Marie-Louise Hänel Sandström

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Den 1 december förra året revs sekretesshindren mellan myndigheter och andra aktörer. Det är en mycket efterlängtad förändring, som det faktiskt väntats på i 50 år. Det handlar om att förenkla för myndigheter och andra aktörer att samarbeta och dela sekretessinformation med varandra. Syftet är att motverka all form av brottslighet, kriminalitet och fusk. Det kan låta som en enkel förändring, men jag har förstått att det faktiskt är ett systemskifte. Det är mycket som kommer att förändras och på många områden.

Det räcker förstås inte att bara göra en lagändring. Den ska också implementeras och användas. Vi ser till exempel med stor oro på att många ungdomar i allt yngre åldrar rekryteras till kriminella gäng. Då är det förstås viktigt att riva sekretessen mellan polis, socialtjänst och skola. Detta är egentligen första gången man kan samarbeta på det här sättet för att kanske kunna minska detta.

Min fråga till socialtjänstministern är: Vad kan man göra med den här nya lagen? Hur kan vi komma åt de här problemen när sekretesshindren har ändrats? Jag tänker framför allt på rekryteringen av ungdomar till kriminella gäng men också på andra områden.

Herr talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för svaren.

Mycket riktigt som ledamoten säger kan vi styra vad högskolorna ska ge för utbildningar, och de ska se till att ge de utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar. Sedan är det inte helt populärt när vi styr för mycket. De vill ju egentligen vara autonoma, och därför ska vi inte styra för mycket.

En prioriterad fråga är ändå att man ska bli färdig med en utbildning och att antalet platser ska utökas. Det är klart att det ska vara kvalitet på utbildningsplatserna, inte bara kvantitet.

Ledamoten tog upp studieförbunden. Precis som vi har diskuterat tidigare är det mest vuxna som läser på studieförbunden. Vi vill satsa mer pengar på barns och ungas kultur och fritid. Det är därför vi gör större satsningar där.

Sedan var det frågan om sänkt skatt. Sedan många år tillbaka har vi nu det lägsta skattetrycket. Låginkomsttagare får lägst skattesänkning i procent sett, men det görs satsningar på alla nivåer. Som har sagts tidigare berör sänkt elskatt alla. Vidare är det också fråga om lägre förskoleavgifter och lägre avgifter på fritidshem. De är också viktiga.

Har man pengar i plånboken är det också lättare att använda dem till kulturella ändamål. Det tycker vi är viktigt, och vi vill absolut prioritera att man ska välja kultur. Sedan finns mycket kultur som inte ens behöver kosta pengar, och vidare finns fritidskortet för att kunna utöva friidrott.

Vi gör stora satsningar för att nå fram till kulturen, och just nu gör vi mest satsningar på barn.

Herr talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för anförandet.

Som ledamoten förstår håller jag inte med om allt som ledamoten har sagt här. När vi pratar om satsningen som Tidöpartierna och den moderatledda regeringen gör handlar det om bemannade skolbibliotek. Det är otroligt viktigt, och det är lagstadgat.

Det behövs givetvis bibliotekarier. Som det är nu är det faktiskt de autonoma högskolorna som bestämmer om de vill ha en bibliotekarieutbildning. Fler söker till bibliotekarieutbildningen, men tyvärr är det färre som blir färdiga med utbildningen eftersom många hoppar av. Först måste de bli färdiga med utbildningen till bibliotekarie.

När vi nu erbjuder bemannade skolbibliotek blir det en större marknad för bibliotekarier. Därför hoppas vi att fler läser färdigt. Våra partier gör allt för att det ska bli fler bibliotekarier, och vi tycker att det är jätteviktigt med bemannade skolbibliotek. Det är en storsatsning från vår sida, och det handlar förstås om läsningen.

Jag vill höra vad ledamoten tycker att vi kan göra åt detta. Vi gör mycket för att få fram bibliotekarier. Även lärare ska kunna läsa vidare till bibliotekarie, även om de inte går en hel bibliotekarieutbildning.

Vi har också varit inne på området scenkonst. Scenkonsten återfinns under anslaget för Skapande skola, och där satsar vi mycket.

Jag vill också ställa en fråga som rör upphovsrätt. Vi satsar mycket pengar på den mycket viktiga frågan. Vad gör Vänsterpartiet egentligen? Immaterialrätten är otroligt viktig, och det är en prioriterad fråga från vår sida.

Herr talman! Tack, Björn Wiechel, för diskussionen!

Om man tittar på budgeten överlag kan man se att det inte är så stor skillnad mellan vad regeringen och Tidöpartierna satsar och vad Socialdemokraterna satsar. Skillnaden är inte särskilt stor, och därför förstår jag inte riktigt den frågan.

När det gäller fusket är det självklart väldigt dåligt, och även om man har städat finns det fortfarande lite kvar att göra. Därför är vi fortfarande försiktiga. Men självklart ska inte de straffas som inte har fuskat.

