Göran Hargestam

Herr talman! I dag debatterar vi 2025/26:FöU3 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige. Jag vill yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.

Sverige rustar, inte för att vi vill utan för att vi måste. Säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan andra världskriget. Rysslands brutala anfall mot Ukraina påminner oss varje dag om att frihet aldrig är gratis. Därför bygger vi nu ett starkare totalförsvar – militärt, civilt och industriellt.

Den försvarsindustristrategi som vi nu debatterar är en central del av det arbetet. Den sätter fokus på tre saker: att vi måste bli snabbare i innovation, starkare i produktion och bättre på samarbete. Men, herr talman, för att den här strategin ska fungera i verkligheten måste vi också ge vår försvarsindustri de rätta förutsättningarna, och här vill jag lägga särskild tonvikt på ett område som alltför länge bromsat utvecklingen, nämligen våra tillståndsprocesser.

I dag tar det ibland flera år att få tillstånd för att bygga ut produktionsanläggningar, lagra sprängämnen eller utöka testverksamhet, trots att alla vet att behoven är akuta. Under tiden väntar vi på ammunition, komponenter och reservdelar som borde vara i produktion. Vi riskerar att i närtid få ett gap mellan försvarets behov och industrins möjligheter att leverera.

Det är ohållbart, herr talman, och därför är det glädjande att strategin är tydlig med att regler och tillståndsprocesser måste förenklas, och vi kommer att gå från ord till handling.

Vi ska införa snabbspår för verksamheter som är avgörande för Sveriges försörjningssäkerhet. När det handlar om försvaret av vårt land ska inte projekten fastna i årslånga handläggningar.

Vi ska samordna myndigheterna bättre. Försvarsföretag ska inte behöva navigera mellan flera olika instanser. En samlad kontaktyta, en one-stop-shop, hos FMV kommer att etableras.

Kortare handläggningstider och parallella prövningar ska bli norm. Miljöprövning, bygglov och säkerhetsskydd ska hanteras samtidigt, inte efter varandra.

Regelverken ska vara förutsägbara och proportionerliga, herr talman. Vi ska ha höga krav på säkerhet och miljö, men det får inte bli byråkratiska hinder som stoppar kritisk produktion.

Herr talman! Förenklade tillståndsprocesser är inte en genväg utan en nödvändighet för att Sverige ska kunna försörja sitt försvar, stötta Ukraina och bidra till Natos gemensamma styrka.

Men det handlar om mer än bara tillstånd. För att försvarsindustrin ska kunna växa behövs också långsiktighet och tillgång till kapital. Därför är det bra att strategin anger att vi ska ge fleråriga beställningar som skapar förutsägbarhet, att vi ska stärka riskdelningen vid investeringar i ny produktionskapacitet samt att vi ska öka dialogen med finanssektorn så att svenska banker och pensionsfonder ser försvarsindustrin för vad den är, nämligen en del av vår demokratiska hållbarhet.

Det är också viktigt med insatser för små och medelstora företag, som är ryggraden i svensk innovation. FMV:s uppdrag att sänka trösklarna för nya aktörer, förenkla upphandlingar och underlätta testverksamhet skapar bättre förutsättningar. Försvarsteknik kan lika gärna växa fram i en liten verkstad i Småland som i en stor koncern i Linköping.

Herr talman! En viktig del är att stärka kopplingen mellan civil och militär innovation. Den dubblerade satsningen på det civil-militära innovationsprogrammet, från 60 till 120 miljoner kronor, är väl investerade pengar. Där möts svenska techbolag, forskare och försvarsmyndigheter för att lösa gemensamma problem. Det är så vi bygger ett modernt försvar – med hela samhällets kompetens.

Slutligen har vi samarbetet. Sverige är nu en del av Nato men också en stark industrination i Europa. Vi ska bidra till Natos försörjningskedjor, driva gemensam materielutveckling inom EU och fördjupa samarbetet inom Norden. Det stärker både vår egen och våra allierades säkerhet.

Herr talman! Sverige har i dag företag som levererar världsledande teknologi, från Gripen och ubåtar till avancerade sensorer och cyberförsvar. Det är en tillgång för vårt land och för hela den fria världen. Men vi kan inte ta detta för givet. Staten måste vara en tydlig, snabb och pålitlig partner.

Försvarsindustristrategin visar vägen. Den är inte bara en plan utan även ett åtagande – ett åtagande att riva hinder, snabba på tillstånd, ge stabila villkor och säkerställa att svensk försvarsindustri fortsätter att vara en grundpelare i vår säkerhet, vår ekonomi och vår frihet.

Ett starkare Sverige kräver en stark försvarsindustri, och den ska vi ge bästa möjliga förutsättningar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 5 Militära frågor.

Fru talman, ärade ledamöter och övriga åhörare! Mitt anförande i dag handlar om en av de mest grundläggande, utmanande och samtidigt mest komplexa frågor som vi står inför som nation: Hur ska vi balansera miljöhänsyn och hållbarhet med en skyndsam och nödvändig tillväxt av vårt militära försvar? I det långa perspektivet är det givet att dessa två målsättningar måste samexistera, men i det korta perspektivet finns det ett ofrånkomligt behov av att ge det militära försvaret en överordnad roll.

