Riksflödet
Logga in
Replikerade på Marie-Louise Hänel Sandström ·

Mats Berglund (MP) om Kultur, medier, trossamfund och fritid

Mats Berglund (MP) svarade Marie-Louise Hänel Sandström i en replik om Kultur, medier, trossamfund och fritid i debatten ”Protokoll 2025/26:43 Tisdagen den 2 december” den 2 dec 2025.

Marie-Louise Hänel SandströmM· i sitt anförandeDet är trevligt att se så många på läktaren. Det ska bli kul att få prata om kulturpolitik. Sverige är en kulturnation. I vissa avseenden är vi till och med bäst i världen på kultur. Vår förmåga att skapa, förnya och…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Det är trevligt att se så många på läktaren. Det ska bli kul att få prata om kulturpolitik.

Sverige är en kulturnation. I vissa avseenden är vi till och med bäst i världen på kultur. Vår förmåga att skapa, förnya och inspirera har format oss och även vår identitet och ekonomi – från Strindberg till Max Martin, från Nobelpriset i litteratur till datorspel som Minecraft och streamingtjänster som Spotify. Det finns många exempel.

Från och med i år finns de verk och händelser som har påverkat vår identitet som folk lite extra samlade av oss i en kulturkanon. Den här kulturkanonen fungerar som en kompass för att man ska kunna orientera sig i det svenska kulturarvet och förstå hur vi har formats som folk och som nation. Vår kulturminister Parisa Liljestrand är oerhört aktiv i att besöka sådant som finns med i kulturkanonen. Som göteborgare besöker jag förstås SKF, som är vår stolthet och som finns med i kulturkanonen. Att vi har gemensamma berättelser och kulturella referenspunkter gör att vi har lättare att förstå varandra, oavsett var vi kommer ifrån.

För att ytterligare belysa hur viktig kulturen är har vi också Folkets kanon, med över 10 000 verk, händelser och företeelser som har varit viktiga under lång tid och har att göra med vårt ursprung eller som är aktuella just nu. Detta är viktigt för sammanhang och inkludering.

Jag ser fram emot att kulturkanonen ska synas i många olika verksamheter. Vi hoppas att alla här tar sig tillfälle att besöka det som finns med i kulturkanonen, för det är viktigt. Det ingår i bildningen. Det är fråga om gemenskap och inkludering.

Herr talman! Det räcker inte att värna och bevara kulturen. Vi måste också ge den förutsättningar att växa, utvecklas och stå stark även när politiska vindar skiftar. Jag hoppas förstås att de inte kommer att skifta än på länge utan att vi fortsätter med de vindar som blåser nu.

Det krävs att vi har en bra finansiering av kultursektorn. Den måste finansieras på olika sätt, inte bara genom offentligt stöd utan också genom privat engagemang och företagande. Det är också så att människor själva väljer att investera i kultur. Var tredje krona i kulturen kommer från hushållen. Därför är det också viktigt att vi som regering sänker skatten för alla. Många säger att vi sänker skatten för rika, men vi gör det för alla. Vi har nu det lägsta skattetrycket sedan 1975.

Att bredda kultursektorns finansiering är en av Moderaternas viktigaste prioriteringar. Vi kan säga att det blir ett paradigmskifte. Kulturen kan finansieras med olika medel. Vi kan underlätta sponsring, och vi kan öka avdragsrätten för privat finansiering av kultur.

Vi kan se på ett exempel: Kungliga Operan. Det talades precis om att taket nästan ramlar ned, och det krävs 3 miljarder till en statlig satsning för att restaurera Operan. Näringslivet skjuter till 300 miljoner kronor. Det gör att vi kan få en andra scen, med kultur för barn och unga. För oss är det väldigt viktigt med kultur för barn och unga. Vi vill se mer av det här samarbetet inom kulturen. Det stärker kulturens frihet och oberoende och gör att vi kan få mer kultur och fler olika kulturuttryck.

Vi behöver också sätta ljuset på att kulturen är en stor del av näringslivet. Det är faktiskt så att ett av tio svenska företag återfinns i kulturella och kreativa branscher. De omsätter 650 miljarder kronor och sysselsätter 250 000 personer. Sverige är ett av de tre länder som exporterar mer musik än de importerar. Var fjärde människa på jorden har spelat ett svenskt dataspel. Det är otroligt! Vi är oerhört framgångsrika, men ibland tänker vi inte på hur duktiga vi är. Jag tycker att det här är siffror vi ska vara stolta över.

Det är tydligt att kulturen är en viktig basnäring för Sverige. Regeringens strategi för de kreativa branscherna ända fram till 2030 ger en tydlig signal om att vi tar kultursektorn på allvar. Kulturen ska egentligen finnas med oss överallt. Vi vill främja innovation och underlätta för företagen att verka internationellt. Vi måste också skydda immateriella tillgångar och se till att svensk kultur får den plattform som den förtjänar på världsscenen.

