Fru ålderspresident! Det här är ett motionsbetänkande, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Låt oss för en stund föreställa oss att vi, likt Nils Holgersson, svävar högt över vårt avlånga land. Från denna utsiktspunkt ser vi ett Sverige präglat av bördiga jordbruksmarker i söder, täta skogar som sträcker sig genom hjärtat av landet, pulserande städer som driver innovation och tillväxt och en levande landsbygd där tradition och förnyelse går hand i hand.

För att binda samman vårt land och främja regional tillväxt är en robust infrastruktur avgörande. Regeringen prioriterar därför upprustning av befintliga vägar och järnvägar. Genom att förbättra dessa transportleder underlättar vi för människor att pendla till arbete och utbildning och för företag att nå sina marknader.

I ett land med Sveriges geografi spelar de regionala flygplatserna en särskild roll. De är inte bara viktiga för affärsresor och turism utan också för att säkerställa att även avlägsna regioner har tillgång till snabba transporter. Genom att stödja och utveckla dessa flygplatser stärker vi hela landets konkurrenskraft.

De sydliga delarna av Sverige utgör med sina rika jordar grunden för vårt jordbruk. Här produceras livsmedel av högsta kvalitet, vilket inte bara säkerställer vår inhemska försörjning och ger oss möjlighet att öka nivån för att komma upp i självförsörjningsgrad – jordbruket stärker Sverige och kan bidra till export och ekonomisk tillväxt. Det är därför av yttersta vikt att vi behåller kontrollen över hur ett livskraftigt jordbruk kan utvecklas. Vi vet att konventionella odlingar hos oss i Skåne håller barnmatsnivå. Ingen använder mer tillsatser än vad som är nödvändigt, och restprodukterna av spårämne är så ytterst små att de försvinner innan grödan skördas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det pågår mycket intressanta innovationer. En av dem är att ta vara på ärtans restprodukter, som blir en ny produkt hos en annan entreprenör i en kedja av hållbarhet. Det pågår också ett arbete med att ta fram en vegetarisk produkt som inte kräver vatten i sin framställning. Den ska sedan användas för att tillaga till exempel en god ”köttfärssås”. Det här är spännande och viktiga områden inom livsförsörjningen framåt.

Det svenska jordbruket står inför en avgörande omställning, men den måste genomföras med både ekonomisk och miljömässig klokskap. När investeringskostnaderna för klimatomställningen uppskattas till mellan 80 och 85 miljarder kronor, med årliga tillkommande kostnader på 10–11 miljarder, krävs en ansvarsfull politik som värnar både klimatet och konkurrenskraften.

Vi moderater ser ljusglimtar. Jordbruksverkets senaste prognoser visar att kostnaderna för insatsvaror och tjänster väntas minska. Det var inte vad som sades i den tidigare debatten. Men kanske får vi ändå ned priserna på energi och gödsel. Detta ger oss ett andrum att genomföra omställningen på ett klokt sätt. Sveriges unika förutsättningar med vårt klimat, teknologiska framsteg och bördiga jordar ger oss en stark grund att stå på.

Men vi måste göra det rätt. Precis som i vår energipolitik står vi för en linje där klimatåtgärder genomförs med fokus på innovation och kostnadseffektivitet, inte genom tvång och överreglering. Omställningen måste ske i samklang med dem som faktiskt driver Sveriges jordbruk, inte över deras huvuden.

När vi rör oss genom Småland och norröver ser vi de vidsträckta skogarna, som inte bara är en del av vårt landskap utan också en hörnsten i vår ekonomi och kultur. Sveriges skogsägare har under generationer visat att de kan kombinera produktion och hänsyn till miljön. Det är därför avgörande att vi behåller nationell kontroll över skogspolitiken och inte låter EU:s skogsstrategi inkräkta på vår suveränitet. Moderaterna står fast vid att skogsbruket ska styras av svenska intressen och kunskap.

Våra städer är motorer för innovation, utbildning och ekonomisk tillväxt, men deras framgång är oupplösligt kopplad till en levande landsbygd. Genom förstärkning av infrastrukturen såsom upprustning av vägar och järnvägar, som jag tidigt nämnde, säkerställer vi effektiva kommunikationer mellan stad och landsbygd och skapar de förutsättningar som hela Sverige behöver för att blomstra. Detta inkluderar våra viktiga flygplatser.

