Monica Haider

Fru ålderspresident! Ledamoten talar väldigt mycket om företagsfrämjande, regelförenklingar och så vidare. Regelrådet har precis släppt sin rapport om regler för företag. I den rapporten kan man mycket tydligt läsa att det inte har skett någon förändring i konsekvensutredningarna när man inför nya förslag från regeringens sida. Min fråga är: Vilka regler har den sittande regeringen tagit bort som har förenklat för företagen?

Sedan nämnde ledamoten strukturfondspartnerskapen och att det ska vara en större samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå i de frågorna. Då är min fråga: Hur kan ett nationellt strukturfondspartnerskap som Tillväxtverket ska fatta beslut om öka samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå?

Fru ålderspresident! Det som jag tycker är intressant i det här med sammanslagning av myndigheter och som jag hemskt gärna skulle vilja att ledamoten kunde svara på är var de myndigheter man slår samman kommer att hamna. Exempelvis ligger MUCF, som jag nämnde, i Växjö och Myndigheten för stöd till trossamfund i Bromma. Var kommer myndigheten att hamna? Kommer man att flyttas tillbaka och slås ihop med myndigheten i Bromma? Det finns ett antal exempel, för det är ganska många myndigheter som ska slås samman. De ligger ofta ute i landet, men några finns här centralt i Stockholm. Detta ska bli jätteintressant att se. Jag hoppas verkligen att ledamoten kan svara på frågorna.

Sedan har det handlat om att det skulle vara myndigheterna som gör bedömningarna vad gäller strukturfondspartnerskap och så vidare. Jag tycker att den sittande regeringen och dess regeringsunderlag gör det väldigt lätt för sig när man säger att det är myndigheten som bestämmer. Nej, det är alltid politiken som bestämmer.

Fru ålderspresident! Riksrevisionens rapport vad gäller flytt av statliga myndigheter var inte helt entydig. Den var lite både och. Det skedde ett personaltapp när man flyttade, men på många av ställena lyckades man senare rekrytera människor så att det blev mer kontinuitet i personalen. Det var alltså inte helt entydigt. Sedan är det klart att det kostar att flytta en myndighet. Det inser alla.

Vad gäller strukturfondspartnerskapen tycker jag att det är väldigt dåligt att man ska ha ett program för hela landet. Strukturfondspartnerskapen har visat sig väldigt bra på det regionala planet, med inflytande av regionala politiker men också civilsamhälle och myndigheter som gemensamt kommit fram till och fattat beslut om vad som är viktigast för regionen just där och då. Det har jag svårt att se att man ska kunna uppnå när man har ett program och Tillväxtverket ska fatta beslut; man blir bara rådgivande på det regionala planet. Detta har jag väldigt svårt att förstå.

Fru ålderspresident! Ledamoten inleder sin replik med att säga ”så här är det”. Nästa mening inleder han med ”jag tror”. Därefter säger han att det är myndighetens bedömning. Sedan kommer han in på essensen: att det faktiskt är regeringen som har lagt ett besparingsbeting på myndigheten. Då har ju inte myndigheten mycket annat att göra än att lägga fram ett besparingsförslag. Att man i det läget behöver lägga ned kontor kommer som ett brev på posten. Det är inget konstigt alls; det är så det fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Att säga att det är myndigheten som bestämmer är helt galet, Eric Palmqvist. Det är regeringen och riksdagen som fastställer budgeten, och det har ni gjort i majoritet här i riksdagen. Ni har sagt att Statens servicecenter ska få mindre pengar till servicekontor. Det är ert ansvar, inte myndighetens.

Fru ålderspresident! Ja, vi socialdemokrater tycker att det är häftigt att betala skatt. Det är så vi finansierar vår välfärd.

Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat att man ska lägga ned 35 servicekontor. Sex av de servicekontoren har man namngett. I en interpellationsdebatt i förra veckan svarade Erik Slottner att man har valt de sex på grund av att de hyreskontrakten går ut. Det var vad han sa i debatten. Han sa ingenting om placeringen, orten eller antalet besök, utan det handlade om att hyresavtalen går ut.