Det är också viktigt att vi gör stora satsningar på kultur och läsning i skolan. Litteraturen är oerhört viktig. Sedan 2024 finns det kraftigt ökade medel för att köpa in litteratur till förskolor och skolor. Regeringen har tillsammans med Statens kulturråd och Skolverket tagit fram läslistor, som säkert många har tagit del av, som stöd för pedagoger runt om i landet. Vi gör också stora insatser för att de verk som finns på läslistorna ska finnas tillgängliga på skolorna. Vi satsar mycket pengar på att få mer litteratur till skolorna.

Regeringen gör en stor kraftsamling för läsande. Vi stärker bemannade skolbibliotek med 460 miljoner kronor. Vi ska ha mer berättelser som väcker läslust och fantasi. Vi måste helt enkelt se till att man läser mer. Vi måste till exempel ge lärare utbildning i evidensbaserade metoder för hur man lär ut läsning med avkodningsmetoden, så att varje barn kan knäcka läskoden. Om man inte har en stabil läsförmåga kan man inte dra nytta av kulturen över huvud taget. Man riskerar att aldrig nå sin fulla potential.

Herr talman! För barn med svenska som andraspråk spelar läsundervisningen en dubbel roll: för det första förstås för språkutvecklingen, för det andra som en nyckel till skolframgång och till att komma in i samhället och få integration. Läsningen är otroligt viktig och är det som vi satsar på mest. För dem med svenska som andraspråk gäller det genom hela grundskolan. Från dag ett är det viktigt att man lär sig att läsa.

Kulturen och språket hör ihop. Det ena klarar sig inte utan det andra. Därför satsar vi nu i socioekonomiskt svaga områden genom att ge Berättarministeriet 30 miljoner kronor per år. Vi fortsätter också att satsa på Skapande skola, som i dag når 70 procent av alla elever. Detta vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet ta bort – av lite oklara anledningar, tycker jag. Vi tycker att Skapande skola ska nå ännu fler. Det är inte bara för våra barns skull, utan det är också så att väldigt många arbetar inom denna sektor. Skapande skola ger jobb över hela landet och ska också finnas över hela landet.

Det är Moderaternas mening att kulturskapare ska ha rätt förutsättningar för att kunna leva på sitt skapande. Scenkonstallianserna och centrumbildningarna fördelar årligen över 100 miljoner kronor för att stödja frilansande konstnärer, förmedla uppdrag och stimulera konstnärlig utveckling.

Herr talman! Det har nu talats ganska mycket om beredskap. Det är någonting som kanske inte har varit så framträdande tidigare i kulturdebatten. Men med anledning av kriget i Ukraina pratar man väldigt mycket om kulturarv som förstörs. Vi måste skydda och bevara vårt kulturarv. Det har talats om att vi tidigare inte var så noga med vårt civila försvar, men nu har vi en minister för civilt försvar. Vi är noga med att kulturarvet är viktigt. Vi måste hela tiden ha en beredskap för vårt samhälle, en beredskap för att behålla demokratin och en beredskap för vår kultur.

Regeringens kulturpolitik bygger på fyra fundament: barn, bildning, beredskap och breddad finansiering. Barn som möter kultur tidigt utvecklar också sina talanger på många andra områden. Bildning är en allemansrätt där läsning och tillgång till litteratur står i centrum. Gemensamma kulturella referensramar skapar förståelse mellan människor. Beredskapen är, som jag nämnde tidigare, en del av den kollektiva motståndskraften för att behålla vår demokrati. Breddad finansiering har jag också talat om. Kulturen ska inte vara ensidigt beroende av offentliga medel. Vi måste se till att kulturen kan bevara sin frihet från den politiska styrningen. Vi vill alltså ha fler sätt att finansiera vår kultur.

Sverige är en världsledande kulturnation, men vi kan inte ta det för givet. Kultur kräver frihet, resurser och engagemang. Genom att låta kulturen stå på flera ben, genom att satsa på barn och läsning, genom att se de kulturella och kreativa branscherna som den basnäring de faktiskt är och genom att värna om de gemensamma referenspunkter som vår kulturkanon erbjuder skapar vi inte bara ett rikare kulturliv utan också ett starkare, friare och mer livskraftigt Sverige. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för anförandet, Marie-Louise Hänel Sandström. Du tog upp barn, bildning, beredskap och breddad finansiering, och där hugger jag.

När det gäller barn nöjer ni er med Skapande skola, som efter 15 år, eller vad det nu är, bara når 50 procent av barnen. Med er satsning ska man nå 70 procent, vilket jag tvivlar lite på. Det får utvärderas. Vi vill för vår del nå alla genom vår kulturgaranti i skolorna.

Bildning har vi diskuterat ganska mycket. Jag vill bara nämna er exempellösa nedmontering av folkbildningen.

Sedan har vi beredskap, som vi diskuterade tidigare. Ministern för civilt försvar skrev ett Facebookinlägg där han helt avfärdade den enligt mig ganska alarmerande rapport som fackförbundet Dik kommit med och som visar att satsningarna inte når ut tillräckligt långt. Visst behöver man fortsätta att bygga upp detta under lång tid, men man bör i alla fall ta rapporten på större allvar än vad Carl-Oskar Bohlin gjorde.

