Marie-Louise Hänel Sandström

Herr talman! Det är roligt med två olika kulturdebatter i dag. Det är viktiga frågor, och det känns att vi är väldigt engagerade i kulturen. Sedan är vi kanske inte helt överens om hur det ska göras.

Sverige behöver stärkas inifrån, inte av fler bidrag eller nya skatter utan av berättelser, värderingar och gemenskap som binder oss samman. Det är därför kultur är en fråga för alla, inte bara för ett fåtal. Det är grunden för ett mer rättvist Sverige.

Verk som Gösta Berlings saga och böckerna om Pippi Långstrump och Katitzi – jag kan nämna många fler – väcker något inom de flesta hos oss. De är inte bara litteratur eller klassiska inslag i läroplanen, utan de är del av en gemensam mytologi. De är fragment av en kollektiv egenskap som definierar vår värld och vad svensk kultur innebär för oss, både historiskt och i nutid.

Kulturen – böckerna, scenkonsten och vårt kulturarv – bildar tillsammans historien om oss. Det är en viktig historia och också vår framtid.

Vad i en specifik tid har präglat oss, gjort oss upprörda eller fått oss att skratta eller gråta tillsammans? Hur hänger det ihop med andra delar i vår gemensamma historia, såsom Magnus Erikssons landslag, den heliga Birgittas uppenbarelser, tryckfrihetsförordningen och många andra viktiga händelser som har skett långt tillbaka? Lagsamlingar, traditioner och institutioner har format vår frihet, vår jämlikhet och vårt helt unika sätt att organisera vårt samhälle. Det finns många viktiga hörnstenar.

Allt detta och mycket mer ryms i det som numera utgör den svenska kulturkanon, som kommer att ligga till grund för bildning, gemenskap och inkludering. Vår svenska kulturkanon är något att vara stolt över.

Herr talman! I vardagen är kultur för de flesta av oss till exempel att lyssna på musik som strömmar ur våra hörlurar, boken som vi läser på kvällen innan vi släcker lampan eller filmen vi ser under helgen tillsammans med våra vänner eller barn. Kultur är också de 10 000 verk, organisationer och företeelser, till exempel SKF som nämndes tidigare, som finns med i Folkets kanon. Det var den vi alla fick vara med och bilda tillsammans när kulturkanon togs fram. I den finns också oväntat nog kebabpizza, IFK Göteborg, som jag som göteborgare förstås värnar om, och Carola som musikunder med.

Kultur är den väv som håller ihop folk. Men det är också Nobelpriset, som varje december uppmärksammas här i Stockholm och som rymmer en stark symbolisk trygghet och styrka och är känt över hela världen. Det är också porträttsamlingen vid Gripsholms slott. Det kan även vara köttbullar med lingon eller svenska kanelbullar.

Som flera redan nämnt får vi kanske det mest påtagliga exemplet på kulturens och det kulturella arvets betydelse för sammanhållning från de negativa upplevelserna av kriget i Ukraina, som faktiskt är inne på sitt femte år. Det är helt förfärligt, vilket vi talade mycket om i går. Vi hade då en fin stund tillsammans och diskuterade hur vårt stöd alltid kommer att finnas kvar.

Anfallarens mål är där att slå sönder så mycket som möjligt av den kulturella identiteten. Man försöker få Ukrainas identitet att falla. Det lyckas man inte med, utan folkets vilja är att stå samman, och folket har fortfarande en väldigt stark motståndskraft. Kulturen är alltså viktig av många skäl.

Kulturkanon är också ett sätt att sätta en ultimat stämpel på vad som är viktigt och vad som inte är det. Men egentligen är det inte alls så. Det är i stället en öppning. Det är en avgångshall och inte en slutstation. Det ska vara brett. Som min kollega Peter Ollén nämnde tidigare finns det fler luckor att fylla när det gäller vad som ska vara med i vår kulturkanon.

Det finns ingen motsats mellan att värna en stark nationell kultur och att bygga ett inkluderande samhälle. Snarare är det precis tvärtom. Känner man sig trygg i sig själv behöver man inte vara rädd för andras kulturer. När vi bottnar i vår svenska identitet och våra svenska värderingar bjuder vi in till något som vi är stolta över så att andra kan få del av det.

Herr talman! Låt mig också stanna upp vid det paradigmskifte som just nu sker i den svenska kulturpolitiken. Vi har varit ett land med hög andel offentligt finansierad kultur. I jämförelse med andra länder, till exempel Norge och Danmark, ser vi dock stora skillnader. Där är det helt normalt med en värld av stipendier, fonder och finansiering från näringslivet, något som vi inte alls är i närheten av.

Nu har en utredning gjorts kring detta, då vi vill se att sponsring av kultur underlättas. Vi vill också se hur man kan bredda kulturfinansieringen. Man kan bereda för fler att komma in i kulturfinansieringen. Det är också ett sätt att skapa inkludering så att vi alla tillsammans känner ett ansvar för vår kultur och kan värna det som kommer fram inom kulturen och vad som ska bli vår framtid i morgon.

Jag är inte säker på att vare sig kulturskapare eller den gemensamma kulturen mår bäst av att vara helt i händerna på det offentliga. Jag tror att det är bra om vi har det friare och att det är precis tvärtom: Ju bredare kultur och fler satsningar vi kan ha, desto mer beständig blir kulturen.

Herr talman! En fri kultur behöver flera alternativ. Som jag nämnt tidigare har vi Operans renovering som ett lysande exempel. Över 300 miljoner har kommit in från privata donationer. Bland annat kan man därigenom bygga en ungdomsscen som ska utgöra starten för barn och unga att nå kulturen. Det är viktigt att vi kan involvera näringslivet för att gynna både kulturen och våra kulturskapare.

