David Lång

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Motion till riksdagen 2023/24:2536 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Satsning på Stockholms skärgård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nya åtgärder för att få till stånd en effektiv bekämpning av skarvbeståndet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda möjligheten att öka jakten på säl och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till undantag inom EU för att möjliggöra försäljning av sälprodukter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka trålgränsen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att förebygga marin nedskräpning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för jägare som genomgått en särskild utbildning att sälja vildsvinskött från ett obegränsat antal djur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn med syftet att främja offentlig upphandling av närproducerat viltkött och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn för att öka möjligheten för kommuner att godkänna strandnära byggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att snarast tillåta gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt undvika framtida byggande av Horsstensleden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslag som syftar till att stimulera elektrifieringen av pendelbåts- och skärgårdsflottan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktlinjer som särskilt betonar betydelsen av hembygdsgårdar och lokala museer för folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Stockholms skärgård kan vara bland det vackraste naturen har att erbjuda i vårt avlånga land och den skapar fantastiska förutsättningar för en lång rad olika fritidsintressen och bidrar till att skapa livsglädje i vardagen för samtliga invånare. Dessa möjligheter måste tillvaratas. Livet i Stockholms skärgård är nämligen inte helt självklart till följd av långa avstånd, en stundtals bristfällig kollektivtrafik, en ineffektiv sjukvård och dåliga förut­sättningar för lokalt näringsliv. Alla dessa hinder försvårar skärgårdens tillväxt och därmed också för människor att tillvarata den potential som faktiskt finns. Skärgårdsborna måste likt andra smidigt kunna ta sig till och från jobbet, ha tillgång till en god sjukvård och erbjudas en äldreomsorg utan att behöva flytta från skärgården. Skärgården måste kunna vara en plats också för nya generationer att bo och bilda familj på. Den måste möjliggöra för vanligt folk att låta idéerna flöda genom att stimuleras till att öppna företag eller engagera sig i civilsamhälle och näringsliv. Det ska vara en själv­klarhet att ha en bra bredbandsuppkoppling och en lokal infrastruktur som gynnar det lokala näringslivet. Framförallt ska skärgården bruka sin unika naturmiljö till sin fördel genom att förvalta naturen och fiskbestånden för framtida generationer samtidigt som turismen och nya skärgårdsbor ska kunna ta del av dessa. För att möjliggöra allt detta har Sverigedemokraterna i region Stockholm återkommande lagt en rad förslag, vilka i kombination med förändringar av befintliga lagar kan göra Stockholms skärgård till en svårslagen region för alla svenskar. För samtliga skärgårdsbor finns det ett intresse av att värna om och förvalta Stockholms skärgård. För att det ska vara möjligt måste dock förutsättningarna finnas för att kunna gå vidare med effektiva miljöåtgärder samt skydda natur och öka fiskebeståndet. Vi menar att en särskild prioritet bör ges till åtgärder för att minska övergödningen och skadliga utsläpp i vår skärgård men också till att bekämpa vissa djurarter samt förekomsten av industritrålning som i allt större utsträckning kommit att skapa en osund obalans i naturen eller som orsakat en drastisk minskning av det sköra fiskebeståndet. Skarv Skarven har stora negativa konsekvenser för såväl miljön och olika näringar som fiskebeståndet. Öar där skarven etablerar sig skadas mycket svårt då den grönska och de träd som finns på öarna dör samtidigt som skarvarna orsakar sanitära olägenheter för friluftslivet. När stora skarvkolonier tar över begränsas den biologiska mångfalden, varför utbredningen innebär att annan sjöfågel trängs undan. Därtill konsumerar dessa skadedjur enorma mängder fisk och det finns exempel på hur de angriper såväl fisk­fångst som redskap. I Stockholms skärgård finns det omkring 6 700 skarvbon som används av cirka 35 000 skarvar. Det är länsstyrelserna som ansvarar för att utfärda skyddsjakt på skarv, vars bon enligt förvaltningsplanen också ska halveras. Idag används inte heller så många andra metoder än just skyddsjakt för att minska bestånden, trots att det finns andra sätt. Oljering och prickning är två metoder som kan användas, varav den första av de två är att föredra dels då det inte är en mer tilltalande metod och dels då den är mer effektiv. Oljering innebär att skarväggen doppas i paraffinolja och genom att ett ägg per bo lämnas obehandlat undviker man att skarvarna lägger nya ägg. Regeringen bör återkomma med tydliga åtgärder för att få till stånd en effektiv bekämpning av skarvbeståndet. Gråsäl och försäljning av sälprodukter Likt skarven har gråsälarna kommit att slå hårt mot den småskaliga fiskenäringen och därmed bidragit till det minskade fiskbeståndet. Gråsälspopulationen i Östersjön har som bekant haft en mycket stark tillväxt de senaste åren. Naturvårdsverket fattade vidare ett beslut om att tillåta licensjakt på två tusen gråsälar i hela Östersjön under perioden från den 20 april 2020 till den 31 januari 2021. Under denna period fälldes ungefär hälften av de sälar som det fanns tillåtelse att fälla, trots förenklade regler sedan föregående års licensjakt. Det stora antalet gråsälar är således fortfarande ett problem, och det finns därför skäl att utöka möjligheten till skyddsjakt på dessa. Säljakt är tidskrävande och dessutom förenad med