Marie-Louise Hänel Sandström

Fru talman! Tack för svaret, Niklas Sigvardsson!

Ibland handlar det också om att prioritera. Ibland inför man system som man tror ska vara bra och efterfrågas men som tyvärr inte fungerar. Detta startades 2018 och omprövades 2019, 2020 och 2021 för att man skulle se om det kunde göras på ett annat sätt för att öka efterfrågan. Det blev inte så.

Man väntade ändå ända till den 1 januari 2024 med att ta bort det. Det prövades noga, och man gjorde en annan prioritering. Det tycker jag är riktigt. Vi har ansvar för skattebetalarnas pengar och ska se till att system som införs fungerar. Det här fungerade inte.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, Niklas Sigvardsson!

Det togs upp att körkortslånet togs bort den 1 januari 2024. Det infördes 2018. Utnyttjandet var ganska litet. Lånet omprövades vid flera tillfällen - 2019, 2020 och 2021 - för att se om det ens efterfrågades. Det var givetvis några som tog lånet.

Tanken var att man skulle kunna ta körkort för att lättare få arbete. Men det var få som sökte, och av dem som sökte var det cirka 40 procent som tog sitt körkort. En del sökte alltså lånet men tog faktiskt inte körkortet. En del påbörjade inte ens sin körkortsutbildning. Därför togs lånet bort.

Jag undrar varför ledamoten frågar om detta. CSN har talat om att det inte behövs längre. Det är CSN som fattar beslutet, och ledamoten sitter i CSN:s insynsråd. Där har vi fått besked om att det inte behövs.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret, som gör mig lugnare. Ändå är jag lite orolig, för vi har brist på lärare inom de här ämnena. Vi måste få fler lärare.

Precis som statsrådet säger måste vi också få fler att bli intresserade, och det måste ske mycket tidigt. Strategin måste inrymma satsningar redan i förskolan och vidare i grundskolan och på gymnasiet, så att man får upp intresset. Jag hoppas att det tas med i STEM-strategin att detta måste göras tidigt och att även tjejer ska se det roliga med de här ämnena, som också ministern nämnde.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

I mitt uppdrag som ledamot i utbildningsutskottet gör jag många verksamhetsbesök, framför allt i västra Sverige och Göteborg, som jag kommer från. Där finns det mycket fordonsindustri, batterifabriker till exempel. Den ständiga frågan är vad vi gör åt kompetensbristen. Man säger också att det är bråttom. Man ser hur vi internationellt sett blir omsprungna. Vi har ett behov av till exempel kompetens inom matematik, teknik och naturvetenskap. Vi saknar också tjejer som läser de här områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessa kompetenser är kanske extra aktuella nu när vi har haft en astronaut, Marcus Wandt, som har varit uppe i rymden. Vi vet att det krävs mycket forskning och innovation och att man måste starta tidigt. En så kallad STEM-strategi finns ute i Europa, och det behöver vi ha också i Sverige.

Min fråga till utbildningsministern är: Vad är viktigt med STEM-strategin för Sverige, och vad innebär egentligen en STEM-strategi?

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Jag har skrivit många motioner i riksdagen om ofrivillig ensamhet, en fråga som ständigt är aktuell och där läget tyvärr förvärras. När jag tidigare jobbade som läkare på akuten hade vi många som var mångsökande, och vi såg då att mer än hälften av dem hade just ofrivillig ensamhet som en problematik. Då handlade det mest om äldre, men nu handlar det om såväl barn, unga och unga vuxna som äldre. Nästan var fjärde invånare i Sverige har det här bekymret.

Jag känner en stor oro för detta. Jag vet att man har gjort många olika försök. Ibland har de varit kortsiktiga; ibland har de inte lett tillräckligt långt, utan problemet har fortskridit och tyvärr ibland förvärrats.

Jag vet att socialministern är väldigt engagerad i detta och att man nu genomför projekt, exempelvis tillsammans med näringslivet. Jag hoppas att detta är någonting som kommer att bli mer bestående och hålla. Jag är lite nyfiken på hur det går med detta, om det finns fler förslag och vad som är planerat just nu.

Fru talman! Tack så mycket, Camilla Hansén, för frågan! Jag tror till och med att vi har besökt - och diskuterat neddragningar med - samma lärosäte, men vi hörde kanske olika svar.

Jag hörde diskussionen i går när ledamoten sa att osthyveln var för lata. Vi gör stora prioriteringar för att vi tycker att det är viktigt - alltså är vi inte lata. Det är därför vi gör stora prioriteringar. Det är därför vi satsar på STEM-utbildningarna och på NT. Vi vill prioritera, och det gör vi också. Det är det som jag har betonat här. Jag försökte få med tydligt i mitt anförande att vi gör stora satsningar. Vi gör permanenta satsningar. Vi satsar på lärarna, som får en ytterligare utbildning för att kunna genomföra dessa utbildningar. Vi satsar på att få en högre genomströmning av civilingenjörer, så att de kan komma ut i arbete snabbare.