En stabil och hållbar energiförsörjning är en förutsättning för både industriell utveckling och den gröna omställningen. Södra Sverige har stått inför stora utmaningar gällande elförsörjningen, vilket påverkar både hushåll och företag. Regeringen har därför beslutat om åtgärder för att stärka elsituationen i södra Sverige, bland annat genom investeringar i elnätet och Kraftlyftet.

Kraftlyftet är regeringens nya smarta satsning för att stärka elsystemet där det behövs som mest. Genom att investera i lokal elproduktion och energilagring, med start på 100 miljoner kronor 2025 och en ökning till 400 miljoner per år från 2027, skapar vi trygghet i elsystemet. Ett konkret exempel är stöd till kraftvärme som ger viktig stabilitet i områden med akuta effektbehov. Dessa insatser är nödvändiga för att säkerställa att regionen kan fortsätta att vara en drivkraft i Sveriges gröna omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det finns de som ifrågasätter kärnkraftens plats i vår energimix. Vi moderater ser den som nödvändig, vilket är en åsikt som vi delar med en majoritet av riksdagen. Kärnkraftens egenskaper gör att landet kan säkerställa en stabil och koldioxidfri elproduktion. Den kompletterar förnybara energikällor som vind och sol och ger oss den baslast som krävs för att möta både dagens och framtidens energibehov.

För att främja lokal produktion och entreprenörskap har riksdagen beslutat om skattesänkningar för små bryggerier. Från och med den 1 juli 2025 kommer oberoende bryggerier som producerar upp till 3 miljoner liter öl per år att få en sänkning av alkoholskatten med upp till 50 procent. Detta initiativ syftar till att stärka de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter och stimulera lokal företagsamhet.

Regeringen har dessutom beslutat att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Från den 1 juni 2025 kommer mindre producenter att kunna sälja sina produkter direkt till konsumenter på plats, vilket förväntas stärka besöksnäringen och ge konsumenter möjlighet att köpa med sig exempelvis en flaska vin direkt från vingården.

Regeringen har därför tagit beslut om att sänka skatten för vissa bryggerier. Det blir toppen att vi får lite mer frihet i vårt land och möjlighet att stärka besöksnäringen.

Sammanfattningsvis ser vi, genom att likt Nils Holgersson betrakta vårt land från ovan, ett Sverige där städer och landsbygd samverkar, där jordbruk och skogsbruk är centrala pelare i vår ekonomi och där nationellt självbestämmande är avgörande för att bevara våra unika förutsättningar.

Moderaterna arbetar för att säkerställa att hela Sverige har möjlighet att växa och utvecklas, med respekt för våra traditioner och med sikte på framtidens möjligheter.

Med detta, fru ålderspresident, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag.

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Monica Haider, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Man kan prata om det mesta när det handlar om regional tillväxt. När ärendet tillkom hade vi en debatt som handlade om pengarna. Det var före jul. Sedan var det en centerpartist från Dalarna som sa att vi borde ha mer diskussion om Sverige i allmänhet, vitt och brett, och det var vad jag gjorde. Med detta sagt: Man kan spara saker till sådana här replikskiften.

När det gäller de 39 gleskommuner som hade ett stöd utgick det från ett projekt som varade i ett antal år, och sedan tog projektet slut. Projekt är till för att genom en insats göra en tanke till verklighet för att se hur det fungerar, och sedan ska det bli självgående.

När projektet är slut är det upp till dem som varit med att fortsätta sitt arbete. Det går alldeles ypperligt att göra detta, och det är så det är tänkt. Projekt ska inte vara på livstid, utan de ska övergå till något beständigt. Eller också bestämmer man sig för att det inte var någon bra idé, och då fortsätter det inte.

Fru ålderspresident! Nu ska jag anta utmaningen att tala om klok resursanvändning med en företrädare för ett parti som tycker att det är häftigt att betala skatt.

Jag anade att Statens servicecenter skulle komma upp i denna debatt och ägnade lite tid åt att titta på anslagen och utfallen ett antal år bakåt i tiden. Det stämmer att vår budget innebär en nedskärning, en ganska liten nedskärning. Syftet är en generell besparing eller effektivisering.

Så här är det: Statens servicecenter har elva kontor i Stockholm, sju kontor i Göteborg och kontor på en massa andra platser där det faktiskt går att åka mellan kontoren med till exempel tunnelbana. Det är fullt rimligt att man gör effektiviseringar där.