Jag är också lite bekymrad över att Socialdemokraterna vill ta bort fritidskortet, även om man väl ändrar i budgeten nu. Vad har man haft emot fritidskortet? Min kollega Emma Ahlström Köster kommer att prata mycket mer om hur bra fritidskortet är. Vi hör dock från oppositionspartierna att man är tveksam till fritidskortet, men det handlar ju om precis det som ledamoten sa: att få en ekonomisk chans att komma ut och möta idrotten. Därför är det oerhört viktigt att det är kvar. Det har ju funnits ganska mycket funderingar kring det från oppositionens sida, vilket jag givetvis tycker är anmärkningsvärt.

Jag vill inte ha för mycket skattediskussioner här när vi ska prata om kultur, men jag kan i alla fall säga att eftersom vi har sänkt skatten så mycket, vilket jag har sagt ett par gånger nu, ger det också möjlighet för fler att ha råd att ta del av kultur, vilket jag tycker är jätteviktigt. Vi kommer att fortsätta sänka skatterna, för vi vill att folk själva ska kunna välja vad de vill använda sina pengar till.

Herr talman! Tack så mycket, Björn Wiechel, för anförandet!

Det är anmärkningsvärt att höra ledamoten säga att regeringen och Tidöpartierna inte satsar på kultur. Vi satsar oerhört mycket på kultur. Sedan kan man satsa på olika saker.

Ledamoten säger att studieförbunden fått minskade anslag. Då kan man säga att det fortfarande är 1,5 miljarder på studieförbund och 2,6 på folkhögskolor. Men det är också så att studieförbunden själva bestämmer över sina program. De har tyvärr tappat nästan 50 procent av deltagarna sedan pandemin. Vi har anpassat deras budget efter detta. Sedan har det tyvärr varit mycket omfattande fusk, som man har fått styra upp. Detta har gjort att vi har varit lite försiktiga med finansieringen. Det är oerhört viktigt att det fungerar. Ska vi satsa mycket pengar måste vi veta att det går till på rätt sätt.

Studieförbunden når framför allt vuxna, vilket är jättebra. Men vi har valt att satsa mer på barn och unga i vår budget. Vi tycker att det är en prioriterad målgrupp. Därför satsar vi mer där.

Jag undrar egentligen varifrån ledamoten har fått sina uppgifter.

Ledamoten säger att vi sänker skatten för de rika, vilket är helt fel. Vi har gjort så mycket skattesänkningar. Som jag tidigare sa har vi det lägsta skattetrycket sedan 1975. Nu sänker vi skatt på arbete och på pension och elskatt. Vi sänker avgifter för förskola, fritidshem och så vidare. Vi sänker inte alls skatten bara för de rika. Vi sänker skatten för alla, vilket jag tycker är väldigt viktigt.

Jag vill också höra varför ledamoten vill ta bort det här med Skapande skola, till exempel. Det är någonting som vi ser som väldigt välfungerande. Jag undrar då varför Socialdemokraterna inte vill ha detta.

Herr talman! Tack så mycket, Mats Berglund, för ytterligare frågor!

Public service är givetvis en otroligt viktig fråga. Det har varit många frågor om marknätet, hur det ska fungera med tillstånd och så vidare. Man höjer nivån för public service med 3 procent. Under det första året är det 10 miljarder extra som kommer att satsas just för att undvika de bekymmer som det kan bli initialt. Det är inte någon fråga vi lämnar därhän, absolut inte. Vi tycker att det är jätteviktigt.

Jag kan inte exakt svara på när tydliga besked kommer och när utredningen kommer. Inom två veckor har vi säkert också det svaret. Men det görs en stor satsning på public service. Vi vet att det är jätteviktigt. Vi gör högre satsningar än vad andra partier gör i sina budgetar. Det har tidigare varit ett mål på 2 procent, och nu är det 3 procent i stället. Det är en viktig fråga, och vi satsar vidare där.

Herr talman! Tack så mycket, Mats Berglund, för frågorna!

En del har vi redan diskuterat innan ganska mycket. Vi närmar oss 70 procent för Skapande skola. Vi vill utveckla det ännu mer. Vi ser inte riktigt varför man ska ändra på något som vi tycker fungerar och i stället satsa på en helt ny form som behöver utvecklas. Detta är något som vi tycker fungerar, och vi vill satsa vidare på det.

När det gäller studieförbund, folkhögskola och folkbildning är det jätteviktiga områden. Vi satsar sammanlagt 4 miljarder, så det är stora och viktiga områden. Samtidigt säger vi att om man inte har läsningen hjälper det inte om man går en jättefin utbildning eller en vidareutbildning inom folkbildning.

Därför satsar vi just nu mycket på barn och unga. Det är läsningen som är det högst prioriterade. Det är en stor oro att se att talen för läsningen sjunker, och just nu börjar de sjunka för unga tjejer. Det är en viktig fråga som vi behöver jobba med tillsammans i utbildningsutskottet och kulturutskottet.

Det är en sådan primär fråga att man inte kan lämna den någonstans. Vi gör en stor satsning på barn och unga, precis som jag sa: en Bsatsning, på bokstaven B. Vi prioriterar det och tycker att det är viktigt.