Krasst kan vi konstatera att det inte skulle tjäna oss väl med ett försvar i världsklass där konsekvensen är en miljöpåverkan så stor att vi begränsas i vår möjlighet att vistas fritt i naturen, att vi får begränsad tillgång till rent vatten och odlade produkter och att det inte längre ges förutsättningar för flera i dag hotade djur- och växtarter att reproducera sig. Det motsatta får också sägas gälla: att ha en miljö fri från störningar men att vi tvingas leva under förhållanden där medborgarna inte är fria. Som tur är behöver vi inte välja. Vi får dock vara beredda att kompromissa.

Det är en hård verklighet vi lever i. Världen förändras snabbt, och den geopolitiska situationen är mer instabil än på länge. Vi ser hur hoten mot vårt land och våra allierade blir alltmer påtagliga och hur säkerheten i vårt närområde utmanas på daglig basis. Vi har i detta läge inget val: Det är en absolut nödvändighet att Sverige får ett försvar som både är avskräckande och samtidigt stärker vår förmåga att försvara vårt land och våra värderingar. Detta är ett ansvar som vi varken vill eller kan undandra oss.

Fru talman! Om Sverige skulle tvingas försvara sig militärt skulle det få stora negativa konsekvenser för miljön. I det fall Sverige, eller delar av Sverige, skulle bli ockuperat av fientlig stat kan vi räkna med att miljöhänsyn inte står högst upp på dagordningen. Här finns erfarenheter från Ukraina att dra lärdom av.

För miljöns skull behöver vi snabbt och effektivt stärka vår militära förmåga. Detta kräver investeringar i modern teknologi, förbättrad beredskap och en starkare försvarsmakt. Samtidigt som vi måste vara beredda att skydda vår frihet och våra medborgare står vi också inför en situation där vår miljö på olika sätt riskerar att påverkas negativt. Att inte agera för att ta hänsyn till vår miljöpåverkan är inte längre ett alternativ.

Vi kan inte blunda för de långsiktiga effekterna av våra handlingar. Vi har ett gemensamt ansvar för att bevara en hälsosam miljö för kommande generationer. Men att försena uppbyggnaden av vårt försvar för att först och främst möta miljömål skulle vara en farlig och naiv väg att gå när vårt lands säkerhet är hotad. Vi måste agera nu.

Här krävs att vi gemensamt kan komma överens om att vi inte ska välja det ena eller det andra. Vårt försvar och vår miljö måste kunna få verka och utvecklas i positiv riktning i symbios med varandra. Med ett innovativt tänkande och långsiktighet kan vi uppnå detta.

På sikt behöver vi integrera miljöhänsyn i hela försvarsplaneringen. I det sammanhanget är det naturligtvis inte bra att Sveriges försvar under många år avvecklats. Det har fått till följd att vi nu är i tidsnöd och måste prioritera uppbyggnaden av det militära försvaret och att miljöhänsyn i delar får stå tillbaka.

Fru talman! I det korta perspektivet är det därför nödvändigt att vårt försvar får en överordnad roll. Det handlar inte om att förneka vikten av miljöhänsyn. Men när vår säkerhet och vårt nationella skydd står på spel måste vi som nation göra det som är nödvändigt för att säkra vår framtid.

Det betyder inte att vi ska bortse från miljöansvaret. När vi bygger upp vårt försvar och utvecklar våra förmågor måste vi också tänka på hållbara lösningar, men det får inte vara på bekostnad av behovet att vara beredd på dagens och framtida hot. Det innebär att vi måste vara smarta och tänka långsiktigt genom implementera grön teknologi där det är möjligt, samtidigt som vi rustar upp vårt försvar för att möta de omedelbara hoten.

När vårt försvar har ett tillfredsställande skydd och avskräckning kan vi bygga våra fortsatta försvarsstrukturer, utveckla nya teknologier och planera för övningar och verksamhet där koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan minimeras. Det handlar bland annat om att välja hållbara material och att tänka på återanvändning och återvinning. Detta får dock inte innebära att vi skjuter upp nödvändiga investeringar i vårt försvar.

Fru talman! Vi står nu vid ett vägskäl. I det långa perspektivet kan vi inte tillåta oss att antingen prioritera tillväxten av vårt försvar eller skydda vår miljö. Vi måste hitta en väg som gör att vi kan göra både och, och vi måste göra det snabbt. Om vi misslyckas riskerar vi att vårt land och vårt folk inte står rustade för framtidens utmaningar.

Låt oss därför ta detta ansvar på största allvar. Låt oss bygga ett försvar som är både starkt och hållbart, som skyddar vår säkerhet och som samtidigt i nödvändig utsträckning tar hänsyn till vår framtid. Det är fullt möjligt att stärka vår försvarsförmåga utan att förlora fokus på miljön. När vi bygger och underhåller försvarsanläggningar, såväl som när vi utvecklar försvarsmateriel, bör vi prioritera hållbara lösningar. Det kan till exempel handla om att välja miljövänliga materiel eller mer energieffektiv infrastruktur.

Vi lever i en tid av snabb teknologisk utveckling, och det finns många exempel på hur försvars- och miljöteknologi kan samverka. Genom att främja forskning och innovation kan vi utveckla nya lösningar som stärker vårt försvar. En del av lösningen är att samverka med industrin, akademin och internationella partner för att utveckla hållbara och effektiva försvarslösningar.

Det finns ingen enkel lösning på denna balansgång, men genom att arbeta strategiskt, med en helhetssyn och långsiktighet, kan vi hitta vägar för att både stärka vårt försvar och ta ansvar för vår miljö. Vi måste förstå att dessa frågor inte står i motsatsförhållande till varandra; snarare kompletterar de varandra. Ett starkt försvar kräver ett stabilt och hållbart samhälle, och ett hållbart samhälle kräver att vi ser till både vår säkerhet och vår miljö.