Jag har träffat och pratat med chefen för den norra regionen, som inte alls uttrycker oro över det här. Man säger att en del av kontoren på landsbygden har ett besök om dagen, om ens det, ibland kanske två besök om dagen. Man inser att det inte är rimligt att man sitter där och inte gör så mycket, utan man har bestämt sig för att ha en pool av tjänstemän som åker runt mellan kontoren. Och man ska optimera resursanvändningen genom att använda lokaler i exempelvis kommunhus och liknande i stället för att ha en egen lokal som inte används optimalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Jag ser inte problemet i detta. Därför skulle jag vilja att ledamoten förklarar vad som är problemet med att man optimerar resursanvändningen.

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för svaret. Så här är det: Jag tror – med betoning på tror, för jag vet inte exakt hur besluten om de här 35 kontoren har kommit till – och utgår från att det är myndighetens bedömning som ligger till grund för besluten, inte att regeringen skulle ha pekat ut 35 kontor på måfå och sagt att de är överflödiga. Man har väl lyssnat på myndigheten. Myndigheten har fått ett besparingsbeting. Sedan gör myndigheten en analys och ser över vad man kan effektivisera. Jag utgår från att det är så man agerar, i alla fall under en borgerlig regering.

Jag förstår fortfarande inte varför man från Socialdemokraternas sida är så fäst vid kontor där myndigheten själv uppger att man har ett väldigt litet antal ärenden per dag och där man bestämmer sig för att det är klokare att ha öppet vissa tider och ha personal som åker mellan kontoren och jobbar effektivare. Det måste väl ändå vara vettigare att jobba effektivt än att ha personal som inte producerar så mycket. Det är också ett sätt att behålla kompetensen. Att ha en hög arbetsgrad på dem som arbetar bidrar till att behålla deras kompetens och skapa mening i arbetet i stället för att de sitter och väntar på att folk ska komma till ett kontor som ekar tomt. Det senare kan inte vara rimligt. Det kan inte vara optimal resursanvändning, och det kan inte heller vara det sätt som Socialdemokraterna tycker att vi ska använda våra skattemedel på.

Fru ålderspresident! Jag tackar Monica Haider för anförandet. Jag tog replik på grund av det här med de statliga myndigheterna som ska utlokaliseras över landet. Det var inte alltför länge sedan vi fick en rapport från Riksrevisionen där den här politiska frågan lyftes. Det finns en ambition att få ut verksamhet i landet. Då är också frågan vad som händer och om de långsiktiga nyttorna överstiger de kortsiktiga kostnaderna.

När man tittar på exemplen där man vill åstadkomma nytta genom att tillföra verksamhet, till exempel om någonting annat har avlägsnats från en ort eller om man ska nyetablera, det vill säga lägga ut verksamhet, visar det sig ofta att det är bekymmersamt och att den arbetsmarknadsregion som berörs har relativt dåliga ekonomiska, geografiska eller demografiska förutsättningar. Det här är komplexa flyttar.

Jag hörde att det kom lite tankar om att det skulle vara dåligt att man har ett program för hela landet. Men då handlar det om sammanhållning och en strategi över landet i ett omvärldsläge som ser helt annorlunda ut än vad det gjorde för några år sedan. Jag tycker inte att det är så konstigt. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi funderar på hur man får bästa möjliga output på det som ska utföras hos myndigheten, så att dess funktion ligger i fokus för det man ska göra.

Sedan kan man lägga myndigheterna på olika orter. Men som sades i ett tidigare anförande blir det ofta så att de inte läggs där man kanske tycker att man har mest behov av att få någonting för att man ska få dit arbetskraft utan på orter där man ska få det att fungera med arbetskraft som ska komma dit och arbeta; det ska finnas en funktion hos myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Fru ålderspresident! Nej, Riksrevisionen var inte entydig, utan man tog upp komplexiteten och nyttorna som måste ligga i fokus. Sedan finns det något som politiken bestämmer, men man är inne på det här spåret med funktion och nyttor. Jag tycker att det är väsentligt att vi har detta som utgångsläge. Sedan kan man placera myndigheter runt om i landet, men det måste ändå vara det som ska åstadkommas som ligger i fokus. Det var väl den stora tanken.