För mig låter det konstigt att nedläggning av 35 servicekontor inte skulle få någon betydelse för Sveriges gles- och landsbygder eller städer för den delen; det finns servicekontor där också.

Tyvärr är det svårt att få fram statistik över hur många besök respektive servicekontor har. Det finns ingen offentlig statistik över det. Möjligen kan man få fram det om man pratar med respektive kontorschef.

Jag har ingenting emot lösningar där man åker till och placerar sig i ett kommunhus där det finns ett kontor. Många servicekontor är placerade där redan i dag. Det är bra att de finns på flera ställen. Men att det skulle vara helt betydelselöst att lägga ned 35 kontor är för mig helt obegripligt.

(Applåder)

Fru ålderspresident! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 10 Regional utvecklingspolitik.

Jag yrkar bifall till reservation 5 om kommersiell service.

Regional utveckling är en fråga som är avgörande för hela Sveriges framtid. Det handlar om att hela landet ska kunna växa och utvecklas och att människor ska kunna bo, leva och driva företag var de än befinner sig.

Tyvärr ser vi hur regeringens politik går i rakt motsatt riktning. Neddragningarna på servicekontoren är bara ett av flera exempel på hur landsbygden och de mindre orterna får betala priset för regeringens besparingar för att kunna sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Vi socialdemokrater ser med stor oro på hur denna regering gång på gång sviker dem som bor utanför storstäderna.

Servicekontoren är en livlina för många, särskilt för äldre personer som inte har tillgång till eller kunskap om digitala lösningar. När dessa kontor försvinner eller skärs ned på försämras tillgången till grundläggande samhällsservice. Det är inte acceptabelt. Vi har därför i våra förslag särskilt betonat vikten av att staten tar ansvar för att säkerställa att grundläggande service finns tillgänglig i hela landet.

Fru ålderspresident! Statlig närvaro i hela landet är avgörande för att skapa jämlika villkor. Det handlar om rättvisa. Alla ska ha samma möjligheter, oavsett om man bor i Trelleborg eller centrala Stockholm.

Regeringens politik skapar i stället klyftor, och den drabbar människor på gles- och landsbygden som redan kämpar för att få vardagen att gå ihop. I vår motion lyfter vi socialdemokrater särskilt fram vikten av att stärka den kommersiella servicen, såsom butiker och drivmedelsstationer på landsbygden. Det är en förutsättning för att människor ska kunna leva och verka där.

I vår budgetmotion för 2025 har vi presenterat konkreta förslag för att stärka den regionala utvecklingen och säkerställa att hela landet kan utvecklas. Vi har föreslagit ökade resurser till kommersiell service, bland annat genom att förstärka stödet till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i glesbygd. Vi vill också säkerställa att EU-medel används på ett sätt som gynnar landsbygden och de små företagen som är viktiga för den lokala tillväxten.

Vi betonar också vikten av att stärka företagsfrämjande i mindre och glesbefolkade kommuner. Det är i dessa områden som behovet av stöd är störst. Regeringen visar i handling att de inte bryr sig om svårigheterna för de minsta kommunerna när de tar bort 70 miljoner i företagsstöd till de 39 minsta kommunerna samtidigt som de drar ned med 100 miljoner på regional utveckling.

Fru ålderspresident! Regeringens passivitet riskerar att lämna människor och företag i sticket. Tillgång till offentlig och kommersiell service handlar inte bara om bekvämlighet. Det handlar även om trygghet och möjligheten att bo kvar i sin hemort och bedriva företag. Det handlar också om krisberedskap. Under pandemin och andra kriser har vi sett hur viktigt det är att ha fungerande service nära människor. Därför är det bekymmersamt att regeringen inte lyssnar på de signaler som kommer från hela landet.

Särskilt oroande är regeringens förslag om att slå samman myndigheter. Ett exempel som ligger mig nära är att MUCF i Växjö föreslås slås ihop med Myndigheten för stöd till trossamfund. Jag kommer själv från Kronobergs län och vet hur viktig MUCF:s placering i Växjö är för Kronoberg. Nu är framtiden för den myndigheten oviss.

