Marie-Louise Hänel Sandström (M) om Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Timmen är sen, och det är för att vi är så engagerade och tycker att det är så roligt med utbildning. Det är därför vi är kvar här. Jag ser att vi har fått byta talman några gånger för att det har varit en så lång och intressant debatt här i kväll.

När jag berättar för vänner att jag är ledamot i utbildningsutskottet är det många som säger: Vad roligt! Vad viktigt! Men vad svårt det måste vara!

Då kan man säga att det nästan alltid är väldigt roligt, och det är alltid väldigt viktigt. Sedan kan det vara ganska svårt. Man blir frustrerad ibland, för det är så mycket vi vill göra och så mycket vi vill förbättra efter den tidigare regeringen.

Alla människor har en relation till utbildning, också till forskning men främst till utbildning, för alla har ju gått i skolan och har gärna en synpunkt på hur skolan ska styras och hur den ska se ut. Det gör att väldigt många är intresserade av att diskutera utbildning.

Utbildning är otroligt viktigt. Utan utbildning stannar Sverige. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett forskningsland och hålla en hög utbildningsnivå. Trots att vi är ett litet land är vi stora på forskning och innovation.

Min kollega Josefin Malmqvist har tidigare föredömligt framfört vad vi tycker om grundutbildning och vuxenutbildning, så jag kommer nu mest att prata om högre utbildning, forskning och rymdforskning.

Fru talman! Nu när AI är modernt kunde jag inte motstå att kolla vad Chat GPT säger är viktigast på våra områden: "Viktiga aspekter inom högskola, universitet och forskning inkluderar rigorös metodik, vetenskaplig integritet, tvärvetenskaplig samverkan och öppen kommunikation av resultat för att främja kunskapsutveckling och samhällsnytta." Jag kunde nästan inte ha sagt det bättre själv.

Men givetvis har Moderaterna en del som vi vill lägga till när det gäller vad som är viktigt kring utbildning. Det är att utbildningen förstås ska hålla en hög kvalitet. Den ska bedrivas effektivt. Vi betonar också den akademiska friheten och även lärares och forskares självbestämmande över både forskningen och utbildningen.

Forskningen är också grunden för samhällsutveckling och välstånd, så det är oerhört viktigt att den håller en hög nivå. Det krävs att vi har vetenskaplig excellens för att Sverige ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen.

Fru talman! Vi är alla berörda av alla oroligheter i världen. Vi har hört mycket om det i debatterna på förmiddagen i dag. Men man får tänka positivt. Det händer mycket spännande i vår närmaste omvärld. Då tänker jag på industrin och den gröna omställningen och den digitala omställningen. Det sker väldigt mycket, och det går fort. Sverige måste hänga med på det spännande tåget.

Som göteborgare har jag, kanske inte helt oväntat, god kontakt med en fordonstillverkare. Jag besökte Volvo så sent som för en dryg vecka sedan, ett verksamhetsbesök med Sällskapet för politik och näringsliv. Det är ett bra samarbete.

Från Volvo Cars fick vi besked om att 2030 ska alla deras bilmodeller vara helt elektriska. År 2030 ska alltså allt vara helt elektriskt. Det är ganska fascinerande. Det är inte så långt kvar dit.

Vi har också Northvolt som bygger batterifabriker. Några är redan igång, i Skellefteå, Västerås, Borlänge, Göteborg och Mariestad, och de har en hel del underleverantörer. Mycket sker alltså kring detta, men det kräver också kompetens.

Tidigare hörde vi nämnas att vart man än kommer på verksamhetsbesök får man höra att det är kompetensbrist. Vi behöver mer kompetens. Vad ska vi göra åt det, då? Vi behöver investera i tekniska utbildningar, som vi har hört talas om här tidigare i dag. Vi behöver också vidareutbildning och omställning.

Fru talman! Jag är väldigt glad att kunna berätta att vi gör en stor satsning på ingenjörer, det vi kallar för ingenjörspaketet. Jag tänkte att jag skulle lugna Anders Ådahl med detta, för han var ju väldigt negativ. Men jag ser att han har lämnat kammaren.