kostnader för enskilda jägare. Till följd av EU‑förbudet mot handel med sälprodukter är det dessutom inte möjligt för jägare att sälja exempelvis sälskinn eller sälkött, vilket gör det än mer olönsamt att syssla med denna skyddsjakt. Regeringen bör återkomma med förslag som syftar till att fler kan skjutas samt verka för ett undantag inom EU så att skjutna sälar tillvaratas genom att försäljning av sälprodukter tillåts. Ökad trålgräns Även människor kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden och fiskbestånden även utan att förorena eller förstöra vattendrag, hav och sjöar. En av de stora orsakerna till obalansen i Östersjön och rubbningen i ekosystemet är förekomsten av storskaligt fiske med industritrålare som inte bara dammsuger skärgården på fisk utan även riskerar att bidra till att botten förstörs, trots att det finns en införd trålgräns i Östersjön vid fyra nautiska mil från kusten (i syfte att särskilt ta hänsyn till det kustnära fisket). I Stockholms skärgård har vi bland annat sett hur de stora trålarna fiskat flera hundra gånger mer strömming än vad Stockholms kustfiskare lyckats fiska. Därtill exporteras fångsten, som ofta består av småfisk, i stor utsträckning till andra länder för att slutligen användas som fiskmjöl i fiskodlingar. Det råder ingen tvekan om att det skulle behövas begränsningar av industrifisket, inte minst i Stockholms skärgård. Stockholms skärgård erbjuder en vacker miljö med såväl sötvattens- som saltvattensarter tack vare sitt bräckta vatten. Fiskebesöksnäringen växer dessutom i hela Sverige och omfattar inte bara själva fisket utan även stugbyar, båtuthyrningsfirmor och fiskekurser, vilka alla bidrar till den regionala tillväxten. Det finns en stor potential för sportfisket att bidra till en levande skärgård med ökad sysselsättning och en växande besöksnäring. Regeringen bör se över möjligheten att öka trålgränsen i Stockholms skärgård i syfte att skydda det strandnära och småskaliga fisket. Förebygga marin nedskräpning År 2017 fastställde forskare vid Stockholms universitet att Stockholms skärgård lider av vatten med en hög mikroplastkoncentration. Plast utgör majoriteten av den marina nedskräpningen i Östersjön och bidrar till försämrade levnadsförhållanden för vatten­levande djur samt en förgiftning av vattnet över tid. Därför bör det utredas om berörda kommuner kan erbjudas ett långsiktigt stöd för strandstädning och hantering av avfall. Emellertid hålls inte marin nedskräpning inom nationella gränser, och därför bör även ett internationellt politiskt samarbete stärkas med framförallt kustnära regioner i Baltikum, Norden samt Polen och Tyskland. Vildsvinsjakt och viltkonsumtion Vildsvinsstammen har länge vuxit kraftigt och den har kommit att orsaka kostsamma skador för samhället på olika sätt. Det finns därför goda skäl att underlätta och förenkla jakten på de nattaktiva och skygga djuren (med exempelvis viltkameror, mörkersikt och fler godkända vildsvinsfällor). Vildsvinen rör sig vidare, varför skyddsjakt borde kunna bedrivas även i områden som inte anses ha tagit skada av djurens utbredning. Konsum­tion av viltkött är dessutom positivt ur miljö- och hälsosynpunkt samtidigt som det har många fördelar för den lokala produktionen. Viltköttet är som bekant närproducerat, vilket innebär korta transporter och därför utgör ett klimatsmart alternativ som dessutom till följd av att djuren levt sina liv i det fria kan anses rankas högt ur djurvälfärdssyn­punkt. Det är även proteinrikt, magert och saknar rester av antibiotika. Tyvärr är dock regelverket för komplext och långtgående för att konsumtionen av vildsvinskött ska öka. Jägare bör därför, efter att ha genomgått en särskild utbildning, kunna sälja kött från ett obegränsat antal djur. På så sätt kan vildsvinsjakten öka och bli mer lönsam samtidigt som mer hälsosamt kött når marknaden. Vidare krävs en översyn med syftet att främja offentlig upphandling av närproducerat viltkött inom exempelvis äldre­omsorgen, slutenvården och skolan. Strandskydd Skärgårdens stränder är av stor betydelse för ett rikt växt- och djurliv, som i sin tur är beroende av vattenmiljöer. I många fall är strandskyddet en viktig del som hindrar exploatering av värdefulla stränder, men strandskyddsbestämmelserna appliceras ändå ofta för hårt. Att det är så grundar sig ofta på regionala och kommunala tjänstemäns subjektiva bedömningar och vi har sett hur länsstyrelsens långtgående befogenheter att förhindra och överpröva byggnation inom 300 meter från en strandkant slår mot främjandet av nya positiva livsmiljöer. Det finns därför ett stort skäl till att frågan i högre grad ska beslutas lokalt på kommunal nivå. Strandskyddsbestämmelsen om 100 meter bör utgöra det maximala avståndet för strandskydd, men i många fall kan ett avstånd på ett tiotal meter från vatten tillsammans med allemansrätten och övriga skyddsformer vara godtagbart för bygglov. Regeringen bör återkomma med förslag som ökar möjligheten för kommuner att besluta om strandnära byggnation. Gårdsförsäljning av alkohol Befolkningen i skärgården, inte minst öbor, drabbas idag negativt av reglerna kring systembolagets alkoholmonopol till följd av långa och i många fall svåra resor för att kunna köpa en flaska vin till middagen eller en öl till sillen. Att tillåta gårdsförsäljning i skärgården samt licensierad försäljning av alkoholhaltiga drycker kan minska den negativa miljöpåverkan samtidigt som vardagen för skärgårdsbor underlättas. Därtill möjliggör det för fler lokala näringsidkare i skärgården att utöka sin verksamhet genom att öppna upp för mindre destillerier. Regeringen bör därför möjliggöra gårdsförsäljning av alkohol. Horsstensleden Horsstensleden beskrevs som en egen motorväg i skärgården för stora internationella godsfartyg och passagerarkryssare. Byggandet av leden skulle innebära stora ingrepp i Stockholms unika ytterskärgård med miljoner