Vi får förstås inte glömma hushållen, det vill säga de som ska nyttja kulturen. Det är vi alla som ska göra det. Hushållen står för var tredje krona i kulturen. Det är människor som köper biljetter, köper böcker eller prenumererar på olika tidningar. Vi stöder den verksamhet som vi själva brinner för. Vi har möjlighet att välja den kulturen.

Det är därför viktigt att hushållens ekonomi stärks och att vi har sänkt kostnaderna för en barnfamilj med 5 000 kronor i plånboken sedan 2022. Om man har mer pengar har man också möjlighet att nyttja kulturen på ett annat sätt.

Som nämnts tidigare är skattesänkningar till för alla i Sverige, inte alls bara för de rika. De är till för alla. Där finns det en stor möjlighet. Den 1 april sänker vi till exempel matmomsen för att förbättra människors ekonomi så att de har råd att äta mat men också ta del av kultur.

Med en breddad finansiering minskar vi också risken för politisk påverkan.

Herr talman! Framtiden är ljus. Runt om i vårt samhälle finns fantastiskt många barn och unga som sjunger, spelar instrument, skriver koder till dataspel, läser böcker och spelar teater. Det finns ett stort intresse. Kulturskolan lockar många, men bara 10 procent av alla barn nås av den. Därför har vi gjort en satsning på Skapande skola. Vår förhoppning är att få in fler elever där. Nu ingår ungefär 70 procent. Någon sa att det var en liten andel, men det är 900 000 elever som deltar i Skapande skola. Vi har gett mer pengar till den, för att vi vill utveckla det här ytterligare.

Det är också viktigt att kulturskolan görs digital, så att fler kan få nytta av den varhelst de bor. Det kan handla om att kommuner samarbetar eller att de som undervisar inom kulturskolan skulle kunna samarbeta mer.

Vi är inne på rätt väg, men vi är inte färdiga än. Vi har en tradition av att vara världsledande inom både musik och dataspel. Det är jag jättestolt över. Vi som land har stora resurser.

Moderaterna tror på bildning. Vi tror på gemensam kunskap som skapar sammanhållning. Vi tror att det är möjligt att bygga ett Sverige där fler människor, oavsett bakgrund, kan känna sig stolta över det kulturella arv som vi gemensamt förvaltar, använder och utvecklar. I en tid då polariseringen tyvärr växer och människor splittras vill vi att man ska känna att en gemensam kulturell referensram är en nödvändighet. Det kan stärka alla i samhället.

Höstens val blir ett vägval även för kulturen. Antingen fortsätter vi bygga ett Sverige där kulturen är fri, finansierad av fler och tillgänglig för alla, eller så gör vi en vänstersväng tillbaka till ett Sverige där politiken bestämmer vad som är värdefull kultur och vem som får stöd. Det vill vi i Moderaterna såklart inte se. Om vi får förlängt förtroende efter höstens val, vilket jag tänkt, kommer vi att kunna fortsätta på den här vägen till en kultur som är öppen för alla.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill också passa på att tacka, för detta blir min sista debatt med kulturutskottet. Det har varit väldigt roligt. Intresset har alltid varit stort, och det är kul att få diskutera dessa frågor. Vi är inte alltid överens, men det viktiga är att vi alla tycker att kulturen är något värdefullt som vi ska värna.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Den 1 december förra året revs sekretesshindren mellan myndigheter och andra aktörer. Det är en mycket efterlängtad förändring, som det faktiskt väntats på i 50 år. Det handlar om att förenkla för myndigheter och andra aktörer att samarbeta och dela sekretessinformation med varandra. Syftet är att motverka all form av brottslighet, kriminalitet och fusk. Det kan låta som en enkel förändring, men jag har förstått att det faktiskt är ett systemskifte. Det är mycket som kommer att förändras och på många områden.

Det räcker förstås inte att bara göra en lagändring. Den ska också implementeras och användas. Vi ser till exempel med stor oro på att många ungdomar i allt yngre åldrar rekryteras till kriminella gäng. Då är det förstås viktigt att riva sekretessen mellan polis, socialtjänst och skola. Detta är egentligen första gången man kan samarbeta på det här sättet för att kanske kunna minska detta.

Min fråga till socialtjänstministern är: Vad kan man göra med den här nya lagen? Hur kan vi komma åt de här problemen när sekretesshindren har ändrats? Jag tänker framför allt på rekryteringen av ungdomar till kriminella gäng men också på andra områden.

Herr talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för svaren.

Mycket riktigt som ledamoten säger kan vi styra vad högskolorna ska ge för utbildningar, och de ska se till att ge de utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar. Sedan är det inte helt populärt när vi styr för mycket. De vill ju egentligen vara autonoma, och därför ska vi inte styra för mycket.

En prioriterad fråga är ändå att man ska bli färdig med en utbildning och att antalet platser ska utökas. Det är klart att det ska vara kvalitet på utbildningsplatserna, inte bara kvantitet.

Ledamoten tog upp studieförbunden. Precis som vi har diskuterat tidigare är det mest vuxna som läser på studieförbunden. Vi vill satsa mer pengar på barns och ungas kultur och fritid. Det är därför vi gör större satsningar där.

Sedan var det frågan om sänkt skatt. Sedan många år tillbaka har vi nu det lägsta skattetrycket. Låginkomsttagare får lägst skattesänkning i procent sett, men det görs satsningar på alla nivåer. Som har sagts tidigare berör sänkt elskatt alla. Vidare är det också fråga om lägre förskoleavgifter och lägre avgifter på fritidshem. De är också viktiga.