Risken finns att den nya sammanslagna myndigheten centraliseras till Stockholm och Bromma, där den andra myndigheten ligger, eller till en annan storstad. Det vore ett stort steg bakåt för oss som vill se statlig närvaro i hela landet. Tyvärr har man hittills inte talat om var myndigheterna som man ska slå samman ska ligga. Vi ser med stor skepsis på dessa planer. De riskerar att leda till att ytterligare statlig verksamhet koncentreras till storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Myndighetssammanslagningar får inte användas som täckmantel för att minska den statliga närvaron i lands- och glesbygd. I stället borde fokus ligga på att sprida statliga arbetstillfällen och myndighetsfunktioner i hela landet.

Fru ålderspresident! Vi ser även att regeringen håller på att centralisera strukturfondspartnerskapen, som har haft en central roll i den regionala utvecklingspolitiken. Det kommer att försvaga det regionala inflytandet över EU-medel, vilket leder till mindre effektiva och mindre lokalt anpassade utvecklingsinsatser. Det är ett mycket dåligt förslag som lägger beslutsmakten hos Tillväxtverket. Risken är stor att de regionala prioriteringarna får stå tillbaka för nationella prioriteringar när den regionala nivån bara ska bli rådgivande.

Under utredningens gång har strukturfondspartnerskapet inte heller fått komma till tals, och de synpunkter som har framförts har inte bemötts. Det är beklagligt. Att ta bort de åtta strukturfondspartnerskapen och ersätta dem med ett program för hela landet rimmar illa med principen om regionalt utvecklingsansvar.

Fru ålderspresident! Socialdemokraterna står för en politik som tar hela landet på allvar. Vi vill att staten ska ta ett större ansvar för att garantera tillgång till service i hela landet. I vår budgetmotion har vi föreslagit satsningar på statlig närvaro och på att öka och utveckla servicen i glesbygd och på landsbygd. Det handlar om investeringar som stärker samhällskontraktet och skapar framtidstro i hela landet.

Statliga myndigheter och servicekontor måste finnas där människor bor. Och med en arbetslöshet på 10 procent är det ännu viktigare att servicekontoren finns kvar i hela landet. Vart ska de arbetslösa vända sig när kontor efter kontor läggs ned och det sker stora neddragningar på de kontor som faktiskt blir kvar?

Det är dags att regeringen lyssnar på hela Sverige och tar ansvar för den regionala utvecklingen så att man inkluderar alla. Det är den utveckling Socialdemokraterna vill se.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack för svaret, Ann-Charlotte Hammar Johnsson!

Det finns ju inga hinder för att förlänga en satsning. Det har vi gjort i Socialdemokraternas budget därför att det är viktigt för dessa kommuner. På landsbygden krävs ofta riktade insatser.

Det som regeringen också vill göra är att centralisera strukturfondspartnerskapen och lägga makten över EU-medlen hos Tillväxtverket. Jag funderar på hur Moderaterna ser på risken för att de regionala prioriteringarna får stå tillbaka för nationella intressen när besluten flyttas längre bort från de lokala beslutsfattarna.

Fru ålderspresident! Jag måste erkänna att jag började bli osäker på om jag hamnat i rätt debatt. Betänkandet handlar ju om företagsfrämjande kommunal service, offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och så vidare, men ledamoten pratade om vägar, järnvägar, flyg, jordbruk, skog, levande landsbygd, energi och gårdsförsäljning.

Jag har en fråga till ledamoten. Ni moderater pratar ofta om att skapa goda villkor för företagande. Hur går detta ihop med att ni tar bort företagsstödet till de 39 minsta kommunerna och samtidigt skär ned på de regionala utvecklingsmedlen? I glesbygden är dessa stöd ofta avgörande för att företag ska kunna starta och överleva. Hur motiverar ledamoten att ni skär ned där behoven är som störst?

