Fru talman! Äntligen! Monica Haider har frågat mig om jag är beredd att initiera en översyn av den flödesbaserade kapacitetsmodellen och vidta åtgärder för att minska de stora prisskillnaderna mellan elprisområden, särskilt vad gäller ökade priser i SE4.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Norden den 29 oktober 2024. Införandet följer av en EU-kommissionsförordning som godkändes den 5 december 2014 av den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen. Enligt EU-rätten ska metoden användas så länge inte Affärsverket svenska kraftnät tillsammans med de nordiska motsvarigheterna kunnat visa att tillämpningen inte skulle ge något mervärde. De nordiska systemoperatörerna har inte kunnat visa det, och därför har metoden implementerats.

Regeringen har ingen formell roll vid framtagandet av metoden för kapacitetsberäkning eller vid genomförandet av metoden. Det är Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät tillsammans med de nordiska motsvarigheterna som ansvarar för att metod och genomförande sker i enlighet med gällande regelverk. Efter införandet den 29 oktober 2024 har Energimarknadsinspektionen även tillsynsansvar.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning av överföringskapacitet mellan olika elområden syftar till att man ska kunna nyttja det svenska elnätet mer effektivt. Överföringskapaciteten i elsystemet ökar - Svenska kraftnät kan överföra mer kraft från norra till södra Sverige - och mer elproduktion i norra Sverige frigörs utan att fler ledningar tas i drift. Dessa ledningar är ju väldigt dyra, så i grunden är detta positivt för Sverige.

Självklart är ett effektivt genomförande av metoden en hög prioritet för mig och den här regeringen. Regeringen kommer i nära dialog med Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen att noga följa upp implementeringen av metoden och utvecklingen på elmarknaden. Myndigheterna har ett tydligt ansvar för att flödesbaserad kapacitetsberäkning bidrar till att man når de energipolitiska mål som riksdagen slagit fast på tillskyndan av regeringen, i synnerhet konkurrenskraftiga elpriser och mål om leveranssäkerhet. Regeringen kommer också att noga följa hur beräkning av överföringskapacitet vidareutvecklas för att metoden ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv elförsörjning. En annan viktig del är att följa våra myndigheters arbete för att tillgängliggöra relevant data i syfte att främja en förutsägbar, effektiv och transparent elmarknad i Sverige. Här finns mer att göra.

Regeringen står sammanfattningsvis redo att göra de insatser som krävs, samtidigt som det är viktigt att myndigheterna nu får möjlighet att samla information och analysera de praktiska effekterna av genomförandet.

Men vi bör även komma ihåg att elpriserna i Sverige inte alltid har varit lika beroende av väder och vind som de är i dag. Mer väderberoende produktion i elsystemet ökar prisvolatiliteten, som blir särskilt påtaglig under vintertid när elanvändningen är högre. Inte minst har den tidigare nedläggningen av planerbar elproduktion i Sveriges två södra elområden lett till en försämrad effektbalans, där Skåne och elprisområde 4 numera har störst försörjningsproblematik i hela Europa. Regeringen arbetar vidare för att komma till rätta med att SE4 saknar 3 000 megawatt för effekttillräcklighet, något som inte är möjligt att lösa på bara två år - tyvärr.

Avslutningsvis är flödesbaserad kapacitetsberäkning beroende av utvecklingen i elsystemet. Det är elsystemets utformning - var elproduktion och elnät byggs och vilka egenskaper de har - som avgör våra elpriser. För det krävs att vi bygger ut vårt elsystem på ett konkurrenskraftigt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, så att Sverige får ett elsystem med en utformning som kan möta efterfrågan på fossilfri el till rimliga och stabila priser årets alla dagar, oavsett väder och vind. Regeringen, som jag företräder, lägger om energipolitiken och har under sina första två år vid makten redan hunnit fatta cirka 50 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen i Sverige på akut såväl som kort, medellång och längre sikt. Det behövs mer elproduktion och elnät med rätt egenskaper, på rätt plats, för att få en bättre balans mellan produktion och användning av el i alla delar av Sverige, och detta är av högsta prioritet för den här regeringen.

Fru talman! Det var den förra, socialdemokratiskt ledda, regeringen som beslutade om införandet. Vi ska vara ärliga med att detta diskuterades redan under alliansåren på EU-nivå, och det fördes sedan i hamn på EU-nivå under den förra regeringen. Där har beslutet alltså tagits om regelverket för flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism. Om man sitter på några helt andra fakta vill jag gärna vill bli upplyst om det, men jag uppfattar att flera socialdemokrater bekräftar den bilden, och det finns protokollfört också. Med det sagt var det efter att man har beslutat om detta på EU-nivå inte ett fritt valt arbete eller någonting som man kan ha eller inte ha. Det fanns väldigt tydliga kriterier för om man behöver följa detta eller inte.

Det här sker samtidigt som alla andra länder i Norden gör detta. Vi har gett ett mycket tydligt uppdrag till SVK, alltså Svenska kraftnät, att man måste utvärdera detta. De är också tydliga tillbaka gällande att det inte finns någon anledning att säga att en enskild pristopp i till exempel Skåne några timmar en eftermiddag i december rakt av beror på den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen. Det behöver få lov att gå lite tid, och sedan kommer vi att se till att det finns en utvärdering.