Man beskriver också komplexiteten, som jag sa. Det är inte bara att tänka att vi ska ta myndighet A och lägga den på plats X, utan det måste finnas en större tanke. Myndigheten måste berätta vilka förutsättningar den har, som tidigare talare varit inne på. Det är också myndigheterna som vid olika tillfällen gör bedömningarna av vilka kontor som ska finnas och vilka förändringar som ska ske. Det är klart att man inte sitter på ett kontor och sätter streck över saker och ting. Det vet Monica Haider mycket väl.

Det finns inte heller någonting konstigt i att man effektiviserar sina verksamheter. Det gör ju alla regeringar – man lägger procent på saker och ting.

Fru ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett land med stora möjligheter men också utmaningar som kräver långsiktiga lösningar. Genom strategiskt viktiga satsningar på infrastruktur, näringsliv, utbildning och offentlig service arbetar regeringen målmedvetet för att hela landet ska utvecklas.

Vi kristdemokrater har ett tydligt mål att hela Sverige ska leva och utvecklas. Därför står vi här i dag för att tala om vad som genomförs och hur vi fortsätter att stärka vår regionala utvecklingspolitik för att skapa bättre förutsättningar för företag, offentliga tjänster och en hållbar framtid i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Fru ålderspresident! Regionernas möjligheter skiljer sig väldigt mycket åt. För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken krävs en bredd av insatser från flera politikområden. Till exempel har regeringen pekat ut strategiskt viktiga civilorganisationer för att stärka deras förutsättningar att verka och göra insatser för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling.

Ett konkret exempel på hur regeringen underlättar för företagare är förenklade regler och minskad administration. Regeringen har därför gett länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter i uppdrag att minska regelkrångel, sänka kostnader och förbättra servicen och bemötandet gentemot företagen. Det sker genom att myndigheterna jobbar tillsammans genom stärkt samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.

Tillväxtanalys har också fått i uppdrag att samordna arbetet med att utveckla en myndighetsgemensam metod för informationsutbyte och datadelning. Metoden ska öka effektiviteten i de statliga insatserna inom näringspolitiken och göra data mer tillgänglig för analyser och utvärderingar.

Genom detta kan beslutsunderlagen bli bättre, samarbetet mellan företag och myndigheter stärkas och överlappningar mellan olika aktörer minskas. Nu kommer det att bli ett mer samlat och resultatinriktat system där resurser används på ett så effektivt och gynnsamt sätt som möjligt.

Den regionala utvecklingspolitiken i Sverige, fru ålderspresident, är nära kopplad till EU:s sammanhållningspolitik. Europeiska regionala utvecklingsfonden är med och finansierar denna politik med målet att stärka Sveriges konkurrenskraft.

En betydande del av fondens medel riktas till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. För att ta del av fondens medel är det företagsfrämjare tillsammans med företag som hanterar ansökningsförfarandet. Det är och har varit krångligt i förfarandet att skriva, följa upp och redovisa effekten av de ansökta pengarna.

För att stärka företagens tillväxt och det offentliga företagsfrämjandet har nu Tillväxtverket fått i uppdrag av regeringen att förbättra datadelning och öka transparensen. Målet är att förenkla processerna, minska dubbelarbete och säkerställa att resurser används där de gör störst nytta.

Fru ålderspresident! Detta är ett efterlängtat initiativ. Företag och företagsfrämjare i mitt hemlän, Region Gävleborg, har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett mer effektivt och samordnat företagsstöd för ansökningsprocessen till de regionala utvecklingsfonderna. Nu tar regeringen tag i detta.

Fru ålderspresident! En stark landsbygd kräver att vi stöttar de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna i serviceglesa områden. Dessa verksamheter fyller en central funktion inte bara genom att tillhandahålla varor och bränsle utan också genom att erbjuda viktiga samhällstjänster såsom postservice och apotekstjänster och att fungera som systembolagsombud.

Regeringen utökar därför stödet till både kommersiell och offentlig service. För många mindre samhällen är varje serviceställe viktigt både för den lokala ekonomin och för invånarnas tillgång till nödvändiga tjänster.

Fru ålderspresident! Jag har hittills lyft fram flera åtgärder som regeringen genomför för att stärka utvecklingskraften i våra tätorter, landsbygder och glesbygder. Det arbetas på flera fronter.