Jag tycker att vi gör stora prioriteringar. Jag tycker inte att vi är lata över huvud taget. Vi är aktiva och intresserade av att lösa många av dagens problem.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan, som jag möjligen har hört tidigare! Vi tycker givetvis att det är oerhört viktigt att man prioriterar, men vi gör också en generell besparing. Det är inte lika på alla myndigheter. Det är mer besparingar på andra myndigheter än vad det är på lärosätena. En del pengar är tidigare pandemisatsningar som inte finns kvar. Det kan upplevas som en nedskärning, men det är egentligen någonting man hade tidigare och som man nu inte har kvar.

Jag har pratat med många universitet, och vi har diskuterat detta. Då har man menat att det inte är något större bekymmer utan att man löser detta inom universitetet. Jag har nog mest hört positivt, att man inte är så orolig över detta.

Sedan är dessa satsningar väldigt specifika. Det är inte en satsning, utan det är faktiskt något permanent när det gäller ingenjörsutbildningar. Detta kommer att finnas även i framtiden. Vi satsar mer pengar. Vi startar 2024. Och som jag nämnde är det fram till 2029, just inom ingenjörssatsningen, 111 miljoner. Det ökar för varje år. Utbildningar kanske inte hinner komma igång. Därför satsar vi inte omedelbart, 2024, lika mycket som vi gör 2025, 2026 och framåt. Detta är helt enkelt permanenta utbildningar som sätts på plats.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Timmen är sen, och det är för att vi är så engagerade och tycker att det är så roligt med utbildning. Det är därför vi är kvar här. Jag ser att vi har fått byta talman några gånger för att det har varit en så lång och intressant debatt här i kväll.

När jag berättar för vänner att jag är ledamot i utbildningsutskottet är det många som säger: Vad roligt! Vad viktigt! Men vad svårt det måste vara!

Då kan man säga att det nästan alltid är väldigt roligt, och det är alltid väldigt viktigt. Sedan kan det vara ganska svårt. Man blir frustrerad ibland, för det är så mycket vi vill göra och så mycket vi vill förbättra efter den tidigare regeringen.

Alla människor har en relation till utbildning, också till forskning men främst till utbildning, för alla har ju gått i skolan och har gärna en synpunkt på hur skolan ska styras och hur den ska se ut. Det gör att väldigt många är intresserade av att diskutera utbildning.

Utbildning är otroligt viktigt. Utan utbildning stannar Sverige. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett forskningsland och hålla en hög utbildningsnivå. Trots att vi är ett litet land är vi stora på forskning och innovation.

Min kollega Josefin Malmqvist har tidigare föredömligt framfört vad vi tycker om grundutbildning och vuxenutbildning, så jag kommer nu mest att prata om högre utbildning, forskning och rymdforskning.

Fru talman! Nu när AI är modernt kunde jag inte motstå att kolla vad Chat GPT säger är viktigast på våra områden: "Viktiga aspekter inom högskola, universitet och forskning inkluderar rigorös metodik, vetenskaplig integritet, tvärvetenskaplig samverkan och öppen kommunikation av resultat för att främja kunskapsutveckling och samhällsnytta." Jag kunde nästan inte ha sagt det bättre själv.

Men givetvis har Moderaterna en del som vi vill lägga till när det gäller vad som är viktigt kring utbildning. Det är att utbildningen förstås ska hålla en hög kvalitet. Den ska bedrivas effektivt. Vi betonar också den akademiska friheten och även lärares och forskares självbestämmande över både forskningen och utbildningen.

Forskningen är också grunden för samhällsutveckling och välstånd, så det är oerhört viktigt att den håller en hög nivå. Det krävs att vi har vetenskaplig excellens för att Sverige ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen.

Fru talman! Vi är alla berörda av alla oroligheter i världen. Vi har hört mycket om det i debatterna på förmiddagen i dag. Men man får tänka positivt. Det händer mycket spännande i vår närmaste omvärld. Då tänker jag på industrin och den gröna omställningen och den digitala omställningen. Det sker väldigt mycket, och det går fort. Sverige måste hänga med på det spännande tåget.

Som göteborgare har jag, kanske inte helt oväntat, god kontakt med en fordonstillverkare. Jag besökte Volvo så sent som för en dryg vecka sedan, ett verksamhetsbesök med Sällskapet för politik och näringsliv. Det är ett bra samarbete.

Från Volvo Cars fick vi besked om att 2030 ska alla deras bilmodeller vara helt elektriska. År 2030 ska alltså allt vara helt elektriskt. Det är ganska fascinerande. Det är inte så långt kvar dit.

Vi har också Northvolt som bygger batterifabriker. Några är redan igång, i Skellefteå, Västerås, Borlänge, Göteborg och Mariestad, och de har en hel del underleverantörer. Mycket sker alltså kring detta, men det kräver också kompetens.