Har man pengar i plånboken är det också lättare att använda dem till kulturella ändamål. Det tycker vi är viktigt, och vi vill absolut prioritera att man ska välja kultur. Sedan finns mycket kultur som inte ens behöver kosta pengar, och vidare finns fritidskortet för att kunna utöva friidrott.

Vi gör stora satsningar för att nå fram till kulturen, och just nu gör vi mest satsningar på barn.

Herr talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för anförandet.

Som ledamoten förstår håller jag inte med om allt som ledamoten har sagt här. När vi pratar om satsningen som Tidöpartierna och den moderatledda regeringen gör handlar det om bemannade skolbibliotek. Det är otroligt viktigt, och det är lagstadgat.

Det behövs givetvis bibliotekarier. Som det är nu är det faktiskt de autonoma högskolorna som bestämmer om de vill ha en bibliotekarieutbildning. Fler söker till bibliotekarieutbildningen, men tyvärr är det färre som blir färdiga med utbildningen eftersom många hoppar av. Först måste de bli färdiga med utbildningen till bibliotekarie.

När vi nu erbjuder bemannade skolbibliotek blir det en större marknad för bibliotekarier. Därför hoppas vi att fler läser färdigt. Våra partier gör allt för att det ska bli fler bibliotekarier, och vi tycker att det är jätteviktigt med bemannade skolbibliotek. Det är en storsatsning från vår sida, och det handlar förstås om läsningen.

Jag vill höra vad ledamoten tycker att vi kan göra åt detta. Vi gör mycket för att få fram bibliotekarier. Även lärare ska kunna läsa vidare till bibliotekarie, även om de inte går en hel bibliotekarieutbildning.

Vi har också varit inne på området scenkonst. Scenkonsten återfinns under anslaget för Skapande skola, och där satsar vi mycket.

Jag vill också ställa en fråga som rör upphovsrätt. Vi satsar mycket pengar på den mycket viktiga frågan. Vad gör Vänsterpartiet egentligen? Immaterialrätten är otroligt viktig, och det är en prioriterad fråga från vår sida.

Herr talman! Tack, Björn Wiechel, för diskussionen!

Om man tittar på budgeten överlag kan man se att det inte är så stor skillnad mellan vad regeringen och Tidöpartierna satsar och vad Socialdemokraterna satsar. Skillnaden är inte särskilt stor, och därför förstår jag inte riktigt den frågan.

När det gäller fusket är det självklart väldigt dåligt, och även om man har städat finns det fortfarande lite kvar att göra. Därför är vi fortfarande försiktiga. Men självklart ska inte de straffas som inte har fuskat.

Jag är också lite bekymrad över att Socialdemokraterna vill ta bort fritidskortet, även om man väl ändrar i budgeten nu. Vad har man haft emot fritidskortet? Min kollega Emma Ahlström Köster kommer att prata mycket mer om hur bra fritidskortet är. Vi hör dock från oppositionspartierna att man är tveksam till fritidskortet, men det handlar ju om precis det som ledamoten sa: att få en ekonomisk chans att komma ut och möta idrotten. Därför är det oerhört viktigt att det är kvar. Det har ju funnits ganska mycket funderingar kring det från oppositionens sida, vilket jag givetvis tycker är anmärkningsvärt.

Jag vill inte ha för mycket skattediskussioner här när vi ska prata om kultur, men jag kan i alla fall säga att eftersom vi har sänkt skatten så mycket, vilket jag har sagt ett par gånger nu, ger det också möjlighet för fler att ha råd att ta del av kultur, vilket jag tycker är jätteviktigt. Vi kommer att fortsätta sänka skatterna, för vi vill att folk själva ska kunna välja vad de vill använda sina pengar till.

Herr talman! Tack så mycket, Björn Wiechel, för anförandet!

Det är anmärkningsvärt att höra ledamoten säga att regeringen och Tidöpartierna inte satsar på kultur. Vi satsar oerhört mycket på kultur. Sedan kan man satsa på olika saker.

Ledamoten säger att studieförbunden fått minskade anslag. Då kan man säga att det fortfarande är 1,5 miljarder på studieförbund och 2,6 på folkhögskolor. Men det är också så att studieförbunden själva bestämmer över sina program. De har tyvärr tappat nästan 50 procent av deltagarna sedan pandemin. Vi har anpassat deras budget efter detta. Sedan har det tyvärr varit mycket omfattande fusk, som man har fått styra upp. Detta har gjort att vi har varit lite försiktiga med finansieringen. Det är oerhört viktigt att det fungerar. Ska vi satsa mycket pengar måste vi veta att det går till på rätt sätt.

Studieförbunden når framför allt vuxna, vilket är jättebra. Men vi har valt att satsa mer på barn och unga i vår budget. Vi tycker att det är en prioriterad målgrupp. Därför satsar vi mer där.

Jag undrar egentligen varifrån ledamoten har fått sina uppgifter.

Ledamoten säger att vi sänker skatten för de rika, vilket är helt fel. Vi har gjort så mycket skattesänkningar. Som jag tidigare sa har vi det lägsta skattetrycket sedan 1975. Nu sänker vi skatt på arbete och på pension och elskatt. Vi sänker avgifter för förskola, fritidshem och så vidare. Vi sänker inte alls skatten bara för de rika. Vi sänker skatten för alla, vilket jag tycker är väldigt viktigt.

Jag vill också höra varför ledamoten vill ta bort det här med Skapande skola, till exempel. Det är någonting som vi ser som väldigt välfungerande. Jag undrar då varför Socialdemokraterna inte vill ha detta.

Herr talman! Tack så mycket, Mats Berglund, för ytterligare frågor!

Public service är givetvis en otroligt viktig fråga. Det har varit många frågor om marknätet, hur det ska fungera med tillstånd och så vidare. Man höjer nivån för public service med 3 procent. Under det första året är det 10 miljarder extra som kommer att satsas just för att undvika de bekymmer som det kan bli initialt. Det är inte någon fråga vi lämnar därhän, absolut inte. Vi tycker att det är jätteviktigt.