När det gäller propositionerna får ledamoten Mats Berglund vänta och se. Men det är klart att vi vill få fram våra propositioner. Det är jätteviktiga utredningar vi har gjort. Även om inte Mats Berglund har sett resultatet än jobbar vi för fullt. Det rör sig otroligt mycket under ytan.

Det kommer att komma många olika propositioner. Men jag kan inte exakt svara Mats Berglund när de kommer, men de kommer självklart att komma. Vi satsar förstås på detta.

Herr talman! Det är trevligt att se så många på läktaren. Det ska bli kul att få prata om kulturpolitik.

Sverige är en kulturnation. I vissa avseenden är vi till och med bäst i världen på kultur. Vår förmåga att skapa, förnya och inspirera har format oss och även vår identitet och ekonomi – från Strindberg till Max Martin, från Nobelpriset i litteratur till datorspel som Minecraft och streamingtjänster som Spotify. Det finns många exempel.

Från och med i år finns de verk och händelser som har påverkat vår identitet som folk lite extra samlade av oss i en kulturkanon. Den här kulturkanonen fungerar som en kompass för att man ska kunna orientera sig i det svenska kulturarvet och förstå hur vi har formats som folk och som nation. Vår kulturminister Parisa Liljestrand är oerhört aktiv i att besöka sådant som finns med i kulturkanonen. Som göteborgare besöker jag förstås SKF, som är vår stolthet och som finns med i kulturkanonen. Att vi har gemensamma berättelser och kulturella referenspunkter gör att vi har lättare att förstå varandra, oavsett var vi kommer ifrån.

För att ytterligare belysa hur viktig kulturen är har vi också Folkets kanon, med över 10 000 verk, händelser och företeelser som har varit viktiga under lång tid och har att göra med vårt ursprung eller som är aktuella just nu. Detta är viktigt för sammanhang och inkludering.

Jag ser fram emot att kulturkanonen ska synas i många olika verksamheter. Vi hoppas att alla här tar sig tillfälle att besöka det som finns med i kulturkanonen, för det är viktigt. Det ingår i bildningen. Det är fråga om gemenskap och inkludering.

Herr talman! Det räcker inte att värna och bevara kulturen. Vi måste också ge den förutsättningar att växa, utvecklas och stå stark även när politiska vindar skiftar. Jag hoppas förstås att de inte kommer att skifta än på länge utan att vi fortsätter med de vindar som blåser nu.

Det krävs att vi har en bra finansiering av kultursektorn. Den måste finansieras på olika sätt, inte bara genom offentligt stöd utan också genom privat engagemang och företagande. Det är också så att människor själva väljer att investera i kultur. Var tredje krona i kulturen kommer från hushållen. Därför är det också viktigt att vi som regering sänker skatten för alla. Många säger att vi sänker skatten för rika, men vi gör det för alla. Vi har nu det lägsta skattetrycket sedan 1975.

Att bredda kultursektorns finansiering är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Vi kan säga att det blir ett paradigmskifte. Kulturen kan finansieras med olika medel. Vi kan underlätta sponsring, och vi kan öka avdragsrätten för privat finansiering av kultur.

Vi kan se på ett exempel: Kungliga Operan. Det talades precis om att taket nästan ramlar ned, och det krävs 3 miljarder till en statlig satsning för att restaurera Operan. Näringslivet skjuter till 300 miljoner kronor. Det gör att vi kan få en andra scen, med kultur för barn och unga. För oss är det väldigt viktigt med kultur för barn och unga. Vi vill se mer av det här samarbetet inom kulturen. Det stärker kulturens frihet och oberoende och gör att vi kan få mer kultur och fler olika kulturuttryck.

Vi behöver också sätta ljuset på att kulturen är en stor del av näringslivet. Det är faktiskt så att ett av tio svenska företag återfinns i kulturella och kreativa branscher. De omsätter 650 miljarder kronor och sysselsätter 250 000 personer. Sverige är ett av de tre länder som exporterar mer musik än de importerar. Var fjärde människa på jorden har spelat ett svenskt dataspel. Det är otroligt! Vi är oerhört framgångsrika, men ibland tänker vi inte på hur duktiga vi är. Jag tycker att det här är siffror vi ska vara stolta över.

Det är tydligt att kulturen är en viktig basnäring för Sverige. Regeringens strategi för de kreativa branscherna ända fram till 2030 ger en tydlig signal om att vi tar kultursektorn på allvar. Kulturen ska egentligen finnas med oss överallt. Vi vill främja innovation och underlätta för företagen att verka internationellt. Vi måste också skydda immateriella tillgångar och se till att svensk kultur får den plattform som den förtjänar på världsscenen.

Det är också viktigt att vi gör stora satsningar på kultur och läsning i skolan. Litteraturen är oerhört viktig. Sedan 2024 finns det kraftigt ökade medel för att köpa in litteratur till förskolor och skolor. Regeringen har tillsammans med Statens kulturråd och Skolverket tagit fram läslistor, som säkert många har tagit del av, som stöd för pedagoger runt om i landet. Vi gör också stora insatser för att de verk som finns på läslistorna ska finnas tillgängliga på skolorna. Vi satsar mycket pengar på att få mer litteratur till skolorna.