ton bortsprängda kobbar och skär som resultat. Efter ett stort folkligt engagemang lades dock planerna på is under 2018 men risken finns att leden byggs i framtiden. För att trygga alla de som varit involverade i att skydda skärgården från detta projekt bör bygget av Horsstensleden slopas helt. Elektrifiering av pendelbåts- och skärgårdsflottan Inom så gott som varje samhällsområde finns det idag en ambition att modernisera, förenkla och ta tillvara den tekniska utvecklingen. Det är inte minst aktuellt ur miljö­hänsyn, varför elektrifieringen av offentliga fordon anses vara en prioriterad åtgärd. Trots detta och trots regionala ambitioner drivs fortfarande en stor del av transport­färjorna med fossila bränslen, vilket är skadligt både ur ett lokalt miljöperspektiv och globalt. För att i snabb takt bistå i arbetet med att elektrifiera färjeflottan krävs det tydliga incitament att faktiskt snabba på omställningen. Mot bakgrund av detta bör regeringen återkomma med förslag som syftar till att stimulera elektrifieringen av pendelbåts- och skärgårdsflottan, exempelvis genom övergångsbidrag för mindre rederier i behov av att investera i en elektrifierad båtflotta. Folkbildningsstöd till lokalmuseer och hembygdsgårdar Det finns många viktiga lokala kulturvärden som är värda att bevara och som gör att ett visst område sticker ut. Finansieringen är dock inte alltid en självklarhet, trots att exempelvis lokala muséer ute i skärgården är av stort kulturhistoriskt intresse för såväl nuvarande som kommande generationer. Hembygdsgårdar och andra kulturarv är oerhört viktiga både för invånarna och för nya besökare, varför de också är att betrakta som en viktig del av folkbildningen. Ansvaret för fördelning av statsbidrag till folk­bildning i Sverige (och utvärdering av verksamheten) har Folkbildningsrådet. Staten har vidare gett Folkbildningsrådet i uppdrag att fördela miljardstora statsanslag och ha myndighetsansvar för hela folkbildningen i Sverige. I idédokumentet Vägval och vilja definieras fem kännetecken för folkbildning: Lärandet relateras till människans hela livssituation. Kunskap och bildning har ett egenvärde. Folkbildningen är fri och frivillig. Deltagaren är aktiv medskapare. Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelse och föreningsliv. Det bör således inte råda något tvivel om att hembygdsgårdar och lokala muséer fyller de krav som ställs för att kunna anses bidra till folkbildningen. Prioriteringarna av hur resurser fördelas skiljer sig dock åt och regeringen kan mot bakgrund av detta till viss del styra medel mot vissa verksamheter efter att ha delgivit önskemål i riktlinjer för vad bidraget ska användas till. I riktlinjerna anges bland annat syftet med statsbidraget liksom gällande återrapporteringskrav. För att säkerställa hög prioritet för hembygds­gårdar och lokala muséer när resurser delas ut för att främja folkbildningen bör därför regeringen utfärda riktlinjer som särskilt betonar betydelsen av dessa. Markus Wiechel (SD) Julia Kronlid (SD) Beatrice Timgren (SD) Ludvig Aspling (SD) Martin Kinnunen (SD) Robert Stenkvist (SD) Fredrik Lindahl (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) David Lång (SD) Mats Arkhem (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1890 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Stärkt trygghet i Stockholms län med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en särskild strategi för att öka tryggheten i Stockholms län med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Stockholms län är en fantastisk region att bo i där det finns alltifrån storstadens puls till skogarnas vackra natur, slätter med jordbruk och Stockholms skärgård med all sin charm. Tyvärr har dock tryggheten för länsborna försämrats med åren som gått, vilket påtagligt påverkar vardagen och länsbornas rörelsefrihet. I Stockholms län genomförs vartannat år en medborgarundersökning gällande den upplevda tryggheten i länet. Den senaste publicerades 2021. Undersökningen visar att allt fler känner sig otrygga och rädda i Stockholms län och otryggheten har ökat kontinuerligt i länet. Mellan 2011 och 2021 har andelen länsbor som någon gång under de senaste 12 månaderna upplevt rädsla eller otrygghet i sitt eget bostadsområde ökat. Under denna period har andelen som känt sig otrygga dagtid nästan fördubblats från 11 till 19 procent och andelen som upplevt otrygghet kvällstid har ökat från 33 till 42 procent. Som grupp upplever kvinnor en större otrygghet än männen. Jämfört med undersökningen 2019 har andelen otrygga dag eller kväll/natt varit relativt oförändrad för både män och kvinnor troligen beroende på restriktioner och mindre aktiviteter under pandemin. Under de senaste tio åren har dock både kvinnors och mäns upplevda otrygghet ökat. 2011 svarade till exempel en femtedel av männen i länet att de känt sig otrygga eller rädda i sitt bostadsområde under kvälls­tid, jämfört med en tredjedel vid årets undersökning. Bland kvinnorna har motsvarande andel ökat från 44 till 49 procent. Det är särskilt de unga kvinnorna som uppger att de avstått någon aktivitet på grund av att de känner sig otrygga. Drygt 4 av 10 kvinnor under 30 år har avstått från aktiviteter under det senaste året och det samma gäller drygt 1 av 10 unga män. Brås trygghetsundersökning visar på liknande trender som läns­styrelsens undersökning. Av Brås undersökning för 2021 framgår att kvinnor och personer i de yngre åldersgrupperna i betydligt högre utsträckning har avstått från aktivitet jämfört med männen och äldre personer. Enligt Brås rapport är unga kvinnor i åldersgruppen 16–24 den grupp som har högst andel som avstått aktivitet. I undersökningen som presenterades 2019 framkom även att kommunerna Botkyrka, Sigtuna, Järfälla, Upplands-Bro och Huddinge är de med sämst upplevd trygghet och där svarar fyra av tio att de, minst någon gång under det senaste