Vi har också ställt den mycket relevanta frågan om det går att parallellköra rakt av. När det gäller det är bedömningen att det inte går, på grund av att detta baseras på data från det gemensamma området i hela Norden. Det kommer dock att gå att göra jämförelser. Jag ser fram emot att vi ska kunna göra utvärderingar, men hittills finns det inget underlag för att säga att det är den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen som gör att vi ibland har högre priser.

Jag vill avsluta med att återigen nämna faktumet att elpriserna nu har sjunkit två år i rad till den lägsta nivån på fyra år. Det var alltså lägre priser förra året än året innan det. Det är den situation vi har. Vi har inte haft så här låga elpriser sedan pandemin, då väldigt mycket i Sverige stod still och vi så att säga hade låga priser av fel anledningar. Vi behöver ha lite kläm på ordningen när det gäller detta. Vi har fortfarande en extrem volatilitet, och det drivs i grunden mycket av att det är väderberoende. Samtidigt har vi kraftigt förbättrat vår överföringskapacitet på grund av kapacitetsberäkningsmekanismen. Det finns nu jämnare tillgång till el i landet där den behövs och när den behövs utan att vi rullat ut miljarder på miljarder i nya kablar. Det behöver också ske, men det hade blivit ännu dyrare om den här modellen inte hade införts.

Med det sagt har jag stor ödmjukhet inför att vi kommer att behöva utvärdera och se, men det här är de fakta vi har på bordet nu.

Fru talman! Elprisområdesöversynen tar vi emot inom kort, och jag ser fram emot att återkomma i den frågan då.

Vi har inte elprisområden bara för att det är kul i största allmänhet, utan de är ju utformade utifrån var vi har flaskhalsar, alltså där vi har problem med att flytta elen från punkt A till punkt B. Det för oss tillbaka till det den här interpellationen handlar om, alltså flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism som ska underlätta möjligheten att flytta elen från där den produceras till där den behövs.

Varför? Jag ska inte tjata om vem som lade ned en himla massa reglerbar kraftproduktion, men det var inte jag. Var någonstans? I södra Sverige. Vad blev effekten? Det blev en jojo av elpriser och väldigt mycket färre företag som kan ansluta till elsystemet.

Vi har alltså el när det blåser, men vi saknar el när det är svinkallt på vintern. Och vintern är ett återkommande koncept i Sverige. Varje år kommer vintern! Till och med publiken på läktaren nickar; titta vad folk har koll på! Därför behöver vi ha el där det behövs, när det behövs - jämt. Därför har jag försvarat att vi inför den här modellen som gör det möjligt att överföra mer el från där den finns till där den behövs.

Det ställs ett antal frågor här; låt oss bena i dem.

Kunde man inte ha testat detta innan? Det är gjort.

Kunde man inte ha lyssnat på kritikerna innan? Det är gjort, och det har också följts av handling.

Det påstås vidare att detta leder till högre priser. Nu har jag hört det så många gånger, så nu skulle jag vilja ha källan till det påståendet. Vad har Monica Haider och Socialdemokraterna för källa på att det är flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism som ger högre elpriser? Högre elpriser när då? Jo, ibland är det rejäla toppar.

Det kan vara så att vi har anledning att justera i modellen, och då vill jag först ha ett underlag och en utvärdering. Därför har vi gett detta uppdrag. Men det finns inte fog för att påstå det nu. Om det gör det framåt, tro mig, då kommer jag att lyssna, och då blir det bråk - inte med Monica Haider men med "systämet", som Ingvar Carlsson skulle ha sagt.

Fru talman! Tack, Monica Haider, för mycket relevanta följdfrågor!

Frågan om transparens gällande hur man beräknar detta och underlagen för det är någonting som har lyfts med mig som energiminister och någonting som jag också har lyft med min myndighet. Dialog pågår; så mycket är jag beredd att säga. Om man gör radikalt annorlunda jämfört med andra måste man ha mycket, mycket goda skäl för det.

I övrigt ser jag fram emot att återkomma nästa höst i frågan om utvärdering av modellen. Det är min bedömning. Då har det gått ett år med den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen. I övrigt kan vi bara konstatera att värdet av stabilare elpriser inte kan överskattas, för det påverkar också hur man kan prissätta saker i andra ändar.

Det är ett mycket riktigt påpekande att detta görs ihop med Norden. Det förbättrar överföringsmöjligheterna inom Sverige. Varför? Vi pratar ofta, lite missvisande, i debatten om att vi har ett jättestort överskott på el och att vi exporterar så mycket, medan folk sitter där hemma och undrar hur det går ihop - varför saknar vi el? Varför säger vi nej till företag som vill ansluta? Varför går vi miste om tusentals jobb i min kommun? Jo, därför att andra dagar är vi helt beroende av våra nordiska grannländer. Då importerar vi av bara den eftersom vi inte har tillräckligt mycket el där det behövs och när det behövs. Vi har alltså effektbrist.

Tack för interpellationen! Vi lär höras igen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.