Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd.

När det gäller vad vi historiskt har lyckats åstadkomma på utbildningsområdet är Sverige ett fantastiskt land. Vi är en forskarnation. Vi har starka lärosäten som genom åren har bidragit oerhört mycket till utvecklingen - inte bara i vårt eget land utan i hela världen - i form av innovationer, uppfinningar och forskning som ligger till grund för stora landvinningar inom såväl medicin som ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Det ska vi också fortsätta att göra.

I dag debatterar vi studiestöd, fru talman. Ser man till utbildningsområdet i vid mening handlar detta även om att få fler ungdomar att klara grundskolan och komma in på gymnasiet, att ha omställningssystem som fungerar, att få fler elever att klara gymnasieskolan, att få fler lärare som är utbildade och behöriga och mycket annat. Frågan om bredd och spets hänger självklart ihop - om man inte har en bra bredd blir det svårt att få en riktigt spetsig spets.

Fru talman! Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frihet och möjligheter att förverkliga sig själv. Vi har också ett studiestödssystem som inte gör skillnad på om man är fattig eller rik och som ger möjlighet att bryta ned sociala barriärer. Inte minst bidrar det till att skapa den bredd som gör att vi får fram världsledande forskare inom olika discipliner.

Utbildningen och den högre utbildningen är också väldigt viktiga för demokratin. Vi lever nu i en tid med mycket desinformation, fake news och diverse märkliga uppfattningar om att det inte finns något som är sant eller falskt eller rätt eller fel utan att det i stort sett är helt upp till en själv hur man bedömer saker och ting. Men det är förstås väsentlig skillnad på vad vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar i frågor och arbetar fram rapporter, klimatpaneler och vaccin mot corona jämfört med vad en person hittar på några timmar genom att googla runt lite och hänga på Youtube. Det är klart att det är väsentlig skillnad mellan forskning med hög kvalitet och humbug.

Det är viktigt för demokratin att vi har ett starkt utbildningsväsen och inte minst att vi är en utbildad befolkning. Vill vi ha ett samhälle fullt av tolerans, humanism och upplysning förutsätter det - egentligen kräver det - att befolkningen generellt sett är utbildad på en högre nivå eller i alla fall håller en hög grundläggande nivå.

För att komma dit krävs det studenter, fru talman, och för att studenter ska vilja plugga och kunna läsa en högre utbildning - helst inom den avsatta tiden, utan för stora uppehåll och så vidare - krävs att de har rimliga ekonomiska villkor. Då krävs att vi har ett studiestödssystem som är generöst och som stimulerar människor till att studera.

Om vi tittar på hur vår ekonomi ser ut i Sverige ser vi att det är oerhört viktigt att vi har kvalificerade personer som har orkat läsa långa, tunga utbildningar och kan utveckla de delar i vår industri som är ledande i produktivitet, inte minst. Det är ofta en mycket forskningsintensiv industri vi talar om här.

Vi ska fortsätta att ha ett generöst studiestödssystem, fru talman. Vårt system är bland de mest generösa i världen. Sedan kan vi diskutera detaljer, skruva i systemet och så vidare. Vi kan diskutera en hel del, men i grunden finns det ett brett stöd - tack och lov, vill jag säga - för de hörnpelare som det svenska studiestödssystemet baseras på.

Vårt utbildningsväsen har under de senaste åren stärkts med omställningsstudiestödet, fru talman. Det ska vara fullt utbyggt till 2026, och successivt allokeras alltmer resurser till detta. Under valåret 2026, då det alltså ska vara fullt utbyggt, kommer det att uppgå till en bit över 7 miljarder. Vi har många personer i arbetslivet som behöver ställa om och som nu får möjlighet till det. Man får 80 procent av lönen upp till en viss nivå - fyra och ett halvt basbelopp, om jag inte minns fel - för att under totalt 44 veckor kunna ställa om.

Det är viktigt att omställningsstudiestödet fungerar på bästa möjliga sätt. Samtidigt är detta en ny reform, och då finns alltid risken att allt inte fungerar perfekt från början - vilket vi också har sett. Det är uppenbart att det har funnits barnsjukdomar, och regeringen gör nu förändringar för att rätta till dem.

Beslutstakten hos CSN har ökat kontinuerligt sedan stödet infördes, och i dag fattas ungefär 1 000 beslut i veckan. Det kommer in 200-300 nya ansökningar per vecka, och man fortsätter att beta av de ansökningar som finns sedan tidigare. I takt med att regelförenklingarna kommer på plats och CSN fortsätter att sjösätta systemstöd, inte minst inom it, kommer takten att öka ytterligare.

