Monica Haider

Fru talman! Vi har haft ett mål om att vi ska ha 60 terawattimmar fram till 2030, och det är där någonstans vi behöver hamna. Det ser man om man läser de underlag som myndigheterna har presenterat. I det korta perspektivet, vad gäller att komma fram med mer produktion, handlar det bland annat om det som jag nämnde i mitt anförande. Vi behöver effekthöja i de kraftslag som redan finns och få ut mer av dem. Men det handlar också om andra energieffektiviseringar. Det handlar om kraftvärme, fjärrvärme, lagring och så vidare för att vi ska få till detta.

Frågan handlade om målet och hur vi ska förverkliga det. På kort sikt är det landbaserad vindkraft som är lösningen och som går snabbast att bygga. Det är faktiskt verkligheten.

Fru talman! I dag debatterar vi Elmarknadsfrågor, näringsutskottets betänkande nummer 9. Jag står bakom samtliga våra reservationer men yrkar bifall till reservation 15.

Detta är ett väldigt omfattande betänkande som bland annat behandlar regeringens skrivelse avseende Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet men också ett antal motionsyrkanden.

Fru talman! Riksrevisionens rapport är som vanligt en blick bakåt och en titt på det som inte fungerar. Det vi kan läsa i regeringens svar är att regeringen till viss del håller med men också att Riksrevisionen bedömer att konsekvensanalysen har varit tillräcklig när det gäller flera perspektiv.

Intressant är att regeringen anser att långsiktiga stabila förutsättningar för energipolitiken bör eftersträvas. Men att de bör eftersträvas är tydligen inte lika med att man ska se till att de faktiskt blir verklighet.

I den energipolitiska inriktningspropositionen försökte inte regeringen att få till långsiktiga förutsättningar, och detta beklagar vi socialdemokrater. Vi hade kunnat komma överens, vilket vi ville. Då hade det blivit stabilitet och långsiktighet i energipolitiken.

Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att elmarknaden bör kännetecknas av så hög grad av konkurrensneutralitet som möjligt och att regeringen har ett ansvar att hålla marknadens funktionssätt under uppsikt om konkurrensen på ett avgörande sätt påverkas av olika styrmedel. Då funderar jag: Gäller detta alla styrmedel, till exempel snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen, som ju kan och bör införas enligt regeringen? Jag tycker att vi skulle behöva snabbspår för alla miljötillståndsprocesser vad gäller energiproduktion och nätutbyggnad.

Även i Tidöavtalet nämns elmarknadens utformning, och även där kan vi läsa att samtliga kraftslag ska ha likvärdiga spelregler. Då undrar man ju varför kreditgarantierna bara gäller kärnkraften och inte alla kraftslag.

Fru talman! Betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag kan inte nog understrykas. Det måste också finnas tillräckligt med el, när och där den behövs. Därför behövs all fossilfri energiproduktion, oavsett produktionsslag. Lyckas vi inte med det kommer investeringar och tiotusentals jobb i den gröna omställningen att hamna någon annanstans i världen. Konkurrensen är ju stenhård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Som jag tidigare nämnt i mitt anförande är tillståndsprocesserna en viktig del i utbyggnaden av elproduktion och nätutbyggnaden. Här tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningar som lämnade förslag som nu ligger klara, och nu har äntligen propositionen En tydligare process för tillståndsprövning för elnät lagts fram. Det är bra, men det räcker inte. Det behövs mer, och det finns flera förslag som man väljer att inte gå vidare med.

Man har också tillsatt nya utredningar och uppdrag som grundar sig i Klimaträttsutredningens förslag. Nu går vi bara och väntar på förslagen från Miljöprövningsutredningen, där regeringen tillsatte ytterligare en utredning.

Vi socialdemokrater har lämnat ett antal förslag för att snabba på tillståndsprocessen, och här skulle jag vilja säga: Skärp sig, regeringen, och gör verklighet av de förslag som redan finns på bordet! Det har snart gått två år, och de åren skulle ha gjort skillnad. Det behövs handling.

Fru talman! För att klara omställningen behöver vi alla kraftslag. Vi socialdemokrater och Centerpartiet vill att regeringen ska återkomma med ett tydligt mål till 2030 och ett kvantifierbart effektiviseringsmål. Vi behöver mer elproduktion innan kärnkraften är på plats.

Men regeringen vill inte ha tidsatta mål utan har föreslagit kontrollstationer på vägen åren 2030, 2035, 2040 och 2045 - vad en kontrollstation nu innebär.