Jag kan förstå att ledamoten inte vill prata om denna politik i sitt anförande.

Fru talman! Tack till ministern för svaret!

Sedan modellen infördes har det varit väldigt stora prisskillnader i Sverige. Det förklaras givetvis inte fullt ut av modellen, utan det finns även andra faktorer. Det som är nytt är att priset i område 2 numera ofta är lägre än i område 1 och att elpriset i område 3 närmar sig priset i område 4. Modellens syfte är att effektivt nyttja det svenska nätet ur ett nordiskt perspektiv, inte ett svenskt perspektiv. Det är det som det går ut på. Det är Norden som är i fokus.

Precis som ministern säger i sitt svar är vi mer väderberonde i dag än tidigare. Tyvärr tar inte modellen hänsyn till den senast kända informationen vid leverans, utan den information som man tar hänsyn till är från två dagar tidigare. Modellen begränsar alltså möjligheten för marknaden att agera på den senast kända informationen.

Modellen ska på spotmarknadens prisberäkning ta hänsyn till information om kritiska nätverkselement. Här har Svenska kraftnät utifrån sekretesslagstiftningen valt att inte delge dessa nätverkselement, vilket gör det mycket svårare att prognostisera prisutvecklingen för att optimera resurserna. Med den rådande sekretesslagstiftningen hemligstämplas data om elnätet av säkerhetspolitiska skäl, vilket inte görs i övriga nordiska länder och inte heller i något annat land.

Min fråga är därför om ministern är beredd att se över sekretessbeläggningen av kritiska nätverkselement, eftersom det är en särordning som vi har här i Sverige. Hur kommer regeringen att följa upp modellens konsekvenser för att veta att hushåll och företag, till exempel i Kronobergs län, inte betalar för mycket för sin el? Det är inte rimligt med fem sex gånger högre elpriser i södra Sverige.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att det givetvis inte är modellen i sig som ensam står för prisbilden i Sverige. Den spär dock ytterligare på priset i södra Sverige, där vi redan har väldigt höga priser. Detta känns väldigt orättvist. Det är inget krav att införa den flödesbaserade modellen. Man hade kunnat utveckla CNTC-modellen som vi hade, men det har inte Svenska kraftnät ens utrett. Jag funderar på om ministern kan svara på varför.

Ministern tar i sitt svar upp den förordning som godkändes av den socialdemokratiska regeringen, precis som ministern sa tidigare, den 5 december 2014. Så var det, men den socialdemokratiska regeringen tog inte ställning till vilken utformning modellen skulle ha. Det hade varit möjligt att göra lokala och regionala anpassningar av metoden. Om den sittande regeringen hade velat göra något annat utgår jag från att regeringen hade gjort det, för det har den här regeringen visat att den mycket väl kan göra i många andra frågor. Ett exempel är att inte låta Svenska kraftnät stå för anslutningskostnaden till havsvindkraft, vilket den socialdemokratiska regeringen införde.

Med tanke på hur mycket flaskhalsavgifter som finns, både ackumulerade och nya som flödar in, undrar jag om ministern verkligen inte kan överväga att besluta om att skippa anslutningskostnaden för havsvindkraft.

Fru talman! Det finns också olika sätt att genomföra modellen, och branschen har varit kritisk till införandet av modellen som den nu ser ut. Vi har också kunnat läsa uttalanden av ministern där ministern säger att det kommer att bli bråk om det här inte blir bra för Sverige.

På vilket sätt kommer ministern att bråka? Redan i dag säger branschen att den här modellen inte är bäst för Sverige. Det branschen säger är att den är väldigt bra för både Tyskland och Norge, men inte lika bra för Sverige. Hade det inte varit bättre att redan före genomförandet försäkra sig om att den här modellen är bra även för Sverige och inte ökar kostnaderna för hushåll och industri i södra Sverige, där det redan är mycket dyrare?