Vad gäller breddad finansiering tillsatte ni en utredning sent i mandatperioden. Den kommer att bli färdig i maj. Sedan ska den remissbehandlas. Man kan undra om det hinner komma en proposition om kompletterande finansiering.

Jag har varit ordförande för kulturutskottet i lite drygt ett och ett halvt år nu, och det har kommit en proposition under den tiden – den om public service. Jag tycker inte att det händer särskilt mycket. Kommer det till exempel någon filmproposition? Sverige ligger långt efter andra västeuropeiska länder. Ni drog ned stöden till produktionsincitament trots att de redan var för låga. Vi behöver 300 miljoner kronor till en filmfond. Vi har de pengarna i vår budget, men det har inte ni. Kommer det en sådan proposition med pengar?

Herr talman! Tack så mycket, Mats Berglund, för frågorna!

En del har vi redan diskuterat innan ganska mycket. Vi närmar oss 70 procent för Skapande skola. Vi vill utveckla det ännu mer. Vi ser inte riktigt varför man ska ändra på något som vi tycker fungerar och i stället satsa på en helt ny form som behöver utvecklas. Detta är något som vi tycker fungerar, och vi vill satsa vidare på det.

När det gäller studieförbund, folkhögskola och folkbildning är det jätteviktiga områden. Vi satsar sammanlagt 4 miljarder, så det är stora och viktiga områden. Samtidigt säger vi att om man inte har läsningen hjälper det inte om man går en jättefin utbildning eller en vidareutbildning inom folkbildning.

Därför satsar vi just nu mycket på barn och unga. Det är läsningen som är det högst prioriterade. Det är en stor oro att se att talen för läsningen sjunker, och just nu börjar de sjunka för unga tjejer. Det är en viktig fråga som vi behöver jobba med tillsammans i utbildningsutskottet och kulturutskottet.

Det är en sådan primär fråga att man inte kan lämna den någonstans. Vi gör en stor satsning på barn och unga, precis som jag sa: en Bsatsning, på bokstaven B. Vi prioriterar det och tycker att det är viktigt.

När det gäller propositionerna får ledamoten Mats Berglund vänta och se. Men det är klart att vi vill få fram våra propositioner. Det är jätteviktiga utredningar vi har gjort. Även om inte Mats Berglund har sett resultatet än jobbar vi för fullt. Det rör sig otroligt mycket under ytan.

Det kommer att komma många olika propositioner. Men jag kan inte exakt svara Mats Berglund när de kommer, men de kommer självklart att komma. Vi satsar förstås på detta.

Herr talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för det svaret!

Vi hoppas att det kommer en proposition. Utredningen var bra, och den fick bra remissvar. Vi kan vara överens om att det blir en bra proposition också för svensk film.

Det är lite synd att kulturministern inte är här i dag heller. Kulturministern har inte varit med på en enda debatt med kulturutskottet under mandatperioden. Det är lite tråkigt.

Jag hade gärna sett att kulturministern hade varit med i vår förra debatt om public service. Där var jag tvungen att ställa frågor till den moderata ledamoten som jag kanske borde ha ställt till kulturministern. Jag ställer dem nu igen.

Det handlade då om public service. Akut för den debatten var det som hände med marknätet. Man lämnar public service-bolagen med en stor kostnad. Räkningarna börjar komma nu direkt efter årsskiftet, och de har fortfarande inte fått besked.

Pengar finns på public service-kontot, men kan man använda dem? Public service-bolagen väntar fortfarande på det beskedet. Det svar jag fick då av den moderata ledamoten i debatten var att vi skulle vänta på Distributionsutredningens delbetänkande. Det kommer om två veckor, den 15 december.

Min fråga blir: Är det då vi kommer att få svar? Är det så som jag blev lovad – eller i varje fall tolkade in i debatten som vi hade då – att vi får svar och public service-bolagen får svar på om de kan betala sina räkningar för marknätet? Kommer det att dröja, eller kommer det inget svar alls?

Jag tror att public service-bolagen och vi andra är ganska nyfikna. Vi väntar på svar.

Herr talman! Tack så mycket, Mats Berglund, för ytterligare frågor!

Public service är givetvis en otroligt viktig fråga. Det har varit många frågor om marknätet, hur det ska fungera med tillstånd och så vidare. Man höjer nivån för public service med 3 procent. Under det första året är det 10 miljarder extra som kommer att satsas just för att undvika de bekymmer som det kan bli initialt. Det är inte någon fråga vi lämnar därhän, absolut inte. Vi tycker att det är jätteviktigt.

Jag kan inte exakt svara på när tydliga besked kommer och när utredningen kommer. Inom två veckor har vi säkert också det svaret. Men det görs en stor satsning på public service. Vi vet att det är jätteviktigt. Vi gör högre satsningar än vad andra partier gör i sina budgetar. Det har tidigare varit ett mål på 2 procent, och nu är det 3 procent i stället. Det är en viktig fråga, och vi satsar vidare där.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.