året, avstått aktivitet på grund av oro att utsättas för brott. De kommuner där lägst andelar avstått från aktivitet, runt en femtedel, är Norrtälje, Ekerö, Vallentuna och Vaxholm. Kollektivtrafik är det vanligaste färdmedlet i Stockholms län och många är beroende av den för att ta sig till arbete och aktiviteter. Hälften av länsborna åker med kollektiv­trafik minst en gång i veckan och en dryg fjärdedel gör det minst en gång i månaden eller i kvartalet. Jämfört med mätningen 2019 har det skett en tydlig nedgång i resandet med kollektivtrafik, vilket sannolikt är en direkt effekt av införda restriktioner under pandemin. Undersökningen visar även här att unga är mer utsatta och att det är vanligare att unga känner sig otrygga i kollektivtrafiken än att äldre gör det. Nära 6 av 10 av läns­borna 30 år eller yngre har under det senaste året känt sig otrygga i samband med resa med kollektivtrafik, jämfört med hälften av de mellan 31 och 64 år och en tredjedel bland den äldsta åldersgruppen. Att unga oftare känner sig otrygga i kollektivtrafiken kan i någon mån påverkas av att de också använder den mer än äldre, inte minst under kvällar och nätter. Även när det gäller våld eller hot om våld är det bland unga och kvinnor som oron för att utsättas är mest förekommande. I undersökningen från 2021 har 44 procent av kvinnorna svarat att de oroat sig för att utsättas för våld eller hot om våld, medan motsvarande andel bland männen var 35 procent. Bland de unga kvinnorna (18–30 år) har sex av tio svarat att de oroat sig för våld eller hot. Det är vanligare att man oroar sig över att anhöriga eller nära vänner ska utsättas för våld eller hot om våld än att man själv ska utsättas för våld. 60 procent av de svarande har under det senaste året känt sig oroliga för att någon anhörig eller nära vän ska utsättas för våld eller hot om våld. Det är mest utbrett bland kvinnor med svensk bakgrund i alla åldrar och medelålders kvinnor oavsett bakgrund att oroa sig för anhöriga. Medborgarundersökningen från 2021 visar också att det finns ett visst samband mellan låg tillit till andra människor i ens bostadsområde, upplevd otrygghet, oro att utsättas för våld och antalet som utsätts för våld eller hot. Kommuner med relativt låg tillit (Botkyrka, Södertälje och Järfälla) är även de kommuner där högst andel svarar att de känt oro när de rör sig ute dagtid. Andelen som oroat sig för att man själv eller ens anhöriga eller nära vänner ska bli utsatta för våld eller hot om våld är betydligt högre än de som de facto har uppgivit att de blivit utsatta för våld. Högst andel som svarat att de oroat sig för att de själva eller deras anhöriga ska utsättas för våld är boende i Upplands-Väsby, Sollentuna och Haninge – lägst andel finns i Nacka, Norrtälje och Vaxholm. Samtidigt finns länets högsta andel som uppgivit att de (eller deras anhöriga) blivit utsatta för våld eller hot om våld i kommunerna Botkyrka och Upplands-Väsby. När det kommer till faktisk erfarenhet av att själv ha blivit utsatt för våld eller hot om våld svarar 7 procent av länsborna att de har utsatts för detta under de senaste 12 månaderna. Även här är de unga särskilt utsatta och bland dem under 30 år svarar 9 procent att de blivit utsatta för våld eller hot; motsvarande andel i den äldsta ålders­gruppen, 65 år eller äldre, är 4 procent. Det är vanligare att man känner till att närstående utsatts för våld eller hot om våld än att man själv har blivit utsatt. 14 procent av läns­borna svarar att de har närstående som utsatts för våld eller hot om våld under det senaste året. Även här har ålder stor betydelse. Bland de unga (18–30 år) svarar 17 procent att de har nära anhöriga som blivit utsatta för våld eller hot om våld, och andelen är än högre bland de yngsta med 22 procent i gruppen 18–24 år. Sammantaget visar dessa rapporter på en mycket dyster utveckling vad gäller trygg­heten i Stockholms län. Det är fullständigt orimligt att exempelvis så många kvinnor ska avstå från aktiviteter av rädsla för att utsättas för brott. Otryggheten skapar inskränk­ningar i länsbornas rörelsefrihet och det är oacceptabelt att så många utsätts för och behöver oroa sig för brott för sig själva eller sina anhöriga. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen överväger att ta fram en särskild strategi för att öka tryggheten i Stockholms län, framför allt i utsatta områden men också hela länet. Ökad närhet till polis och en polis som syns ute på gator och torg, ökat antal väktare i kollektivtrafiken samt ett stärkt förebyggande arbete bland ungdomar i utsatta områden är några av de åtgärder som regeringen bör utreda. Att kvinnor och ungdomar känner sig särskilt otrygga och avstår extra mycket från aktiviteter är också något regeringen måste ta på allvar, och de måste rikta insatser för att öka tryggheten för dessa grupper. Julia Kronlid (SD) Fredrik Lindahl (SD) Robert Stenkvist (SD) David Lång (SD) Markus Wiechel (SD) Martin Kinnunen (SD) Ludvig Aspling (SD) Beatrice Timgren (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Mats Arkhem (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) Inkomstbeskattning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inkomstbeskattning Skattesystemet 1. Konkurrenskraftig inkomstbeskattning 2. Inkonsekventa skatteskillnader 3. Beskattning av svenska sjömän Avdrag 4. Flerbarnsavdrag 5. Sparande och överskuldsättning 6. Rut och rot 7. Kontroll av reseavdragen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga åtgärder med innebörden att inkonsekventa skatteskillnader jämnas ut och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda vilka tjänster som ska berättiga till rut och rot samt förebygga missbruk av dessa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen. Inkomstbeskattning Skattesystemet 1. Konkurrenskraftig inkomstbeskattning Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och trygghet men även investeringar i sådant som kan bidra till fortsatt ekonomisk utveckling. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Det blir en balanserad avvägning. Omkring två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från inkomstbeskattningen och den är relativt hög i en internationell jämförelse. Sveriges förmåga att attrahera särskild spetskompetens beror delvis på de skattevillkor som gäller. Inkomstbeskattningen behöver därför ses över och en reform av skatte­systemet utredas för att på sikt inte urholka den svenska konkurrenskraften. 2. Inkonsekventa skatteskillnader På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som är oskäliga. Bland annat gäller inte samma skatt för lön jämfört med pension och skatten skiljer sig nästan en månadslön per år för en löntagare i en högskattekommun jämfört med en löntagare med exakt samma inkomst i en lågskattekommun. Vi värnar det kommunala själv­bestämmandet, men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Dessvärre har kommuner med ett mindre beskattningsunderlag tvingats hålla relativt höga kommunalskattesatser än andra kommuner vilket kan vara ett problem för deras möjlighet att attrahera kom­pe­tens. Olika bolagsformer, kapitalinvesteringar och fastighetstyper har olika former av beskattning vilket i sig är ytterligare exempel på hur orättvisa regler är gällande närings­verksamheter. Ännu ett exempel är att det i dag erbjuds så kallade pedagogiska måltider för vård­anställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Personal med tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt personer med psykiska funktionshinder är undantagna skattepliktig kostförmån. Samtidigt är personal på somatiska avdelningar som tillämpar samma typ av pedagogiska måltider inte befriade från skattepliktig kostförmån, vilket är ännu en orättvisa som är svår att motivera. Även lagfarter och pantbrev vid köp av fastighet blir en indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnader som kommer med att utföra de justeringar av ändrad fastighetsägare, låntagare med mera. Det är ett av flera exempel på inkonsekvent och oproportionell beskattning, och det kan finnas andra skatteliknande avgifter som inte korrelerar med relaterade kostnader, det vill säga specifika regler där överbeskattning förekommer och där skatten eller avgiften är flera gånger så stor som den verkliga kostnaden. Orättvisor i beskattningen spär på ett missnöje hos befolkningen och minskar förtroendet för skattesystemet i allmänhet. Vi vill därför tillsätta en utred­ning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär en inkonse­kvent och ologisk beskattning. En utredning som föreslår konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. En reform av de ologiska skatteskillnaderna bör inte leda till ett höjt skatteuttag totalt sett utan snarare utgå ifrån möjliga besparingar som i stället kan öppna för ett sänkt skatteuttag. Utredningen behöver därför ta utgångspunkt från både intäkter och kostnader. 3. Beskattning av svenska sjömän Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på vilken flagg som fartyget man jobbar på har utan även på vilken trafiktyp fartyget för tillfället bedriver och vilket eller vilka vatten som för tillfället trafikeras. Det finns även en 183-dagarsregel som har visat sig vara svårtolkad och stundom ologisk. Detta leder inte bara till en stor administrativ börda för rederierna utan även till att den enskilde sjömannen inte på förhand kan räkna ut hur mycket skatt som ska betalas och därmed inte heller vilken nettolön denne kommer att få förrän efter att lönen utbetalats. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning, behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras. Avdrag 4. Flerbarnsavdrag Sverige har ett välfärdssystem som bygger på att ge stöd till familjer i Sverige när de får barn. Flerbarnstillägget är ett bidrag som kan erhållas oavsett om föräldrarna i familjen arbetar eller inte. Flerbarnstillägget är också anpassat efter hur barnafödandet sett ut förr i tiden i Sverige. När demografin har förändrats på senare tid finns därför en anledning att se över systemet så att det inte skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden för kvinnor och blir en primär inkomstkälla för familjer. Därför behöver vi utreda möjlig­heten att koppla ihop stödet till barnfamiljer med förvärvsinkomster för att ersätta bidraget med ett avdrag. Ett skatteavdrag på inkomst av tjänst för arbetande föräldrar. 5. Sparande och överskuldsättning Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Riksbanken, IMF och OECD har varnat för specifikt svenska hushålls skuldsättning. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till ett sparande och bromsa riskerna för överskuldsättning. En skattemässigt enkel och för­del­aktig beskattning är att föredra för att uppmuntra till privat sparande. Vi vill utreda hur inkomstskatteavdragen och ränteavdrag behöver se ut för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör innefatta en differen­tierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet, synliggörande av alla skulder samt ett smart gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskatt­ning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området. Detta för alla insättningar på bankkonton, värdepappers­depåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton. Till detta behöver också ett privat pensionssparande motsvarande privat pensions­försäkring med schablonmässig inkomstbeskattning återinföras som ger incitament för alla att spara privat till pensionen. De som i dag har privata pensionsförsäkringar bör kunna nyttja dem igen för sparande till förmånliga skattevillkor, och banker och försäk­ringsbolag ska kunna erbjuda denna produkt igen. 6. Rut och rot I dag gäller olika procentsatser: 30 procent på rot och 50 procent på rut. Beloppet 50 000 kronor för rot och 75 000 kronor för rut, dock totalt 75 000 kronor för både rot och rut per år. I allmänhet uppfattas systemet något förvirrande och inkonsekvent. Därför bör regelverket ses över för enhetlighet och förenkling. Det är också av intresse att lägga till fler tjänster i rutavdraget så som läxläsning eftersom att kunskap kan vara en nyckel till sysselsättning. Det har vidare visat sig att rut- och rotavdragen inte alltid enbart används i Sverige så som det är avsett. Det finns även oklarheter om ifall systemet med avdraget har miss­brukats. Därför är det angeläget att utreda omfattningen av ett missbruk samt presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Vi förespråkar en utredning av rut och rot med betoning på enkelhet, ökad syssel­sättning och minskad brottslighet. 