Detta har varit möjligt genom att regeringen tillsammans med CSN och arbetsmarknadens parter har jobbat löpande med åtgärder. CSN har fått ökade förvaltningsanslag, och de har även omprioriterat internt. Den 1 april i år träder också ytterligare regelförenklingar i kraft som exempelvis gör det lättare att ändra i sin ansökan så att studietakten kan justeras utan att man hamnar sist i kön.

Även reglerna för beräkning av ramtiden, alltså när man ska börja få stöd för utbildningen, kommer att ändras, vilket underlättar både för CSN och för den sökande. Till nästa ansökningsomgång kommer också CSN att ha nya it-system på plats för mer automatisk handläggning. Regeringen avser även att i höst lämna lagförslag till riksdagen om ytterligare regelförenklingar som kräver mer remisstid och riksdagsbehandling.

Avslutningsvis, fru talman: För oss partier i regeringen är omställningsstudiestödet en väldigt viktig reform. Vi menar att det är viktigt att alla aktörer, både politiken och parterna på arbetsmarknaden, gemensamt fortsätter att ta ansvar för att vårda och utveckla denna reform.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Niklas Sigvardsson har helt rätt i beskrivningen och analysen av problematiken. Så här är det ju.

Det bör ändå sägas, fru talman, att vi från regeringens sida har genomfört reformen exakt så som riksdagen beslutade att den skulle genomföras. Detta aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, som arbetades fram av den förra socialdemokratiska regeringen.

Jag ska dock inte lägga all skuld på den tidigare regeringen, som förberedde den proposition som också har bidragit till en del av barnsjukdomarna. Om man sjösätter en reform som blir ganska komplicerad, som utgör något av en udda fågel i den svenska utbildningsarkitekturen och som ställer stora krav på myndigheten kan det såklart innebära en del problem till en början. Jag tror att vi alla ska vara ödmjuka inför att det kan bli så.

Det som regeringen har gjort för att korta handläggningstiderna är att öka förvaltningsanslagen till CSN, så att myndigheten nu är i en fas där man rekryterar ytterligare 70 medarbetare. Därtill kommer det ett uppdrag till CSN att ta fram förslag på hur processerna kan förenklas. En del av detta genomförs nu. Det här är sådant som är förordningsstyrt, vilket gör att det kan genomföras snabbt.

Sedan finns det annat, som har riksdagsbindningar och som måste beslutas här. Det tar lite längre tid, och därför aviseras en proposition till hösten. Därtill har CSN jobbat med it-stöd och nya digitala och automatiserade funktioner för snabbare handläggning. Vår ambition är att handläggningstiderna framöver ska kortas.

Fru talman! Jag har varit i det här huset en tid och har noterat hur retoriken fungerar. Socialdemokraterna säger nu: Det här tar alldeles för lång tid, och ni är alldeles för långsamma! Men när vi gör någonting lite snabbare kommer Socialdemokraterna och säger: Vänta nu - det har varit så kort remisstid, man har inte hunnit med dialogen och alla har inte fått säga sitt! Det gäller till exempel i debatten om den nya biståndsstrategin. Där är retoriken annorlunda.

Oavsett vad regeringen gör kommer alltså Niklas Sigvardsson att skriva en interpellation eller begära replik och stå här och säga att det går alldeles för långsamt. Och om han inte tycker att det gör det säger han att det går alldeles för fort.

Sanningen är att demokratins kvarnar inte alltid mal så supersnabbt. Det innebär att ett ikraftträdande till halvårsskiftet för vissa av förenklingarna inte är möjligt, utan det kommer några månader senare, till hösten. Det beror på att förslagen måste lagrådsprövas, remitteras och så vidare.

Regeringen har också en ambition att ha med arbetsmarknadens parter i dialogen, och det innebär att man inte bara kan storma fram. Vi har ändå varit snabba, fru talman, med att kunna se bristerna och agera för att rätta till dem. Det kommer regelförenklingar redan den 1 april. CSN har redan tidigare fått ett ökat stöd. De är i full fart med att anställa nya personer, de kommer att ha ett nytt it-stöd på plats inför nästa ansökningsrunda och så vidare.

Jag är dock ödmjuk inför detta, och det tror jag att många är. Allting fungerar inte helt felfritt när man sjösätter en stor och omfattande reform, och därför får vi nu under resans gång hantera detta så att det kommer att fungera bättre framöver. Jag är helt övertygad, fru talman, om att det också kommer att göra det.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om utgiftsområde 7 Studiestöd.

