Monica Haider (S) svarade Anna af Sillén i en replik om Elmarknadsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Anna af SillénM· i en replikJag tackar ledamoten Haider för frågan. Samma frågor tenderar att få samma svar. Jag får be om ursäkt om jag upprepar mig. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor Sällan, skulle jag säga, har så många som…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Med det sagt vill jag säga några ord om elmarknaden och de frågor som hör till. Låt mig börja med en kort kommentar från Riksrevisionens granskning av den förra, socialdemokratiska regeringens energipolitik: Regeringen har enligt Riksrevisionens bedömning gjort otillräckliga konsekvensanalyser inför beslut om åtgärder som har haft påverkan på elsystemet. Det gäller beslut om effektskatten, om elcertifikatssystemet samt energi- och koldioxidskatt för kraftvärme inom EU. Konsekvensanalyserna är otillräckliga, konstaterar man.
Fru talman! Att ta till sig av granskning och kritik är klokt. Att hitta rätt väg framåt för en ny regering kräver inte sällan en blick i backspegeln, men att Socialdemokraternas politik var verklighetsfrånvänd hade många svenskar uppmärksammat långt innan Riksrevisionens rapport. Likaså hade myndigheter varnat för konsekvenserna långt i förväg, och vi moderater har genomgående röstat nej till rödgrön systemhotande politik.
I det senaste valet satte också väljarna ned foten och krävde en ledning som faktiskt tar ansvar för energiförsörjningen, och nu står vi här och konstaterar att det politiska arbetet med att återuppbygga ett stabilt, leveranssäkert energisystem som producerar el till ett rimligt pris, är i full gång.
Bit för bit sker nu en helt nödvändig omställning. Partierna i Tidösamarbetet genomför tillsammans den största omläggningen av svensk energipolitik sedan avregleringen under 90-talet. Den energipolitiska inriktningspropositionen tar oss in i en era som vi inte sett på decennier i Sverige. Länge har det i stället varit politiska idéer, frånkopplade från verkligheten, som dikterat kraftsystemets utformning.
Nu lämnar vi det. Fysik och funktion får ersätta önsketänkande och fantasier när vi bygger ett elsystem som företag och hushåll i hela landet kan känna sig trygga med.
Kännetecknet för den här regeringens energipolitik är att den tar ett helhetsgrepp om el- och energifrågan. Energipropositionen är därmed inte det enda regeringen har arbetat med; den har även presenterat förslag för att effektivisera elnätsutbyggnaden, något som Riksrevisionen rekommenderade. Den har avskaffat Socialdemokraternas och Miljöpartiets straffskatt på kraftvärmen, och i förra veckan togs ett stort steg för svensk energiberedskap i händelse av kris.
Till detta pågår ett flertal uppdrag och utredningar på myndigheter och inom Regeringskansliet för att ytterligare stärka den samhällsviktiga energiinfrastrukturen. Vi ser över strukturen hos alla myndigheter som är involverade i kraftsystemet, vi utreder ett nytt regelverk för havsbaserad vindkraft för att göra det effektivare och mer rättssäkert och vi ser även över kärnkraftens regelverk och finansiella riskdelning.
Men det räcker inte att enbart titta på regelverk och kravställningar för tekniken, utan vi måste också titta på hela elmarknaden - en marknad som länge svävat fritt från hur kraftsystemet fungerar i verkligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Riksrevisionen har påpekat att man bör se över ersättningen för systemtjänster, och Svenska kraftnät rekommenderar att man utreder en fullskalig kapacitetsmarknad som tar både elproduktion och systemtjänster i beaktande. Just därför har regeringen tillsatt en utredning för att se över även detta.
För varje dag som går, fru talman, får regeringen lite mer ordning på Sverige. Förra mandatperioden drev oppositionen den socialdemokratiska regeringen framför sig. Nu går den moderatledda regeringen före i ett massivt omställningsarbete för hela den svenska energipolitiken för att bygga ett starkt och välfungerande kraftsystem. Det gör vi i dialog med såväl bransch som näring och akademi samt i breda samtal med riksdagens alla partier.
Fru talman! Moderaterna jobbar för ett starkt och mångsidigt energisystem med 100 procent fossilfri energi, ett system som fungerar som en helhet där alla kraftslag förväntas bidra till stabilitet och pålitlig el till rimliga priser.
Det är fysik och funktion i stället för fantasier. El ska finnas där det behövs när det behövs. Med tillgång på ren prisvärd energi som levereras dygnet runt stärker vi svensk tillväxt och konkurrenskraft. Så skapar vi goda förutsättningar för svenska företag som kan växa och skapa välstånd i hela landet. Så, fru talman, bygger vi tillsammans Sverige tryggare, renare och rikare.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Anna af Sillén! Trevligt att ha dig med här i debatten!