Jag kan inte exakt svara på när tydliga besked kommer och när utredningen kommer. Inom två veckor har vi säkert också det svaret. Men det görs en stor satsning på public service. Vi vet att det är jätteviktigt. Vi gör högre satsningar än vad andra partier gör i sina budgetar. Det har tidigare varit ett mål på 2 procent, och nu är det 3 procent i stället. Det är en viktig fråga, och vi satsar vidare där.

Herr talman! Tack så mycket, Mats Berglund, för frågorna!

En del har vi redan diskuterat innan ganska mycket. Vi närmar oss 70 procent för Skapande skola. Vi vill utveckla det ännu mer. Vi ser inte riktigt varför man ska ändra på något som vi tycker fungerar och i stället satsa på en helt ny form som behöver utvecklas. Detta är något som vi tycker fungerar, och vi vill satsa vidare på det.

När det gäller studieförbund, folkhögskola och folkbildning är det jätteviktiga områden. Vi satsar sammanlagt 4 miljarder, så det är stora och viktiga områden. Samtidigt säger vi att om man inte har läsningen hjälper det inte om man går en jättefin utbildning eller en vidareutbildning inom folkbildning.

Därför satsar vi just nu mycket på barn och unga. Det är läsningen som är det högst prioriterade. Det är en stor oro att se att talen för läsningen sjunker, och just nu börjar de sjunka för unga tjejer. Det är en viktig fråga som vi behöver jobba med tillsammans i utbildningsutskottet och kulturutskottet.

Det är en sådan primär fråga att man inte kan lämna den någonstans. Vi gör en stor satsning på barn och unga, precis som jag sa: en Bsatsning, på bokstaven B. Vi prioriterar det och tycker att det är viktigt.

När det gäller propositionerna får ledamoten Mats Berglund vänta och se. Men det är klart att vi vill få fram våra propositioner. Det är jätteviktiga utredningar vi har gjort. Även om inte Mats Berglund har sett resultatet än jobbar vi för fullt. Det rör sig otroligt mycket under ytan.

Det kommer att komma många olika propositioner. Men jag kan inte exakt svara Mats Berglund när de kommer, men de kommer självklart att komma. Vi satsar förstås på detta.

Herr talman! Det är trevligt att se så många på läktaren. Det ska bli kul att få prata om kulturpolitik.

Sverige är en kulturnation. I vissa avseenden är vi till och med bäst i världen på kultur. Vår förmåga att skapa, förnya och inspirera har format oss och även vår identitet och ekonomi – från Strindberg till Max Martin, från Nobelpriset i litteratur till datorspel som Minecraft och streamingtjänster som Spotify. Det finns många exempel.

Från och med i år finns de verk och händelser som har påverkat vår identitet som folk lite extra samlade av oss i en kulturkanon. Den här kulturkanonen fungerar som en kompass för att man ska kunna orientera sig i det svenska kulturarvet och förstå hur vi har formats som folk och som nation. Vår kulturminister Parisa Liljestrand är oerhört aktiv i att besöka sådant som finns med i kulturkanonen. Som göteborgare besöker jag förstås SKF, som är vår stolthet och som finns med i kulturkanonen. Att vi har gemensamma berättelser och kulturella referenspunkter gör att vi har lättare att förstå varandra, oavsett var vi kommer ifrån.

För att ytterligare belysa hur viktig kulturen är har vi också Folkets kanon, med över 10 000 verk, händelser och företeelser som har varit viktiga under lång tid och har att göra med vårt ursprung eller som är aktuella just nu. Detta är viktigt för sammanhang och inkludering.

Jag ser fram emot att kulturkanonen ska synas i många olika verksamheter. Vi hoppas att alla här tar sig tillfälle att besöka det som finns med i kulturkanonen, för det är viktigt. Det ingår i bildningen. Det är fråga om gemenskap och inkludering.

Herr talman! Det räcker inte att värna och bevara kulturen. Vi måste också ge den förutsättningar att växa, utvecklas och stå stark även när politiska vindar skiftar. Jag hoppas förstås att de inte kommer att skifta än på länge utan att vi fortsätter med de vindar som blåser nu.

Det krävs att vi har en bra finansiering av kultursektorn. Den måste finansieras på olika sätt, inte bara genom offentligt stöd utan också genom privat engagemang och företagande. Det är också så att människor själva väljer att investera i kultur. Var tredje krona i kulturen kommer från hushållen. Därför är det också viktigt att vi som regering sänker skatten för alla. Många säger att vi sänker skatten för rika, men vi gör det för alla. Vi har nu det lägsta skattetrycket sedan 1975.

Att bredda kultursektorns finansiering är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Vi kan säga att det blir ett paradigmskifte. Kulturen kan finansieras med olika medel. Vi kan underlätta sponsring, och vi kan öka avdragsrätten för privat finansiering av kultur.

Vi kan se på ett exempel: Kungliga Operan. Det talades precis om att taket nästan ramlar ned, och det krävs 3 miljarder till en statlig satsning för att restaurera Operan. Näringslivet skjuter till 300 miljoner kronor. Det gör att vi kan få en andra scen, med kultur för barn och unga. För oss är det väldigt viktigt med kultur för barn och unga. Vi vill se mer av det här samarbetet inom kulturen. Det stärker kulturens frihet och oberoende och gör att vi kan få mer kultur och fler olika kulturuttryck.