Jag har tidigare här i talarstolen talat om vilka möjligheter till utbildning det svenska studiestödet ger. Jag har också berättat att jag och min familj har kunnat gå våra drömutbildningar. Nu har tre fjärdedelar klarat av sina utbildningar. Den fjärde, den yngste sonen, har läst halva sin utbildning på Chalmers. Utan studiestöd hade det inte gått. Han kan också flytta hemifrån och ha en egen bostad. Det hade inte fungerat utan studiestöd.

Jag är glad att vårt oerhört generösa studiestöd finns. Det är, som sagts tidigare, det mest generösa i världen. Vi ska vara stolta över det.

Det är Centrala studiestödsnämnden, CSN, som arbetar med frågorna. De säger: Vi gör studier möjliga! Det är fantastiskt. De gör faktiskt studier möjliga.

CSN har ett ganska stort uppdrag. Man ska förstås administrera studiestödet i olika former. Man ska också kunna ge hemutrustningslån. CSN ska också ge information om vilka olika studiestöd som finns.

CSN ska också se till att det kommer återkrav och att lånen betalas tillbaka. Det är en stor och viktig uppgift. CSN har gjort ett stort arbete med detta, både i Sverige och utomlands, och återbetalningen har ökat. Upp till 94 procent av lånen betalas tillbaka, vilket förstås är bra.

CSN ska också motverka bidragsbrott och säkerställa att utbetalningarna blir helt rätt. Det har tyvärr funnits missbruk på området. Man har fått felaktiga utbetalningar. Då har CSN genom olika metoder snabbt kunnat se till att de stoppats. Det är en viktig uppgift som CSN har.

CSN ska också följa de sociala och ekonomiska situationerna för att se om lånet kommer att förändras. Det har skett med omställningsstudiestödet.

Man har också till uppgift att se till att kvinnor och män får lika villkor. Man analyserar detta så att det blir på samma sätt för män som för kvinnor.

Fru talman! Det finns nu 500 000 personer i Sverige som har studiestöd. Det är väldigt många. Vad är då det viktigaste med studiestödet, och vilka är det egentligen till för? Jo, det ska skapa förutsättningar för den enskilde, oavsett härkomst och bakgrund, att utvecklas. Det ska även ge ett högt deltagande i studier och göra att samhället utvecklas och att Sverige växer som nation. Moderaterna ser att det flexibla studiestödssystemet gör det möjligt att studera mot bakgrund av alla dessa parametrar. Det är dessutom grundläggande för jämlik utbildning.

Nivåerna på studiemedlen har höjts med 1 100 kronor från den 1 januari i år. Det är en effekt av beslutet om höjt prisbasbelopp. Även fribeloppet har höjts, vilket innebär att den studerande kan arbeta lite mer vid sidan om. Man får tjäna upp till 111 000 kronor under ett halvår, och det gör att man får möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden och prova hur det är att arbeta, kanske - förhoppningsvis - med det man studerar till.

Vi tycker att det är mycket positivt att den här möjligheten finns. Vi ser också att man skulle kunna höja fribeloppet eftersom vi tycker att det är viktigt att man får möjlighet att arbeta, även om studierna givetvis är viktigast.

Vi har pratat tidigare här om att studerandet har förändrats. Förut studerade man vidare direkt efter gymnasiet, men nu studerar man högre upp i åldrarna, kanske efter det att man har fått familj. Många kommer att läsa flera olika utbildningar. Därför har gränsen för när man kan få studiestöd höjts från 56 till 60 år. Nedtrappningen i rätten att låna har höjts från 47 till 51 år. Det är något som Moderaterna har drivit länge, och vi är väldigt glada att det är så numera.

Fru talman! Som komplement till det nuvarande studiestödssystemet finns nu det omtalade omställningsstudiestödet. Det har vi pratat om här tidigare. Det finns flera anledningar till att detta infördes. En förändrad arbetsmarknad, ökad medellivslängd och höjd riktålder för att gå i pension ger ökat behov av omställning och flera vidareutbildningar under arbetslivet. Jag talar om det livslånga lärandet.

Fru talman! Omställningsstudiestödet infördes den 1 oktober 2022. Då kunde man för första gången söka det. Det kom enormt många ansökningar. Otroligt många sökte. Det tog lång tid att behandla ärendena. Vi har diskuterat hur detta kan göras bättre. Den tidigare regeringen hade inte planerat för anstormningen av sökande. Därför har det blivit långa väntetider.

Det har varit ganska komplext att hantera omställningsstudiestödet. Det handlar ju om förhandlingar med parter och om att man måste ha ett arbete sedan tidigare. Det handlar också om att man ska vara omställbar. Det har blivit långa väntetider på grund av mycket manuell hantering.