Regeringen gör en stor kraftsamling för läsande. Vi stärker bemannade skolbibliotek med 460 miljoner kronor. Vi ska ha mer berättelser som väcker läslust och fantasi. Vi måste helt enkelt se till att man läser mer. Vi måste till exempel ge lärare utbildning i evidensbaserade metoder för hur man lär ut läsning med avkodningsmetoden, så att varje barn kan knäcka läskoden. Om man inte har en stabil läsförmåga kan man inte dra nytta av kulturen över huvud taget. Man riskerar att aldrig nå sin fulla potential.

Herr talman! För barn med svenska som andraspråk spelar läsundervisningen en dubbel roll: för det första förstås för språkutvecklingen, för det andra som en nyckel till skolframgång och till att komma in i samhället och få integration. Läsningen är otroligt viktig och är det som vi satsar på mest. För dem med svenska som andraspråk gäller det genom hela grundskolan. Från dag ett är det viktigt att man lär sig att läsa.

Kulturen och språket hör ihop. Det ena klarar sig inte utan det andra. Därför satsar vi nu i socioekonomiskt svaga områden genom att ge Berättarministeriet 30 miljoner kronor per år. Vi fortsätter också att satsa på Skapande skola, som i dag når 70 procent av alla elever. Detta vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet ta bort – av lite oklara anledningar, tycker jag. Vi tycker att Skapande skola ska nå ännu fler. Det är inte bara för våra barns skull, utan det är också så att väldigt många arbetar inom denna sektor. Skapande skola ger jobb över hela landet och ska också finnas över hela landet.

Det är Moderaternas mening att kulturskapare ska ha rätt förutsättningar för att kunna leva på sitt skapande. Scenkonstallianserna och centrumbildningarna fördelar årligen över 100 miljoner kronor för att stödja frilansande konstnärer, förmedla uppdrag och stimulera konstnärlig utveckling.

Herr talman! Det har nu talats ganska mycket om beredskap. Det är någonting som kanske inte har varit så framträdande tidigare i kulturdebatten. Men med anledning av kriget i Ukraina pratar man väldigt mycket om kulturarv som förstörs. Vi måste skydda och bevara vårt kulturarv. Det har talats om att vi tidigare inte var så noga med vårt civila försvar, men nu har vi en minister för civilt försvar. Vi är noga med att kulturarvet är viktigt. Vi måste hela tiden ha en beredskap för vårt samhälle, en beredskap för att behålla demokratin och en beredskap för vår kultur.

Regeringens kulturpolitik bygger på fyra fundament: barn, bildning, beredskap och breddad finansiering. Barn som möter kultur tidigt utvecklar också sina talanger på många andra områden. Bildning är en allemansrätt där läsning och tillgång till litteratur står i centrum. Gemensamma kulturella referensramar skapar förståelse mellan människor. Beredskapen är, som jag nämnde tidigare, en del av den kollektiva motståndskraften för att behålla vår demokrati. Breddad finansiering har jag också talat om. Kulturen ska inte vara ensidigt beroende av offentliga medel. Vi måste se till att kulturen kan bevara sin frihet från den politiska styrningen. Vi vill alltså ha fler sätt att finansiera vår kultur.

Sverige är en världsledande kulturnation, men vi kan inte ta det för givet. Kultur kräver frihet, resurser och engagemang. Genom att låta kulturen stå på flera ben, genom att satsa på barn och läsning, genom att se de kulturella och kreativa branscherna som den basnäring de faktiskt är och genom att värna om de gemensamma referenspunkter som vår kulturkanon erbjuder skapar vi inte bara ett rikare kulturliv utan också ett starkare, friare och mer livskraftigt Sverige. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Svenska musiker har länge varit mycket framgångsrika runt om i världen. Vi är mycket stolta över det. Vi måste också värna om att fortfarande ha internationellt kända och duktiga svenskar i den konkurrens som finns. Vi vill att de mest begåvade musikeleverna ska kunna utvecklas redan från grundskolan och få både individuell och internationell framgång. Det gör också att Sverige blir både rikare och tryggare.

Det är därför jag nu med glädje ser att regeringen tillsätter en utredning om spetsutbildning i musik redan på grundskolenivå. Jag undrar om ministern kan berätta mer om varför den här utredningen behövs, vad ministern ser framför sig och vilka svårigheter regeringen hoppas att det här ska kunna lösa.

Fru talman! Min fråga går till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Jag vill också lägga till att hon är rymdminister. Hennes titel blir väldigt lång, men hon är också rymdminister.

Rymden har fascinerat såväl stora som små i alla tider. Det finns många obesvarade frågor. Kommer vi att komma till månen fler gånger? Kommer vi att komma till Mars? Hur många stjärnor finns det?

Det händer väldigt mycket med rymden, och det är egentligen det jag funderar på. Jag var precis på invigning hos OHB. Det är ett stort rymdföretag i Kista som flyttat till större lokaler. De jobbar med satellitforskning och satellittillverkning. Den verksamheten är otroligt viktig. De har även vädersatelliter och visste att det skulle börja ösregna. Alla fick därför var sitt paraply när de kom, vilket underlättade för alla.