Vi har också den nationella strategin för en hållbar regional utveckling som den förra regeringen tog fram och som gäller för åren 2021–2030. Strategin ligger fast och lägger grunden för en politik som stärker hela landets konkurrenskraft och skapar långsiktiga förutsättningar för tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

För att uppfylla den nationella strategin behöver vi säkerställa genomförandet av den. Därför har regeringen nu inlett en utredning för att säkerställa fortsatta satsningar för att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet. Utredningens mål är att samordna resurser och att i det arbetet tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun.

När jag har möten med företrädare för Sveriges glesbygdsregioner lyfter de återkommande fram behovet av ökad transparens och bättre samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå. Därför är jag glad, fru ålderspresident, att vi nu går mot en mer sammanhållen politik som ökar förutsättningarna för bättre resultat och som skapar långsiktiga lösningar för den regionala utvecklingen.

Tillsammans, fru ålderspresident, bygger vi ett starkare Sverige, från norr till söder, från stad till landsbygd. Regeringen kommer inte att stanna upp i detta viktiga arbete. Vi ser fram emot att fortsätta samarbeta med regioner, kommuner, företag och civilsamhället för att säkerställa att hela Sverige har möjlighet att växa och blomstra.

Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Fru ålderspresident! Stort tack, ledamoten Haider, för dina frågor!

Att över huvud taget sätta igång ett arbete med regelförenklingar och att minska den administrativa bördan för företag är ett viktigt steg. Det steget tog regeringen.

Det är många olika insatser som har påbörjats. Det som har hänt konkret är till exempel att kravet på papperskvitton har tagits bort. Nu får man redovisa sina kvitton digitalt. Det är en oerhörd glädje för många företag.

Vi har satt igång ett förenklingsråd och ett implementeringsråd där branschen och företag själva sitter tillsammans med myndigheter som har slagits samman för att titta på regelförenklingarna och hur man mest effektivt ska hitta de försvårande reglerna som behöver tas bort.

Det pågår ett intensivt arbete, och vi ser effekter och resultat framåt. Hittills har Förenklingsrådet och Implementeringsrådet funnits ett par månader. Jag tror att vi kan se stora förändringar framåt.

Sedan tog Monica Haider upp strukturfondspartnerskapet. Att slå ihop och samla hanteringen hos en myndighet kan man göra för bättre synergier, för att förenkla processen för de stödsökande och för att säkerställa en likvärdig hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Flerbehovsstyre och partnerskapsprinciper är grundprinciper för EU-samarbetet och sammanhållningspolitiken. Det handlar om att Tillväxtverket har en öppenhet och hittar arbetssätt så att det kan bemöta vad de regionala särarterna kräver. Jag tror absolut att Tillväxtverket kommer att klara detta bra.

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Haider, för dina inlägg!

Vi har nog inte samma bild av hur vi vill effektivera vårt Sverige och de medel som vi har i strukturfondspartnerskapet. Här ser vi en effektivisering för bättre synergier, förenklade processer för stödsökande och säkerställande av en likvärdig hantering.

När det gäller att regionerna är rådgivande blir de ju ändå involverade. Tillväxtverket involverar regionerna. Det är bara ett nytt sätt att jobba! Ibland kan förändringar kännas lite jobbiga, men vi har hela tiden en god kontakt med och relation till regionerna. De ska vara involverade på det sätt som känns tillfredsställande för dem.

Fru ålderspresident! Jag känner inte den oro som ledamoten känner inför detta. Vi kan avvakta och se hur det faller ut.

När det gäller regelförenklingar och administrativ börda för våra företag är jag otroligt stolt över att regeringen har satt igång detta arbete – det som ledamotens parti inte gjorde under de åtta år som ni styrde och satt i regeringen. Nu har vi äntligen, efter ett noggrant förberedelsearbete, satt igång förenklingsråd och implementeringsråd. Det handlar om att skapa en bra grund. När vi sedan kommer fram till vilka regelförenklingar som behöver stoppas eller förändras ska vi ha en bra grund så att det inte blir något hipp som happ eller laga efter läge. Det är grundläggande initiativ som regeringen tar, för vi vill att det ska hålla över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Jag ser fram emot detta, för det är oerhört mycket regler och en tung administrativ börda som finns hos företagen i dag. Det är mycket att ta hand om.

Fru ålderspresident! Som nämnts här är företagande och ekonomisk utveckling grunden för det välstånd vi har i Sverige. Därför måste också människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas.