För Sverige handlar det om att vi måste vara både starka och kloka, rustade för framtiden och ansvarsfulla mot både våra medborgare och vår planet. Låt oss därför arbeta för att på sikt säkerställa ett totalförsvar som är både miljövänligt och försvarseffektivt och på så sätt visa vägen för framtidens nationer.

Fru talman! Vår försvarsberedskap kan inte vänta. Hoten mot vårt land och vår säkerhet är verkliga och närvarande. Miljöfrågorna är självklart en central del av vårt framtida arbete, men just nu kräver omständigheterna att vi fokuserar på att snabbt och effektivt bygga ett försvar som är starkt. När det gäller försvar och säkerhet finns ingen tid att förlora.

Låt oss därför agera med största försiktighet och visdom men också med den handlingskraft och beslutsamhet som krävs för att skydda vårt land och våra medborgare i en värld som förändras snabbt.

Militära frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet FöU4 Samhällets krisberedskap.

Då vi nu tvingas konstatera att vi lever i en tid där vi ser geopolitiska spänningar, ökande hotbilder och en global osäkerhet är det av största vikt att vi som nation står rustade att hantera kriser och skydda vår befolkning. Sverige behöver ett centre of excellence, ett totalförsvarscentrum, där myndigheter, regioner, kommuner, frivilligorganisationer, näringsliv med flera kan mötas.

Det är ett forum som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte, fortbildning och övningar i teori och praktik och ett centrum där olika aktörer får möjlighet att visa och demonstrera det senaste inom totalförsvarsutvecklingen. Det är en plats där forskningen kan presentera sina senaste rön som ett led i att väcka intresse för fortsatt utveckling. Vi tror att det här är ett uppdrag som behöver hanteras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som effektivt kan samverka med både näringsliv, intresseorganisationer och myndigheter.

Totalförsvaret är den grundläggande strukturen i arbetet med att säkra vårt samhälle mot såväl militära hot som andra typer av samhällsstörningar. Det handlar om mer än bara vår militära beredskap – totalförsvaret är ett samspel mellan många aktörer, och varje del av vårt samhälle har en roll att spela. Att kunna samla alla ledande aktörer inom totalförsvarets vitt skilda områden på en och samma arena ger en dynamik som skapar en samarbetsprocess där resultatet skulle bli större än de enskilda medverkandes bidrag och där deltagarna i mötet gör varandra bättre.

Det är därför nödvändigt att vi ser till att alla dessa aktörer, från kommuner och regioner till myndigheter, frivilligorganisationer och försvarsindustrin, har en gemensam förståelse för sina uppgifter och är väl förberedda. Förberedelser, utbildning och samordning är nyckeln till att vårt totalförsvar ska fungera effektivt när vi som mest behöver det.

Herr talman! Vi behöver sätta fokus på de utbildningsinsatser som krävs för att de ansvariga för det civila försvaret inom kommuner, regioner, länsstyrelser, räddningstjänst med flera ska uppnå den kunskapsnivå och riskmedvetenhet som det säkerhetspolitiska läget kräver.

Totalförsvarsinvesteringar behöver komma högre upp på dagordningen samtidigt som allokering av investeringskapital krävs för att inom en överskådlig framtid nå ett totalförsvar som omfattar alla delar av Sverige. Här behöver ansvarig myndighet ha en följsam, stödjande funktion samtidigt som systematisk uppföljning är nödvändig.

Kommuner och regioner har en central roll i att säkerställa fungerande samhällsfunktioner under en kris. De är ofta först på plats när en kris inträffar och ansvarar för grundläggande behov som vård, omsorg, infrastruktur och medborgarnas trygghet. Totalförsvarsutbildning för kommuner och regioner gör det möjligt för dessa aktörer att snabbt och effektivt hantera de kriser som kan uppstå. Utan denna beredskap riskerar vi att viktiga samhällsfunktioner inte kan upprätthållas vid en kris, vilket leder till ett allvarligt hot mot medborgarnas liv och välfärd i en krissituation.

En effektiv och anpassad utbildning inom totalförsvaret kräver att vi kartlägger behoven för alla berörda aktörer och skapar samordning mellan civila, militära och frivilliga organisationer. Vi behöver bygga scenariobaserade utbildningar med både teori och praktik, genomföra regelbundna övningar och säkerställa kontinuitet och uppföljning. Genom att skapa ett forum där alla berörda parter involveras med olika aktörer på alla nivåer kan man skapa en utbildning som är relevant och effektiv för hanteringen av olika typer av kriser och hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! För att nå bästa resultat av utbildning inom totalförsvaret krävs en systematisk, samordnad och kontinuerlig insats. Målet ska vara tydligt: ett totalförsvar som omfattar hela Sverige och alla som vistas här. Utbildningarna ska vara anpassade för olika målgrupper, med utmanande och realistiska övningar, vilket kräver en stark samordning mellan de olika aktörerna. För att uppnå flexibel och dynamisk utbildning krävs erfarna utbildare som bidrar med god teoretisk kunskap, men även med egna erfarenheter, för att trovärdigt kunna dela med sig av best practice.