Jag tror att ledamoten sa något i stil med att det var den största omläggningen av energipolitiken i modern tid. Jag uppfattade inte riktigt det sista, men det var något i den stilen. Hon lyfte också bristen på konsekvensanalyser.
Vi kan börja med att konstatera att även Moderaterna var med på en hel del av de förslag som kom exempelvis kring elcertifikatssystemet, så det borde också vara lite självkritik från Moderaterna. Om inte annat blir man nyfiken på vilka lärdomar man har dragit, inte bara från Riksrevisionens rapport utan framför allt från den kritik som Riksrevisionen har haft gällande just konsekvensanalyser.
Min fråga blir därför ganska lik den jag ställde till Jessica Stegrud tidigare. Leveranssäkerhetsmålet är ju en tämligen stor sak som också har kommenterats i en hel del remissvar. I den inriktningsproposition som regeringen har lagt fram, tycker ledamoten att konsekvensanalyserna kring leveranssäkerhetsmålet är tydliga avseende exempelvis olika alternativ, vilka preciseringar man kan göra och vilka indikatorer, målnivåer och annat som skulle kunna vara relevanta?
Fru talman! Tack, ledamoten Nordin, för frågorna och välkomnandet!
Jag välkomnar också såväl Centerpartiets som Socialdemokraternas fokus på vikten av att ta till sig av Riksrevisionens kritik, även om det är intressant att man duckar för hur den riktar sig till den egna politiska insatsen och snarare fokuserar på vad den nuvarande regeringen gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Men då är det säkert också betryggande att höra, fru talman, att regeringen har tagit Riksrevisionens rapport på största allvar. Konsekvensanalyser gällande hur ett pålitligt energisystem i Sverige behöver fungera är också grunden för den energiproposition som regeringen och Tidöpartierna nu lägger fram. Där tar man alltså ansvar för helheten, för att hela energisystemet ska fungera och för att hela Sverige ska kunna lita på att man har el när och där det behövs och till ett rimligt pris.
Fru talman! Det är intressant att Anna af Sillén och Moderaterna säger att man har dragit lärdom och att man tycker att den här konsekvensanalysen är till fyllest. Den är ju betydligt kortare än de analyser som ledamoten själv nämnde, exempelvis i den energipolitiska inriktningspropositionen 2016. Och om man tittar på leveranssäkerhetsmål, som är en ganska stor sak som kan få tämligen stora konsekvenser beroende på hur man utformar det hela, finns det i konsekvensanalysen inga indikatorer, inga målnivåer, inga prisbilder, inga scenarioanalyser och inga beräkningar.
Till och med Svenska kraftnät, som man ju gärna hänvisar till och som ska få uppdraget att hantera leveranssäkerhetsmålet, säger att det inte finns någonting att ta ställning till, för det finns ingenting annat än talepunkter i propositionen. Det går alltså inte att göra några som helst bedömningar utifrån vare sig propositionen eller konsekvensanalyserna.
Om man tyckte att tidigare konsekvensanalyser var problematiska är detta i bästa fall vagt och generellt och i sämsta fall ren rappakalja. Det finns ingenting att ta fasta på, det finns ingenting som någon kan investera i och ingenting att ta ställning till.
Hur kan man alltså tycka att man har dragit lärdom av Riksrevisionens rapporter när det inte finns någonting konkret att ta ställning till? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Rickard Nordin, som gärna pratar om korta förslag. Det kan kanske förvåna mig något, för rekordet i korta förslag slogs väl rimligen i förmiddags när den breda politiska mitten - nåväl, den är kanske inte så bred, men ändå - samlades till en pressträff för att ge ett besked. Man gav ett besked, fru talman; det var inte ett förslag utan ett besked, och beskedet var att man säger nej.
Man säger nej till leveranssäkerhetsmål och nej till de delar i energipropositionen som regeringen nu lägger fram som återskapar det energisystem, den pålitlighet och den robusthet som den rödgröna regeringen - med Centerpartiets goda minne - bidrog till att lägga ned. Att lägga ned ett välfungerande system går förhållandevis snabbt, fru talman, men att bygga upp det tar längre tid.