Vi behöver också sätta ljuset på att kulturen är en stor del av näringslivet. Det är faktiskt så att ett av tio svenska företag återfinns i kulturella och kreativa branscher. De omsätter 650 miljarder kronor och sysselsätter 250 000 personer. Sverige är ett av de tre länder som exporterar mer musik än de importerar. Var fjärde människa på jorden har spelat ett svenskt dataspel. Det är otroligt! Vi är oerhört framgångsrika, men ibland tänker vi inte på hur duktiga vi är. Jag tycker att det här är siffror vi ska vara stolta över.

Det är tydligt att kulturen är en viktig basnäring för Sverige. Regeringens strategi för de kreativa branscherna ända fram till 2030 ger en tydlig signal om att vi tar kultursektorn på allvar. Kulturen ska egentligen finnas med oss överallt. Vi vill främja innovation och underlätta för företagen att verka internationellt. Vi måste också skydda immateriella tillgångar och se till att svensk kultur får den plattform som den förtjänar på världsscenen.

Det är också viktigt att vi gör stora satsningar på kultur och läsning i skolan. Litteraturen är oerhört viktig. Sedan 2024 finns det kraftigt ökade medel för att köpa in litteratur till förskolor och skolor. Regeringen har tillsammans med Statens kulturråd och Skolverket tagit fram läslistor, som säkert många har tagit del av, som stöd för pedagoger runt om i landet. Vi gör också stora insatser för att de verk som finns på läslistorna ska finnas tillgängliga på skolorna. Vi satsar mycket pengar på att få mer litteratur till skolorna.

Regeringen gör en stor kraftsamling för läsande. Vi stärker bemannade skolbibliotek med 460 miljoner kronor. Vi ska ha mer berättelser som väcker läslust och fantasi. Vi måste helt enkelt se till att man läser mer. Vi måste till exempel ge lärare utbildning i evidensbaserade metoder för hur man lär ut läsning med avkodningsmetoden, så att varje barn kan knäcka läskoden. Om man inte har en stabil läsförmåga kan man inte dra nytta av kulturen över huvud taget. Man riskerar att aldrig nå sin fulla potential.

Herr talman! För barn med svenska som andraspråk spelar läsundervisningen en dubbel roll: för det första förstås för språkutvecklingen, för det andra som en nyckel till skolframgång och till att komma in i samhället och få integration. Läsningen är otroligt viktig och är det som vi satsar på mest. För dem med svenska som andraspråk gäller det genom hela grundskolan. Från dag ett är det viktigt att man lär sig att läsa.

Kulturen och språket hör ihop. Det ena klarar sig inte utan det andra. Därför satsar vi nu i socioekonomiskt svaga områden genom att ge Berättarministeriet 30 miljoner kronor per år. Vi fortsätter också att satsa på Skapande skola, som i dag når 70 procent av alla elever. Detta vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet ta bort – av lite oklara anledningar, tycker jag. Vi tycker att Skapande skola ska nå ännu fler. Det är inte bara för våra barns skull, utan det är också så att väldigt många arbetar inom denna sektor. Skapande skola ger jobb över hela landet och ska också finnas över hela landet.

Det är Moderaternas mening att kulturskapare ska ha rätt förutsättningar för att kunna leva på sitt skapande. Scenkonstallianserna och centrumbildningarna fördelar årligen över 100 miljoner kronor för att stödja frilansande konstnärer, förmedla uppdrag och stimulera konstnärlig utveckling.

Herr talman! Det har nu talats ganska mycket om beredskap. Det är någonting som kanske inte har varit så framträdande tidigare i kulturdebatten. Men med anledning av kriget i Ukraina pratar man väldigt mycket om kulturarv som förstörs. Vi måste skydda och bevara vårt kulturarv. Det har talats om att vi tidigare inte var så noga med vårt civila försvar, men nu har vi en minister för civilt försvar. Vi är noga med att kulturarvet är viktigt. Vi måste hela tiden ha en beredskap för vårt samhälle, en beredskap för att behålla demokratin och en beredskap för vår kultur.

Regeringens kulturpolitik bygger på fyra fundament: barn, bildning, beredskap och breddad finansiering. Barn som möter kultur tidigt utvecklar också sina talanger på många andra områden. Bildning är en allemansrätt där läsning och tillgång till litteratur står i centrum. Gemensamma kulturella referensramar skapar förståelse mellan människor. Beredskapen är, som jag nämnde tidigare, en del av den kollektiva motståndskraften för att behålla vår demokrati. Breddad finansiering har jag också talat om. Kulturen ska inte vara ensidigt beroende av offentliga medel. Vi måste se till att kulturen kan bevara sin frihet från den politiska styrningen. Vi vill alltså ha fler sätt att finansiera vår kultur.

Sverige är en världsledande kulturnation, men vi kan inte ta det för givet. Kultur kräver frihet, resurser och engagemang. Genom att låta kulturen stå på flera ben, genom att satsa på barn och läsning, genom att se de kulturella och kreativa branscherna som den basnäring de faktiskt är och genom att värna om de gemensamma referenspunkter som vår kulturkanon erbjuder skapar vi inte bara ett rikare kulturliv utan också ett starkare, friare och mer livskraftigt Sverige. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Svenska musiker har länge varit mycket framgångsrika runt om i världen. Vi är mycket stolta över det. Vi måste också värna om att fortfarande ha internationellt kända och duktiga svenskar i den konkurrens som finns. Vi vill att de mest begåvade musikeleverna ska kunna utvecklas redan från grundskolan och få både individuell och internationell framgång. Det gör också att Sverige blir både rikare och tryggare.

Det är därför jag nu med glädje ser att regeringen tillsätter en utredning om spetsutbildning i musik redan på grundskolenivå. Jag undrar om ministern kan berätta mer om varför den här utredningen behövs, vad ministern ser framför sig och vilka svårigheter regeringen hoppas att det här ska kunna lösa.