Det hade också varit bra om myndigheten hade lyssnat på de farhågor som branschen har haft under två års tid, men det har man inte gjort. Att det ser ut som det gör är ju inte hugget i sten, utan man hade kunnat göra på ett annat sätt. När det gäller till exempel att begränsa höga obalanskostnader bör Svenska kraftnät dels säkerställa en hög tillgänglighet i överföringskapaciteten mellan områdena på intradagsmarknaden, dels ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att stimulera resurser för lokal balansering.

Den 5 november 2011 fattade Reinfeldt - eller rättare sagt Svenska kraftnät - beslut om att Sverige skulle införa fyra elprisområden i stället för att ha ett område. Nu sker ju en ny översyn av elprisområdena. Jag undrar om ministern kommer att bråka i den frågan om hon inte blir nöjd med förslagen. Enligt Tidöavtalet ska Sverige på sikt kunna bli ett enda elprisområde.

Att vi har flera områden i Sverige är en av anledningarna till att modellen fungerar sämre här. I de länder där man tidigare har infört modellen har man bara ett elprisområde. Hur tänker ministern om elprisområdesindelningen i Sverige, när det nu blir aktuellt? Är ministern beredd att ge Svenska kraftnät i uppdrag att beskriva konsekvenserna av modellen i den pågående elprisöversynen?

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jag är glad att debatten blev av till slut. Jag håller med ministern om att det är bra att överföringskapaciteten i elnätet ökar utan att fler ledningar tas i drift och att det i grunden givetvis är positivt för Sverige.

Problemet är bara att det är elprisområdena 3 och 4 som får stå för notan också denna gång, vilket inte är rimligt. Vi i områdena 3 och 4 betalar redan ett mycket högre pris, och med det merparten av flaskhalsavgifterna. Och nu har priserna för oss ökat ytterligare.

Svaret fortsätter med att regeringen i nära dialog med Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen kommer att följa upp implementeringen av metoden och att det är myndigheternas ansvar att metoden bidrar till att nå de energipolitiska mål som riksdagen slagit fast. Detta är alltså myndigheternas ansvar, inte regeringens.

Ministern säger i sitt svar att det var den socialdemokratiska regeringen som fattade beslutet. Hon säger också att det är myndigheternas ansvar - inte regeringens - och att regeringen inte har någon formell roll i detta. Svaret går helt enkelt inte ihop.

Fru talman! Modellen har fått massiv kritik av både företag och organisationer som Svenskt Näringsliv, Energiföretagen med flera. Branschen har varit kritisk till modellen i två års tid men inte blivit lyssnad till. Ett av problemen som branschen pekade på var risken att systemoperatörerna skulle bli tvungna att öka sina marginaler - något som Statnett nu aviserat. Risken är att de andra följer efter och att det då blir ännu dyrare. Detta har branschen noga påpekat före införandet. Jag vill bland annat fråga om Svenska kraftnät också kommer att öka sina marginaler på grund av den osäkerhet som modellen medför.

Nu när modellen är införd undrar jag om inte Svenska kraftnät skulle kunna köra den gamla modellen parallellt i några månader för att se hur det hade gått med den - det borde ju gå.

Varför gjorde man inte tillräckliga analyser före införandet? Under parallellkörningen från december 2022 till oktober 2024 visade modellen att medelpriserna var högre med den nya modellen i elprisområde 1, 2 och 3. För elprisområde 4 var elpriset minus 2 procent, enligt Svenska kraftnät. Det är inte bra att priserna blir högre i något elprisområde, vill jag gärna ha sagt.

Medelpriserna tar dock inte hänsyn till att elanvändningen varierar över året, så då underskattas de faktiska kostnaderna för kunderna. Om man tar bort de tre sommarmånaderna blir resultatet att det även i elprisområde 4 blev högre pris, plus 4 procent - alltså högre pris även i elprisområde 4. Alla elprisområden har alltså fått högre pris, och vi som redan har de högsta priserna i område 4 ska betala ännu mer. Det är inte rimligt. Tycker ministern att det är rimligt?

Vi såg ju för bara någon månad sedan vad den här modellen innebär: rekordhöga elpriser i södra Sverige och rekordstora prisskillnader i Sverige.