Jag brukar framhålla att det inte finns någon skillnad mellan regional utveckling och utveckling i stort, och det vill jag göra även i dag. Vi ser hur ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, även sådana som ligger utanför våra städer. Behovet av fungerande infrastruktur, regionala flyg, tåg som både avgår och kommer i tid och ett fungerande elsystem över hela landet är detsamma oavsett om man bor på landsbygd eller i en stad.

Jag vill speciellt lyfta de problem vi sett de senaste åren för företag vad gäller kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Jag tror att vi här har en skillnad på så vis att detta är mest kännbart utanför våra större städer. Det får oerhörda konsekvenser för svensk tillväxt och svenskt välståndsskapande på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

För att säkra kompetensförsörjningen, både i det lite kortare och definitivt i det längre perspektivet, tror jag att vi måste vässa våra utbildningar med vuxenutbildning, högskolor och universitet som håller hög kvalitet och också riktar sig mot näringslivets behov. Vi behöver också se hur de generella insatser vi kan göra på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat kan kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Jag vill här lyfta de lokala yrkesutbildningarna, som spelar en enormt viktig roll. De fyller ett hål i den matchningsproblematik vi ser genom att man väldigt tydligt kan koppla sig mot den regionala arbetsmarknaden. Även här har de högre lärosätena en viktig uppgift. Vi uppmuntrar dem att öka samverkan med det regionala näringslivet just för att få till den här matchningen.

Från Liberalernas håll har vi också gått fram med ett förslag om lärlingar, som jag tror skulle kunna vara väldigt gynnsamt inte minst för företagare utanför storstadsregionerna.

Fru ålderspresident! Nu ska jag övergå till ett av mina favoritområden, nämligen hur attraktivt Sverige som land är att besöka. Vi har en natur- och kulturmiljö som många vill resa till. Det ska inte förnekas att den usla kronkursen också bidrar; det märker inte minst vi som bor nära Danmark och Tyskland. Men det ska vi naturligtvis dra nytta av. Vi från politikens håll ska understödja detta.

Besöksnäringen har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som har en stark koppling till den bygd där de är verksamma. Inte sällan är det företag som sysslar med livsmedelsproduktion i någon form.

Jag tar upp detta eftersom det visar hur viktigt det lagförslag som regeringen lagt fram vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är. Förslaget har debatterats under lång tid. Det har utretts tre gånger med olika resultat. Nu blir det under den här regeringen äntligen verklighet.

Det är en efterlängtad frihetsreform. Det öppnar möjligheter för en växande bransch att fortsätta utvecklas. Företagare som med hantverkskunnande drivit sin näring framåt men haft väldigt begränsade möjligheter att sälja sin produkt ska nu kunna göra detta. Det som borde ha blivit självklart för länge sedan, att kunder som besöker vingårdar och mikrobryggerier ska ha möjlighet att köpa med sig flaskor hem, ska nu äntligen kunna ske. Det gör att svensk besöksnäring i stort men också svenskt hantverkskunnande och svensk mat- och dryckestradition kommer att få möjlighet att utvecklas vidare. Det är mycket glädjande.

Jag tror att detta, i kombination med den aviserade sänkningen av alkoholskatten för öl tillverkat i mikrobryggerier och andra oberoende småbryggerier, kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och därmed också för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat- och dryckesregion.

I mitt hemlän Skåne har duktiga entreprenörer inte bara lyckats få till en helt ny typ av odling. De har parallellt med detta skapat enormt viktiga mötesplatser för mat- och dryckesintresserade i södra Sverige, till exempel Kullabergs Vingård på Kullahalvön och Skepparps Vingård på Österlen. De har byggt upp otroligt fina verksamheter som både breddar redan befintlig livsmedelsproduktion och kompletterar den besöksnäring som är starkt växande i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Detta är en utveckling som vi hoppas växer sig än starkare och utvecklas än mer över tid. Med möjligheten till gårdsförsäljning skapas nu förutsättningar för detta. Från Liberalernas håll har vi länge sagt att vi vill gå längre och tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Det skulle ge ytterligare möjligheter för svensk dryckesproduktion och därmed för regional utveckling.

Jag tycker även att det är hög tid att ta bort matkravet för att få servera alkohol. Det lagkravet är en kvarleva från 70-talet som förvärrades på 90talet när det lades till att man inte bara måste tillhandahålla mat utan också ha ett eget kök för att få serveringstillstånd. Det leder till en massa extraarbete, byråkrati, onödiga kostnader och matsvinn för den som till exempel driver en vinbar. Det fyller ingen funktion. Det borde vi ta bort.