Vi är i ett läge där Sverige har haft en elkris. Nu har det funnits en samling kring en energiproposition som på allvar tar ett helhetsgrepp och som tar ansvar för att detta ska fungera när det väl når både svenska företag och svenska hushåll. I det läget kan jag förstå att oppositionens roll är att opponera - jag kan förstå att det är oppositionens roll i alla lägen, fru talman - men för att uppnå en viss nivå av trovärdighet bör man rimligen också kunna lägga ett eget förslag på bordet. Det gör inte Centerpartiet, och det gör inte Socialdemokraterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Jag tycker att det är olyckligt, för det vore bra för Sverige med en större konstruktivitet från den rödgröna sidan också i energifrågorna.
Fru talman! Jag tackar för anförandet från Anna af Sillén.
Jag tänkte på att vi var i Kiruna. Jag ser en kollega från ditt parti här som var med på resan, Anna af Sillén, och det gläder mig. Vi fick nämligen en bra dragning från LKAB på den arktiska konferensen, som den kallas, och de var mycket tydliga med vad de ser framför sig. De ser framför sig en stor utbyggnad av vindkraft med billig el och volatila priser, vilket gör deras case starkare.
Annat är det när man lyssnar man till regeringsunderlaget och presentationerna därifrån. Jag ska inte föregå den kommande energipropositionen och allt som avhandlas i den, som leveranssäkerhetsmål och dylika grejer, men i sitt anförande nämnde ledamoten ett elsystem med rimliga priser. Jag är så att säga mycket intresserad av och nyfiken på vad som är rimliga priser för Moderaterna.
Fru talman! Jag hade också gärna deltagit i resan till Kiruna och hoppas att jag får möjlighet att göra det vid ett annat tillfälle. Den svenska industrins omställning är viktig, och jag tror ändå att både ledamoten Lahti och jag - trots att vi befinner oss på olika delar av den politiska skalan - vurmar för industrins förutsättningar och omställningens påskyndande.
Vad som är rimliga elpriser är en fråga jag bedömer att det är ganska svårt att svara på i reda siffror, men det som industrin efterfrågar är stabilitet och långsiktighet. En förutsättning för det är ett energisystem som kan leverera el dygnets alla timmar. Det ska leverera när det behövs och där det behövs, alltså inte bara i norra Sverige utan även i södra Sverige, där vi också har industri och företag som vill utvecklas. När vi uppnår det systemet får vi också en möjlighet att skapa stabilare priser, och det förstår jag att industrin efterfrågar. Det avser vi att leverera med energipropositionen - på sikt.
Fru talman! Det som förbryllar mig och säkert många andra är det som lyser med sin frånvaro i den kommande propositionen.
Det finns ingenting som pekar på att man skulle ha någon form av plan för hur mycket kärnkraften kommer att kosta. Man ger mycket stora kreditgarantier för det fall det kommer någon som är villig att investera, men det finns ingenting som pekar på hur mycket det får kosta och vem som ska ta notan. Det finns ingenting som pekar på det.
Om det visar sig att ny produktion av el, oavsett varifrån den kommer, landar på 1 spänn per kilowattimme håller inte kalkylerna för industrin. Är det skattebetalarna som ska ta notan då? Eller ska man fördela kostnaden på konsumenterna? Konsumenterna och industrin är i dag oroade. Som jag sa var LKAB i sin presentation i Kiruna mycket tydligt med sitt budskap: De säger inte nej till kärnkraft till 2045, men de behöver svar gällande 2030 och 2035. Vad finns på plats då, och vad kommer elen att kosta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Alla de bitarna saknas dock i den kommande propositionen. Nu går jag händelserna lite grann i förväg; vi kommer att behandla propositionen när den kommer. Men jag frågar igen: Rimliga priser för vem? Är det skattebetalarna, eller är det att vi ska ha konkurrenskraftiga priser så att vi inte konkurrerar ut våra tunga industrier från landet?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Lahti för frågan. Jag skulle gärna höra Vänsterpartiets svar på frågan också.
Vi har ju en vänsterpartistisk partiledare som har pratat om Sverigepriser, vilket är en retorik som vi moderater inte till fullo förstår. Den bygger på idén om Sverige som en isolerad ö, vilket vi naturligtvis inte är. Jag ställer mig också frågande till Vänsterpartiets tankar om var kraften ska produceras. Det har varit väldigt mycket fokus på norra Sverige och en stärkt överföringskapacitet till södra Sverige, men vi måste alltså ha kraftproduktion även i södra Sverige.
Vi måste också ha en välfungerande, planerbar kraft. Baskraften måste fungera. Den enda möjligheten att säkra att vi hanterar skattebetalarnas pengar väl framöver - det är ju de enda pengar vi har att hantera, det vill säga skattebetalarnas - är att se till att vi har ett leveranssäkert och tryggt energisystem. Först då kan vi på sikt åstadkomma rimliga elpriser och en trygghet för såväl småföretagens och industrins omställning som hushållens privatekonomi.