För att säkerställa att deltagarna har utvecklat sina kunskaper ska uppföljning och feedback vara en del av utbildningen. Utbildning och övningar ska utvärderas och justeras med jämna mellanrum för att vara aktuell för den hotbild som råder för stunden. Deltagarna ska med jämna mellanrum repetitionsöva, bland annat genom simuleringsverksamhet, i en anpassad och lättillgänglig anläggning. Det gäller särskilt i de fall då en situation uppstår där en tidigare utbildning, eller en del av den, har blivit obsolet på grund av nya eller förändrade hotbilder, tekniker eller andra förändringar. Med ändamålsenlig och riktad utbildning kan vi skapa ett totalförsvar som står starkt i en krissituation.

I Sverige finns ett stort antal frivilliga försvarsorganisationer som behöver tydlig vägledning gällande på vilket vis de kan vara en del av den kompetenshöjning som är nödvändig. De står redo att med kort varsel stödja en landsomfattande utbildningsinsats om de får nödvändiga förutsättningar. Även dessa organisationer kan initialt behöva ta del av fortbildningsinsatser. För att optimera deras insatser bör deras behov av att uppdatera övningsmaterial och utbildningsmaterial ses över.

Herr talman! Vilka ska då erbjudas någon form av totalförsvarsutbildning? Förutom de självklara grupper som jag nämnt tidigare i anförandet har vi i dag en stor gruppering som befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Cirka 30 procent av de långtidsarbetslösa saknar gymnasieutbildning, och utan rätt kompetens kommer det att vara svårt för många i denna grupp att bli en del av arbetskollektivet. Dessa individer skulle kunna vara aktuella för utbildning inom olika delar av vårt civila försvar. Blir de en del av ett sammanhang där de känner sig värdefulla och kan bidra minskar vi inte bara ett ekonomiskt problem utan bidrar till att fler kan känna sig socialt delaktiga och inkluderade.

Det finns ett behov av att förbättra tillgången till utbildning och skapa förutsättningar och möjligheter för människor att oavsett tidigare erfarenheter utbilda sig. Arbetsmarknaden ändras snabbt. De senaste årens snabba utveckling inom teknologi, bredare samarbeten mellan länder och förändrade arbetsformer har lett till att kraven på arbetskraften har ökat. På grund av bristande förkunskaper eller utbildning, eller på grund av begränsad tillgång till vidareutbildning, har många inte haft möjlighet att anpassa sig till den snabba utvecklingen. Samtidigt som vi redan nu har ett enormt behov av arbetskraft kommer behovet av personal med uppgifter inom totalförsvaret att öka ytterligare de kommande åren.

Herr talman! För att möta behovet av personal och ändamålsenliga lokaler behöver vi med emfas betona vikten av att förbättra utbildningstillgången genom att investera i utbildningslokaler som har rätt geografisk placering och där det finns möjligheter till expansion. Genom att erbjuda utbildning där människor bor och samtidigt välja en geografisk placering som medger goda kommunikationer kan vi underlätta för många människor att genom en sömlös övergång bli en del av vårt framtida totalförsvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Med en innovations- och utbildningshubb som är lokaliserad där infrastrukturen är närmast för flest människor i såväl Sverige som övriga Norden och Baltikum kan vi få en naturlig arena för ett internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

För att skapa en effektiv och ändamålsenlig totalförsvarsutbildning krävs lokaler som är anpassade för både teoretisk och praktisk utbildning. Lokalerna bör vara flexibla och utrustade med rätt teknik, ge utrymme för samarbete och kommunikation samt vara säkra och ergonomiska. Genom att skapa en lämplig fysisk och teknisk miljö stöder man deltagarnas lärande och förbereder dem på att hantera verkliga krissituationer på bästa sätt.

Det är också viktigt att utbildningslokaler kan anpassas utifrån totalförsvarets efterfrågan så att de kan vara ändamålsenliga under lång tid och växa i takt med samhällets behov. Dagens snabba utveckling kräver stor flexibilitet för att möta framtidens behov, och vi ska därför inte skapa statiska utbildningssystem. Med en anläggning som är unikt utformad för ändamålet kan mer specialiserad utbildning bedrivas, till exempel simuleringsverksamhet för totalförsvarsändamål. För att utbildningen ska bli så ändamålsenlig som möjligt krävs att det i nära geografisk anslutning till utbildningen finns möjlighet till praktiska övningar i fält.

Sammanfattningsvis, herr talman, behöver vi snarast se till att skapa bättre förutsättningar för ändamålsenliga utbildningar med sikte mot en bred målgrupp. Vi behöver kunna erbjuda samtliga totalförsvarsaktörer i samhället en mötesplats där erfarenhetsutbyte, utbildning och presentation av de senaste rönen kan ske. Vi behöver kunna erbjuda en plats där vi knyter ihop lärande, teknik och nya innovationer – en plats där industrin och Försvarsmakten ges möjlighet till fortbildning och samtidigt ett forum där man kan utbyta erfarenheter. Detta ska vara en plats där vetenskap, teknikutveckling och lärande ges möjlighet att mötas och där vi kan mötas över nationsgränserna. Min övertygelse är att ett centre of excellence är en förutsättning för ett tryggare Sverige med en krisberedskap i framkant.

Jag tackar herr talmannen, ledamöter och åhörare för deras tid och uppmärksamhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Sverigedemokraterna har under många år lyft upp frågan om försörjningsberedskap och krislager. Avvecklingen av det civila försvaret och vår försörjningsberedskap under 2000-talets besparingsera är något vi i dag får betala dyrt för. I händelse av kris och krig kan det ta tid innan vi får den hjälp vi behöver utifrån, och coronapandemin visade hur viktigt det är med fungerande lager och logistikkedjor.

