EU i fråga om Iran. Och Sverige kommer att fortsätta vara drivande för att Irans regim ska hörsamma befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter och på att våldet ska upphöra.

Herr talman! Egentligen borde det inte var svårt. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och marknadsekonomi ger de bästa förutsättningarna för ett samhälle baserat på fred, frihet, tolerans och icke-diskriminering.

Trots detta nås vi av dagliga rapporter om hur regimer begår brott och övergrepp gentemot oliktänkande och minoriteter, om hur regeringar brister i principen om maktdelning, om hur det fria ordet inskränks och medier beslagtas, om hur kvinnor och flickor diskrimineras - liksom religiösa och etniska minoriteter - och om hur civilsamhällets organisationer försvagas och politisk pluralism motarbetas. Det är en skrämmande bild, eller hur? Men vi ska inte låta oss nedtryckas, utan som parlamentariker ska vi oförtrutet fortsätta att arbeta för att mänskliga rättigheter ska respekteras.

Herr talman! Låt mig nu säga några ord om Rysslands illegala krig mot Ukraina. Internationella brottsmålsdomstolen i Haag utfärdade i mars i år en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin. Detta visar att de internationella organen fungerar och att de internationella domstolarna agerar när det begås vedervärdiga brott mot mänskligheten.

Låt mig också nämna att EU, USA och Kanada har utfärdat sanktioner gentemot Ryssland - sanktioner som påverkar den ekonomiska och politiska eliten i Ryssland. Här är enighet viktigt. Och jag kan stolt konstatera - jag säger detta, för jag tycker att det är viktigt - att EU är enat. Det är viktigt att EU fortsätter att stå enat, för utan enighet finns det ingen kraft att sätta emot Ryssland.

Låt mig också nämna en annan sak som jag tycker att vi måste arbeta för när det handlar om Rysslands illegala krig mot Ukraina, herr talman. Det handlar om krigslagarna som den ryska duman har antagit. Dessa lagar gör det olagligt att kritisera Putins krig gentemot Ukraina. Jag säger: Vladimir Kara-Murza - en rysk oppositionspolitiker som har arbetat för politisk mångfald i Ryssland, som stöttar opposition och som har stöttat Boris Nemtsovs arbete mot korruption.

Vladimir Kara-Murza arresterades efter att ha kritiserat Putins krig gentemot Ukraina i en intervju med CNN. Två timmar senare var han arresterad, och han är nu dömd till 25 års fängelse. Så arbetar en stat som inte respekterar rättsstatens principer. Vi ska hålla Rysslands regim ansvarig för detta och inte ge upp förrän Vladimir Kara-Murza och Navalnyj och andra fångar är frigivna.

Herr talman! Det finns mycket mer jag skulle kunna säga här, men jag avslutar med detta. Jag vill dock även säga att en viktig fråga för respekten för mänskliga rättigheter är att de makthavare och regimer som inte respekterar mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ställs till ansvar. De ska inte komma undan helt oskadda, utan de måste ställas till svars. Där ska vi se till att arbeta starkt och tydligt för rättsstatens principer och medborgarnas rättigheter.

(Applåder)