Får vi inte till produktionen i närtid behöver vi sannolikt inte de drygt 300 terawattimmarna år 2045, för då kommer investeringarna att hamna någon annanstans.

Vi behöver mer vindkraft på land på kort sikt. Här är det viktigt att få ersättningarna till kommuner och närboende på plats. Men det är också viktigt att kommunerna tidigt i processen säger ja eller nej. Det kommunala vetot är viktigt att behålla.

Vi behöver också fortsätta med energieffektiviseringar. Vi behöver bygga mer solel och fjärr- och kraftvärme. Det handlar om flexibilitet, lagring och effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft.

Sedan har vi den havsbaserade vindkraften. Den nu sittande SD-regeringen avbröt arbetet med att ansluta större havsvindsparker direkt till stamnätet. Det hade gjort stor skillnad för investeringsviljan. Detta gjorde vi med kärnkraften och vattenkraften, och det skulle vara rimligt med tanke på att regeringen vill ha konkurrensneutralitet mellan kraftslagen. Men det verkar vara läpparnas bekännelse.

Detta hade bidragit till elsystemet med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och en markant ökad elproduktion, speciellt i södra Sverige, där jag befinner mig när jag inte är här. Vi behöver kraftsamla för att inte gå miste om de investeringar och tiotusentals jobb som planeras i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Om nu ledamoten Jessica Stegrud är så fruktansvärt upprörd över Riksrevisionens rapport, där det påpekas att vi inte gjorde några konsekvensanalyser av de beslut som fattades här i riksdagen - både energiöverenskommelser och andra beslut som många partier i den här kammaren stod bakom - borde hon se till att de politiska underlag och propositioner som den nuvarande regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna tar fram innehåller väldigt bra konsekvensanalyser, så att man faktiskt vet vad man gör och vad det får för konsekvenser. Det är jättekonstigt att hon står här och ondgör sig över detta om det är så förfärligt upprörande. Det är väldigt konstigt.

Sedan säger ledamoten att vi har den sämsta kraftbalansen i EU. Det är ju inte sant. Det vet också Jessica Stegrud.

Men, som sagt: Den sittande regeringen och regeringsunderlaget Sverigedemokraterna borde ha tagit till sig av Riksrevisionens rapport om de nu tycker att det är så upprörande med det som har skett de senaste 20 åren.

Fru talman! Ledamoten inledde sitt inlägg med att tala om ansvarslöshet, dåliga konsekvensanalyser och maktpolitiska överenskommelser. Då kunde jag inte låta bli att tänka: Men vad är det som regeringsunderlaget har gjort i till exempel den energipolitiska propositionen? Jag utgår från att det är en överenskommelse inom det blocket. Jag gissar att man har samarbetat om den och sedan kommit överens om att man vågar lägga fram den för riksdagen.

Jag funderar också på det här med att man i den energipolitiska inriktningspropositionen exempelvis inte vill presentera något delmål fram till 2030. Man har tagit bort energieffektiviseringsmålet. Det är väl ett ganska viktigt mål om vi ska kunna ha tillräckligt med energi. Vad blir konsekvensen av det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Precis som ledamoten Rickard Nordin var inne på tidigare finns det inga konsekvensanalyser i inriktningspropositionen. Men ledamoten Stegrud står här och ondgör sig över att Riksrevisionen har sagt att vi inte gjorde några konsekvensanalyser. Ni har inte heller gjort några konsekvensanalyser i den energipolitiska överenskommelsen, Jessica Stegrud.

Vad kommer detta att innebära för de långsiktiga förutsättningarna för till exempel industrin och för den delen för elpriserna i stort?

(Applåder)

Herr talman! Tack, finansministern, för ytterligare svar! Ja, frågan är viktig och engagerar många, som finansministern säkert vet. Samtidigt är det bra att så många vill vara med och bidra till att ställa om samhället. Vi i Sverige har gått före när det gäller omställningen inom industrin, och nu vill svenska hushåll också vara med och bidra. Där är det gröna avdraget viktigt; det är vi helt överens om. Det är också viktigt för branschen, som är pressad. Och det handlar även om förtroendet för oss i politiken - att det inte blir slag fram och tillbaka.

Vi behöver ställa om hela samhället, och fler behöver investera i solceller, laddboxar och lagring. Här är också energieffektivisering en viktig del, och där har vi mycket mer att göra. Vi socialdemokrater föreslår ett reformerat rotavdrag för tjänster som bidrar till energieffektivisering, till exempel installation av bergvärme, vattenburen värme, dörrar och fönster samt isolering.