Regeringen såg givetvis att det fanns bekymmer. Den 7 september 2023 fick CSN alltså 3 miljarder för att hitta sätt att förbättra detta och korta handläggningstiderna. CSN kom med förslag på ändringar, och flera har börjat användas. Den 1 april kommer en stor förändring, och redan från och med den 1 januari 2025 sker en lagändring som innebär att mer kan automatiseras. CSN använder även ett nytt it-system för att kunna göra det här mycket enklare.

Det är också viktigt att jobba tillsammans med parterna så att man vet när man ska ansöka. Många som söker kan kanske inte få omställningsstudiestödet, och då gäller det att de i stället för att behöva vänta lång tid får snabbt besked om att de inte kan söka just det lånet. Det är även prioriterat att detta arbete inte påverkar det andra studiestödet. Merparten söker ändå det vanliga studiestödet. En mindre andel söker omställningsstudiestöd.

I det livslånga lärandet är kompetensutveckling och omställning något vi kommer att få vänja oss vid. Vi kommer att se detta framöver i yrkeslivet. Vi kommer att byta jobb. Vi kommer att gå flera utbildningar. Moderaterna tycker att det är väldigt viktigt att det finns möjlighet till detta. Vi anser också att det är viktigt att få med att arbetsplatsskadorna minskar med bättre utbildning.

Omställningsstudiestödet och det vanliga studiestödet ger möjligheter till i stort sett alla i Sverige att studera, och det är jag jättestolt och glad över.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om utgiftsområde 7 och avslag på samtliga motioner.

Sverige har ett verkligt generöst studiestödssystem som vi kristdemokrater är stolta över. Den tradition vi har av att staten ger stöd till personer som vill studera är viktig att förvalta för kommande generationer. Den traditionen har byggt Sverige starkt och kommer att fortsätta att göra det. Vi kristdemokrater vill att studiestödssystemet ska fortsätta att vara ett av världens mest generösa.

Studiestödet, såväl bidrags- som lånedelen, är ett viktigt led i arbetet med att kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Studiestödet ska ge ekonomiska förutsättningar för personer som vill börja studera och bidra till att alla som vill kan utbilda sig.

Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, bidrar på så vis till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

Fru talman! Vi kristdemokrater är vidare positiva till omställningsstudiestödet som finns sedan hösten 2022. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier och underlätta kompetensutveckling och omställning i arbetslivet. En förutsättning för att man ska beviljas omställningsstudiestöd är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Fru talman! Omställningsstudiestödet ges inte för utbildning av hobbykaraktär. Regeringen har bland annat mot bakgrund av införandet av den nya reformen gett statliga universitet och högskolor i uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet för livslångt lärande och omställning. En bra poäng med reformen är att den är ett sätt att stimulera ett utbildningsutbud som är mer flexibelt och riktat mot yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig eller ställa om. Genom omställningsstudiestödet kan omställning och vidareutbildning underlättas, och efterfrågan på utbildning kan öka bland yrkesaktiva.

Vad som är positivt är att det varit ett stort intresse för omställningsstudiestödet. Men det har också, som vi har hört här i dag, lett till långa handläggningstider hos CSN. Det vill vi kristdemokrater naturligtvis komma till rätta med. Regeringen har gett i uppdrag till CSN att ta fram förslag på regelförändringar som kan leda till kortare handläggningstider och mer automatiserade processer samt bidragit med mer medel.

CSN:s förslag skickades i januari på remiss. En promemoria inom Utbildningsdepartementet har tagit fram förslag som också ska underlätta vad avser reglerna och som föreslås träda i kraft i januari 2025. Vissa ändringar som föreslås i CSN:s promemoria kan träda i kraft tidigare under detta år.

Fru talman! Jag vill vidare lyfta fram regeringens satsning på att förbättra möjligheter till vidareutbildning för yrkesverksamma med specialistkompetens, där regeringen särskilt satsar medel på korta kurser för yrkesverksamma. Syftet är här att medlen ska kunna bidra till att utveckla ett särskilt kvalificerat utbildningsutbud som på sikt kan ges som uppdragsutbildning eller poänggivande högskoleutbildning. Inledningsvis bör inriktningen på kurserna vara batteri, teknik och grön omställning.

Fru talman! Det är viktigt att genomströmningen av examinationer är hög för att tillgodose kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Vi kristdemokrater ser vikten av att studiestödet leder till att studerande förbättrar sin studieplanering.

Studiestödssystemet bidrar till att näringslivet försörjs med den kompetens som det behöver. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter att personer har rätt utbildning. I tider av lågkonjunktur, som vi nu ser, finns en risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Då spelar utbildningen en viktig roll för att fler ska få chansen att komma i arbete.