Fru talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! För att det ska gå att leva ett gott liv även utanför städerna måste några grundläggande saker vara på plats. Man måste kunna försörja sig och sin familj. Man måste kunna uträtta enklare ärenden och gärna ha någonstans att umgås. Man måste kunna resa på ett rimligt sätt. Och man måste kunna använda välfärd såsom skola och vård. Möjligheten att kunna försörja sig och sin familj är helt grundläggande.

Ungefär 1,2 miljoner människor bor utanför tätorter. Det är detta som man ofta benämner landsbygd, men det är såklart många fler som bor i landsbygdskommuner. Många är egenföretagare inom jord och skog och driver andra verksamheter parallellt. Andra är företagare inom helt andra områden. Ytterligare en grupp pendlar, oftast ganska långt.

Ibland är det som att antalet människor som är sysselsatta inom jord och skog förminskas, men tillsammans är det nästan 200 000. Det kan jämföras med de knappt 80 000 personer som finns inom kultur, media och design. Om man lyssnar till den offentliga debatten i Sverige skulle man kunna tro att det är det omvända.

Förutsättningarna för att kunna försörja sig som företagare ser i grunden likadana ut i hela Sverige. Det krävs sänkta kostnader vad gäller både skatter och avgifter. Men jord och skog har sina egna förutsättningar. Man får ofta inte äga skog och mark i aktiebolag, utan det krävs enskild firma. Man får heller inte sälja sina tillgångar hur som helst. Om man har förvaltat sin tillgång väl och långsiktigt kan den dessutom bli helt värdelös. Det kan nämligen ha flyttat in en fågel eller dykt upp en orkidé i skogen. Den äganderätt som gäller för de flesta andra företagare gäller i dagsläget inte på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Företagen på landsbygden är också en avgörande del av lokalsamhället: att det finns en handelsträdgård som också är ett kafé, att det finns en livsmedelsbutik som också hanterar sprit, paket och byskvaller och att det finns någonstans att äta och samlas. Ibland är det roligt att ta en öl, men eftersom man ändå måste köra bil är det kanske inte alltid det viktigaste.

När min morfar drev sin butik i Risbäck och farfar sin butik i Sundsjö var de två av 40 000 handlare i Sverige. I dag finns totalt 4 000 livsmedelsbutiker kvar, och ingen av dem finns i Risbäck eller Sundsjö. När möjligheten att uträtta enklare ärenden och umgås försvinner försvinner också kroppspulsådern i byn och samhället. Därför är det viktigt med både investerings- och driftsstöd för butiker, och det är därför Centerpartiet lägger mer pengar på detta i budgeten än vad regeringen gör.

För att ta sig dit man vill är flyg- och tågtrafiken är helt avgörande för att resor till Sveriges landsbygder ska fungera. Lokal- och regionaltrafik är viktig för att skol- och jobbpendling ska fungera. Och vi vet att bilen, oavsett hur den drivs, är helt nödvändig för att vardagen ska fungera. Därför måste staten investera i allt från nya järnvägar till att rusta upp allmänna vägar.

I slutändan måste man också kunna gå i bra skola och få tillgång till vård och omsorg precis som alla andra.

När det gäller skolan har landsbygderna lägre andel behöriga lärare och fler elever som inte klarar av att gå vidare till gymnasiet med godkända betyg än några andra delar av Sverige. Dessutom har bara var tionde elev möjlighet att välja något annat än en kommunal skola.

I fråga om vården är det betydligt större risk att du dör av åtgärdbara sjukdomar om du bor i en avlägsen eller mycket avlägsen del av Sverige. Och du kan bara drömma om att ha en fast vårdkontakt, för på landsbygderna träffar du bara stafettläkare.

Det är också otroligt stora skillnader mellan stad och land vad gäller omsorgens kostnader. Det kostar 75 procent mer med äldreomsorg på landsbygden, och det kostar 100 procent mer för hemtjänst om man jämför landsbygd med storstad.

Fru talman! Det krävs radikalt förenklade regler och bättre finansiering för att Sveriges landsbygder ska fungera. Ett av de största hindren för en fungerande välfärd i våra landsbygder finns i fyrkantiga regler och lagar som byggts upp under decennier, både från höger och från vänster i politiken. På grund av politisk klåfingrighet, centralisering och långtgående detaljstyrning går resurser i alltför hög grad till administration i stället för till verksamheterna. Genom att pengarna sedan är låsta när de kommer från staten förhindras kommunerna, framför allt de små kommunerna, att prioritera den verksamhet som fungerar bäst just hos dem.