Vi satsar mycket på teknisk utbildning. Det är inte alls så nattsvart som det lät tidigare. Vi tillför mycket medel till basårsutbildningar, och dem prioriterar vi till Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola. Basåret handlar alltså om att få teknisk kompetens för att klara antagningen till högskolan. Vi har ett förslag om 200 helårsstudenter under 2024 och 500 helårsstudenter för 2025. Det är en stor satsning, 23 miljoner. Då behöver vi också ha studiemedel, så det blir 31 miljoner sammanlagt.

Vi hade en debatt här i går där vi talade om att studiemedel är väldigt viktigt. Det fanns en oro för att vi inte satsade tillräckligt på studiemedel. Som en konsekvens av att vi ökar antalet platser ökar vi också pengarna till studiemedel.

Vi satsar också på ingenjörsutbildningarna, också på avancerad nivå. Även detta gäller Uppsala, Lund och Chalmers. Man måste göra prioriteringar, och här vill vi göra dessa prioriteringar. Utbyggnaden motsvarar ungefär 2 miljoner kronor under 2024. Fram till 2029 kommer vi att satsa 111 miljoner på denna utbildning. Det är en viktig och angelägen utbildning. Jag är jätteglad över det, och det är roligt att vi prioriterar detta.

Fru talman! Vi gör även andra utbildningssatsningar. Vi satsar på naturvetenskap och teknik - STEM-utbildningarna, som någon nämnde. Vi satsar över 100 miljoner på detta, för vi behöver utveckla det. Det innebär att lärosätena får högre ersättning per student. Det innebär också mer lärarledd undervisning. Det gör också att vi får bättre genomströmning och fler färdiga civilingenjörer och personer inom andra tekniska eller naturvetenskapliga yrken.

Det innebär också att lärarnas utbildning måste ändras, så att de ska kunna klara denna undervisning. Det är alltså en stor satsning både för studenter och för lärare.

Fru talman! Vi gör ytterligare satsningar. Jag kunde egentligen prata hela kvällen om hur många bra satsningar vi gör, men jag kanske inte ska ta alla. Men vi satsar också på batteriforskning.

Jag var på Uppsala universitet nyligen. Där berättade man att man har batteriforskning i världsklass. Det kan låta som en liten del, men det är otroligt viktigt nu med elektrifieringen. Där satsar vi otroligt mycket pengar. Det är viktigt både nationellt och internationellt. Kompetensen är tyvärr bristfällig än så länge, och det är stenhård konkurrens om dem som är utbildade inom dessa områden.

Vi satsar också 30 miljoner på korta kurser och utbildningar. Det kan ibland vara en chanstagning att se hur många studenter som söker dessa kortare omställningsutbildningar. Därför satsar vi en hel del pengar där. Vi vet också att man kommer att behöva vidareutbilda sig, antagligen flera gånger under sitt arbetsliv.

En ytterligare satsning är Cybercampus vid KTH. Det finns ett cybercentrum redan, men detta blir en nationell satsning. Man jobbar tillsammans med flera universitet, med Försvarsmakten och med flera forskningsinstitut. Det är otroligt viktigt.

Vi är duktiga och har mycket digitalisering i Sverige, men vi är inte tillräckligt kompetenta att stå emot alla cyberhot som finns, så det är viktigt att ha ett cyberkompetenscentrum. Vi måste stå emot cyberattacker. Tyvärr drabbas vi av sådant.

Fru talman! Vi har fler satsningar. Vi satsar på KPU, alltså kompletterande pedagogisk utbildning. Vi behöver fler lärare, som vi vet. Det är stor nytta med lärare som har en annan bakgrund och läser in denna ettåriga utbildning.

Vi satsar också på Teach for Sweden, ett ledarskapsprogram för lärare som också satsar på utbildning för lärare i utanförskapsområden.

Fler satsningar har vi givetvis, bland annat inom hälso- och sjukvård. Det är otroligt viktigt att vi har mer kompetens där. Det kommer att behövas hela tiden. AI-tekniken är otrolig och innebär en stor utveckling när det gäller medicinsk forskning, medicinsk avbildning inom röntgen eller inom precisionsmedicin, till exempel. Vi har mycket stor nytta där.