Men med den nya tolkningen från Skatteverket finns det faktiskt risk för att installationen av batterier stannar upp, och det är inte bra, för de behövs i systemet. Jag vill därför fråga finansministern hur det går med den analys som finansministern hänvisar till, som pågår i departementet.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, finansministern! Jag hade givetvis hoppats att finansministern inte skulle vänta på att ett domstolsavgörande blir klart. Finansministern sa i sitt inlägg att Skatterättsnämnden också kommer att ge ett förhandsbesked i frågan; vi hoppas att det kommer snart. Ska vi vänta kommer det att innebära uteblivna investeringar i villabatterier, vilket även kommer att innebära ett mer ansträngt elnät.

Batterierna har, precis som finansministern sa, många nyttor, inte bara att lagra el för eget bruk. De bidrar även till att hålla frekvensen, motverka flaskhalsar, öka egenanvändningen, kapa effekttoppar och möjliggöra ödrift. Många av dessa nyttor går förlorade om man använder det gröna avdraget eftersom man då bara får tillåtelse att lagra egen el, enligt Skatteverkets nya tolkning.

Då missar vi också nyttan för hela elsystemet. Ett elnätsföretag som har problem under ett mindre antal timmar per år kan exempelvis skjuta upp sina investeringskostnader eller helt ersätta dem genom att i stället köpa batteritjänster för dessa timmar, för en bråkdel av kostnaden för att investera i en ny ledning. Det finns många vinster med att använda batterier till det som de behövs för i elsystemet.

Nu kan man också läsa att Skatteverket den 5 februari gjorde en hemställan till Finansdepartementet om en utredning av skattereduktion för installation av grön teknik för att anpassa de nuvarande reglerna till den teknikutveckling som har skett inom området. Skatteverket vill också titta på om skattereduktionen ska medges med samma procentsats oavsett vilken installation som utförts.

Det sistnämnda, om samma skattereduktion oavsett installation, är kanske något att titta på över tid, om det sker förutsägbart och planerat. Vi vet alla vad som gäller och när. Det är viktigt att det är orderdatum som gäller för skattereduktionen så att de som investerar vet vad som gäller när ordern läggs.

En nedtrappning till 20 procent, som gäller för solceller, bör göras i etapper så att det inte blir ett abrupt slut. Jag vet att Svensk Solenergi har lagt fram ett förslag om tre olika steg: först 40, sedan 30 och sedan ned till 20 procent. Enligt uppgift öppnar olika procentsatser för skatteavdraget upp för oseriösa aktörer, om batterier blir väldigt dyra och solceller väldigt billiga. Jag vet att varken finansministern eller jag gillar fusk och oseriösa aktörer.

Det som är problematiskt är att Skatteverket ändrar sin tolkning mitt i, och det är inte första gången.

Herr talman! Flera i branschen har begärt förhandsbesked, precis som finansministern sa. Detta ska prövas, och det får vi vänta på. Det bästa är om regeringen förtydligar lagstiftningen så att man ersätter de nyttor som batterier ger i elsystemet. Detta är inte bara en skattefråga utan en fråga för hela vårt elsystem. Att det blir dyrt för staten borde inte innebära att det görs nya tolkningar. Jag har aldrig hört regeringen klaga på de höga kostnaderna för rot och rut, som också har stigit över tid.

Min fråga är: Är finansministern beredd att lösa denna fråga både för privatpersoner och för en bransch som behöver långsiktiga förutsättningar?

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Tyvärr var det inte det svar jag ville ha, men ibland är det så i interpellationsdebatter - eller rättare sagt nästan alltid.

Varför är då detta en viktig fråga? Det första jag vill säga är att det är olyckligt att Skatteverket ändrar sin tolkning - vilket sker allt oftare, känns det som. Vi har ett annat exempel som är lika högaktuellt, nämligen Skatteverkets tolkning av skatten på intrångsersättning för nekad avverkning i fjällnära skog och ersättning vid bildande av naturreservat. Där gör nu Skatteverket den nya tolkningen att dessa ersättningar ska beskattas olika, vilket inte varit fallet tidigare. Det är också väldigt olyckligt, men det är en egen debatt. Det kanske kommer en interpellation om den saken.