Tidigare hörde vi nämnas att vart man än kommer på verksamhetsbesök får man höra att det är kompetensbrist. Vi behöver mer kompetens. Vad ska vi göra åt det, då? Vi behöver investera i tekniska utbildningar, som vi har hört talas om här tidigare i dag. Vi behöver också vidareutbildning och omställning.

Fru talman! Jag är väldigt glad att kunna berätta att vi gör en stor satsning på ingenjörer, det vi kallar för ingenjörspaketet. Jag tänkte att jag skulle lugna Anders Ådahl med detta, för han var ju väldigt negativ. Men jag ser att han har lämnat kammaren.

Vi satsar mycket på teknisk utbildning. Det är inte alls så nattsvart som det lät tidigare. Vi tillför mycket medel till basårsutbildningar, och dem prioriterar vi till Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola. Basåret handlar alltså om att få teknisk kompetens för att klara antagningen till högskolan. Vi har ett förslag om 200 helårsstudenter under 2024 och 500 helårsstudenter för 2025. Det är en stor satsning, 23 miljoner. Då behöver vi också ha studiemedel, så det blir 31 miljoner sammanlagt.

Vi hade en debatt här i går där vi talade om att studiemedel är väldigt viktigt. Det fanns en oro för att vi inte satsade tillräckligt på studiemedel. Som en konsekvens av att vi ökar antalet platser ökar vi också pengarna till studiemedel.

Vi satsar också på ingenjörsutbildningarna, också på avancerad nivå. Även detta gäller Uppsala, Lund och Chalmers. Man måste göra prioriteringar, och här vill vi göra dessa prioriteringar. Utbyggnaden motsvarar ungefär 2 miljoner kronor under 2024. Fram till 2029 kommer vi att satsa 111 miljoner på denna utbildning. Det är en viktig och angelägen utbildning. Jag är jätteglad över det, och det är roligt att vi prioriterar detta.

Fru talman! Vi gör även andra utbildningssatsningar. Vi satsar på naturvetenskap och teknik - STEM-utbildningarna, som någon nämnde. Vi satsar över 100 miljoner på detta, för vi behöver utveckla det. Det innebär att lärosätena får högre ersättning per student. Det innebär också mer lärarledd undervisning. Det gör också att vi får bättre genomströmning och fler färdiga civilingenjörer och personer inom andra tekniska eller naturvetenskapliga yrken.

Det innebär också att lärarnas utbildning måste ändras, så att de ska kunna klara denna undervisning. Det är alltså en stor satsning både för studenter och för lärare.

Fru talman! Vi gör ytterligare satsningar. Jag kunde egentligen prata hela kvällen om hur många bra satsningar vi gör, men jag kanske inte ska ta alla. Men vi satsar också på batteriforskning.

Jag var på Uppsala universitet nyligen. Där berättade man att man har batteriforskning i världsklass. Det kan låta som en liten del, men det är otroligt viktigt nu med elektrifieringen. Där satsar vi otroligt mycket pengar. Det är viktigt både nationellt och internationellt. Kompetensen är tyvärr bristfällig än så länge, och det är stenhård konkurrens om dem som är utbildade inom dessa områden.

Vi satsar också 30 miljoner på korta kurser och utbildningar. Det kan ibland vara en chanstagning att se hur många studenter som söker dessa kortare omställningsutbildningar. Därför satsar vi en hel del pengar där. Vi vet också att man kommer att behöva vidareutbilda sig, antagligen flera gånger under sitt arbetsliv.

En ytterligare satsning är Cybercampus vid KTH. Det finns ett cybercentrum redan, men detta blir en nationell satsning. Man jobbar tillsammans med flera universitet, med Försvarsmakten och med flera forskningsinstitut. Det är otroligt viktigt.

Vi är duktiga och har mycket digitalisering i Sverige, men vi är inte tillräckligt kompetenta att stå emot alla cyberhot som finns, så det är viktigt att ha ett cyberkompetenscentrum. Vi måste stå emot cyberattacker. Tyvärr drabbas vi av sådant.

Fru talman! Vi har fler satsningar. Vi satsar på KPU, alltså kompletterande pedagogisk utbildning. Vi behöver fler lärare, som vi vet. Det är stor nytta med lärare som har en annan bakgrund och läser in denna ettåriga utbildning.

Vi satsar också på Teach for Sweden, ett ledarskapsprogram för lärare som också satsar på utbildning för lärare i utanförskapsområden.

Fler satsningar har vi givetvis, bland annat inom hälso- och sjukvård. Det är otroligt viktigt att vi har mer kompetens där. Det kommer att behövas hela tiden. AI-tekniken är otrolig och innebär en stor utveckling när det gäller medicinsk forskning, medicinsk avbildning inom röntgen eller inom precisionsmedicin, till exempel. Vi har mycket stor nytta där.