Fru talman! I måndags skulle jag och Ebba Busch haft en interpellationsdebatt, men ministern ställde in den. Därför ställer jag min fråga här i dag i stället.

Elpriserna i Sverige är oacceptabelt olika beroende på vilket elprisområde man bor i. I elprisområde 4, där jag bor, är elen betydligt dyrare än i elprisområde 1 och 2. Exempelvis är det genomsnittliga spotpriset i dag 5 öre per kilowattimme i elprisområde 1 och 2, medan det kostar hela 5 kronor per kilowattimme och senare i kväll 8 kronor i elprisområde 4.

Den flödesbaserade kapacitetsmodellen, som fungerar som ett smart trafiksystem för el, skulle enligt planerna bidra till lägre priser i elprisområde 4, men med dagens priser ser vi något annat.

Är ministern beredd att agera nu för att minska de stora orättvisa skillnaderna i elpriset mellan de olika områdena och pausa den nya modellen? Vilka förslag finns för att få ned elpriserna?

Fru talman! Häromdagen sa Länsstyrelsen i Västra Götalands län okej till ännu en havsvindpark. Mareld skulle ge 12 terawattimmar fossil el per år, vilket motsvarar el för ungefär 1,2 miljoner hushåll under ett år.

Det räcker dock inte med länsstyrelsens beslut, utan det krävs att även regeringen säger ja. Regeringen har visserligen fattat en del beslut om havsvindparker, men Västsverige behöver mer el snabbt, och det är viktigt att regeringens behandling inte drar ut på tiden. Annars hotas tusentals jobb. Man kan ändå oroa sig över hur engagerad regeringen är i den här frågan. På Klimat- och näringslivsdepartementets skrivbord ligger nu flera projekt i södra Sverige och väntar på besked.

Min fråga till statsrådet Ebba Busch är: Varför dröjer regeringen?

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU15 En tydligare process för tillståndsprövning av elnät.

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för Sveriges utveckling, jobb och välfärd. Vi har påbörjat en elektrifiering av vårt samhälle där vi elektrifierar såväl transporter som industriella processer och annat. Elektrifieringen är avgörande för att vi ska nå våra klimatmål och för att vår industri ska vara konkurrenskraftig och skapa nya jobb.

Tillgången till fossilfri el är viktig för de företag som nu investerar i hela vårt land. Vi har ett elsystem i Sverige som redan är i princip helt fossilfritt. Nu ska vi planera för en fördubbling av energiförbrukningen, och då behöver vårt system byggas ut. Det gäller både produktion och elnät. Propositionen som vi debatterar här i dag är alltså verkligen välkommen. Äntligen, säger jag - förslagen har ju legat färdiga i två år och samlat damm. Utredningen Rätt för klimatet blev klar 2022.

Vi ställer oss bakom förlagen i propositionen om att korta tillståndsprocesserna vid byggandet av elnät. Vi hade som sagt hoppats på att de skulle komma tidigare, men bättre sent än aldrig. Det påpekar vi också i vårt särskilda yttrande.

Tillståndsprocesser, och då inte bara när det gäller elnät, verkar vara en never-ending story här i riksdagen. I debatten före den här hörde vi hur viktigt det är att bygga ut elsystemet, och ska vi nå planeringsmålet om 300 terawattimmar till 2045 behöver vi sätta fart. Tyvärr finns det inga tydliga åtaganden de närmaste fem till tio åren. Får vi inte till produktion de närmaste åren kommer vi att missa investeringar och jobb.

Vi vill ta bort anslutningsavgifterna för havsvindkraft för få till mer produktion, vilket denna regering säger nej till. Det beklagar vi verkligen. För att klara utbyggnaden av produktion och nät behöver vi också jobba med kompetensförsörjning, som i dag är ytterligare en flaskhals. Vi behöver även jobba med acceptansen för byggandet av elnät. I dag är det ofta stora protester och överklaganden, vilket gör att det tar väldigt lång tid att bygga elnät.