Skatteverket ändrade sin tolkning vid årsskiftet, och det innebär att batterilager endast får användas till att lagra egen el för att få rätt till skattereduktionen. Det är ytterst få batterier som används så ensidigt. Batterierna kommer sannolikt inte ens att användas på vintern, men vi vet alla att batterier mår bra av att användas. Den plötsliga förändringen följer inte avsikten i lagstiftningen: att främja den gröna omställningen och stärka villaägarnas motståndskraft mot höga elpriser. Varken i lagstiftningen eller i förarbetena utrycker lagstiftarna att man vill begränsa vilka nyttor batterierna ska kunna ge.

De systemtjänster som batterierna kan ge elnätet är viktiga för att kunna utnyttja elnätet i större utsträckning. Att köpa ett batteri bara för att lagra el blir inte lika attraktivt, och vi förlorar många nyttor som vi verkligen behöver i elsystemet. Det sätter också en hel bransch i en svår situation i en lågkonjunktur, liksom privatpersoner som inte riktigt vet hur de får använda sina batterier. Alla vill ha stabila spelregler och inte bli bestraffade. Det är också svårt att kontrollera att batterierna bara används till eget lager, och vem ska göra det?

Herr talman! Vi lägger stora skattepengar på det gröna avdraget, men med den nya tolkningen förlorar vi stora nyttor som vi verkligen behöver. Det främjar verkligen inte den gröna omställningen och inte heller motståndskraften mot de höga elpriserna. Är det så att det har blivit för dyrt för staten? Har avdraget blivit för populärt?

Enligt uppgift tycker tydligen Skatteverket det. Kostnaden har gått från 45 miljoner 2021 till 1,3 miljarder 2023, enligt Skatteverkets egen statistik. Det gröna avdraget kostade totalt preliminärt 5,55 miljarder 2023 i stället för 2,14 miljarder, som var beräkningen när det infördes.

Att då göra en ny tolkning kan uppfattas lite konstigt - ska Skatteverket verkligen göra det? Vi vill alla främja den gröna omställningen och elektrifieringen i samhället, men denna omtolkning gör definitivt inte det.

Min fråga kvarstår alltså: Är finansministern beredd att förtydliga lagstiftningen?

Herr talman! Tack för svaret, finansministern! Nej, det är verkligen inget föredöme.

Finansministern anger i sitt svar att SJ har initierat ett omfattande analysarbete för att finna åtgärder. Det är jättebra; det behöver de verkligen göra. Frågan är dock vad som har ändrats de senaste månaderna. Jag har åkt tåg till Stockholm sedan 2014, och jag har under alla dessa år aldrig varit med om samma sak som har hänt de senaste månaderna. Det måste ju vara något som SJ har gjort annorlunda i år som de inte har gjort förut. Det har varit förseningar men inte på det sätt som det har varit de senaste månaderna. Vad är det egentligen som har hänt?

Det har faktiskt varit flera svåra vintrar sedan 2014, och staten har ett ansvar här. Jag är väl medveten om att vi har en underhållsskuld för järnvägen, men det kan ju inte bara bero på det. Jag såväl som finansministern, tror jag, vill faktiskt fortsätta att åka tåg.

Herr talman! Tack för en viktig interpellation, Isak From, och tack för svaret, finansministern!

Jag är en av alla dem som under vintern drabbats av en massa tågförseningar och inställda tåg. Morgontåget som går 6.28 från Alvesta har varit inställt hela detta år. Går man in och tittar i appen ser man att det också gäller hela mars, alltså i tre månader.

Går man in och tittar i appen från och med den 1 april och framåt kan man läsa att planering pågår. Vi får väl se om tåget ens kommer tillbaka. Det innebär att jag antingen ska resa dagen innan på kvällen eller 5.33 från Alvesta. Det är väldigt tidigt, men det fungerar absolut. Jag kommer ju hit.

Finansministern säger i sitt svar att bolaget till stor del bär ansvaret, att det har varit svåra väderförhållanden och så vidare. Samtidigt är det ingen överraskning att vi har vinter i Sverige. Det är inte första vintern. Det är heller inte en överraskning att det behövs tillräckligt med tåg.

Risken är att man slutar att åka tåg för att det inte går att lita på att man kommer fram när man behöver komma fram. Förseningarna de senaste månaderna har varit väldigt många och långa, vilket innebär att man inte vet när man kommer fram. Då räknar jag inte ens 10-15 minuter som förseningar längre. Resenärer har börjat flyga i stället. Nu har till och med SJ erbjudit sig att köpa tillbaka våra årskort för att tågen går så dåligt.