Utformningen av en ny modell för försörjningsberedskap är inte helt klar, och diskussionerna har hittills kretsat kring lagstiftning eller avtal mellan stat och näringsliv som enda alternativ.

Sverigedemokraterna har resonerat om ett tredje alternativ och en möjlig medelväg som bygger på frivillighet och viss statlig ersättning.

Kan statsrådet redogöra för hur han ser på en möjlig modell som är både ekonomiskt hållbar och ger god effekt i händelse av kris eller krig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

En viktig del i att säkra svensk försvarsförmåga är att undanröja byråkratiska hinder som fördröjer och försvårar för Försvarsmaktens och försvarsindustrins tillväxt. Säkerhetsläget kräver stora investeringar och inköp, bland annat givet de utspel vi har fått höra de senaste dagarna.

Det är av stor vikt att regeringen tar ett helhetsgrepp om den stränga miljölagstiftning som har en kraftigt begränsande inverkan på Sveriges försvarsförmåga. Lagförslag som försämrar förutsättningarna för en behovsanpassad tillverkning av till exempel ammunition skulle allvarligt begränsa vår försvarsförmåga.

Sverigedemokraterna står fast vid vår tidigare hållning att det är ytterst viktigt att undvika nya hinder som hämmar totalförsvarets tillväxt.

Kan statsrådet redogöra för hur regeringen ser på frågan givet det allvarliga säkerhetsläget?

Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande Totalförsvaret 2025-2030.

Behovet av totalförsvarsutbildning är stort i dagens samhälle, särskilt med tanke på den säkerhetspolitiska situationen i världen och de nya hot som kan uppstå. Totalförsvarsutbildning handlar om att förbereda hela Sveriges befolkning på att kunna bidra till landets försvar och krishantering i händelse av allvarlig kris eller krig.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har många länder, inklusive Sverige, sett en förändrad säkerhetspolitisk situation. Det har blivit uppenbart att hotet om en väpnad konflikt inte är en avlägsen tanke utan ett reellt hot. Därför är det viktigt att alla är medvetna om hur man reagerar och agerar i en krissituation och vilka resurser som behövs.

Totalförsvaret handlar inte bara om militära insatser utan om att hela samhället, från myndigheter och företag till enskilda individer, arbetar tillsammans i en krissituation. Civila måste ha grundläggande kunskaper i krishantering, som att kunna hantera information, skydda sig själva och sin familj och veta vilka resurser som finns att tillgå.

Genom utbildning i totalförsvar kan samhället skapa en känsla av samhörighet och gemensamt ansvar för landets säkerhet. När människor känner att de har en roll i att försvara sitt land och upprätthålla samhällsfunktioner skapas en starkare social sammanhållning och motståndskraft.

Herr talman! Våra myndigheter, regioner och kommuner behöver utbildning i hur man samordnar och samarbetar under kriser. Totalförsvaret kräver en sömlös integration av insatser över olika sektorer och myndigheter. Utbildningsprogram som främjar internationellt samarbete och allianser hjälper till att bygga upp ömsesidigt förtroende för gemensamma försvarsstrategier. Detta är avgörande för att bemöta transnationella hot som terrorism, pandemier och cyberattacker.

Militära och civila ledare behöver utbildas om reglerna för engagemang, internationell humanitär rätt och etiska överväganden i tider av krig och konflikter. Respekt för mänskliga rättigheter säkerställer att försvarsinsatser inte förvärrar skadan för civila eller destabiliserar den internationella ordningen. Det är viktigt att med utbildning öka kunskaperna om de juridiska aspekterna av nationellt försvar, inklusive nödbefogenheter, medborgerliga friheter och rättsliga ramar, för att hantera undantagstillstånd eller krigstidsförhållanden.

God ledarskapsutbildning inom totalförsvaret är av yttersta vikt för att säkerställa att Sverige har en väl fungerande och effektiv försvarsmakt som kan möta både nuvarande och framtida utmaningar. Ett effektivt ledarskap är avgörande för att hela systemet ska kunna samverka och agera snabbt och koordinerat vid en kris eller konflikt. Ett gott ledarskap inom totalförsvaret är en grundläggande faktor för att skapa ett effektivt och hållbart försvarssystem. Genom att utbilda och utveckla ledare inom både Försvarsmakten och det civila försvaret säkerställer vi att Sverige kan hantera både interna och externa hot effektivt. En stark och kompetent ledarskapsstruktur är en av hörnstenarna för att bygga ett robust och motståndskraftigt totalförsvar.

Totalförsvaret 2025-2030

Med detta sagt, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Försvarsmaktens personalförsörjning har debatterats flitigt de senaste åren. Att systemet med tidvis och kontinuerligt anställda blir utmanande på sikt har det funnits kunskap om. Det gäller särskilt frågan om att långsiktigt behålla personalen.

I den pågående utredningen gällande personalförsörjningen ska utredaren presentera kostnadseffektiva lösningar avseende tidiga kontraktsavslut. Om man med "kostnadseffektiva lösningar" menar lösningar som kostar mindre än vad kostnaden är för färdigutbildad personal som slutar i förtid är man på rätt spår. Många Natoländer har till exempel incitamentsstrukturer byggda på subventioneringar av sjukvård, transport, boenden med mera. Det finns dock en risk att man med "kostnadseffektiva lösningar" landar i förslag som sänker ambitionsnivån avseende personalförmåner och löner. Sådana förslag får snarare motsatt effekt.

Kan statsrådet redogöra för sin syn på en mer kreativ lösning för att attrahera och behålla personal?