Som nämnts tidigare håller vi på med vår forskningspolitiska proposition, som vi kommer att besluta om nästa år. Den är oerhört spännande. Jag hörde att Socialdemokraterna var lite oroliga vad gällde inblick i den, men jag lovar att man kommer att få vara med och diskutera. Redan nu har vi kunnat få tillgång till alla inskickade remissvar om vad man vill att vi ska prioritera för inspel. Det finns god tid att komma med inspel även för Socialdemokraterna. Givetvis är det viktigt för dem att också kunna vara med här. Vi satsar på excellens, internationalisering och innovation som de viktigaste punkterna.

Jag måste givetvis också prata om rymdforskning, som är otroligt viktigt. Allt som sker i rymden har vi också nytta av på jorden. Vi hoppas att ingen har missat att vi har en svensk astronaut som lämnar jorden den 10 januari i Kalifornien och kommer att åka upp till vår internationella rymdstation. Där kommer man framför allt att göra mycket medicinsk forskning, eftersom man påverkas i kroppen när man är tyngdlös. Den forskningen kan man sedan använda på jorden. Erfarenheter från tyngdlöshet och hur det är när man inte belastar muskler kan tillföra en del när det handlar om benskörhet och vad som händer efter att man har haft en stroke. Vi har alltså stor nytta av detta. Givetvis sker det också mycket miljöforskning i rymden. Det är jätteviktigt att man satsar mycket på detta.

Jag hoppas att ni följer detta. Det går att följa rymduppskjutningen på Youtube. Det känns väldigt spännande.

Sedan finns det andra forskningsfinansiärer som jag också vill nämna. Vi jobbar tillsammans med EU:s ramprogram Horisont Europa, som är en viktig del av forskningen. Det finns också andra finansiärer, som till exempel Riksbankens Jubileumsfond, som satsar på humaniora, och Cancerfonden, som är en stor forskningsfinansiär när det gäller cancerforskning.

Jag vill också komma in på sista punkten. Där var jag överens med Anders Ådahl, som nu har lämnat kammaren. Det är viktigt att vi satsar på att få behålla våra svenska doktorander och att fler svenska studenter vill bli doktorander. Då måste vi ha ett ökat samarbete mellan akademin, kommunerna och näringslivet. Man måste se att det är nytta med en doktorandutbildning. Det måste också finnas en planering för vad man skulle kunna få för tjänst när man har gjort doktorandutbildningen. Oavsett vad man läser har man en stor kunskap. Man kan till exempel ta till sig en stor mängd forskning.

Vi vill att man ser över hur anställningsmöjligheterna är för doktorander och också hur karriärvägarna kan se ut. Vi vill att doktorandutbildningen ska ses över huvud taget.

Jag tyckte att jag hörde från våra oppositionspartier att det var lite nattsvart. Jag vill säga att det finns mycket positivt. Vi satsar väldigt mycket från regeringens sida på utbildning av lärare, utbildning inom medicin, teknisk utbildning och även basutbildning. Jag tycker att vi ska se detta väldigt positivt. Jag ser själv mycket fram emot forskningspropositionen, som kommer nästa år.

Jag önskar presidiet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, Camilla Hansén, för frågan! Jag tror till och med att vi har besökt - och diskuterat neddragningar med - samma lärosäte, men vi hörde kanske olika svar.

Jag hörde diskussionen i går när ledamoten sa att osthyveln var för lata. Vi gör stora prioriteringar för att vi tycker att det är viktigt - alltså är vi inte lata. Det är därför vi gör stora prioriteringar. Det är därför vi satsar på STEM-utbildningarna och på NT. Vi vill prioritera, och det gör vi också. Det är det som jag har betonat här. Jag försökte få med tydligt i mitt anförande att vi gör stora satsningar. Vi gör permanenta satsningar. Vi satsar på lärarna, som får en ytterligare utbildning för att kunna genomföra dessa utbildningar. Vi satsar på att få en högre genomströmning av civilingenjörer, så att de kan komma ut i arbete snabbare.

Jag tycker att vi gör stora prioriteringar. Jag tycker inte att vi är lata över huvud taget. Vi är aktiva och intresserade av att lösa många av dagens problem.