Min fråga till finansministern är: Vad kan regeringen göra för att SJ ska komma till rätta med problemen?

Fru talman! Stödet till kommersiell service har funnits i många år och är ett viktigt stöd för dagligvarubutiker på landsbygden. Det räddar butiker runt om i landet.

Nu i inflationstider ser vi att stödet urholkas. Kostnaderna har de senaste åren ökat väldigt snabbt, men stödet har varit på samma nivå sedan åtminstone år 2000. Det är 250 000-300 000 kronor man kan få.

Enligt Tillväxtverket är det dags att höja stödet. Vi kan nu läsa i regleringsbrevet till Tillväxtverket att regeringen har gett verket i uppdrag att se över förordningen.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Ska jag tolka det så att regeringen överväger att höja stödet till kommersiell service?

Fru talman! Jag tror att det är så att den största minskningen av antalet myndigheter skedde när man inrättade enmyndigheter, till exempel för Försäkringskassan och polisen. Det var ju ett kontor i varje län, och där skedde den största sammanslagningen av myndigheterna. På så sätt har du alltså rätt i det, Eric Palmqvist, men det innebar ju inte att myndigheterna flyttade. De fanns kvar på respektive ställe.

Vi är inte per se emot att man gör sammanslagningar av myndigheter. Det kan absolut finnas skäl till det. Det jag tog upp i mitt anförande var att det ska bli intressant att se vad de hamnar, till exempel när det gäller Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket där den ena ska inordnas i den andra. Den ena myndigheten ligger nu i Gävle och den andra i Solna.

Det ska bli väldigt intressant att se var myndigheterna kommer att hamna. Det finns en risk att de kommer att hamna i Stockholm igen, och det är vi oroliga för.

Fru talman! Nu är det ju så att placeringen av Utbetalningsmyndigheten inte är någon utlokalisering. Det är nämligen en ny myndighet som ska startas. Den finns inte i dag, och därför kan det vara så att förhållandet är lite annorlunda. Då ges ju alla möjlighet att söka jobb, även de som finns i Södertälje. Annars har ledamoten helt rätt när det gäller vad Riksrevisionen säger om att inte placera myndigheter nära storstadsregionerna, men detta är en nyetablering och ingen omlokalisering.

Jag håller inte med vad gäller servicekontoren. Jag tycker givetvis att det är viktigt att man har nära till sitt servicekontor, och vår plan var att vi skulle ha 150 kontor i slutet av 2023. Vi tycker att det målet fortsatt borde gälla.

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 6, Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm, och jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 2.

Fru talman! Riksrevisionens rapport visar att omlokalisering av myndigheter har skett i de områden som riksdagen har prioriterat, men det har inte varit tillräckligt för att uppnå en jämnare fördelning mellan Stockholm och resten av landet. Det behövs kraftfullare åtgärder för att fördelningen ska bli jämnare.

Riksrevisionen gör också bedömningen att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till den regionala utvecklingen och att de inte har varit något hinder för myndigheternas effektivitet på längre sikt. Det innebär också vissa fördelar att man flyttar ut i landet, till exempel lägre verksamhetskostnader.

Som kronobergare - vi har fått Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö - vet jag också att det är väldigt värdefulla arbetstillfällen som kommer till de regioner dit man flyttar myndigheterna.

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är att vid fortsatt ny- och omlokalisering matcha myndigheterna med den regionala arbetsmarknaden där det finns lämpligt utbud av arbetskraft. Man ska också undvika att placera verksamheter som behöver specialistkompetens nära storstadsområdena, om syftet är att bidra till den regionala utvecklingen, och det har det ju varit i de flesta fall.

Fru talman! Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade som uttalat mål att inga nya myndigheter skulle placeras i Stockholm och att aktivt omlokalisera statliga myndigheter eller delar av myndigheter. Regeringen fattade 21 beslut som berörde 20 olika myndigheter. Men det räcker inte, utan den resan måste fortsätta. Det är därför vi vill se ett program för ny- och omlokalisering av myndigheter som kan genomföras de närmaste åren. Detta var tydligt i den nationella strategin för hållbar utveckling i hela landet som vi tog fram förra mandatperioden. Det gjorde vi bland annat för att upprätthålla legitimiteten hos och förtroendet för statsförvaltningen.