Fru talman! Lämplighetsprövningen är välkommen och tros leda till kortare ledtider och effektivare processer. Det handlar om att säkerställa att en ledning är samhällsekonomiskt lönsam, om att säkerställa en säker och tillräcklig elförsörjning och om att tillgodose ett angeläget intresse.

Propositionen innehåller också förslag om val av teknik. Ska det vara mark- eller luftkabel? Regeringen föreslår att anläggning av luftledning eller mark- eller sjökabel ska regleras på lägre nivå än i lag. Regeringen förslår att den bör bemyndigas att i förordning meddela föreskrifter om under vilka förutsättningar en ledning bör anläggas som luftledning eller som mark- eller sjökabel.

Det tredje förslaget är att byggande och underhåll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från miljöbalkens förbud mot påverkan på områden som omfattas av generella biotopskydd eller strandskydd.

Det är som sagt bra att förlagen ligger på riksdagens bord i dag, men de kunde ha varit här mycket tidigare. Det hade faktiskt gjort skillnad för Sverige.

Fru talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet NU12 Regional utveckling. Jag vill yrka bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Den offentliga servicen är viktig för landsbygden. Den parlamentariska landsbygdskommittén konstaterade att myndighetsjobb hade flyttat tillbaka till storstäderna under en ganska lång tid. Socialdemokraterna påbörjade då en omlokalisering av statliga jobb tillbaka ut i landet.

Det vi nu ser är att det helt har stannat av med denna regering. Vid lokalisering av den nya utbetalningsmyndigheten hade den socialdemokratiska regeringen bestämt att den skulle placeras i Södertälje. Det ändrade SD-regeringen. Man beslutade att den ska ligga i Stockholm, och nu ligger Utbetalningsmyndigheten i Hammarby sjöstad och fortfarande i en storstad.

Totalt flyttades drygt 2 000 arbetstillfällen ut i landet under de två senaste mandatperioderna. Det är viktigt med statlig närvaro i stad, i förorter och på landsbygd. Det är viktigt att myndighetspersoner har olika perspektiv i sitt arbete. Sverige ser ju olika ut beroende på var man befinner sig. Det är också viktigt att kvalificerade jobb finns i hela vårt avlånga land.

Det Socialdemokraterna gjorde var givetvis inte tillräckligt; det behöver göras mer. Därför är det extra olyckligt att den sittande regeringen sparar och stoppar etableringen av nya servicekontor. Vi behöver fler kontor, inte färre. Vi socialdemokrater vill öppna fler kontor. Vi vill följa den plan som lades upp under vår regeringstid. I vår budgetmotion i höstas lade vi därför 20 miljoner mer till detta.

Vi kan också se att besparingarna på våra olika myndigheter kommer att drabba den regionala utvecklingen. Det gäller länsstyrelser, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket med flera. Statliga jobb kommer att försvinna i hela landet på grund av besparingarna på dessa myndigheter. På Skatteverket i Växjö kommer 19 jobb att försvinna. I Jönköping försvinner 10 jobb, och i Sollefteå försvinner 7. Ytterligare 64 jobb försvinner på olika ställen i hela Sverige. Alla som nu blir uppsagda har jobbat med att förhindra fusk i folkbokföringen. Man kan tycka att detta rimmar ganska illa med den profil som den sittande regeringen försöker ha. Den regionala utvecklingspolitiken gäller hela det politiska fältet, och vad som görs i budgetar påverkar den regionala utvecklingen.

Fru talman! Både offentlig och kommersiell service ska vara tillgänglig i hela landet. Det stöd till dagligvarubutiker som infördes av den tidigare regeringen har bromsat lanthandelsdöden. Alla ska ha ett rimligt avstånd till att kunna köpa mat eller hämta ut apoteksvaror, oavsett om man bor i glesbygd, på landsbygd eller i storstad. De senaste åren har vi sett att stödet till dagligvaruhandeln har urholkats med tanke på de kostnadsökningar som har varit. Driftsstödet behöver därför ökas, och staten har ett ansvar för att se till att det finns god service till medborgarna i hela landet.