7. Kontroll av reseavdragen Systemet med reseavdragen medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte nyttjas på ett korrekt sätt. Därför behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag som görs på deklarationen. Tillsätt en utredning på Skatteverket för att ta fram åtgärder i fråga om hur systemet för kontroll av reseavdrag effektiviseras. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk men ska samtidigt inte försämra möjlig­heterna att bo och verka på olika platser i landet. Att förstärka kontrollen av det nuvarande reseavdraget ska inte heller försämra möjligheterna för dem som bor i glesbygd och på landsbygd, på det sätt som regeringen har indikerat genom de förslag som framställts av Reseavdragskommittén. Per Söderlund (SD) Eric Westroth (SD) David Lång (SD) Bo Broman (SD) Erik Hellsborn (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1657 av Per Söderlund m.fl. (SD) Mervärdesskatt Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Mervärdesskatt Momssatser Välfärden Näringslivet Kultursektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av momssatserna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av förutsättningarna för en konkurrensneutral moms inom vården oavsett driftsform och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler samt harmonisering av momssatser som berör näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en breddad kulturmoms för en högre grad av likvärdighet och tillkännager detta för regeringen. Mervärdesskatt Momssatser Sverige tillämpar nedsättningar av momssatser samt fullständiga undantag där momsen helt utgår för vissa varor och tjänster, vilket har sin grund i EU:s skattepolitik, som Sverige sedan tidigare valt att anpassa sin mervärdeslagstiftning efter. Det medför dock vissa komplikationer för näringsliv och för offentlig sektor där både investeringar och välfärdstjänster kan komma att utebli – trots att avsikten att utföra dessa funnits. Följden kan bli lägre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft. Därför behövs en översyn av systemet för en ökad grad av harmonisering. Vi ser emellertid frågan om mervärdesskatt som komplex och att det fortsättningsvis ändå kan finnas några få områden med behov av nedsättning av moms, men att omfattningen av normalmoms behöver utvärderas. Välfärden Sjukvården är en av de mest centrala delarna av välfärdssystemet. Sverige har en till innehållet bra sjukvård men den är högt belastad, inte minst under senare år då pandemin ytterligare belastat vårdtillgängligheten. Vi behöver alla resurser vi kan få tillgång till när sjukvården går på bristningsgränsen. Att vi har företag som vill hyra ut personal till sjukvården är därför någonting vi borde vara tacksamma för. Skatteverkets omtolkning beträffande moms på inhyrd personal har inneburit kraftiga fördyringar av sådan verk­samhet. I ett läge där sjukvården behöver öka kapaciteten under en period har vård­momsen kommit att bli ett problematiskt hinder. Det finns också problem med förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar. Att genom beskattning strama åt det redan begränsade resursutrymmet leder till ett högre vårdtryck än nödvändigt. Vi kan även se hur mervärdesskattelagstiftningen för med sig vissa andra typer av praktiska problem. När företag som vaccinerar personer under pandemin ska hyra lokaler för att göra detta, kan inte ingående och utgående momssatser dras av emot varandra, eftersom att uthyrning av lokalerna inte beläggs med moms. Det leder ibland till att etablering fördröjs där momslagstiftning alltså står i vägen och skapar ett visst hinder. Vi menar att det behöver genomföras en översyn av momslagstiftningen som ger svenska vårdgivare samma förutsättningar som i bland annat Finland och Danmark, där tolkningen av EU:s momslagstiftning ser annorlunda ut än vad den gör i Sverige och som påverkar välfärd och sjukvård positivt och konkurrensneutralt. Näringslivet Då Sverige tillämpar en rad undantag från moms uppstår vissa situationer där en investerare vill kvitta ingående och utgående moms emot varandra, men inte har möjlig­het att göra detta. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt vilket bromsar tillväxten i ekonomin. Det kan gälla fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler där olika typer av verksamheter inte finner det möjligt varför uthyrning och därmed investeringar uteblir. Vi ser därför ett behov av att utreda möjligheten till frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler. Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gräns­drag­ningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Turist- och besöksnäringen har flera exempel på ologiska skillnader i moms. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turist- och besöksnäringen och vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt. Kultursektorn Sverigedemokraterna värnar kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla ned­sättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen. Särskilt eftersom kulturkonsumenter ibland har små marginaler i sin hushållsekonomi och dessa påverkas av höga kostnader för detta. Inom kulturområdet finns dock en rad märkliga avgräns­ningar när det gäller nedsatt moms. Medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck, erläggs med normalmoms beskattas i stället e‑böcker med nedsatt moms på kultur. På ett liknande sätt gäller normal momssats för den som vill gå och dansa till ett dansband, medan kulturmoms gäller för den som deltar i annan form av dans. Detta är några exempel på den typ av oförklarliga skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas. Per Söderlund (SD) Eric Westroth (SD) David Lång (SD) Bo Broman (SD) Erik Hellsborn (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) Punktskatt Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Punktskatt Energi 1. Konkurrenskraftig energibeskattning Transport 2. Flygskatt 3. Fordonsbeskattning Bränsleskatteindexering 4. Trängselskatt 5. Stämpelskatt för sjöfarten Jordbruk Bränsleskatter i jord- och skogsbruk Miljö och klimat 6. Kemikalieskatt Avfallsförbränningsskatt Tonnageskatt 7. Tonnageskatt Socialt 8. Flerbostadshus hyresrätter Kultur 9. Kulturhistoriska byggnader Kapital Personaloptioner Avkastningsskatten Ränteavdrag Fastigheter 10. Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning Näringsfastigheter 11. Bostadshus vid jordbruk 12. Industri- och energifastigheter 13. Fastighetsskatt på vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn för rättvisa skattevillkor på energimarknaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avskaffad flygskatt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avveckling av bonus malus-systemet i sin helhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en utfasning av trängselskatterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förändring av punktbeskattningen för svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avveckling av kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att regionalisera beskattningen av industri- och energifastigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde öka skattetransparensen på lönebesked och konsumentkvitton och tillkännager detta för regeringen. Punktskatt Energi 1. Konkurrenskraftig energibeskattning Sverige är ett nordligt beläget land med ett kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk industri och energisektor behöver också villkor som är jämlika och gynnsamma. Därför förespråkar vi att energibeskatt­ningen ses över ur ett internationellt perspektiv så att svensk industri kan ges optimala förutsättningar och verka på en konkurrensutsatt marknad. För att energimarknaden ska fungera behöver rättvisa villkor gälla. Det innebär att sådana inslag som särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden, eller särskilda straffskatter för andra aktörer, skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Det innebär att vissa aktörer kan erbjuda andra prisnivåer och det sätter mark­nads­mekanismen ur spel. Sverigedemokraterna förespråkar därför en översyn av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet. Transport 2. Flygskatt Många företagare och privatpersoner är beroende av att kunna flyga inom Sverige och utomlands. De svenska företagen har också stor nytta av de mindre flygplatserna i Sverige. Flygskatten innebär dock att mindre flygplatser kan få problem med sin över­levnad om antalet flygresor minskar. Skatten kan också missgynna svenska flyg­platser till förmån för utländska. Detta kan innebära att viktiga företagsetableringar i gles- och landsbygd inte blir av utan går till andra länder i stället. Därför är flygskatten ett hinder för näringslivet, särskilt småföretagandet. Flygskatten är därutöver felriktad då den träffar flygkonsumenten och inte de negativa miljöeffekter som den avser att motverka. Flyget har liksom alla andra trafikslag en viss miljöpåverkan och målet är att minska denna. Nyttan med flygskatten står inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Flygsektorn ingår även i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms därmed maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Därtill är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Flygskatten är negativ för svensk ekonomi och behöver avvecklas. 3. Fordonsbeskattning Under 2022 togs bonusdelen bort i bonus malus-systemet. Att ”malus” fortfarande tas ut på nya fossilmedelsdrivna fordon under de tre första åren efter bilen nyregistrerats leder, förutom stigande priser på begagnatmarknaden, till att de individer och familjer som inte har möjlighet att köpa eller använda en elbil i högre utsträckning kommer att vänta med att byta ut sitt gamla fossilmedelsdrivna fordon. Då nya fossilmedelsdrivna fordon är renare än äldre, kommer detta att leda till uteblivna utsläppsminskningar. Maluseffekten på såväl lätta lastbilar som husbilar blir dessutom extra påtaglig, då det många gånger för dessa fordonstyper saknas en variant som är kvalificerad för att vara mer normalbeskattad. Detta slår hårt mot såväl klimatsmarta semestrande svenskar som småföretag inom Sverige. Bonus malus har på många sätt haft mycket negativa följdverkningar och behöver därför avvecklas i sin helhet. Bränsleskatteindexering Sverige är ett avlångt och till delar glesbebyggt land, jämfört med vissa andra länder. Införandet av indexering av skatten på bränslen har drabbat landsbygden. Vi menar att detta blir kontraproduktivt sett till att Sverige tillämpar ett reseavdrag. Ställer man indexering emot reseavdrag blir det två system med motverkande logik. Vi behöver snarare ha ett helhetligt glesbygdsperspektiv i denna fråga, att se till att punktskatter och avdrag verkligen ger bästa möjliga förutsättningar för småföretag och hushåll utanför de större städerna. Vi kan inte se att överindexeringen av bränslebeskattningen påtagligt har bidragit till de miljöpolitiska målsättningarna om minskade koldioxidutsläpp eftersom de som behöver köra sin bil