Den förra regeringen gav också Arbetsgivarverket i uppdrag att, för de myndigheter som har kontorslokaler i Stockholm men säte i ett annat län, redogöra för förändringar avseende vilka län som myndigheternas personal var placerad i under perioden 2018-2022. Analysen visar faktiskt att det inte finns tecken på en ökad lokalisering av arbetstagare till Stockholm utan att de faktiskt befann sig där myndighetens säte fanns. Andelen arbetstagare på de 31 myndigheter som analyserades var i stort sett oförändrat under dessa år, förutom i de fall då man faktiskt fattat beslut om omlokalisering.

Vi har tidigare varit överens om att vi behöver omlokalisera statliga jobb och statlig service ut i landet, men när man nu läser budgetar och så vidare verkar det som att SD-regeringen inte vill fortsätta med detta. Det vi ser är att myndigheter i stället placeras i Stockholm igen: Den nya Utbetalningsmyndigheten hamnar i Hammarby sjöstad i stället för i Södertälje, och ledningen för Strålsäkerhetsmyndigheten ska flyttas från Katrineholm till Stockholm. Det tycker vi socialdemokrater är dåligt.

Den socialdemokratiska regeringen började med en stor utbyggnad av servicekontor i hela Sverige. Fram till och med 2022 fanns det 120 kontor, och i dag finns det 140. Det senaste invigdes i Sollentuna i går, och det var nummer 140. Men sedan är det stopp - regeringen har beslutat att åtminstone inte nu öppna fler. Målet som Socialdemokraterna satte var att vi skulle ha 150 kontor i slutet av 2023.

Frågan är vad som händer nu vad gäller lokalisering av myndigheter med tanke på den budget som gäller för innevarande år. Där kan vi läsa att Arbetsgivarverket bedömer att förvaltningskostnaden för 2024 är 4 ½ procent högre än för 2023. Den besparing som regeringen lägger på alla de statliga myndigheterna innebär dock att de bara får 2,9 procent.

Vad får då detta för konsekvenser? Ja, till exempel ska Statens servicecenter spara 90 tjänster. Försäkringskassan ska spara 450 tjänster, och vi kan nu också läsa att Skatteverket säger upp 7 personer i Sollefteå, 19 personer i Växjö, 10 personer i Jönköping och ytterligare 64 personer på andra orter runt om i Sverige. Som jag nämnde i replikskiftet tidigare utreder man också sammanslagningar av tio myndigheter, och då är ju frågan var myndigheterna kommer att hamna när de väl är sammanslagna.

Den offentliga servicen är väldigt viktig för landsbygden. Därför är det olyckligt att regeringen sparar och stoppar etableringar av nya servicekontor när vi faktiskt behöver fler kontor, inte färre. Vi kan också se att besparingen på våra olika myndigheter kommer att drabba den regionala utvecklingen. Det handlar om länsstyrelser, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Statens servicecenter med flera, där statliga jobb kommer att försvinna i hela landet på grund av besparingar.

Den regionala utvecklingspolitiken är hela det politiska fältet. Vad som görs i budgetar påverkar den regionala utvecklingen och den statliga servicen i hela landet. Därför är det viktigt med ett program för fortsatt ny och omlokalisering av myndigheter de närmaste åren.

Fru talman! Vad vi än gör på den statliga nivån är det klart att vi ska eftersträva effektivitet. Men Riksrevisionens rapport säger faktiskt att detta inte har varit något hinder för myndigheternas effektivitet på lite längre sikt. Det ledamoten säger är alltså inte riktigt sant.

Om vi nu tycker precis likadant är det väldigt märkligt att ni inte röstar på vår följdmotion, där vi bland annat efterfrågar ett fortsatt program framöver för hur vi ska fortsätta med att lokalisera myndigheter i resten av landet och inte bara i Stockholm.

Ni har också föreslagit ett antal sammanslagningar av myndigheter. Det ska bli väldigt intressant att se var myndigheterna kommer att hamna efter sammanslagningen. Blir det i Stockholm, eller kommer de att hamna där den ena delen av myndigheten redan finns?

Fru talman! Det var ett intressant inlägg från Eric Palmqvist.

Vi har ju tre reservationer i betänkandet, så riktigt överens är vi ju inte i frågan. När man tittar på hur regeringen agerar och vad man läser finns det inte mycket som tyder på att den här regeringen kommer att fortsätta att flytta myndigheter från Stockholm eller någon annanstans ute i landet. Till exempel har man stoppat nya servicekontor som var planerade. Vi hade en plan att det skulle bli 150 servicekontor till och med 2023. Till dags dato är det 140, och nu har ni i budgeten sagt att man inte ska etablera fler just nu.