Jag, som göteborgare, hittar inte så bra i Stockholm – hade jag inte haft satellitstyrd gps hade jag gått vilse hela tiden. Det finns många fördelar med detta.

Därför vill jag fråga ministern: Vilken mer nytta och vilka fler fördelar finns det med rymdforskning, rymdindustri och näringsliv kring rymden?

Fru talman! Tack för förklaringen, ledamoten! Jag upplevde nämligen att det var ganska otydligt när det skulle vara spets och när det skulle vara hela landet. Men vi instämmer i att det är svårt att få spets eller världsklass över hela landet och att vi måste satsa resurser där den högsta kvaliteten finns, så jag tror kanske att vi är överens i den frågan.

Sedan var det också en fråga som vi har diskuterat tidigare, nämligen den om samverkan mellan näringsliv och akademi. Där har man i Centern också varit lite njugg när vi har diskuterat. Från Moderaternas sida säger vi att vi vill se mycket mer samverkan mellan näringsliv och akademi. Vi anser att det är självklart att man måste ha samverkan, för om forskningen inte kan användas är den inte särskilt meningsfull.

När vi har diskuterat det med Centern tidigare har man dock varit lite njugg när det gäller samarbetet, så jag vill fråga varför man är det. Eller har ledamoten varit otydlig där, så att vi har missförstått? Jag har dock inte sett att Centern riktigt vill ha den samverkan som vi anser är otroligt viktig, så därför är min fråga om ledamoten kan utveckla det.

Fru talman! Tack så mycket för anförandet, Anders Ådahl!

Anders Ådahl betonade mycket att det ska finnas högre utbildning av god kvalitet över hela landet. Han nämnde också inledningsvis att det ska finnas spets över hela landet. Lite senare sa han dock att det inte kan vara världsklass över hela landet, så jag har lite svårt att få ihop hur ledamoten menar. Ska vi ha spets över hela landet, eller ska vi inte ha spets över hela landet? Hur ska vi få ihop detta?

Samtidigt har vi ofta haft diskussioner om att vi måste satsa resurser efter kvalitet, men det är Centerpartiet negativt till.

Jag tänkte alltså att jag skulle be om en liten förklaring till vad ledamoten menar.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Ute skiner solen, och överallt ser man en massa glada studenter i studentmössor. Det ger hopp om framtiden. Jag är fortfarande stolt över min studentmössa, även om den inte är längre är kritvit. Jag använder den ofta, framför allt på valborg hemma i Göteborg.

”Vad ska du göra nu?” är nog den vanligaste fråga studenter får, och kanske är svaret arbeta, resa, studera vidare eller göra militärtjänst. En undersökning av CSN och UHR visar att 38 procent studerar vidare direkt efter gymnasiet, 50 procent börjar arbeta och 8 procent vet inte riktigt vad de ska göra. En annan undersökning visar att nästan 50 procent av dem mellan 25 och 64 har en eftergymnasial utbildning. Det är alltså populärt med högre utbildning. Men vi ser nog gärna att ännu fler läser vidare. Vi moderater och övriga Tidöpartier vill se många vägar till arbete, också genom högre studier.

Men varför läser man vidare? Undersökningar pekar på några punkter: bättre jobbmöjligheter, oftast högre lön, personlig utveckling – man lär sig tänka kritiskt och tar till sig mycket information – starkare samhällsengagemang – några blir till och med politiker och hamnar i riksdagen – bättre hälsa och möjlighet till utlandsjobb. Jag har själv studerat till både sjuksköterska och läkare, och det var många roliga studieår som gav fina vänner för livet.

Fru talman! Vilka är de viktigaste uppgifterna för lärosätena?

I högskolelagen framgår att staten som huvudman ska anordna högskolor, dels för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, dels för forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. Resurserna ska användas effektivt så att kvaliteten på utbildningen och forskningen är hög. Detta är det mest fundamentala.

Lärosätena ska också samverka med det omgivande samhället, såsom kommuner och näringsliv, för ömsesidigt utbyte. Det som kommer fram inom högre utbildning och forskning ska också komma samhället till nytta.

Vidare ska det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning, och vetenskaplig trovärdighet och god forskningssed ska värnas.

Lärosätena ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, gärna från studieovana hem. Det livslånga lärandet är också viktigt, och man skaffar sig kanske fler utbildningar allteftersom yrkeslivet förändras.

Givetvis ska även den akademiska friheten främjas och värnas.

Fru talman! För en knapp månad sedan debatterade vi forsknings- och innovationspropositionen. Som Fredrik Malm sa tidigare är vi väldigt stolta över den, för det är en av de största satsningarna på forskning någonsin. Sverige är ett litet men smart land, och vi ska visa internationellt hur duktiga vi är på forskning.

Den akademiska friheten för lärare och forskare är oerhört viktig. Det har nu tillsatts en utredare som ska titta på om nuvarande regelverk är ändamålsenligt för att skydda forskares och lärares akademiska frihet vid alla svenska lärosäten. Om så inte är fallet måste åtgärder vidtas som stärker denna frihet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026.