Som nämnts tidigare håller vi på med vår forskningspolitiska proposition, som vi kommer att besluta om nästa år. Den är oerhört spännande. Jag hörde att Socialdemokraterna var lite oroliga vad gällde inblick i den, men jag lovar att man kommer att få vara med och diskutera. Redan nu har vi kunnat få tillgång till alla inskickade remissvar om vad man vill att vi ska prioritera för inspel. Det finns god tid att komma med inspel även för Socialdemokraterna. Givetvis är det viktigt för dem att också kunna vara med här. Vi satsar på excellens, internationalisering och innovation som de viktigaste punkterna.

Jag måste givetvis också prata om rymdforskning, som är otroligt viktigt. Allt som sker i rymden har vi också nytta av på jorden. Vi hoppas att ingen har missat att vi har en svensk astronaut som lämnar jorden den 10 januari i Kalifornien och kommer att åka upp till vår internationella rymdstation. Där kommer man framför allt att göra mycket medicinsk forskning, eftersom man påverkas i kroppen när man är tyngdlös. Den forskningen kan man sedan använda på jorden. Erfarenheter från tyngdlöshet och hur det är när man inte belastar muskler kan tillföra en del när det handlar om benskörhet och vad som händer efter att man har haft en stroke. Vi har alltså stor nytta av detta. Givetvis sker det också mycket miljöforskning i rymden. Det är jätteviktigt att man satsar mycket på detta.

Jag hoppas att ni följer detta. Det går att följa rymduppskjutningen på Youtube. Det känns väldigt spännande.

Sedan finns det andra forskningsfinansiärer som jag också vill nämna. Vi jobbar tillsammans med EU:s ramprogram Horisont Europa, som är en viktig del av forskningen. Det finns också andra finansiärer, som till exempel Riksbankens Jubileumsfond, som satsar på humaniora, och Cancerfonden, som är en stor forskningsfinansiär när det gäller cancerforskning.

Jag vill också komma in på sista punkten. Där var jag överens med Anders Ådahl, som nu har lämnat kammaren. Det är viktigt att vi satsar på att få behålla våra svenska doktorander och att fler svenska studenter vill bli doktorander. Då måste vi ha ett ökat samarbete mellan akademin, kommunerna och näringslivet. Man måste se att det är nytta med en doktorandutbildning. Det måste också finnas en planering för vad man skulle kunna få för tjänst när man har gjort doktorandutbildningen. Oavsett vad man läser har man en stor kunskap. Man kan till exempel ta till sig en stor mängd forskning.

Vi vill att man ser över hur anställningsmöjligheterna är för doktorander och också hur karriärvägarna kan se ut. Vi vill att doktorandutbildningen ska ses över huvud taget.

Jag tyckte att jag hörde från våra oppositionspartier att det var lite nattsvart. Jag vill säga att det finns mycket positivt. Vi satsar väldigt mycket från regeringens sida på utbildning av lärare, utbildning inom medicin, teknisk utbildning och även basutbildning. Jag tycker att vi ska se detta väldigt positivt. Jag ser själv mycket fram emot forskningspropositionen, som kommer nästa år.

Jag önskar presidiet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Nu tackar jag för Centerpartiets fråga.

Jag funderar lite på vad ledamoten menar med den sista meningen, men givetvis vill Moderaterna att alla som vill förkovra sig ska kunna göra det. Det lät som att ledamoten tyckte att vi väljer mellan olika som ska få den möjligheten, men så är det absolut inte.

Jag tror inte att det alltid hjälper att ge väldigt mycket pengar, som Centern vill göra. Här handlar det om komplexa regler och ett system som inte har fungerat. Det kan bero på att det gick snabbt när man införde det och att man hade gamla rutiner. CSN säger att regelverket är komplext och svårt att tyda, och detta vill vi nu förändra. Det handlar inte alltid om pengar utan hur man arbetar och arbetssätt. CSN och regeringen diskuterar nu hur man kan förenkla regler och arbetssätt för rekryteringen, göra så att man får veta tidigare i processen och få med fler företag.

Flera arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter har varit involverade i processen från start, så det är ganska många som är inblandade i omställningsstudiestödet. Det är viktigt att alla hjälper till för att hitta lösningar, och det jobbar vi givetvis med.

Låt mig avfärda ledamotens eventuella funderingar på att det skulle vara olika värt vilket studiestöd man söker. Så anser inte Moderaterna att det är, utan vi tycker att det reguljära studiestödet och omställningsstudiestödet är lika viktiga. Målet är att det ska vara samhällsnyttigt, och det blir det om man kommer ut i arbete, oavsett vilken form av studiestöd man har. Målet är att komma ut i arbetslivet och kunna bidra till samhället, så studiestöd är bra i alla former.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan från Svenskt Näringsliv eller möjligtvis från Centerns ledamot.

