Fru talman! Det var härligt att höra Fredrik Malm prata om innovation, omställning etcetera kopplat till studiestöden. Jag är lite osäker på de precisa orden, men det var i den riktningen i alla fall. Det är bra! Centerpartiet har ju varit extremt drivande i att få till ett omställningsstudiestöd som ger människor möjlighet att ställa om, utveckla sig, utbilda sig och få nya jobbmöjligheter och bidra till svensk tillväxt. Det är gott!

Problemet är bara att regeringen har gett för lite pengar till det, och det har CSN varit väldigt tydliga med. Jag skulle därför gärna vilja höra lite hur Fredrik Malm ser på att regeringen inte riktigt följer upp på de fina orden.

Jag är även intresserad av en annan bra sak som Fredrik Malm sa - det kan ledamoten ta med sig - och det är att det blir bättre förutsättningar gällande fribeloppet. Under pandemin avskaffades fribeloppet helt. Det tyckte Centerpartiet var en bra idé, fru talman, och Centerpartiet vill gärna att det fortsätter så. Det var ju inte så att världen gick under när fribeloppet slopades under pandemin. Det gick faktiskt rätt så bra. Varför ska vi hindra studenter från att jobba medan de studerar när de på så sätt kan få arbetslivserfarenhet, inkomst och bättre förutsättningar för att faktiskt komma in på arbetsmarknaden?

Dessa två frågor skulle jag jättegärna vilja höra lite mer om: Är Fredrik Malm intresserad av att öka pengarna till omställningsstudiestödet? Skulle Fredrik Malm vara intresserad av att även slopa inkomstprövningen?

Fru talman! Som ledamoten säger pratar vi alla med fack och arbetsgivare. Vi pratar också med myndigheter. Det är korrekt att det inte funkade optimalt till en början, och det är väl ingenting som någonsin funkar optimalt i denna värld, känns det som. Men jag undrar fortfarande: Systemet funkar inte optimalt, och då tänker ledamoten att det blir bättre av att inte ge myndigheten de pengar som de säger att de behöver för att göra det bättre. Det har jag lite svårt att förstå.

CSN bad om 250 miljoner, och ni har gett dem 60 miljoner, tror jag. Det är ändå ett spann. Om man inte tycker att det fungerar optimalt men vill att det ska bli bättre kan man ju lyssna på myndigheten och ge dem det som de anser att de behöver. Det är en möjlighet; det gjorde Centerpartiet i alla fall.

Den andra delen gällde fribeloppet. Det är ingen hemlighet att jag ursprungligen kommer från ett litet grannland. Där har vi något som heter studentmedarbetare, det vill säga studenter som jobbar medan de pluggar, och de som jobbar medan de pluggar har den bästa genomströmningen av alla.

Jag har undersökt det. En undersökning som jag själv har gjort och fått betalt för har visat detta. Om du jobbar med någonting som är relevant ökar det förståelsen för ditt blivande yrke, för dina kurser etcetera och därmed genomströmningen. Om man bara jobbar på Ica finns det en risk, absolut. Då kan det bli så att det kan förlänga. Men det ger också ett bidrag till ekonomin.

Jag tror inte, återigen, att Sverige gick sönder under pandemin när vi öppnade upp för att slopa inkomstprövningen, så jag skulle än en gång vilja uppmana till att göra det även framgent.

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet gällande det nya målet för studiestödssystemet. I övrigt hänvisar jag till det särskilda yttrandet när det gäller vårt budgetförslag.

Studiestödssystemet är en avgörande del i den svenska välfärdsmodellen. Systemet, som gör det möjligt att med bra villkor bilda och utbilda sig genom hela livet, är ett tecken på frihet. Systemet gör det möjligt för drömmar att slå in. Det ger ungdomar chansen att flytta hemifrån och kanske ta steg mot det yrke de drömt om sedan de var små.

Systemet kan ge en mamma eller en pappa möjlighet att efter 20 år i sitt yrke välja ett annat yrke, om de känner att de vill göra något nytt under de kommande 20 åren. Där har det svenska studiemedelssystemet en avgörande roll i människors frihetslängtan.