Det krävs fler undantag. Centerpartiet brukar kalla det Ramviksmodellen. Jag brukar tänka: Fungerar det i Norråker fungerar det överallt.

Det måste vara obligatoriskt att bedöma vilka konsekvenser ett beslut får för Sveriges landsbygder. Då kan man driva sjukstugor vidare, använda digital undervisning där det behövs och göra allt annat som måste anpassas eftersom allt är gjort för stora enheter i stora kommuner som har råd med specialiserade administratörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det är självfallet svårt för många kommuner och regioner med mycket glesbygd att finansiera det hela. Det gäller inte bara det faktum att få människor bor på stora ytor. Låt mig ta Jämtland som exempel. Där ska 100 arbetande personer försörja 88 som inte arbetar för att de antingen är för unga eller för gamla. Sverige har under lång tid underinvesterat i landsbygderna, och det har fått konsekvenser. Vi måste bygga upp ett hållbart finansieringssystem som lägger grunden för en trygg och jämlik välfärd i hela landet.

I dag får medborgarna i kommuner med stor vindkrafts- eller vattenkraftsproduktion eller malmfyndigheter främst uppleva nackdelarna av en ökad lokal produktion, medan de i mindre eller nästan obefintlig utsträckning får ta del av fördelarna.

Centerpartiet anser att de värden som dessa naturresurser skapar i högre grad än i dag måste stanna lokalt. Det enklaste sättet är att fastighetsskatten på elproducerande fastigheter regionaliseras och att malmavgifterna höjs.

Fru talman! Det är självklart att man måste kunna försörja sig och sin familj, uträtta enklare ärenden, ha någonstans att umgås, resa på ett rimligt sätt och använda välfärden, såsom skola och vård, precis som alla andra. Men då måste vi avbyråkratisera och finansiera Sveriges landsbygder.

Jag yrkar härmed bifall till reservation 11 under punkt 5 om regionaliserad fastighetsskatt.

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för ditt anförande! Jag skulle vilja prata lite om Statens servicecenter, som du lyfte upp.

Ledamoten målar upp en bild, fru talman, av att statlig service nu centraliseras och försvinner från mindre orter. Men så är det inte, vill jag konstatera. Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner och att många människor hanterar sina myndighetsärenden på andra sätt. Samtidigt ser vi att antalet besökare inte har ökat i takt med utbyggnaden av kontoren, vilket gör det nödvändigt att anpassa och effektivisera verksamheten. Det är detta regeringen nu har i uppgift att göra. Genom att utveckla mobila och flexibla lösningar kan vi snarare öka tillgängligheten där behoven finns i stället för att låsa fast oss vid en statisk struktur som inte speglar verkligheten.

Ledamoten vill lägga mer pengar på detta, fru talman. I dag kostar Statens servicecenter nästan 1 miljard kronor.

Tanken från regeringen och från oss kristdemokrater är att detta ska organiseras på ett nytt sätt. Det ska effektiviseras utifrån den värld vi i dag lever i.

Min fråga till ledamoten är: Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut när utredningen inte ens är klar? Nu jobbar ju Statens servicecenter med uppgiften. Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut?

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Detta handlar ju om FA-regioner. Det är ett sätt att dela in Sverige i regioner baserat på arbetsmarknad och pendlingsmönster. Det är därför som regeringen har gett Statens servicecenter större mandat att självständigt avgöra lokaliseringen av kontoren, i linje med hur statsförvaltningen i stort fungerar.

Detta innebär en mer effektiv verksamhet. Det är tanken, samtidigt som vi säkerställer att service fortsatt ska finnas i hela landet. Det är uppdraget. Det innebär att varje region ska ha åtminstone en grundläggande nivå av statlig service för att öka tillgängligheten för medborgarna.

Jag vill för ledamoten poängtera att det Statens servicecenter nu arbetar med är att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på flera ställen. Det uppdraget och den utvecklingen följer vi kristdemokrater med stort intresse.

Fru talman! Ledamoten målar upp en bild av detta och återberättar även vad Statens servicecenter själva har sagt. Ge dem mer tid att utifrån det uppdrag de har se till att servicecentren kommer nära medborgarna i den region där de behövs.