Fru talman! Moderaterna menar att det också är viktigt hur högskolor och universitet styrs. En relevant fråga är om myndighetsformen främjar högre utbildning och forskning på bästa sätt.

Det behövs ökad samverkan mellan universitet och samhälle. Verkligheten förändras, vilket ställer högre krav på våra lärosäten. Digitalisering är viktigt, likaså starkare strategisk styrning.

Vi behöver se över vad som är bäst för styrningen av lärosätena. Det är viktigt att göra en öppen och förutsättningslös utredning av hur framtidens styrning av våra lärosäten ska se ut och hur vi ger den akademiska friheten bäst förutsättningar. I vissa länder i Europa är den akademiska friheten stor medan den i andra är mindre.

Fru talman! Jag gör många olika verksamhetsbesök runt om i Sverige för att se hur det fungerar och vad det finns för behov. Den ständiga frågan handlar om kompetensbristen. Det händer mycket inom teknikutvecklingen, men det måste också finnas folk som har rätt utbildning för att klara dessa jobb. Trots hög arbetslöshet säger tre av fyra företag att de har svårt att hitta personal med rätt kunskap.

För att råda bot på kompetensbristen måste vi satsa redan i grund- och gymnasieskolan. Kvaliteten måste vara hög så att man sedan kan läsa vidare. Nästan 50 procent hoppar av tekniska utbildningar på grund av brister i matematik. Lika många hoppar av lärarutbildningen för att de inte har tillräckligt goda kunskaper i svenska. Gymnasiet är därför otroligt viktigt för att man ska kunna gå vidare till högskolan. Vi satsar därför på både gymnasieskolan och högskolan.

Fru talman! Hur lockar vi fler unga att läsa vidare? Hur får vi fler äldre att studera? Hur når vi de studieovana? Det gäller att satsa på lättillgänglig information om vad som finns och var. Man måste också kunna jämföra utbildningars kvalitet mellan olika lärosäten. Vidare bör studievägledningen utvecklas så att man kan få tips om vad man kan läsa och vad som passar en. Man ska också kunna följa examinerades etablering på arbetsmarknaden, helt enkelt för att få bra förebilder. Man ska även satsa på utbildning inom bristyrken.

Det finns till exempel många företag som går ut i både grundskolan och gymnasiet och berättar om vilka utbildningar som finns och vad man kan jobba med senare. Nu vill vi till exempel få många att läsa naturvetenskap, där vi just nu har stor brist. Då är det bra med förebilder och att många kan komma och berätta. Det kan givetvis också finnas förebilder inom familjen.

Jag brukar också alltid lyfta fram – och gör det nu igen – Marcus Wandt, vår tredje astronaut. Han läste till civilingenjör på Chalmers i Göteborg. Man kan alltså bli astronaut också om man läser på högskolan. Det är viktigt med förebilder.

Fru talman! Det är också viktigt att lära sig att anpassa sig efter samhällets utveckling. Vi måste ha flexibla utbildningar. De måste kunna vara korta, och de måste kunna vara långa. De måste kunna följa med i vad som krävs i samhället just nu.

Fru talman! Vi måste även se till att använda oss av AI-utvecklingen. Det är oerhört viktigt att vi utbildar i AI. Där krävs mycket kompetens. Alla högskolor måste satsa på det och hänga med i AI-utvecklingen.

Vi ser till exempel att man har oerhört stor nytta av AI inom medicinsk forskning, bland annat när det gäller hur man behandlar sjukdomar. Det underlättar för forskningen. Viss forskning som kan vara väldigt krävande kan göras på ett mycket enklare sätt med hjälp av AI. Det kan också förbättra hur man ställer diagnoser.

Det finns även mycket annan teknik som vi måste använda oss av.

Jag har en sista punkt. Lärarutbildningen är oerhört viktig. Men många hoppar av lärarutbildningen. Därför ser Moderaterna och Tidöpartierna nu till att hela lärarutbildningen ska ses över, för att vi ska få en lärarutbildning som fungerar och för att så att säga rätt studenter ska söka och vilja fortsätta gå utbildningen. Det är en oerhört viktig fråga för oss.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Jag önskar även presidiet en trevlig sommar.

Herr talman! Svenska fängelser och häkten är överfulla. Som vi hörde statsministern berätta tidigare under frågestunden har regeringen lagt om kriminalpolitiken ordentligt. Fler fälls, fler fängslas och fler sitter längre i fängelse.

Regeringen har också fattat beslut om att fler fängelseplatser ska byggas, men det tar tid. Det behövs fler fängelser om vi ska bygga ut så mycket som behövs. Men i förra veckan fick vi besked om att vi skulle kunna hyra fängelseplatser i Estland – upp till 600 stycken, hörde jag.

Min fråga till statsministern är om detta kommer att bli verklighet och om det i så fall sker inom en nära framtid.

Fru talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen så mycket för svaret om den magiska formeln. Men jag får väl göra ledamoten lite besviken. Det var egentligen en citering. Ledamoten ansåg att man hade en magisk politik. Det är inte säkert att regeringen instämmer i detta, utan det var nog ledamoten själv som tyckte det. Jag tackar givetvis ändå för svaret.

