Monica Haider (S) svarade Eric Palmqvist i en replik om Regional utvecklingspolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:73 Onsdagen den 19 februari” den 19 feb 2025.
Eric PalmqvistSD· i en replikNu ska jag anta utmaningen att tala om klok resursanvändning med en företrädare för ett parti som tycker att det är häftigt att betala skatt. Jag anade att Statens servicecenter skulle komma upp i denna debatt och ägnade…Fru ålderspresident! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 10 Regional utvecklingspolitik.
Jag yrkar bifall till reservation 5 om kommersiell service.
Regional utveckling är en fråga som är avgörande för hela Sveriges framtid. Det handlar om att hela landet ska kunna växa och utvecklas och att människor ska kunna bo, leva och driva företag var de än befinner sig.
Tyvärr ser vi hur regeringens politik går i rakt motsatt riktning. Neddragningarna på servicekontoren är bara ett av flera exempel på hur landsbygden och de mindre orterna får betala priset för regeringens besparingar för att kunna sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik
Vi socialdemokrater ser med stor oro på hur denna regering gång på gång sviker dem som bor utanför storstäderna.
Servicekontoren är en livlina för många, särskilt för äldre personer som inte har tillgång till eller kunskap om digitala lösningar. När dessa kontor försvinner eller skärs ned på försämras tillgången till grundläggande samhällsservice. Det är inte acceptabelt. Vi har därför i våra förslag särskilt betonat vikten av att staten tar ansvar för att säkerställa att grundläggande service finns tillgänglig i hela landet.
Fru ålderspresident! Statlig närvaro i hela landet är avgörande för att skapa jämlika villkor. Det handlar om rättvisa. Alla ska ha samma möjligheter, oavsett om man bor i Trelleborg eller centrala Stockholm.
Regeringens politik skapar i stället klyftor, och den drabbar människor på gles- och landsbygden som redan kämpar för att få vardagen att gå ihop. I vår motion lyfter vi socialdemokrater särskilt fram vikten av att stärka den kommersiella servicen, såsom butiker och drivmedelsstationer på landsbygden. Det är en förutsättning för att människor ska kunna leva och verka där.
I vår budgetmotion för 2025 har vi presenterat konkreta förslag för att stärka den regionala utvecklingen och säkerställa att hela landet kan utvecklas. Vi har föreslagit ökade resurser till kommersiell service, bland annat genom att förstärka stödet till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i glesbygd. Vi vill också säkerställa att EU-medel används på ett sätt som gynnar landsbygden och de små företagen som är viktiga för den lokala tillväxten.
Vi betonar också vikten av att stärka företagsfrämjande i mindre och glesbefolkade kommuner. Det är i dessa områden som behovet av stöd är störst. Regeringen visar i handling att de inte bryr sig om svårigheterna för de minsta kommunerna när de tar bort 70 miljoner i företagsstöd till de 39 minsta kommunerna samtidigt som de drar ned med 100 miljoner på regional utveckling.
Fru ålderspresident! Regeringens passivitet riskerar att lämna människor och företag i sticket. Tillgång till offentlig och kommersiell service handlar inte bara om bekvämlighet. Det handlar även om trygghet och möjligheten att bo kvar i sin hemort och bedriva företag. Det handlar också om krisberedskap. Under pandemin och andra kriser har vi sett hur viktigt det är att ha fungerande service nära människor. Därför är det bekymmersamt att regeringen inte lyssnar på de signaler som kommer från hela landet.
Särskilt oroande är regeringens förslag om att slå samman myndigheter. Ett exempel som ligger mig nära är att MUCF i Växjö föreslås slås ihop med Myndigheten för stöd till trossamfund. Jag kommer själv från Kronobergs län och vet hur viktig MUCF:s placering i Växjö är för Kronoberg. Nu är framtiden för den myndigheten oviss.