Fru talman! Min fråga går till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Jag vill också lägga till att hon är rymdminister. Hennes titel blir väldigt lång, men hon är också rymdminister.

Rymden har fascinerat såväl stora som små i alla tider. Det finns många obesvarade frågor. Kommer vi att komma till månen fler gånger? Kommer vi att komma till Mars? Hur många stjärnor finns det?

Det händer väldigt mycket med rymden, och det är egentligen det jag funderar på. Jag var precis på invigning hos OHB. Det är ett stort rymdföretag i Kista som flyttat till större lokaler. De jobbar med satellitforskning och satellittillverkning. Den verksamheten är otroligt viktig. De har även vädersatelliter och visste att det skulle börja ösregna. Alla fick därför var sitt paraply när de kom, vilket underlättade för alla.

Jag, som göteborgare, hittar inte så bra i Stockholm – hade jag inte haft satellitstyrd gps hade jag gått vilse hela tiden. Det finns många fördelar med detta.

Därför vill jag fråga ministern: Vilken mer nytta och vilka fler fördelar finns det med rymdforskning, rymdindustri och näringsliv kring rymden?

Fru talman! Tack för förklaringen, ledamoten! Jag upplevde nämligen att det var ganska otydligt när det skulle vara spets och när det skulle vara hela landet. Men vi instämmer i att det är svårt att få spets eller världsklass över hela landet och att vi måste satsa resurser där den högsta kvaliteten finns, så jag tror kanske att vi är överens i den frågan.

Sedan var det också en fråga som vi har diskuterat tidigare, nämligen den om samverkan mellan näringsliv och akademi. Där har man i Centern också varit lite njugg när vi har diskuterat. Från Moderaternas sida säger vi att vi vill se mycket mer samverkan mellan näringsliv och akademi. Vi anser att det är självklart att man måste ha samverkan, för om forskningen inte kan användas är den inte särskilt meningsfull.

När vi har diskuterat det med Centern tidigare har man dock varit lite njugg när det gäller samarbetet, så jag vill fråga varför man är det. Eller har ledamoten varit otydlig där, så att vi har missförstått? Jag har dock inte sett att Centern riktigt vill ha den samverkan som vi anser är otroligt viktig, så därför är min fråga om ledamoten kan utveckla det.

Fru talman! Tack så mycket för anförandet, Anders Ådahl!

Anders Ådahl betonade mycket att det ska finnas högre utbildning av god kvalitet över hela landet. Han nämnde också inledningsvis att det ska finnas spets över hela landet. Lite senare sa han dock att det inte kan vara världsklass över hela landet, så jag har lite svårt att få ihop hur ledamoten menar. Ska vi ha spets över hela landet, eller ska vi inte ha spets över hela landet? Hur ska vi få ihop detta?

Samtidigt har vi ofta haft diskussioner om att vi måste satsa resurser efter kvalitet, men det är Centerpartiet negativt till.

Jag tänkte alltså att jag skulle be om en liten förklaring till vad ledamoten menar.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Ute skiner solen, och överallt ser man en massa glada studenter i studentmössor. Det ger hopp om framtiden. Jag är fortfarande stolt över min studentmössa, även om den inte är längre är kritvit. Jag använder den ofta, framför allt på valborg hemma i Göteborg.

”Vad ska du göra nu?” är nog den vanligaste fråga studenter får, och kanske är svaret arbeta, resa, studera vidare eller göra militärtjänst. En undersökning av CSN och UHR visar att 38 procent studerar vidare direkt efter gymnasiet, 50 procent börjar arbeta och 8 procent vet inte riktigt vad de ska göra. En annan undersökning visar att nästan 50 procent av dem mellan 25 och 64 har en eftergymnasial utbildning. Det är alltså populärt med högre utbildning. Men vi ser nog gärna att ännu fler läser vidare. Vi moderater och övriga Tidöpartier vill se många vägar till arbete, också genom högre studier.

Men varför läser man vidare? Undersökningar pekar på några punkter: bättre jobbmöjligheter, oftast högre lön, personlig utveckling – man lär sig tänka kritiskt och tar till sig mycket information – starkare samhällsengagemang – några blir till och med politiker och hamnar i riksdagen – bättre hälsa och möjlighet till utlandsjobb. Jag har själv studerat till både sjuksköterska och läkare, och det var många roliga studieår som gav fina vänner för livet.

Fru talman! Vilka är de viktigaste uppgifterna för lärosätena?

I högskolelagen framgår att staten som huvudman ska anordna högskolor, dels för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, dels för forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. Resurserna ska användas effektivt så att kvaliteten på utbildningen och forskningen är hög. Detta är det mest fundamentala.

Lärosätena ska också samverka med det omgivande samhället, såsom kommuner och näringsliv, för ömsesidigt utbyte. Det som kommer fram inom högre utbildning och forskning ska också komma samhället till nytta.

Vidare ska det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning, och vetenskaplig trovärdighet och god forskningssed ska värnas.

Lärosätena ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, gärna från studieovana hem. Det livslånga lärandet är också viktigt, och man skaffar sig kanske fler utbildningar allteftersom yrkeslivet förändras.

Givetvis ska även den akademiska friheten främjas och värnas.

Fru talman! För en knapp månad sedan debatterade vi forsknings- och innovationspropositionen. Som Fredrik Malm sa tidigare är vi väldigt stolta över den, för det är en av de största satsningarna på forskning någonsin. Sverige är ett litet men smart land, och vi ska visa internationellt hur duktiga vi är på forskning.

Den akademiska friheten för lärare och forskare är oerhört viktig. Det har nu tillsatts en utredare som ska titta på om nuvarande regelverk är ändamålsenligt för att skydda forskares och lärares akademiska frihet vid alla svenska lärosäten. Om så inte är fallet måste åtgärder vidtas som stärker denna frihet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026.