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Sverigedemokraterna har återkommande tagit upp frågan om myndigheterna och deras bristande riskmedvetenhet. Under de senaste åren har vi haft ett flertal skandaler - Transportstyrelsen, Riksarkivet och nu senast Lantmäteriet.

Det är tydligt att våra myndigheter måste prioritera om när det gäller säkerhetsarbetet och höja riskmedvetenheten. Sverige är bland de mest digitaliserade länderna i världen men har samtidigt ett begränsat skydd och hög sårbarhet. Givet säkerhetsläget är det av stor vikt att myndigheterna tar omvärldssituationen på allvar och gör sitt yttersta för att säkerställa att verksamheten beaktar totalförsvarsaspekterna.

Med anledning av detta undrar jag: Är det försvarsministerns uppfattning att de svenska myndigheterna har den riskmedvetenhet som krävs för att hantera de aktuella hoten, och anser försvarsministern att det säkerhetsarbete som nu genomförs är tillräckligt och utförs på ett ändamålsenligt sätt för att möta de nya utmaningarna?

Fru talman! När Sverigedemokraterna tillsammans med Östgötasamverkan i Region Östergötland tog över styret i slutet av 2022 hade Socialdemokraterna fräckheten att ifrågasätta den nya majoritetens trovärdighet genom att betona den begränsade flexibiliteten i fråga om nya satsningar inom hälso- och sjukvården. Att det inte fanns ett ekonomiskt utrymme för kostnadsdrivande satsningar hade tydligen ingen betydelse för Socialdemokraterna. Som en konsekvens av att de inte hade förstått den allvarliga ekonomiska situationen valde Socialdemokraterna dessutom att yrka avslag på ett flertal kostnadsbesparande åtgärder. När vi har kommit så här långt i redovisningen till varför man i Region Östergötland har tvingats varsla 900 anställda kan man kanske tycka att interpellanten är svaret skyldig.

Under 2023 redovisade Sveriges 21 regioner ett underskott motsvarande cirka 18 miljarder kronor - detta trots att de socialdemokratiskt styrda regionerna under perioden 2014 till 2022 höjt skatten hela 23 gånger.

Menar ledamoten Eva Lindh att man ska höja skatten för att täcka underskott som skapats av en vårdslös ekonomisk regionpolitik med en lösning som uppenbarligen inte har fungerat åtminstone under de senaste tio åren? Eller anser ledamoten Eva Lindh att hela ansvaret för en regions misslyckade politik som har lett till en kraschad ekonomi ligger på regeringen och att det är regeringens uppgift att skjuta till statsbidrag för att täcka underskott, oavsett hur illa regionen har skött sin ekonomi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots flera hundra miljoner extra i statsbidrag under Socialdemokraternas styre hade ett flertal regioner ett väsentligt kompetenstapp av sjuksköterskor och stora underskott. Är ledamoten Eva Lindh medveten om att det är Socialdemokraternas egen bristfälliga ekonomiska politik som har lett fram till den instabila och ohållbara sjukvårdssituationen inom flertalet regioner?

(Applåder)

Fru talman! Jag avser att resonera kring interpellanten Eva Lindhs frågor i interpellationen om situationen i sjukvården.

Att den politiska majoriteten Östgötasamverkan tillsammans med Sverigedemokraterna i Region Östergötland under 2024 tvingades till beslut om att varsla personal har sin bakgrund i den mycket svåra ekonomiska situation som ärvdes från det tidigare socialdemokratiska styret genom Koalition för Östergötland.

Resultatet 2023 för Region Östergötland var ett underskott på drygt 1,7 miljarder. Detta underskott konstaterades alltså innan något varsel hade lagts. Underskottet var ett faktum trots att det nya styret omgående initierade ett stort antal besparingsåtgärder, effektiviseringar och anställningsstopp av administrativ personal. Dessa åtgärder pågår fortfarande.

Som exempel kan nämnas att man årligen kunde spara flera miljoner kronor genom att skriva om ett ofördelaktigt avtal med elleverantören som tecknats av det tidigare styret från så kallad grön el till att också omfatta kärnkraftsel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man sänkte även bidragen till de politiska partierna, vilket innebar sänkta kostnader för den politiska organisationen. Några fler exempel på åtgärder som man vidtagit är: avsevärt minskat antal inhyrd personal, minskat antal hälsokommunikatörer med mera.

Orsaken till det enorma underskottet får tillskrivas en oförmåga av det tidigare styret att kunna hushålla med skattebetalarnas pengar och driva en balanserad och ansvarsfull ekonomisk politik. Perioden 2014-2022 var genomsyrad av politiska beslut som inte hade bäring på en ekonomi i balans. Den drivna politiken präglades i stället av ideologiskt färgade fundament som beslutsunderlag, något som efter åtta års vingligt styre fick som konsekvens en fullständigt havererad ekonomi.

Under pandemiåren valde det tidigare styret att bygga kostnadsdrivande verksamhet för delar av de extra statsbidragen som tilldelades regionerna. Samtidigt flydde sjuksköterskorna sina anställningar. För att klara det kompetenstappet anställde man ett stort antal administrativ personal och undersköterskor.

Trots att alla varningsklockor vid det laget borde ha ringt valde man i det läget att öka antalet inhyrd personal. År 2023 såg vi den sammantagna effekten: en ekonomi i fritt fall. Med fingertoppskänsla har det nya styret fått navigera i denna trassliga och svårgenomträngliga terräng och har nu lyckats bromsa den ekonomiska blödningen.