Risken finns att den nya sammanslagna myndigheten centraliseras till Stockholm och Bromma, där den andra myndigheten ligger, eller till en annan storstad. Det vore ett stort steg bakåt för oss som vill se statlig närvaro i hela landet. Tyvärr har man hittills inte talat om var myndigheterna som man ska slå samman ska ligga. Vi ser med stor skepsis på dessa planer. De riskerar att leda till att ytterligare statlig verksamhet koncentreras till storstäderna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik
Myndighetssammanslagningar får inte användas som täckmantel för att minska den statliga närvaron i lands- och glesbygd. I stället borde fokus ligga på att sprida statliga arbetstillfällen och myndighetsfunktioner i hela landet.
Fru ålderspresident! Vi ser även att regeringen håller på att centralisera strukturfondspartnerskapen, som har haft en central roll i den regionala utvecklingspolitiken. Det kommer att försvaga det regionala inflytandet över EU-medel, vilket leder till mindre effektiva och mindre lokalt anpassade utvecklingsinsatser. Det är ett mycket dåligt förslag som lägger beslutsmakten hos Tillväxtverket. Risken är stor att de regionala prioriteringarna får stå tillbaka för nationella prioriteringar när den regionala nivån bara ska bli rådgivande.
Under utredningens gång har strukturfondspartnerskapet inte heller fått komma till tals, och de synpunkter som har framförts har inte bemötts. Det är beklagligt. Att ta bort de åtta strukturfondspartnerskapen och ersätta dem med ett program för hela landet rimmar illa med principen om regionalt utvecklingsansvar.
Fru ålderspresident! Socialdemokraterna står för en politik som tar hela landet på allvar. Vi vill att staten ska ta ett större ansvar för att garantera tillgång till service i hela landet. I vår budgetmotion har vi föreslagit satsningar på statlig närvaro och på att öka och utveckla servicen i glesbygd och på landsbygd. Det handlar om investeringar som stärker samhällskontraktet och skapar framtidstro i hela landet.
Statliga myndigheter och servicekontor måste finnas där människor bor. Och med en arbetslöshet på 10 procent är det ännu viktigare att servicekontoren finns kvar i hela landet. Vart ska de arbetslösa vända sig när kontor efter kontor läggs ned och det sker stora neddragningar på de kontor som faktiskt blir kvar?
Det är dags att regeringen lyssnar på hela Sverige och tar ansvar för den regionala utvecklingen så att man inkluderar alla. Det är den utveckling Socialdemokraterna vill se.
(Applåder)
Fru ålderspresident! Nu ska jag anta utmaningen att tala om klok resursanvändning med en företrädare för ett parti som tycker att det är häftigt att betala skatt.
Jag anade att Statens servicecenter skulle komma upp i denna debatt och ägnade lite tid åt att titta på anslagen och utfallen ett antal år bakåt i tiden. Det stämmer att vår budget innebär en nedskärning, en ganska liten nedskärning. Syftet är en generell besparing eller effektivisering.
Så här är det: Statens servicecenter har elva kontor i Stockholm, sju kontor i Göteborg och kontor på en massa andra platser där det faktiskt går att åka mellan kontoren med till exempel tunnelbana. Det är fullt rimligt att man gör effektiviseringar där.
Jag har träffat och pratat med chefen för den norra regionen, som inte alls uttrycker oro över det här. Man säger att en del av kontoren på landsbygden har ett besök om dagen, om ens det, ibland kanske två besök om dagen. Man inser att det inte är rimligt att man sitter där och inte gör så mycket, utan man har bestämt sig för att ha en pool av tjänstemän som åker runt mellan kontoren. Och man ska optimera resursanvändningen genom att använda lokaler i exempelvis kommunhus och liknande i stället för att ha en egen lokal som inte används optimalt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik
Jag ser inte problemet i detta. Därför skulle jag vilja att ledamoten förklarar vad som är problemet med att man optimerar resursanvändningen.
Fru ålderspresident! Ja, vi socialdemokrater tycker att det är häftigt att betala skatt. Det är så vi finansierar vår välfärd.
Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat att man ska lägga ned 35 servicekontor. Sex av de servicekontoren har man namngett. I en interpellationsdebatt i förra veckan svarade Erik Slottner att man har valt de sex på grund av att de hyreskontrakten går ut. Det var vad han sa i debatten. Han sa ingenting om placeringen, orten eller antalet besök, utan det handlade om att hyresavtalen går ut.
För mig låter det konstigt att nedläggning av 35 servicekontor inte skulle få någon betydelse för Sveriges gles- och landsbygder eller städer för den delen; det finns servicekontor där också.
Tyvärr är det svårt att få fram statistik över hur många besök respektive servicekontor har. Det finns ingen offentlig statistik över det. Möjligen kan man få fram det om man pratar med respektive kontorschef.
Jag har ingenting emot lösningar där man åker till och placerar sig i ett kommunhus där det finns ett kontor. Många servicekontor är placerade där redan i dag. Det är bra att de finns på flera ställen. Men att det skulle vara helt betydelselöst att lägga ned 35 kontor är för mig helt obegripligt.
(Applåder)
Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för svaret. Så här är det: Jag tror – med betoning på tror, för jag vet inte exakt hur besluten om de här 35 kontoren har kommit till – och utgår från att det är myndighetens bedömning som ligger till grund för besluten, inte att regeringen skulle ha pekat ut 35 kontor på måfå och sagt att de är överflödiga. Man har väl lyssnat på myndigheten. Myndigheten har fått ett besparingsbeting. Sedan gör myndigheten en analys och ser över vad man kan effektivisera. Jag utgår från att det är så man agerar, i alla fall under en borgerlig regering.
Jag förstår fortfarande inte varför man från Socialdemokraternas sida är så fäst vid kontor där myndigheten själv uppger att man har ett väldigt litet antal ärenden per dag och där man bestämmer sig för att det är klokare att ha öppet vissa tider och ha personal som åker mellan kontoren och jobbar effektivare. Det måste väl ändå vara vettigare att jobba effektivt än att ha personal som inte producerar så mycket. Det är också ett sätt att behålla kompetensen. Att ha en hög arbetsgrad på dem som arbetar bidrar till att behålla deras kompetens och skapa mening i arbetet i stället för att de sitter och väntar på att folk ska komma till ett kontor som ekar tomt. Det senare kan inte vara rimligt. Det kan inte vara optimal resursanvändning, och det kan inte heller vara det sätt som Socialdemokraterna tycker att vi ska använda våra skattemedel på.
Fru ålderspresident! Ledamoten inleder sin replik med att säga ”så här är det”. Nästa mening inleder han med ”jag tror”. Därefter säger han att det är myndighetens bedömning. Sedan kommer han in på essensen: att det faktiskt är regeringen som har lagt ett besparingsbeting på myndigheten. Då har ju inte myndigheten mycket annat att göra än att lägga fram ett besparingsförslag. Att man i det läget behöver lägga ned kontor kommer som ett brev på posten. Det är inget konstigt alls; det är så det fungerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik
Att säga att det är myndigheten som bestämmer är helt galet, Eric Palmqvist. Det är regeringen och riksdagen som fastställer budgeten, och det har ni gjort i majoritet här i riksdagen. Ni har sagt att Statens servicecenter ska få mindre pengar till servicekontor. Det är ert ansvar, inte myndighetens.
Fru ålderspresident! Jag tackar Monica Haider för anförandet. Jag tog replik på grund av det här med de statliga myndigheterna som ska utlokaliseras över landet. Det var inte alltför länge sedan vi fick en rapport från Riksrevisionen där den här politiska frågan lyftes. Det finns en ambition att få ut verksamhet i landet. Då är också frågan vad som händer och om de långsiktiga nyttorna överstiger de kortsiktiga kostnaderna.
När man tittar på exemplen där man vill åstadkomma nytta genom att tillföra verksamhet, till exempel om någonting annat har avlägsnats från en ort eller om man ska nyetablera, det vill säga lägga ut verksamhet, visar det sig ofta att det är bekymmersamt och att den arbetsmarknadsregion som berörs har relativt dåliga ekonomiska, geografiska eller demografiska förutsättningar. Det här är komplexa flyttar.