Självfallet kommer regeringen att leverera i den mån det är möjligt. Jag är lite nyfiken på hur Centern hade tänkt lösa det. Det kom ändå väldigt många fler ansökningar än vad man hade räknat med från början, och man har gjort mycket för att förbättra situationen. Men initialt räknade man med ungefär 5 000 ansökningar, och det kom ungefär 27 000. Det var alltså stor skillnad, och jag tror att alla partier och parter var överraskade av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Regeringen jobbar på i samspråk med CSN med hur man kan förbättra rekryteringen och hur man tidigt i skedet ska få veta så att det inte tas in någon ny på jobbet. Det är ju viktigt att snabbt få veta att man inte uppfyller villkoren. Det är också viktigt för arbetsgivaren att veta vem som kan söka. Flera parter har alltså intresse av få information så att både arbetstagare och arbetsgivare vet när det är möjligt.

Både jag och regeringen ser stora möjligheter att kunna förbättra situationen under 2024 tack vare de förslag CSN har kommit med. CSN med sina handläggare arbetar ju med detta och har varit inblandade i de svarspaket som lämnats in på regeringens frågeställning från den 7 september. Jag har alltså stora förhoppningar.

Fru talman! Det känns hedrande att vara regeringen - jag tackar ledamoten för det!

Som ledamoten vet har även jag ganska mycket kontakt med CSN och vet hur de arbetar. Jag vet hur de rekryterar och att de är oerhört ambitiösa. Det viktiga, även om jag nu tyvärr inte är regeringen, är att CSN kontinuerligt samtalar med regeringen och har ett gott samtal med den om hur man kan göra.

CSN flyttar medarbetare och rekryterar folk från andra myndigheter som är ganska kunniga på detta område. Som jag förstår det har de goda förhoppningar när det gäller de regelförändringar som kommer, som regeringen har bett att få förslag om. Det har också kommit in många bra förslag från CSN; jag har sett allihop. Flera saker skulle man kunna genomföra ganska fort - en del saker är ganska enkla att göra när det gäller mer av automatisering. Jag har gott hopp om att detta kommer att bli förbättrat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tycker att det viktigaste är att man i ett tidigare skede ska se om man har ansökt fel eller inte uppfyller kraven, så att man inte sitter och väntar efter att ha lämnat in sin ansökan. Man ska redan från början veta att man inte kommer att få bidraget. Det tror jag är väldigt viktigt att göra, för vi ska inte låta människor ha en förhoppning och låta dem vänta.

Det viktiga är att vi gör rätt från början när människor söker och låter dem veta om de uppfyller kraven eller inte, så att de inte står i ledet och väntar.

Jag ser gott hopp från regeringen - som jag ändå har mycket kontakt med - och från Moderaterna om att detta kommer att förbättras. Vi kommer också att se att det finns många olika lösningar. Man har dessutom hela tiden kontakt med parterna som var med när vi beslutade om omställningsstudiestödet.

Jag hoppas att ledamoten kan bli lite lugnad av detta - jag blir i alla fall det.

Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågorna.

De som får omställningsstudiestöd är ju i arbete; det är ett krav för att man ska få omställningsstudiestöd. Det låter som att de står på bar backe, men riktigt så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Självklart har regeringen ständig kontakt med CSN när det gäller hur man kan göra - därav uppdraget att underlätta för dem som har rätt till omställningsstudiestöd. Alla som söker har ju inte rätt till det.

Det är viktigt att det hela sköts på ett mycket bättre sätt när människor ansöker om omställningsstudiestöd. Det är ju bättre att få ett tidigt svar om man inte har rätt till stöd. Det finns ett omställningsstudiestödscentrum som man har kontakt med, som parterna är överens om. Det är de som från början ska se vilka det är som ens ska ansöka om omställningsstudiestöd. När det gäller CSN finns det ett samarbete för att se hur ansökan kan förenklas. Detta gör att fler som är i behov av omställningsstudiestöd och har rätt till det kommer att få det. Då kommer vi inte att få sådana siffror som ledamoten är orolig för. Förändringen är tänkt att ske redan i början av nästa år.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet om utgiftsområde 15 Studiestöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I går firade vi äldste sonens 25-årsdag här i Stockholm. Det är väl bara att acceptera att han är vuxen nu när han har eget boende och har fått nytt jobb här. Han har nyligen avslutat sina studier på Chalmers. Jag minns hans glädje när han fick sin första studentlägenhet och kunde flytta hemifrån. Den var väldigt liten, men den var hans egen. Det hade inte gått utan studiestödet som vi har i Sverige. Flera här har redan sagt att det är världens mest generösa studiestöd, och det är jag jättestolt över. CSN säger: "Vi gör studier möjligt." Landet Sverige gör studier möjliga.