Fru talman! Moderaterna menar att det också är viktigt hur högskolor och universitet styrs. En relevant fråga är om myndighetsformen främjar högre utbildning och forskning på bästa sätt.

Det behövs ökad samverkan mellan universitet och samhälle. Verkligheten förändras, vilket ställer högre krav på våra lärosäten. Digitalisering är viktigt, likaså starkare strategisk styrning.

Vi behöver se över vad som är bäst för styrningen av lärosätena. Det är viktigt att göra en öppen och förutsättningslös utredning av hur framtidens styrning av våra lärosäten ska se ut och hur vi ger den akademiska friheten bäst förutsättningar. I vissa länder i Europa är den akademiska friheten stor medan den i andra är mindre.

Fru talman! Jag gör många olika verksamhetsbesök runt om i Sverige för att se hur det fungerar och vad det finns för behov. Den ständiga frågan handlar om kompetensbristen. Det händer mycket inom teknikutvecklingen, men det måste också finnas folk som har rätt utbildning för att klara dessa jobb. Trots hög arbetslöshet säger tre av fyra företag att de har svårt att hitta personal med rätt kunskap.

För att råda bot på kompetensbristen måste vi satsa redan i grund- och gymnasieskolan. Kvaliteten måste vara hög så att man sedan kan läsa vidare. Nästan 50 procent hoppar av tekniska utbildningar på grund av brister i matematik. Lika många hoppar av lärarutbildningen för att de inte har tillräckligt goda kunskaper i svenska. Gymnasiet är därför otroligt viktigt för att man ska kunna gå vidare till högskolan. Vi satsar därför på både gymnasieskolan och högskolan.

Fru talman! Hur lockar vi fler unga att läsa vidare? Hur får vi fler äldre att studera? Hur når vi de studieovana? Det gäller att satsa på lättillgänglig information om vad som finns och var. Man måste också kunna jämföra utbildningars kvalitet mellan olika lärosäten. Vidare bör studievägledningen utvecklas så att man kan få tips om vad man kan läsa och vad som passar en. Man ska också kunna följa examinerades etablering på arbetsmarknaden, helt enkelt för att få bra förebilder. Man ska även satsa på utbildning inom bristyrken.

Det finns till exempel många företag som går ut i både grundskolan och gymnasiet och berättar om vilka utbildningar som finns och vad man kan jobba med senare. Nu vill vi till exempel få många att läsa naturvetenskap, där vi just nu har stor brist. Då är det bra med förebilder och att många kan komma och berätta. Det kan givetvis också finnas förebilder inom familjen.

Jag brukar också alltid lyfta fram – och gör det nu igen – Marcus Wandt, vår tredje astronaut. Han läste till civilingenjör på Chalmers i Göteborg. Man kan alltså bli astronaut också om man läser på högskolan. Det är viktigt med förebilder.

Fru talman! Det är också viktigt att lära sig att anpassa sig efter samhällets utveckling. Vi måste ha flexibla utbildningar. De måste kunna vara korta, och de måste kunna vara långa. De måste kunna följa med i vad som krävs i samhället just nu.

Fru talman! Vi måste även se till att använda oss av AI-utvecklingen. Det är oerhört viktigt att vi utbildar i AI. Där krävs mycket kompetens. Alla högskolor måste satsa på det och hänga med i AI-utvecklingen.

Vi ser till exempel att man har oerhört stor nytta av AI inom medicinsk forskning, bland annat när det gäller hur man behandlar sjukdomar. Det underlättar för forskningen. Viss forskning som kan vara väldigt krävande kan göras på ett mycket enklare sätt med hjälp av AI. Det kan också förbättra hur man ställer diagnoser.

Det finns även mycket annan teknik som vi måste använda oss av.

Jag har en sista punkt. Lärarutbildningen är oerhört viktig. Men många hoppar av lärarutbildningen. Därför ser Moderaterna och Tidöpartierna nu till att hela lärarutbildningen ska ses över, för att vi ska få en lärarutbildning som fungerar och för att så att säga rätt studenter ska söka och vilja fortsätta gå utbildningen. Det är en oerhört viktig fråga för oss.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Jag önskar även presidiet en trevlig sommar.

Herr talman! Svenska fängelser och häkten är överfulla. Som vi hörde statsministern berätta tidigare under frågestunden har regeringen lagt om kriminalpolitiken ordentligt. Fler fälls, fler fängslas och fler sitter längre i fängelse.

Regeringen har också fattat beslut om att fler fängelseplatser ska byggas, men det tar tid. Det behövs fler fängelser om vi ska bygga ut så mycket som behövs. Men i förra veckan fick vi besked om att vi skulle kunna hyra fängelseplatser i Estland – upp till 600 stycken, hörde jag.

Min fråga till statsministern är om detta kommer att bli verklighet och om det i så fall sker inom en nära framtid.

Fru talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen så mycket för svaret om den magiska formeln. Men jag får väl göra ledamoten lite besviken. Det var egentligen en citering. Ledamoten ansåg att man hade en magisk politik. Det är inte säkert att regeringen instämmer i detta, utan det var nog ledamoten själv som tyckte det. Jag tackar givetvis ändå för svaret.

Vi vill självklart ha behöriga lärare. Det vill vi absolut. Vi vill också se till att de som börjar läsa till lärare går igenom hela utbildningen. Vi ser nu att nästan hälften hoppar av utbildningen. Det kanske är fel personer som kommer in på lärarutbildningen. Det kanske inte är de som vill bli lärare som kommer in på utbildningen. Vi måste se till att man startar sin utbildning och sedan blir färdig. Annars är det ett slöseri för alla, framför allt för de studenter som börjar läsa och inte blir färdiga med sin utbildning. Det är viktigt att vi höjer kraven för att man ska få studenter som blir färdiga lärare.