En planerbar, trygg och säker kraft är vägen framåt. Regeringen tittar på finansieringen av kärnkraften och riskdelningen kring den, men tydligt är att planerbar kraft måste öka. Det är kostnader förenat med det, men det skulle innebära en ännu större kostnad att återgå till det som var den förra regeringens politik - ett osäkert och i slutändan opålitligt energisystem.
Fru talman! Ledamoten af Sillén tog i sitt inlägg upp otillräckliga konsekvensanalyser, precis som ledamoten Rickard Nordin var inne på i sitt replikskifte. Egentligen har jag samma fråga som jag ställde till Jessica Stegrud. Man borde ju ha dragit slutsatsen att man när man presenterar nya propositioner ska ha tillräckliga konsekvensanalyser av de förslag man lägger fram, men det finns faktiskt inte i propositionen.
Det jag också kan konstatera är att det är ganska farligt att man inte vill ha något mål på kort sikt för hur mycket el vi behöver producera eller hur mycket energi vi behöver ha i produktion. I princip det enda den sittande regeringen och regeringsunderlaget pratar om är kärnkraft. Kärnkraften kommer inte att vara på plats 2030. Den kanske inte kommer att vara på plats 2035 heller utan först 2040. Vilka kraftslag ska vi få fram tills kärnkraften är på plats? Det är min fråga. Inget annat har ju faktiskt någon betydelse, för om vi inte får fram kraft på kort sikt kommer vi inte att ha någon industri - och då kommer vi att förlora tiotusentals jobb. Det är alltså min fråga till ledamoten.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Haider för frågan.
Samma frågor tenderar att få samma svar. Jag får be om ursäkt om jag upprepar mig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Sällan, skulle jag säga, har så många som berörs av en granskning eller en rapport varit så intresserade av att andra ska ta del av den. Jag tycker att det är lite fascinerande.
Tidöpartierna har läst Riksrevisionens rapport. Just konsekvensanalyser, fysik, funktion och fakta ligger till grund för hur vi nu vill återskapa det energisystem som ledamoten Haiders regering monterade ned.
Vi står där vi står i dag av en anledning. Det är alltid välkommet att politiska partier vill öka takten i viktiga arbeten, men den här regeringen har fått börja med att reda upp en situation som ledamoten Haiders parti är skyldigt till. Mot den bakgrunden kanske det skulle vara klädsamt med en insikt i hur ledamotens parti har hanterat - eller inte hanterat - konsekvensanalyser.
Denna regering har gjort det. Vi lägger fram en energiproposition som kommer att återskapa ett energisystem som har ett leveranssäkerhetsmål och ett planerbarhetsmål. Detta system har de delar som gör att man ser systemet som en helhet.
Fru talman! Ledamoten Anna af Sillén svarar tyvärr inte på mina frågor om vad man ska göra på kort sikt. Det är faktiskt det - om man bara ska inrikta sig på kärnkraft - som är akilleshälen i detta. Kärnkraften kommer inte att komma på plats, och det vet Tidöpartierna. Man måste jobba även med andra kraftslag för att få mer energi på plats på kort sikt, och det är detta vi tycker fattas.
Fru talman! Det kortsiktiga är ju den stora utmaningen; jag tror att vi behöver vara så pass ärliga att vi konstaterar att alla inser detta. Inte heller Socialdemokraterna kunde på sin pressträff i dag leverera ett svar på detta. De kunde inte svara på hur målet skulle formuleras eller hur det skulle uppnås. Det enda beskedet från Socialdemokraterna i dag var att de säger nej till det som regeringen lägger fram. Det kan man göra, men om man själv inte har något svar eller förslag är det kanske där man ska börja.
Denna regering välkomnar alla kraftslag men säger att alla kraftslag måste bidra till stabilitet, pålitlighet och rimliga priser. Så var inte fallet tidigare, och därför fick vi ett energisystem som till slut inte hängde ihop och inte kunde leverera el var som helst och när som helst till rimliga priser.
Ni socialdemokrater lade ned kärnkraften, skattade ned kraftvärmen och var på god väg att riva ut vattenkraften. Detta är ett band som den moderatledda regeringen nu backar. Vi kommer att landa på en mycket bättre plats; det kan ledamoten Haider känna sig trygg med. Denna regering tar ansvar för funktion i energisystemet.
(Applåder)