Under lång tid har det funnits en samsyn i denna kammare om vad som ska utgöra målet för den svenska studiestödspolitiken. Det lyder:

"Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken."

Fru talman! Tyvärr kan jag konstatera att samsynens tid är förbi och att det inte ens verkar eftersträvansvärt att vara överens i en sådan här viktig fråga. I den budgetproposition som damp ned hade man föreslagit att målet nu ska ändras. Detta gjordes i förbifarten, mellan siffertabeller - ingen presskonferens och inget pressmeddelande, som man vanligtvis har när man ska genomföra stora förändringar.

SD-regeringen försöker beskriva det som att det inte är så stort, att det inte spelar någon roll och att det inte påverkar systemet. Men att ta bort meningen "Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa" spelar roll. Att stödet inte längre ska bidra till social rättvisa spelar roll. För mål har betydelse. Ord har betydelse.

Studiestödet har haft betydelse de senaste åren, då vi har byggt upp ett system som jag tror att många av de övriga talarna kommer att säga är ett av världens bästa studiestödssystem. Det har haft betydelse för dem som under de senaste decennierna har fått möjlighet till studier via detta stöd. Men i högerns Sverige är det väl något dåligt om skillnaderna i samhället minskar och den sociala rättvisan ökar.

Fru talman! Vad målet faktiskt har inneburit är att vi i dag har ett fantastiskt stöd genom studiehjälpen för gymnasieelever, studiemedel i form av lån och bidrag för studenter på högskola, universitet och andra nivåer, studiestartsstöd för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, främst nyanlända, och extra stöd till studenter som kanske är i behov av extra stöd i sin studieform eller som är föräldrar under sin studietid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det senaste tillskottet i det svenska studiemedelssystemet är omställningsstudiestödet - ett stöd som snart firar sin allra första födelsedag sedan ikraftträdandet, ett stöd som har haft ett fantastiskt första år när det gäller söktrycket men som haft en tuff start när det gäller antalet som har fått ta del av det.

I dagsläget har över 46 000 unika personer sökt stödet - långt över de prognoser vi hade från början när det inrättades - genom över 70 000 ansökningar om att få ta steget vidare och utbilda sig. Det handlar om 46 000 personer i vårt land som har vågat ta steget och säga till både sig själv och sin omgivning att de vill utbilda sig och stärka sin framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden, via utbildningssystemet och omställningsstudiestödet.

Tyvärr har genomförandet av stödet inte gått smärtfritt. Personer som sökte i den första ansökningsomgången för drygt ett år sedan, i oktober förra året, har fortfarande inte ens fått ett besked om huruvida stöd har beviljats eller ej. Det är alltså personer som skulle ha påbörjat sin utbildning i januari i år.

Vi socialdemokrater har under hela året, i debatt efter debatt, drivit på och försökt agera konstruktivt för att CSN ska få de medel som de har behövt och skrikit efter, både i våras och i höstas. Vi har stått redo med förslag här i kammaren för att se till att de skulle få pengar redan i vårändringsbudgeten, men SD-regeringen drog hela tiden ut på tiden.

I vårändringsbudgeten ville man inte ge några medel. I stället skulle myndigheten prioritera om - lös det, jobba lite mer övertid! I höstas ändrade man sig dock och gav myndigheten en liten slant så att de kunde klara delar av hösten.

Men tänk om de handläggare som börjar nu i dagarna eller direkt efter årsskiftet hade kunnat börja i juni, juli eller augusti. Tänk om detta hade inneburit att några till hade fått ta del av det stöd de sökte i oktober förra året. Och tänk om någon hade kollat med Försäkringskassan vad de behöver för att klara av stödet.

Fru talman! Tyvärr drar regeringen benen efter sig även nästa år och skjuter inte till de medel som CSN kräver för att göra stödet ännu bättre och hantera både nuvarande och kommande ansökningar.