Vi vill självklart ha behöriga lärare. Det vill vi absolut. Vi vill också se till att de som börjar läsa till lärare går igenom hela utbildningen. Vi ser nu att nästan hälften hoppar av utbildningen. Det kanske är fel personer som kommer in på lärarutbildningen. Det kanske inte är de som vill bli lärare som kommer in på utbildningen. Vi måste se till att man startar sin utbildning och sedan blir färdig. Annars är det ett slöseri för alla, framför allt för de studenter som börjar läsa och inte blir färdiga med sin utbildning. Det är viktigt att vi höjer kraven för att man ska få studenter som blir färdiga lärare.

Sedan tror vi också att det är jätteviktigt att det finns handledare när man är ute på sin VFU, sin verksamhetsförlagda utbildning, och att de hinner vara handledare. Kanske ska det också vara så på fler skolor att man har flera studenter som kan stötta varandra. Det kan förstås vara tufft när man kommer ut i arbetslivet och ska komma igång och lära sig. Pedagogiken måste man lära sig under sin utbildning, och då måste man förstås också vara ute i klassrummet.

Vi gör mycket för att behålla dem som läser till lärare. Vi vill behålla våra lärare, och vi försöker rekrytera lärare som har valt någonting annat. Sedan vill vi också till exempel få fler med akademisk utbildning att vilja bli lärare. Vi har många förslag för att kunna få fler lärare.

Man kan fundera över Centerns förslag, som jag inte kan ställa mig bakom i nuläget. Men självklart är vi alltid angelägna om att ha behöriga lärare. Det är högsta prio hela tiden. Precis som vi sa är det viktigaste verktyget att ha lärare som är skickliga och som vill jobba som lärare. Det är det bästa för att få en undervisning som fungerar, så att både elever och lärare blir nöjda.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 maj.)

Fru talman! Tack så mycket, Niels Paarup-Petersen, för frågorna!

Det är positivt att ledamoten instämmer i vad som är viktigt i skolan, och som vi också prioriterar mycket.

Självklart är vårt mål att vi ska ha behöriga lärare. Jag nämnde också i anförandet att vi är oroliga för att det blir brist på lärare. Därför försöker vi höja statusen på lärarutbildningen. Vi vill också förbättra lärarutbildningen och underlätta mer i den fortsatta utbildningen. Ett förslag är till exempel att man ska ha C i svenska för att komma in på lärarutbildningen och D för att komma in på förskollärarutbildningen. Vi vill såklart att en behörig lärare ska kunna bra svenska.

Vi är oerhört angelägna om att få fler lärare. Vi tittar också på att personer med en annan bakgrund, till exempel de som har jobbat som civilingenjörer, kan gå en pedagogisk kompletteringskurs för att kunna utbilda. Det är ett sätt att få fler lärare.

Det handlar också om att få tillbaka lärare. Den senaste siffran jag hörde var att det finns 40 000 som är lärare som inte jobbar som lärare. Dem vill vi förstås få tillbaka till skolan.

När man frågar vid intervjuer är det oftast inte lön som det handlar om, utan det är arbetsmiljön som inte är bra. Därför vill vi förstås förbättra arbetsmiljön, så att lärarna vill komma tillbaka. Det handlar återigen tyvärr om trygghet för lärarna, men också om att man ska få mer tid för att kunna förbereda sina lektioner. Vi pratar också om att man kanske till exempel ska ha mer mentorskap när man kommer som ny lärare, så att man stannar kvar. Det behöver göras flera saker för att man ska bli trygg i sin lärarroll. Vi har många förslag för att behålla lärare och få tillbaka lärare.

Men jag är också nyfiken på vad ledamoten själv har för förslag. Ledamoten pratade lite om magi här tidigare – den magiska formeln för att få fler lärare. Jag vill därför skicka tillbaka frågan till ledamoten Niels Paarup-Petersen.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Åsa Westlund!

Jag tyckte att jag var tydlig, men Socialdemokraterna vill kanske inte ha valfrihet lika mycket som Moderaterna och regeringen vill.

Den mer internationella prägeln med mer engelska är något som man väljer, om man önskar det. Det kan variera ganska mycket mellan skolorna om huvudparten av barnen har svenska som modersmål eller om det är barn till forskare som kommer från andra länder och behöver internationella skolor.

Självklart ser vi till att det hela tiden ska vara hög kvalitet på skolan man går på. Men vi ser ändå att det finns så pass mycket svenska att man kan klara sig på det språk som man får där.

Vi tycker att läsning är oerhört viktigt och satsar mycket på att man måste få läskunskaper tidigt i grundskolan. Vi vill ha en läsa-skriva-räkna-garanti redan när barnen är små. Har man då bekymmer med svenska ska man kunna få stöd i detta.

Samtidigt vill vi ha valfriheten att välja engelska som huvudspråk, eller rättare sagt till 75 procent, och att man ändå ser till att det är hög kvalitet.

När det gäller betygen har vi nu betygsutredningen. Man ska alltid känna att det är rätt betyg man får. Och som det är nu har många elever goda resultat när de går ut från till exempel de internationella skolorna. Vi ser att det är ett välfungerande system, men för oss är det ändå viktigast att man har valfriheten, att man kan välja den skola som passar familjen.