Vi socialdemokrater anser även att fordonsbesiktningen behöver tillgängliggöras i större delar av landet, och vi vill att bemyndigandet att sälja Svensk Bilprovning AB återkallas. Man ska inte behöva åka 25-30 mil för att besiktiga bilen.

Fru talman! Den politik vi förordar syftar till att hela Sverige ska leva och växa och att den utvecklingskraft som finns runt om i landet ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och landsbygd ska minska. För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella revolutionen och skapa de tiotusentals nya jobben anser vi socialdemokrater att den regionala utvecklingspolitiken behöver vara i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en viktig del i en kraftfull regional tillväxtpolitik. Vi vill ta ett gemensamt ansvar för Sverige.

Fru talman! Ledamoten af Sillén tog i sitt inlägg upp otillräckliga konsekvensanalyser, precis som ledamoten Rickard Nordin var inne på i sitt replikskifte. Egentligen har jag samma fråga som jag ställde till Jessica Stegrud. Man borde ju ha dragit slutsatsen att man när man presenterar nya propositioner ska ha tillräckliga konsekvensanalyser av de förslag man lägger fram, men det finns faktiskt inte i propositionen.

Det jag också kan konstatera är att det är ganska farligt att man inte vill ha något mål på kort sikt för hur mycket el vi behöver producera eller hur mycket energi vi behöver ha i produktion. I princip det enda den sittande regeringen och regeringsunderlaget pratar om är kärnkraft. Kärnkraften kommer inte att vara på plats 2030. Den kanske inte kommer att vara på plats 2035 heller utan först 2040. Vilka kraftslag ska vi få fram tills kärnkraften är på plats? Det är min fråga. Inget annat har ju faktiskt någon betydelse, för om vi inte får fram kraft på kort sikt kommer vi inte att ha någon industri - och då kommer vi att förlora tiotusentals jobb. Det är alltså min fråga till ledamoten.

Fru talman! På den första frågan svarar jag ja, och det räcker. Ja, vi kommer att driva på för att kommuner, närboende och så vidare ska kunna få ersättning för att det ska bli lättare att etablera vindkraft. Det driver vi definitivt.

Vi kommer givetvis att driva på för att vi ska få tillförlitliga priser på längre sikt i Sverige, för det är viktigt. Om vi inte gör det och om vi inte får låga priser kommer de investeringar som planeras inte att hamna här i Sverige. Det gör de inte, om man inte tror på vårt system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Än så länge gör företagen det, för de fortsätter ju att investera. Så svaret är ja på båda frågorna.

Fru talman! Socialdemokraternas ingång vad gäller kreditgarantier är att de ska gälla alla kraftslag. Jag har svårt att stå här i dag och säga att de inte skulle gälla kärnkraft i framtiden. Men vi tycker att ska vi ha kreditgarantier ska de gälla alla kraftslag. Det är vår ingång.

Sedan gällde det frågan om att driva frågan om folkhemsel. Ja, jag tycker att det är en intressant fråga att driva även framåt i tiden, men samtidigt vet vi inte var vi befinner oss om fyra år. Jag tycker alltså att det är svårt att svara ja på den frågan på väldigt lång sikt.

Fru talman! Ledamoten frågade hur vi skulle nå målet på kort sikt. Då inriktade jag mitt svar på vad vi behöver göra på kort sikt. På kort sikt handlar det inte om havsbaserad vindkraft, för vi kommer inte att hinna få fram den till 2030. Det tror jag att vi alla är medvetna om.

Sedan finns det sätt att lagra det som kommer av vindkraften. Det handlar om batterier, vätgaslagring och annat. Jag rabblade upp kraftvärmen och annat som redan är påbörjat, men det innebär inte att det är färdigt eller att det är gjort. Det är ett arbete som pågår. Man kommer att kunna få ut mycket mer av dessa kraftslag om man jobbar på med den inriktning som vi redan har påbörjat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Detta är mitt svar på den frågan.