Jag skulle alltså vilja påstå att vi inte har samsyn i de här frågorna, åtminstone inte om man läser vad ni i den SD-ledda regeringen faktiskt står bakom.

Min fråga är: Menar ni verkligen allt det som Eric Palmqvist tog upp i sitt anförande, och hur kommer ni att genomföra det i så fall? Svaren från regeringen i revisionsrapporten är ju i princip detsamma som den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde.

Fru talman! Precis som ministern så nogsamt påpekar är det givetvis inte bara fråga om nät utan även om gruvor och andra tillstånd i enlighet med miljöbalken. Det är naturligtvis viktigt att även titta på dem.

Av ministerns svar framgick att regeringen är av uppfattningen att det finns ett behov av att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts. Vidare är det nödvändigt att vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen, men inte bara av elnät. Det är säkert så att det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag återkommer till min fråga om varför man inte går vidare med de lågt hängande frukterna och några av de förslag som vi socialdemokrater tog fram när vi satt i regeringsställning. Det finns ju ingen motsättning mellan de förslagen och förslagen i den nya utredningen. Alla väntar - åtminstone de som är i branschen väntar.

I debatten den 24 oktober sa ministern att utvecklingen av det svenska elsystemet är en av hennes främsta prioriteringar. Det är hennes arbete och hennes hobby, vilket låter väldigt ambitiöst och bra. Men jag blir lite orolig över ministerns hobbyer!

Frågan är vad som kommer ut av detta? När kommer förslagen som kommer att göra skillnad? Det är den frågan jag och många andra vill ha svar på. Måste vi vänta till 2025? Det lät inte riktigt så i ministerns svar, och det vore väldigt olyckligt om vi måste vänta så länge. Vi behöver mer nät i närtid för att klara av elektrifieringen och för att inte missa redan planerade investeringar i Sverige. När kommer förslagen som nu ligger på regeringens bord?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaren, ministern! Vi får väl se, som ministern avslutade med.

Fru talman! Företagen och deras branschorganisationer skriver spaltmeter, medverkar i nyheter och tv-sändningar och uppmanar verkligen regeringen att gå vidare med de förslag som finns på bordet.

Varför gör inte regeringen det? Alla som jobbar med frågan efterfrågar handling.

Första gången som jag interpellerade ministern om hur det går med förslagen som finns klara på regeringens bord vad gäller tillståndsprocesser var den 7 mars. Jag ställde samma fråga då som nu: När kommer förslagen till riksdagen?

Ministerns svar då var att ni arbetar i ett högt tempo, men hon vågade inte ge något datum. I oktober när vi debatterade senast hade ministern fortfarande inget datum och inte i dag heller.

Har ministern något datum i dag? Uppenbarligen inte - den som lever får se, precis som ministern sa.

De flesta som jobbar med frågan förstår inte varför man inte går vidare med de förslag som finns. Svaret är att det bereds i Regeringskansliet. Dessutom har regeringen tillsatt ytterligare en utredning, Förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Utredaren ska bland annat utreda hur de svenska regelverken kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver, särskilt i fråga om processuella krav och möjligheten att nyttja de undantag från ordinarie krav som finns. Det handlar bland annat om hur tillståndsprövningen kan delas upp på andra sätt, hur förutsebarheten kan öka i tillståndsprocessen bland annat genom tydligare regler för innehållet i ansökan och hur prövningen ska avgränsas.

Fru talman! Det är bra, men det går inte emot de förslag som redan finns. Utredningen ska vara klar först den 15 december 2024, och dit är det ett helt år. Sedan ska förslagen dessutom remitteras, och därefter ska man fatta beslut om dem.

Kan ministern svara på frågan om det kommer några beslut innan denna utredning är klar, eller ska alla beslut fattas samtidigt? Kan det kanske vara så att man inte är överens inom regeringsunderlaget, eller vad handlar det egentligen om?

Ministern har sagt att vi ska bli bäst på tillståndsprocesser. Och frågan är: När? Den gröna omställningen är här och nu, och Sverige ligger i framkant. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade på den gröna industriella omställningen. Här behöver regeringen ta på sig ledartröjan. Vi behöver mer el, och vi behöver mer elnät för att klara detta. Och det är bråttom.

Vi behöver mer el på kort och på lång sikt. Därför har Socialdemokraterna lagt fram ett förslag på 60 terawattimmar fossilfri el fram till 2030. Men vi behöver dessutom både energieffektivisera och effekthöja i befintliga anläggningar, exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Det finns också en del att göra med kraftvärmen.