Stödet innebär både möjligheter och skyldigheter. Lika självklart som det är att man får låna pengar är det att man ska betala tillbaka dem. Jag är glad över att CSN driver ganska många kampanjer som gör att de får tillbaka mycket mer än vad de har fått tidigare av de pengar som ska återbetalas.

Ett bekymmer har varit de som bor utomlands, men nu har man fått bra ordning på det. Nästan 95 procent av dem som bor i Sverige betalar tillbaka och runt 80 procent av dem som bor utomlands. Det kan förstås bara bli bättre.

Det är ungefär en halv miljon personer i Sverige som får studiestöd. Många får hjälp via det systemet.

Fru talman! Vi har pratat ganska mycket om de nya, moderniserade målen för studiestöd. Det har varit många diskussioner här. Man kan fundera på varför. Målen har ju funnits i 20 år. Sedan dess har det hänt rätt så mycket. Det har tillkommit nya studiestöd, bland annat omställningsstudiestödet och studiestartsstödet. Då är det väl ganska lämpligt att se över målen, och det har också regeringen gjort tillsammans med SD.

Vi har slagit ihop två mål eftersom den rekryterande och den utjämnande effekten kan gå i varandra. Därför har vi ändrat på de målen. S behöver inte vara oroliga över det. Det är snarare bra att vi ser över mål och till och med kan bredda rekryteringen med hjälp av dessa nya mål.

De nya målen är en del av vår utbildningspolitik med lån och studiestöd. Både kvinnor och män oavsett bakgrund ska rekryteras. Det bidrar till högt deltagande i alla former av utbildning och ska förstås ha god effekt på samhällsekonomin. Vi ser alltså bara fördelar med en översyn av målen, men givetvis kommer vi att utvärdera detta. Vi har 15 indikatorer som används för att följa upp måluppfyllelsen. Det är väldigt viktigt. Av de 15 indikatorerna handlar 6 om rekryterande, 4 om utjämnande och 5 om samhällsekonomi.

Jag känner att det här är oerhört noga utrett. Man kan säga att vi moderater älskar uppföljning och att utvärdera för att se om vi kanske ska ändra på någonting - vilket vi gör, i det här fallet.

Fru talman! Jag är också väldigt glad över att Moderaterna har drivit frågan om att höja åldersgränsen för studiestöd. Sedan den 1 oktober 2021 har den höjts från 56 till 60 år, vilket är väldigt bra, liksom att nedtrappningen av vad man kan låna påbörjas vid 51 i stället för 47 år. Det är en följd av att vi har sett förändringar på arbetsmarknaden. Medellivslängden har ökat, och man arbetar längre innan man får sin pension.

Det är också viktigt med möjlighet till omställning, vilket många har pratat om här tidigare. Man kanske byter inriktning flera gånger i livet, så det är viktigt att det finns möjlighet att få studiemedel på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det som tidigare sågs som en vanlig student har förändrats. Man läser högre upp i åldrarna och har kanske fått barn innan man börjar studera eller under tiden man studerar. Många läser också flera utbildningar.

Fru talman! Det har också redan sagts att vi har det mest generösa studiemedelssystemet i världen. Det är väldigt positivt att det kommer positiva förändringar och att nivån på studiemedlet från 2024 höjs med 1 100. Det är en effekt av ett höjt prisbasbelopp. Fribeloppet höjs så att man kommer att kunna tjäna upp till 111 000 under första halvåret utan att studielånet påverkas. Det är väldigt bra. Jag hade gärna kunnat höja gränsen ännu mer eller kanske till och med ta bort den, men det här är en kompromisslösning. Vi driver lite olika linjer och är inte heller helt överens inom partiet, men det är mycket bra att den här höjningen gjordes.

Studierna ska självklart komma i första hand - det är det absolut viktigaste - men vi tycker också att man ska kunna ge individen frihet under ansvar att arbeta så mycket man har möjlighet till. Under pandemin såg vi att det var oerhört bra att till exempel de som läste till något vårdyrke kunde jobba inom vården. Det är bra att få inblick i det yrke man studerar till.

Det finns också stort behov av olika yrkesutbildningar. Vi ser till att yrkeshögskolan expanderar och satsar ganska mycket pengar. Det blir många fler platser. Vi gör även detta inom it-sektorn och med naturvetenskapliga ämnen. Det innebär att vi satsar stora pengar på att öka CSN:s budget så att de kan ge utökat studiestöd för de större utbildningar som vi ökar antalet platser på.

Fru talman! Det har talats mycket om omställningsstudiestödet. Det är ingen nyhet för oss. Man får nästan påminna sig om att det infördes den 1 januari 2023. Det har alltså inte funnits särskilt länge. Möjligheten att söka gavs för drygt ett år sedan, och det var otroligt många som sökte. För ett år sedan hade 27 000 sökt. Under bara de två senaste månaderna, eller sedan 1 oktober 2023, har 12 300 nya ansökningar kommit in. Det kommer in ungefär 350 ansökningar per vecka. Intresset är stort, och det kräver givetvis en stor hantering.