När Socialdemokraterna tog över styret i Region Östergötland 2014 hade man ett dukat bord med en urstark ekonomi och med ett eget kapital i särklass. I flera år fram till 2014 hade regionen presterat överskott, vilket vände i och med maktövertagandet.

Redan 2017 hade man lyckats vända en ekonomi i balans till att börja redovisa stora underskott. Från att ha varit en av landets bäst skötta regioner gick man till att på bara några få år underprestera så till den grad att man hamnade bland de regioner som presterade allra sämst.

Socialdemokraterna har ett stort ansvar för den sviktande ekonomi man i dag tvingas hantera i Östergötland. Det nuvarande styret tar det ansvar som kan förväntas, och man har nu vidtagit ett antal kraftiga åtgärder för att städa upp efter ett åttaårigt socialdemokratiskt misslyckande.

Trots det svåra läget, som inneburit många svåra och obekväma beslut, har man nu lyckats vända utvecklingen, och framtiden ser äntligen ljus ut för Region Östergötland.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! I kväll debatterar vi betänkandet FöU3 Personalförsörjning. I mitt anförande fokuserar jag på vikten av att vi skapar goda förutsättningar för alla de reservofficerare som utgör ryggraden i Försvarsmaktens ledning.

Det finns i dag cirka 7 000 anställda reservofficerare i Försvarsmakten. Det råder brist på reservofficerare som faktiskt tjänstgör. Behovet av reservofficerare kommer att öka de närmaste åren, varför det är av stor vikt för försvarsförmågan att få fler att vilja utbilda sig till och tjänstgöra som reservofficer.

Reservofficeren är en tillsvidareanställd officer som tjänstgör tidvis i Försvarsmakten. Sin huvudsakliga tjänstgöring och inkomst har reservofficeren i sitt civila arbete. Tjänstgöringsskyldighet i Försvarsmakten föreligger förstås vid höjd beredskap och när tjänstgöringsorder accepterats, men inte innan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

Föreligger det tillräckligt många hinder för reservofficeren att tjänstgöra finns överhängande risk att reservofficeren tvingas tacka nej till tjänstgöring med följden att försvarsförmågan påverkas negativt. Till stor del är det värnpliktiga och reservofficerare som står för tillväxten av vårt försvar, så varje hinder för tjänstgöring eller kompetensutveckling bör undanröjas.

Snittåldern i reservofficerskåren är hög. För att möta pensionsavgångar och få en balanserad åldersstruktur behövs fler nyutexaminerade reservofficerare. Därför bör även utbildning till reservofficer underlättas. Fler utbildningsvägar behövs, och antalet platser på reservofficersutbildningen bör öka markant.

Fru talman! Det finns olika sätt att undanröja de hinder som föreligger i dag. Jag ska ge några exempel på åtgärder som skulle kunna underlätta och öka yrkets attraktionskraft.

Det handlar om att säkra rätt till studieuppehåll och anstånd med civila studier. I dag har den som vill utbilda sig till eller tjänstgöra som reservofficer inte rätt till uppehåll eller anstånd med civila studier.

Det handlar om att ändra CSN:s regler så att nuvarande reservofficerspremie undantas från det belopp som sätter tak för hur mycket en student får tjäna för att få studiemedel.

Det handlar om att nedskriva civila studieskulder med en viss summa för varje vecka som reservofficeren tjänstgör i Försvarsmakten.

Det finns ytterligare åtgärder som skulle kunna underlätta och höja attraktiviteten för reservofficersyrket.

Det handlar om laglig rätt till tjänstledighet hos en civil arbetsgivare. Eftersom någon explicit laglig rätt till ledighet inte finns riskerar individen en konflikt med sin civila arbetsgivare för att få tjänstgöra i Försvarsmakten.

Det handlar om att ta bort 3/8-regeln i officersförordningen. Med dagens och morgondagens officersbrist är det inte rimligt att hindra reservofficeren från att tjänstgöra mer än tre år under en åttaårsperiod.

Även inkomstbortfall hindrar i vissa fall reservofficeren att tjänstgöra i Försvarsmakten, och det påverkar reservofficerens pension.

För att Försvarsmakten ska kunna rekrytera i den omfattning som krävs räcker det inte med enbart goda rekryteringsrutiner. Myndigheten behöver också vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och utveckla sin personal. Omprioriteringarna mellan anslag för 2024 och 2025 i budgetsatsningarna på det militära området för 2024 gjordes bland annat med syftet att Försvarsmakten skulle kunna avsätta resurser för att attrahera, rekrytera och behålla personal.

Fru talman! Försvarsmaktens viktigaste tillgång är dess personal. Om vi inte stärker personalförsörjningen kommer vi inte att lyckas med att få vårt försvar att växa i den omfattning som krävs. Att skapa goda anställningsvillkor för våra reservofficerare kommer också att leda till att fler väljer officersyrket.

Riksrevisionens granskning av kontinuerligt anställda soldater visar att många slutar redan efter några få år. Orsakerna är blandade - flera av dem som har slutat anger som skäl bland annat att de har haft svårt att få tjänstledigt, och de som har fått tjänstledigt anger att inkomstbortfallet i anslutning till tjänstledigheten är en försvårande omständighet. En del anger också bristerna på övningsverksamhet eller personlig utrustning som ett skäl till att man valt att avsluta sin anställning.

För att fler ska välja att bli reservofficerare ska de erbjudas rätt till tjänstledighet utan reduktion av lön vid tjänstgöring. I första hand ska den frågan hanteras av arbetsmarknadens parter, men vi kan och bör skapa goda förutsättningar för parterna att komma överens i frågan.