Vi behöver kraftsamla för att vi inte ska gå miste om de investeringar som planeras. När kommer förslagen?

Fru talman! Det är inte så länge sedan vi stod här och debatterade frågan om tillståndsprocesser vid utbyggnad av elnät. I det svaret sa ministern att utvecklingen av det svenska elsystemet är "en av mina främsta prioriteringar". Ministern sa också: "Sveriges internationella konkurrenskraft och den gröna omställningen bygger bland annat på god tillgång på fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser i hela landet."

Om detta är vi givetvis helt överens.

Ministern sa också att regeringen ska återkomma med en energipolitisk inriktningsproposition med två övergripande mål för elförsörjning: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål, som ministern precis sa.

Det är bra. Det lät som om den skulle komma i höst, men jag har svårt att se att det blir så med tanke på att det bara är några dagar kvar av året. Men vi kanske får en julklapp - inte vet jag!

En proposition löser inte de långa tillståndsprocesser som vi har i dag. Det kräver handling snabbare än så. Man behöver plocka upp de förslag som den förra regeringen tog fram och som redan finns klara. Det är inte tillräckligt, men det är en bit på vägen.

Vi socialdemokrater har lagt fram nio förslag för snabbare tillståndsprocesser, bland annat:

riksintresse för energidistribution

samhällsekonomisk prioritering

uppdrag till Försvarsmakten att ta fram en vägledning

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

parallella tillståndsprocesser

förkortad tillståndsprövning med ändringstillstånd som huvudregel

snabbare dragning av större ledningar

undantag från förbud i miljöbalken för starkström.

Utöver detta finns det ett antal förslag som vi lagt tidigare, till exempel propositionen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft, som riksdagen röstade ned i juni 2022, och även Incitamentsutredningen.

Till detta kan vi också lägga de uppdrag som både den sittande regeringen och den förra regeringen gav våra myndigheter. Precis som ministern tidigare har talat om här i talarstolen har det även kommit förslag från EU för kortare tillståndsprocesser.

Är de förslag som Socialdemokraterna har lagt något som statsrådet kan tänka sig att gå vidare med? När kommer inriktningspropositionen? I propositionslistan på regeringens hemsida står det december, så det börjar som sagt bli lite bråttom. Året är snart slut, och detta är ministerns främsta uppdrag. När kommer den?

Fru talman! Det är inte så att vi socialdemokrater är emot effektivisering, men när tidningsrubrikerna säger att man ska spara in 90 tjänster på servicekontoren och 450 tjänster på Försäkringskassan - som dessutom hela tiden får nya uppgifter att klara av - blir man ju lite fundersam över vad effektiviseringen ska leda till. Jag tror absolut att det finns saker man kan göra för att det ska bli mer effektivt.

Du säger att man ska jobba smart och att pengar inte är allt, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Det har du ju rätt i - men har de 450 som kommer att få gå från Försäkringskassan alltså inte jobbat smart? Är det så man ska tolka det? Behövs inte de 450 personerna längre, eller de 90 på Statens servicecenter? Det skulle jag vilja veta.

Fru talman! Effektivitet är ett känt begrepp på den borgerliga sidan, och det är även ett välanvänt begrepp. Du nämnde också effektivitet i ditt anförande, Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Nu ska den sittande SD-regeringen effektivisera myndigheterna med en besparing om 1 procent rakt av på alla myndigheter. Det innebär att Statens servicecenter får spara in 90 tjänster och Försäkringskassan typ 450 tjänster. Jag undrar vad det är som inte behöver göras på dessa två myndigheter - speciellt på Statens servicecenter, som skulle starta nya servicekontor ute i hela landet. Även Försäkringskassan ligger på olika platser i landet.

Ni har även aviserat att ni ska slå ihop tio myndigheter - eller inordna några myndigheter i andra myndigheter, som det står. Till exempel ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som ligger i Gävle, och Arbetsmiljöverket, som ligger i Solna, inordnas i varandra. Då kan man ju fundera på var myndigheterna kommer att hamna. Är det meningen att de ska vara kvar på de ställen där man slår ihop dem, eller kommer man att flytta dem? Kommer man att ta regionalpolitiska hänsyn när man ska inordna myndigheter i varandra? Det tycker jag vore jätteintressant att få veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det är alltså några frågor till Ann-Charlotte Hammar Johnsson.