Regelverket kring detta är komplext, och väntetiderna har blivit långa för de sökande. Som en kollega nämnde finns det behov av systemstöd. De så kallat vanliga studiestöden jobbar man ju med på ett ganska automatiserat sätt. Dem behöver de sökande alltså inte vänta särskilt länge på att få besked om.

För att underlätta har vi gett mer pengar till CSN. De har också fått ett uppdrag sedan september att föreslå hur man kan underlätta ytterligare. Det har kommit in ganska många förslag. Regeringen tittar såklart på dem och har tät kontakt med CSN om vad som kan införas eftersom man planerar att det ska ske så tidigt som möjligt nästa år. Bland annat ska man titta på hur man ska göra till exempel om någon har fått ett studiestöd under första halvåret och vill förnya det. Då ska den få förtur så att den kan fortsätta sin utbildning. Det kommer att bli många förändringar, och några av dem kommer redan ganska tidigt under 2024. Vi får återkomma till hur det blir med detta.

Omställningsstudiestödet är tänkt framför allt för bristyrken. Det är oerhört viktigt att det finns där och att man ska kunna komma vidare. Man ska kunna gå från ett bristyrke till ett annat, men det här är ändå till för att fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Omställningsstudiestödet är ett lån precis som det vanliga studiestödet, men det är andra villkor som gäller. Man kan få det under 44 veckor, och det är ungefär 80 procent av lönen som blir ens ersättning.

Fru talman! Det viktiga är att studiestöd förändras samtidigt som samhället förändras. Vi ser att många fler vill studera utomlands. Många har svårt att finansiera sin drömutbildning men gör det antingen via omställningsstudiestödet eller det vanliga studiestödet. Det finns många olika lösningar, och vi har många olika varianter av studiestöd som inte har nämnts så mycket här i kammaren.

Som vi har sagt tidigare kommer fler att gå en ny utbildning eller kanske behöva komplettera sin utbildning senare i livet. Den stora omställning som sker med till exempel elektrifiering kräver ganska stora insatser i form av olika utbildningar.

Ett längre arbetsliv kommer att kräva bättre kompetensutveckling, och karriärbyten kommer att ske. Med det reguljära studiestödssystemet och med omställningsstudiestödet kommer väldigt många att få studera mer. Många kommer att få nya yrken, och många kommer att lyckas bättre med att komma ut i arbetslivet. Jag ser därför väldigt positivt på detta. Moderaterna är oerhört positiva både till det vanliga studiestödet och till omställningsstudiestödet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret, som dock inte gjorde mig klokare.

Jag ser inte detta bekymmer. Vi säger "lika för alla". I det ingår kön, härkomst, social rättvisa och vad det nu kan vara. Från Moderaternas och regeringens sida vill vi modernisera målen för att underlätta. Vi vill också underlätta tolkandet för Centrala studiestödsnämnden.

Vi ser inte det bekymmer som ledamoten ser. Tvärtom innebär detta en modernisering. Givetvis har vi kvar indikatorerna, och vi kommer att följa detta oerhört noga. Jag delar inte ledamotens oro. Detta är en modernisering.

Ibland är det ni som är konservativa och inte vill ändra på någonting. Vi kan ibland vilja göra någonting ännu bättre, och vi tycker att den här ändringen gör detta bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Sigvardsson.

Ibland hör vi att Moderaterna är konservativa, men nu verkar det mer som att Socialdemokraterna är konservativa. Detta rekryterande system har funnits i 20 år. Moderaterna, regeringen och SD såg att det kunde vara dags att revidera mål och se över vilka kriterier som finns. Därför valde vi att slå ihop två mål. Fortfarande står det dock att rekryterande mål ska gälla lika för alla, och det är förstås ganska mycket som ingår i detta.

Det finns en utvärdering med indikatorer för att följa upp detta. Sex stycken går till studiestödets rekryterande effekt, som ledamoten har nämnt flera gånger. Fyra stycken går till den utjämnande effekten, som ledamoten också har nämnt. Fem stycken går till att mäta effekten på samhällsekonomin.

Jag ser egentligen inte det bekymmer som Socialdemokraternas ledamot ser. Vi behåller ju samma innehåll men ändrar lite grann i texten. Vi moderniserar och ser över detta. Jag delar absolut inte den oro som ledamoten känner.

Därför vill jag fråga varför ledamoten har återkommit till detta i flera debatter och interpellationer, trots många bra svar. Ledamoten känner en oro som vi inte känner.

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Just nu pågår den internationella antibiotikaveckan. Med anledning av den har min praoelev Anna Petzold från Göteborg, som också är här och sitter på läktaren, ställt en fråga om det. Och jag ska ställa hennes fråga.