Det är dags att regeringen börjar lyssna på Socialdemokraterna och ger CSN de pengar som de behöver, utser en samordnare, ger fler uppdrag till myndigheter och agerar proaktivt nu när chansen finns i stället för att hela tiden - reaktivt och för sent - komma dragande med gamla lösningar. Viljan och möjligheten att göra stödet så bra som möjligt finns, men det är dags att regeringen gör prioriteringar därefter och börjar agera.

Avslutningsvis vill jag säga att det svenska studiestödet är ett fantastiskt stöd som verkar rekryterande, som ser till vi har ett högt deltagande i utbildning och som är bra för samhällsekonomin. Låt det även i fortsättningen bidra till ökad social rättvisa och utjämna skillnader så att fler i vårt samhälle får chansen att göra sin bildningsresa och sin frihetsresa.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Marie-Louise Hänel Sandström för frågan.

Det handlar ju egentligen om det som jag sa både i ett tidigare replikskifte och i mitt anförande: Mål har betydelse. Ord har betydelse.

Precis som ledamoten påpekade är måluppfyllelsen god. Det är väl bra, men om måluppfyllelsen är god borde man i stället för att slå ihop och baka in mål kanske förtydliga målen, spetsa dem ytterligare och jobba för att det ska bli ännu bättre. Om vi tar bort ett mål eller bakar in det i ett annat mål, där vi kanske inte kommer att kunna följa det i framtiden, är risken att måluppfyllelsen försämras.

I det här fallet kan vi inte ens prata om någon måluppfyllelse, för vi har ju inte något mål. Vi kommer inte att ha ett mål om att detta ska bidra till ökad social rättvisa, för det står ingenstans i den nya målformuleringen att det ska göra det. Det står att det ska verka rekryterande och gälla lika för alla. Det låter väl jättebra, men de senaste 20 åren har vi gemensamt jobbat efter ett mål. Vi har god måluppfyllelse. För Socialdemokraterna är formuleringen om att studiestödet måste verka utjämnande och bidra till ökad social rättvisa jätteviktig.

Det handlar om att ge människor möjlighet till en bildningsresa. Det handlar om att via det svenska studiemedelssystemet möjliggöra utbildning för individer som kanske står jättelångt ifrån utbildning. Studiemedelssystemet har möjliggjort detta, men hur det blir i framtiden vet vi inte. Regeringen har ju inte börjat med att peka på hur målformuleringen ändrar våra indikatorer och myndighetens roll. Jag har undrat hur CSN ser på den nya målformuleringen. De vet inte riktigt, för de har inte fått några direktiv. Det är väldigt svårt att veta vilken effekt detta får framöver.

Fru talman! Det handlar om vilka stöd som finns i hela studiemedelssystemet. Många av de stöd som finns i systemet finns också under det utjämnande målet.

Vad händer till exempel med studiestartsstödet framöver? Det finns pengar i budgeten just nu, men man tar bort det vi hela tiden har haft som mål. Vi vet inte hur väl vi lyckas med studiestartsstödet.

Hur ser det ut med omställningsstudiestödet? Det mål som man precis har sjösatt är kanske inte det första som stryks, men var hamnar det? Det ligger ju också under det utjämnande.

De högre bidragsnivåerna för att fler som står långt ifrån utbildning och långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna studera ligger också inom detta mål. Det ligger de facto viktiga studiestödsfrågor i målformuleringen. Detta innefattar viktiga stöd som möjliggör tusentals svenskars utbildning.

Vi socialdemokrater känner en oro för vad som händer med de olika delar i studiestödssystemet som finns under detta mål. Vad händer med studiestartsstödet? Det har ju inte varit helt smärtfritt inom regeringspartierna när det gäller åsikterna om detta. Det kanske är ett steg mot att lägga ned det hela - vad vet jag? Vi vet ju inte, så vi tillåter oss att spekulera.

Studiestöd

Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för att ett svenskt studiestödssystem ska agera utjämnande och verka för ökad social rättvisa. Det handlar i grunden om klassisk socialdemokratisk politik, som handlar om att möjliggöra människors bildningsresa och frihetsresa.

(Applåder)

(forts. § 8)