Sedan december 2023 har antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökat med cirka 5 000 personer. Vi har under lång tid haft den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Vi ser således fortsatt höga nivåer för arbetslösheten, och särskilt för långtidsarbetslösheten. Samtidigt finns det en mängd branscher som är i stort behov av utbildad personal. För att lösa den matchningsproblematiken har utbildningen och därmed även studiestödet en helt avgörande roll att spela.

Fru talman! Jag vill avsluta med att lyfta fram att vi har ett system som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och mellan grupper. Det är någonting som vi ska vara stolta över i Sverige. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Flexibla och välanpassade beloppsnivåer river hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på högre nivå.

Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig inledningsvis få börja med en mindre utbildningsinsats riktad inte minst till dem som ser på debatten. Vi debatterar i dag studiemedelsfrågan. Vi gör det för att försöka vinna över röster på respektive förslag. Vi i Centerpartiet önskar såklart att miljöpartister, sverigedemokrater, moderater och så vidare röstar på våra förslag.

Jag vill samtidigt meddela att vi under mandatperiodens andra år i utbildningsutskottet har något som kallas för förenklat motionsförfarande. Det gör att partierna har väldigt få yrkanden och få reservationer. Jag yrkar bifall till den enda som är framlagd av Centerpartiet i det avsnitt vi debatterar i dag.

Samtidigt måste jag naturligtvis poängtera att Centerpartiet har mycket mer politik. Vi står naturligtvis bakom all politik vi har rörande studiemedel. Så var det sagt.

Fru talman! Vi i Centerpartiet vill se en ökad frihet för studenter i Sverige. Vi lyfter särskilt fram dels att vi vill se ett mer flexibelt studiestöd, dels att man som student ska ha ett arbete vid sidan av studierna.

Vi är dessutom naturligtvis stor hejarklack till omställningsstudiestödet. Det var till och med så att det var vi som kom med det förslaget. Vi har drivit igenom det ihop med en förändrad syn på arbetsmarknaden och en ökad flexibilitet för att Sverige helt enkelt ska kunna vara i takt med tiden.

Arbetsmarknaden är i rörelse. Arbetslivet och livet förändras, men studiestödet är designat för en något stelare arbetsmarknad än vad som är fallet i dag. Därför behövs en uppdatering med mer flexibilitet och mer anpassning till olika förutsättningar.

Skälet är enkelt. Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig och att bilda sig. Det är bra både för individen och för samhället i stort. Ja, det är rimligt att påstå att Sveriges välstånd faktiskt är helt beroende av det. Centerpartiet vill därför uppmuntra och underlätta för fler att studera.

För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill vi i Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelsystem, ett system som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem som har lägre studietakt, exempelvis den som har gått anpassad gymnasieskola eller den som är deltidssjukskriven. Det ger helt enkelt fler möjligheter till en utbildning som leder till jobb, och det är bra för Sverige.

Fru talman! Under covid-19-pandemin gjordes en viktig förändring. Fribeloppsgränsen togs bort, vilket gjorde att studenter kunde uppbära lånade studiemedel utan att behöva känna begränsningar i att ha ett arbete vid sidan av. Men sommaren 2022 återinfördes inkomstprövningen för studiemedel. Den så kallade fribeloppsgränsen återinträdde. Centerpartiet framhärdar i sin ambition att ta bort det så kallade fribeloppet för lånedelen av studiemedel, alltså den del som ska betalas tillbaka till staten.

Fribeloppsgränsen innebär ju att det finns ett tak för hur mycket studerande får tjäna för att ha rätt till studielån. När inkomstprövningen har återinförts är det mindre lönsamt för studenter att arbeta. Det tycker vi är fel. Slit och nit ska belönas. Det ger studenter en större frihet att styra över sitt eget liv och sina val.

Fru talman! Det är tydligt att bristen på utbildad arbetskraft är mindre i närheten av de orter där det finns en högskola eller ett universitet. Kompetensbristen växer med avståndet från dessa orter.

Mot bakgrund av den utveckling som sker i fråga om den allmänna bristen på utbildad arbetskraft behövs incitament så att fler människor med rätt kompetens vågar flytta till de orter där de behövs. Därför föreslår vi att man ser över hur studieskulder kan skrivas av för dem som flyttar för att arbeta i landsbygdskommuner. Hela Sverige ska leva. Detta förslag hjälper till. En sådan reform bör gälla för alla yrkeskategorier med ett särskilt öga på bristyrken.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 6.