Fru talman! Moderaterna och regeringen vill ha ett fritt skolval. Väljer man en internationell skola eller en skola som har undervisning på ett särskilt språk gör man ett aktivt val för att kunna få undervisning på både svenska och till exempel engelska, om det är en engelsk skola man väljer.

Vi har gjort många besök i de engelska skolorna och pratat om hur man tycker att det fungerar både med elevernas svenska och med elevernas engelska. Några skolor har aktivt valt att ha lite fler ämnen på svenska, för att prioritera det. Men skolan har kunnat välja själv.

Vi vill att det finns. Det är ett aktivt val att välja en engelskspråkig skola. Vi tycker att det fungerar väl. Det viktiga är som sagt att man får lov att välja skola.

Det viktiga är också att skolan har bra kvalitet. Vi vet att många av de här skolorna har hög kvalitet på undervisningen. De har höga betyg, och det är oftast stor trygghet i skolorna.

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Jag vill också göra en liten korrigering. Jag brast lite i mina geografikunskaper. Skolan som Skolinspektionen har tagit över ligger i Gällivare kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland. Det är förstås viktigt med kunskaper!

Den svenska skolan står vid ett vägskäl. I flera år har vi nu sett hur kunskapsresultaten har dalat i skolan, men kraven på arbetsmarknaden ökar. Vägen till en lyckad framtid går genom en kunskapsskola som rustar barnen med verktyg för att lyckas. Skolan är den avgörande vägen för att möjliggöra klassresor och ge människor friheten att skapa sin egen framtid.

Moderaternas vision för skolan är tydlig, nämligen en skola där kunskap återigen står i centrum, en skola där elever möts av höga förväntningar oavsett bakgrund och en skola där lugn och ro i klassrummet är en självklarhet. Så är det inte i dag – i alla fall inte på alla ställen som vi önskar.

Fru talman! Kunskapsresultaten måste höjas. Det skarpaste verktyget för att bryta utanförskap är kunskap. Trots det ser vi att det tyvärr inte förmedlas tillräckligt med kunskap i skolan i dag. Alldeles för många elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. Detta är särskilt allvarligt för elever med svaga socioekonomiska förutsättningar. För dessa barn kan skolan vara deras enda chans att bryta ett socialt utanförskap.

Flera rapporter visar att en av de främsta orsakerna till sjunkande kunskapsresultat är bristen på studiero. Många elever säger att det inte råder arbetsro eller studiero, och det påverkar deras lärande, hur de mår och hur läraren kan undervisa. Lärarna tvingas ta av studietid för att få ordning i klassrummet i stället för att fokusera på undervisningen. Därför har vi i Tidöavtalet tagit med att det är oerhört viktigt att det ska vara ordning och reda i skolan och studiero. Rektorn har både en rättighet och en tydlig skyldighet att se till att det är ordning i skolan. Därför är en våra högsta prioriteringar att det ska bli tryggt med studiero i skolan.

Fru talman! En skolas framgång står och faller med lärarna. Forskningen är entydig. Det måste finnas skickliga lärare; det är den viktigaste faktorn för elevernas framgång. I dag råder en akut lärarbrist, och de närmaste tio åren kommer nästan 10 000 lärare att saknas. Utvecklingen måste vändas. Det kan ske genom att stärka lärarrollen, genomföra förändringar i lärarutbildningen och öka kraven på kvalitet. Lärarstudenter får alldeles för få undervisningstimmar i utbildningen. Vi kommer därför att öka omfattningen av praktik i lärarutbildningen. Vi vill utöka VFU-tiden, det vill säga tiden i klassrummet där man lär sig hantverket och får handledning av erfarna kollegor.

Fru talman! Möjligheten att välja skola är också grundläggande för Moderaternas utbildningspolitik. Det måste finnas valfrihet. Det är viktigast genom hela skolsystemet. Både elever och föräldrar måste kunna välja vilken skola man ska gå på.

Vi vill ha ett obligatoriskt skolval i alla kommuner. I dag är det oftast resursstarka familjer som gör aktiva val, men vi vill att alla ska kunna göra ett aktivt skolval.

Fru talman! Skolan ska ge varje elev chansen att lyckas oavsett bakgrund eller förutsättningar. Många elever lämnas utan hjälp. Det är inte bara ett tragiskt slöseri med deras potential utan det kan också bli ett framtida socialt problem. Eleverna är det viktigaste vi har. Därför vill vi att det ska inrättas en lovskola och obligatorisk läxhjälp.

Vi bygger nu en skola där vi säger att kunskap åter ska stå i centrum, tryggheten ska garanteras och lärarna ges förutsättningar att vara lärare. Lärare måste få tid att vara lärare, och de måste få tid att se varje elev. Varje elev, oavsett bakgrund, ska få bästa möjliga start i livet där vi satsar på kunskap, trygghet och kompetenta lärare, så att eleverna kan få en bättre morgondag.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. Jag menar att det fortsatta Tidösamarbetet kommer att göra skolan så bra som möjligt.

(Applåder)