I dag är antibiotikaresistensen ett allvarligt och växande hot mot både människor och djur. Det uppskattas att infektioner orsakade av resistenta bakterier orsakar en halv miljon dödsfall årligen runt om i världen. Blir det riktigt illa kan det bli upp till 10 miljoner dödsfall om det fortsätter i denna takt.

För att bromsa antibiotikaresistensen behöver flera parter samarbeta och ge mer kunskap om hur man ska minska användningen av antibiotika. Man behöver också utveckla nya sorters antibiotika när de gamla sorterna inte kommer att fungera.

Min praoelevs fråga är: Hur ska vi få läkemedelsföretagen att satsa på nya mediciner som ska användas så lite som möjligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag vill inleda med att jag instämmer i gillandet av barnkolonier. Jag har jobbat som ledare på barnkollo under väldigt många somrar. Detta är en oerhört viktig verksamhet som saknas.

Sedan vill jag komma in på något som nändes tidigare här, nämligen den internationella läsundersökningen Pirls. Precis som statsministern sa har ju resultaten tyvärr försämrats sedan 2016. Var femte tioåring kan alltså inte läsa!

Vi förstår att detta kommer att leda till mer bekymmer när det gäller utbildning i framtiden. Det kommer att leda till större risk för utanförskap och kanske också för kriminalitet.

Skillnaden i resultat mellan dem som presterar bäst och dem som presterar sämst ökar också, vilket också är ett stort bekymmer.

Skolverket svarar lite vagt att det kan handla om pandemieffekter, till exempel, vilket jag är väldigt skeptisk till. Jag tror att det är mycket mer som måste göras. Det är inte pandemin som har orsakat detta, utan det är mycket annat som måste förbättras inom skolan.

Min fråga till statsministern är: Hur kan vi göra för att komma till rätta med detta i skolan? Denna nedåtgående trend måste ju stoppas.

Herr talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för svaret! Jag var kanske lite diffus i frågan, men jag tycker ändå att jag fick ett bra svar.

Som jag sa tidigare måste vi självklart prioritera och se på vad som är samhällsnyttan med forskningen. Men vi vill givetvis ändå ha en nyfikenhetsstyrd forskning, för vi vet att det är det som leder fram till resultat. Anledningen till att vi talar om teknik, till exempel, är att det är ett område Sverige är väldigt duktigt på. Vi vill finnas kvar som världsledande där, och det är bra att kunna satsa på det. Sedan säger vi inte exakt hur det ska satsas, utan vi tror också att det är forskarna som vet hur man ska satsa och prioritera.

Vi vill se en bred forskning. Men vi vet också att man måste prioritera, och vi har sagt att det ska vara där vi kan hitta spets.

Herr talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för anförandet! Jag förstår att det finns en oro när det talades om kosläpp och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Från Moderaternas och regeringens sida kommer vi givetvis att göra en stor översyn när det kommer till forskningspropositionen och om hur vi ska prioritera. Tyvärr måste man prioritera. Så är det med alla finanser; man måste prioritera.

Vi vill självklart också ha en bredd. Men för att få riktig spets handlar det kanske ändå om de områden där vi är duktigast, och det är därför vi vill satsa mer där. Men vi vill absolut se en bred forskning.

Herr talman! Jag tackar Camilla Hansén för frågan, som vi ju har diskuterat tidigare härifrån dessa båda talarstolar.

Akademisk frihet är absolut en viktig fråga. Det är därför Universitetskanslersämbetet har fått det uppdrag som jag tidigare nämnde om att se över att man arbetar med akademisk frihet på alla lärosäten. Man ska också titta på fallstudier för att se hur den akademiska friheten kan främja hela universitets- och högskolevärlden.

Vad gäller frågan om styrelserna har ju detta skett en gång tidigare - 2016 - när man gjorde om hur man skulle utse styrelserna. Sedan återgick det till tre år igen. Det är tanken nu också.

När vi har diskuterat detta har det framkommit att hotet finns kvar. Man är orolig för att det finns spionage på universitet och högskolor. Man ser till exempel att patent försvinner ut från våra högskolor på ett sätt som det inte var tänkt. Hotet är alltså reellt.

Det man kan säga som kritik, något som vi också instämmer i, är att det här kom plötsligt och utan någon bra information. Jag har talat med otroligt många rektorer på universitet och högskolor, och det har även ministern gjort. Han har också sagt att det kom hastigt men förklarat varför man har gjort så här. Det gick snabbt utan att man gav tillräcklig information, vilket man nu har försökt att reparera genom att ha många möten. Utbildningsministern är dessutom väldigt tillgänglig för att träffa alla rektorer som så önskar.

Jag tycker ändå att vi har gjort så gott vi har kunnat. Moderaternas syn är att när det kommer seriösa hot och vi får reda på det från flera instanser, bland annat Säpo och FOI, måste vi ta hand om och se vad vi kan göra för att minska dem. Men givetvis är tanken att det ska återgå till treåriga mandatperioder efter detta.