Fru talman! Arbete inom Försvarsmakten är ett yrke där man förväntas vara mobil och kunna flytta runt till olika ställen i Sverige. Med Sveriges Natointräde kan vi förvänta oss utlandstjänst i allt högre grad. Vid längre tjänstgöringsuppdrag är det ett vanligt önskemål att närstående, som barn och partner, får följa med under kortare eller längre perioder. Då är det viktigt att det finns bra villkor också för de medföljande, oavsett om det är män, kvinnor eller barn som följer med sin tjänstgörande partner eller vårdnadshavare.

Personalförsörjning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 maj.)

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Det norska försvarsdepartementet släppte i veckan en proposition om det norska försvarslöftet 2023-2024, vilken innehåller en förstärkt satsning för att behålla och rekrytera personal. Satsningen pekar på en ny incitamentsstruktur för karriär och löneutveckling för att motverka de omfattande problem som finns med personalförsörjningen.

I det amerikanska och det brittiska försvaret finns en mer utbredd och beprövad incitamentsstruktur, med bostäder, bidrag till universitetsstudier med mera.

Tänker försvarsministern verka för att regeringen gör en översyn av de lagar och förordningar som begränsar den nuvarande incitamentsstrukturen till att endast beröra löner och karriärutveckling där Försvarsmakten i stället skulle kunna erbjuda vissa personalsegment en mer kreativ palett av förmåner och incitament enligt amerikansk och brittisk modell?

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Vi debatterar nu betänkandet FöU4 Militära frågor. Jag kommer att fokusera mitt anförande på Försvarsmaktens stöd till polisen. Samhällsutvecklingen i Sverige och Västeuropa de senaste decennierna visar på ett behov av att se över hur samarbetet mellan Försvarsmakten och polisen kan fördjupas och breddas.

Ett argument som fortfarande förekommer i debatten kring Försvarsmaktens stöd till polisen är händelserna i Ådalen 1931, då det tragiska utfallet krävde fem människoliv och flera skadade. Vi kan samtidigt konstatera att det är stora skillnader mellan nutiden och 1931 vad gäller både Försvarsmakten och samhället. Den enskilda soldaten är i dag betydligt bättre utbildad, och den palett av möjligheter som Försvarsmakten kan erbjuda är bred.

I utredningen SOU 2005:70 konstaterar man att de tragiska händelserna i Ådalen måste ses i sitt tidssammanhang och att vi nu efter snart hundra år måste gå vidare. Jag citerar från utredningen: "Det framstår därför som både förlegat och osakligt att idag av principiella skäl åberopa händelserna i Ådalen år 1931 som grund för att inte kunna låta Försvarsmakten få kvalificerade uppgifter till stöd för angelägna civila verksamheter, t.ex. för dem som Polisen ansvarar för."

Kampen mot den systemhotande brottsligheten och terrorism är i allra högsta grad aktuell. Säkerhetspolisens hotnivå är fortfarande på nivå 4, vilket innebär en hög risk. Det är därför angeläget att polisens möjligheter att upprätthålla lag och ordning stärks.

Fru talman! Jag kan konstatera att ett flertal viktiga synpunkter har framförts av motionärer från både Sverigedemokraterna och oppositionen. Det vittnar om ett engagemang och att man är angelägen om att försvaret av Sverige och vår demokratiska ordning ska tas på största allvar.

Med de senaste årens utveckling med bland annat gängkriminalitet och upplopp i Sverige finns ett ökat behov för polisen att i extrema situationer kunna tillställas extra resurser. Det finns redan i dag ett väl fungerande samarbete mellan militär och polis inom till exempel transporter, personsök och terrorismbekämpning som skulle kunna utvecklas och som också skulle kunna omfatta fler områden.

När det gäller Försvarsmaktens stöd till polisen, till exempel vid samtidiga terrorangrepp på flera platser, skulle stöd kunna lämnas med exempelvis lednings- och sambandsresurser, underhåll, sjukvård och skyddade transporter.

Militära frågor

Att kunna ha ett väl fungerande samhälle även i situationer när ordningsmakten är satt under hård press är vitalt för alla som vill leva i vårt land under trygga och ordnade former. Därför är det viktigt att ordningsmakten ges goda förutsättningar att upprätthålla lag och ordning vid systemhotande brottslighet.

Det kan även finnas andra extraordinära situationer som rör sig i gränslandet mellan krig och fred. En främmande makt skulle kunna utnyttja kriminella grupperingar för system- och samhällshotande verksamhet som över tid skulle kunna sätta stor press på Polismyndighetens resurser, som exempelvis alla bomb- och skjutattentat under år 2023.

Fru talman! I flera motioner som Sverigedemokraterna har lagt fram kan man utläsa en viss oro över att nu rådande lagstiftning i sig begränsar möjligheterna att effektivt möta ett omfattande terrorangrepp. Med en anpassad lagstiftning som möjliggör för polismakten att effektivt nyttja alla till buds stående resurser skulle deras arbete förenklas och ge en större handlingsfrihet.

De aktuella brister som finns är inte bara något som kriminella är medvetna om, utan främmande makt är mycket väl medveten om hur man skulle kunna utnyttja bristerna i den svenska lagstiftningen för att vid ett givet tillfälle uppnå maximal effekt.

Sverigedemokraterna anser att frihet och demokrati är värda att försvara med alla till buds stående medel.

Med det tackar jag och ber om ursäkt för att jag överskred den anmälda talartiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)