Sedan tror vi också att det är jätteviktigt att det finns handledare när man är ute på sin VFU, sin verksamhetsförlagda utbildning, och att de hinner vara handledare. Kanske ska det också vara så på fler skolor att man har flera studenter som kan stötta varandra. Det kan förstås vara tufft när man kommer ut i arbetslivet och ska komma igång och lära sig. Pedagogiken måste man lära sig under sin utbildning, och då måste man förstås också vara ute i klassrummet.

Vi gör mycket för att behålla dem som läser till lärare. Vi vill behålla våra lärare, och vi försöker rekrytera lärare som har valt någonting annat. Sedan vill vi också till exempel få fler med akademisk utbildning att vilja bli lärare. Vi har många förslag för att kunna få fler lärare.

Man kan fundera över Centerns förslag, som jag inte kan ställa mig bakom i nuläget. Men självklart är vi alltid angelägna om att ha behöriga lärare. Det är högsta prio hela tiden. Precis som vi sa är det viktigaste verktyget att ha lärare som är skickliga och som vill jobba som lärare. Det är det bästa för att få en undervisning som fungerar, så att både elever och lärare blir nöjda.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 maj.)

Fru talman! Tack så mycket, Niels Paarup-Petersen, för frågorna!

Det är positivt att ledamoten instämmer i vad som är viktigt i skolan, och som vi också prioriterar mycket.

Självklart är vårt mål att vi ska ha behöriga lärare. Jag nämnde också i anförandet att vi är oroliga för att det blir brist på lärare. Därför försöker vi höja statusen på lärarutbildningen. Vi vill också förbättra lärarutbildningen och underlätta mer i den fortsatta utbildningen. Ett förslag är till exempel att man ska ha C i svenska för att komma in på lärarutbildningen och D för att komma in på förskollärarutbildningen. Vi vill såklart att en behörig lärare ska kunna bra svenska.

Vi är oerhört angelägna om att få fler lärare. Vi tittar också på att personer med en annan bakgrund, till exempel de som har jobbat som civilingenjörer, kan gå en pedagogisk kompletteringskurs för att kunna utbilda. Det är ett sätt att få fler lärare.

Det handlar också om att få tillbaka lärare. Den senaste siffran jag hörde var att det finns 40 000 som är lärare som inte jobbar som lärare. Dem vill vi förstås få tillbaka till skolan.

När man frågar vid intervjuer är det oftast inte lön som det handlar om, utan det är arbetsmiljön som inte är bra. Därför vill vi förstås förbättra arbetsmiljön, så att lärarna vill komma tillbaka. Det handlar återigen tyvärr om trygghet för lärarna, men också om att man ska få mer tid för att kunna förbereda sina lektioner. Vi pratar också om att man kanske till exempel ska ha mer mentorskap när man kommer som ny lärare, så att man stannar kvar. Det behöver göras flera saker för att man ska bli trygg i sin lärarroll. Vi har många förslag för att behålla lärare och få tillbaka lärare.

Men jag är också nyfiken på vad ledamoten själv har för förslag. Ledamoten pratade lite om magi här tidigare – den magiska formeln för att få fler lärare. Jag vill därför skicka tillbaka frågan till ledamoten Niels Paarup-Petersen.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Åsa Westlund!

Jag tyckte att jag var tydlig, men Socialdemokraterna vill kanske inte ha valfrihet lika mycket som Moderaterna och regeringen vill.

Den mer internationella prägeln med mer engelska är något som man väljer, om man önskar det. Det kan variera ganska mycket mellan skolorna om huvudparten av barnen har svenska som modersmål eller om det är barn till forskare som kommer från andra länder och behöver internationella skolor.

Självklart ser vi till att det hela tiden ska vara hög kvalitet på skolan man går på. Men vi ser ändå att det finns så pass mycket svenska att man kan klara sig på det språk som man får där.

Vi tycker att läsning är oerhört viktigt och satsar mycket på att man måste få läskunskaper tidigt i grundskolan. Vi vill ha en läsa-skriva-räkna-garanti redan när barnen är små. Har man då bekymmer med svenska ska man kunna få stöd i detta.

Samtidigt vill vi ha valfriheten att välja engelska som huvudspråk, eller rättare sagt till 75 procent, och att man ändå ser till att det är hög kvalitet.

När det gäller betygen har vi nu betygsutredningen. Man ska alltid känna att det är rätt betyg man får. Och som det är nu har många elever goda resultat när de går ut från till exempel de internationella skolorna. Vi ser att det är ett välfungerande system, men för oss är det ändå viktigast att man har valfriheten, att man kan välja den skola som passar familjen.

Fru talman! Moderaterna och regeringen vill ha ett fritt skolval. Väljer man en internationell skola eller en skola som har undervisning på ett särskilt språk gör man ett aktivt val för att kunna få undervisning på både svenska och till exempel engelska, om det är en engelsk skola man väljer.

Vi har gjort många besök i de engelska skolorna och pratat om hur man tycker att det fungerar både med elevernas svenska och med elevernas engelska. Några skolor har aktivt valt att ha lite fler ämnen på svenska, för att prioritera det. Men skolan har kunnat välja själv.

Vi vill att det finns. Det är ett aktivt val att välja en engelskspråkig skola. Vi tycker att det fungerar väl. Det viktiga är som sagt att man får lov att välja skola.

Det viktiga är också att skolan har bra kvalitet. Vi vet att många av de här skolorna har hög kvalitet på undervisningen. De har höga betyg, och det är oftast stor trygghet i skolorna.