Jag hörde att det kom lite tankar om att det skulle vara dåligt att man har ett program för hela landet. Men då handlar det om sammanhållning och en strategi över landet i ett omvärldsläge som ser helt annorlunda ut än vad det gjorde för några år sedan. Jag tycker inte att det är så konstigt. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi funderar på hur man får bästa möjliga output på det som ska utföras hos myndigheten, så att dess funktion ligger i fokus för det man ska göra.
Sedan kan man lägga myndigheterna på olika orter. Men som sades i ett tidigare anförande blir det ofta så att de inte läggs där man kanske tycker att man har mest behov av att få någonting för att man ska få dit arbetskraft utan på orter där man ska få det att fungera med arbetskraft som ska komma dit och arbeta; det ska finnas en funktion hos myndigheten.
Fru ålderspresident! Riksrevisionens rapport vad gäller flytt av statliga myndigheter var inte helt entydig. Den var lite både och. Det skedde ett personaltapp när man flyttade, men på många av ställena lyckades man senare rekrytera människor så att det blev mer kontinuitet i personalen. Det var alltså inte helt entydigt. Sedan är det klart att det kostar att flytta en myndighet. Det inser alla.
Vad gäller strukturfondspartnerskapen tycker jag att det är väldigt dåligt att man ska ha ett program för hela landet. Strukturfondspartnerskapen har visat sig väldigt bra på det regionala planet, med inflytande av regionala politiker men också civilsamhälle och myndigheter som gemensamt kommit fram till och fattat beslut om vad som är viktigast för regionen just där och då. Det har jag svårt att se att man ska kunna uppnå när man har ett program och Tillväxtverket ska fatta beslut; man blir bara rådgivande på det regionala planet. Detta har jag väldigt svårt att förstå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik
Fru ålderspresident! Nej, Riksrevisionen var inte entydig, utan man tog upp komplexiteten och nyttorna som måste ligga i fokus. Sedan finns det något som politiken bestämmer, men man är inne på det här spåret med funktion och nyttor. Jag tycker att det är väsentligt att vi har detta som utgångsläge. Sedan kan man placera myndigheter runt om i landet, men det måste ändå vara det som ska åstadkommas som ligger i fokus. Det var väl den stora tanken.
Man beskriver också komplexiteten, som jag sa. Det är inte bara att tänka att vi ska ta myndighet A och lägga den på plats X, utan det måste finnas en större tanke. Myndigheten måste berätta vilka förutsättningar den har, som tidigare talare varit inne på. Det är också myndigheterna som vid olika tillfällen gör bedömningarna av vilka kontor som ska finnas och vilka förändringar som ska ske. Det är klart att man inte sitter på ett kontor och sätter streck över saker och ting. Det vet Monica Haider mycket väl.
Det finns inte heller någonting konstigt i att man effektiviserar sina verksamheter. Det gör ju alla regeringar – man lägger procent på saker och ting.
Fru ålderspresident! Det som jag tycker är intressant i det här med sammanslagning av myndigheter och som jag hemskt gärna skulle vilja att ledamoten kunde svara på är var de myndigheter man slår samman kommer att hamna. Exempelvis ligger MUCF, som jag nämnde, i Växjö och Myndigheten för stöd till trossamfund i Bromma. Var kommer myndigheten att hamna? Kommer man att flyttas tillbaka och slås ihop med myndigheten i Bromma? Det finns ett antal exempel, för det är ganska många myndigheter som ska slås samman. De ligger ofta ute i landet, men några finns här centralt i Stockholm. Detta ska bli jätteintressant att se. Jag hoppas verkligen att ledamoten kan svara på frågorna.
Sedan har det handlat om att det skulle vara myndigheterna som gör bedömningarna vad gäller strukturfondspartnerskap och så vidare. Jag tycker att den sittande regeringen och dess regeringsunderlag gör det väldigt lätt för sig när man säger att det är myndigheten som bestämmer. Nej, det är alltid politiken som bestämmer.