i vardagen kommer att göra det ändå. Det innebär att över­indexeringen i praktiken inte leder till att uppfylla de förväntade målsättningarna utan enbart blir en överbeskattning av människor i gles- och landsbygd som arbetar och driver småföretag, samt hushåll som också är helt beroende av sina fordon för att få sin vardag att gå ihop. Boende i gles- och landsbygd, jord- och skogsbrukare, småföretagare och transporter för vårt näringsliv i allmänhet, är uppenbara förlorare på regeringens politik. Redan i dag är de svenska bränsleskatterna höga, vilket har kommit till av både höga nominella skattebelopp och till detta även överindexering. Sverige har i en internationell jämförelse höga skatter på drivmedel, samtidigt som Sverige är ett land med stora avstånd. De höga drivmedelsskatterna har en negativ inverkan på svensk konkurrenskraft såväl internationellt som inhemskt. Att tillämpa en automatisk upp­räkning av skatter utan att det föregås av ett riksdagsbeslut är inte rätt beslutsordning. Vi behöver se till att bränsleskatterna ligger på en rimlig nivå, och ett led i detta vore att påbörja en omvändning av skattepolitiken på detta område. För att ge bättre förut­sättningar för hushåll och företag, för fler jobb och en ekonomisk utveckling i hela Sverige, menar vi att skatten på bensin och diesel därför behöver sänkas. Vi förespråkar därför ett avskaffande av BNP-indexeringen och KPI-indexeringen på bränsle. 4. Trängselskatt Höjda trängselskatter har begränsad effekt på trängseln eftersom att de som verkligen behöver sitt fordon och ser det som enda alternativet kommer att köra oavsett trängsel­skatt eller inte. Effekten är även negativ ur fördelningspolitisk synvinkel då den drabbar bilister med lägre inkomster förhållandevis hårt. Skattens införande är därför att ifråga­sätta. Den har dessutom införts på sträckor som ursprungligen var befriade, och i vissa fall införs de där de inte påverkar trängseln över huvud taget. Vid tunneln i Marieholm nära Göteborg betalas trängselskatt, trots att trafikledens funktion är att undvika trängsel. Folkomröstning om trängselskatten i Göteborg har också visat att det folkliga stödet är lågt. Höjda avgifter för trängselskatten i Stockholm har också bidragit till att det folk­liga stödet har minskat för trängselskatten. Vi menar därför att skatten bör fasas ut. 5. Stämpelskatt för sjöfarten Transporter sjövägen är ett miljövänligt alternativ. Svenska rederier ligger redan i dag långt framme avseende användandet av miljöteknik. Men investeringar i miljöteknik på fartyg är ofta kostsamma. När finansieringen sker med lån krävs en säkerhet vilken medför upptagande av pantbrev. På pantbrevet utfaller dock en särskild stämpelskatt på inteckningsbeloppet. Sverige beskattar dessa investeringar högre än många konkurrer­ande länder. På pantbrevet utfaller en stämpelskatt på 0,4 procent på intecknings­beloppet. Det behövs en översyn över punktbeskattningen på investeringar i sjöfarten, förslagsvis genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift. Jordbruk Sverige är ett nordligt beläget land med sämre förutsättningar för jordbruk jämfört med andra länder söderut. Dessvärre är våra skatter på jordbruket i jämförelse med andra länders skatter till nackdel i konkurrensen med dem. Det handlar bland annat om bränsle för maskiner och fordon som används i det svenska jord- och skogsbruket. Vi menar att det är en av flera metoder för att utarma vårt eget jordbruk när vi låter andra länders jordbrukare konkurrera med våra jordbrukare på bättre villkor än de vi har. I dag är Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel lägre än 50 procent, till skillnad från närmare 100 procent under 1980-talet. Detta innebär att våra livsmedelsbehov är beroende av fungerande handel över gränserna. Coronapandemin har påmint om hur sårbart Sverige är i händelse av utebliven handel med omvärlden. Sverige behöver därför en stärkt beredskap för kommande kriser, pandemier, oroligheter eller andra stora samhällspåverkande faktorer som kan innebära störningar i den gränsöverskridande handeln. Med anledning av detta behövs återupprättade beredskapslager av bland annat livsmedel samt en betydligt höjd självförsörjningsgrad. Skattepolitiken måste därför utformas så att svensk livsmedelsförsörjning blir mer livskraftig igen. Bränsleskatter i jord- och skogsbruk Det svenska jord-, skogs- och vattenbruket har små vinstmarginaler och får det allt tuffare att konkurrera på den internationella marknaden. Dieselpriserna i Sverige är bland de högsta i världen. Regeringen har tillfälligt minskat skatten för dessa näringar så att vi har den lägsta tillåtna skattenivån enligt EU-regelverket. Detta tycker vi borde permanentas. Detta är en relativt billig, men viktig, reform som kommer att leda till att fler svenska lantbruk kan fortsätta vara verksamma och utvecklas. I förlängningen behövs också en utvärdering av skattenivåerna som påverkar jord- och skogsbruket i Sverige. Vi behöver se över på vilken nivå skattesatser behöver ligga för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i förhållande till jämförbara länder. Lägre bränsle­kostnad under­lättar även övergång från användning av kemiska preparat till mekaniska jordbruks­åtgärder, till exempel vid ogräsbekämpning och blastdödning i potatisodlingar. Miljö och klimat 6. Kemikalieskatt Grundläggande för ekonomiska styrmedel är att de måste utformas på ett sådant sätt att de medför en tydlig miljönytta och inte på ett orimligt sätt slår mot svenska företag eller svenska konsumenter. Kemikalieskatten är exempel på en skatt som är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv och fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik, utan att i någon större utsträckning bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier. Den svenska marknaden är i ett globalt perspektiv en liten marknad för elektronik­jättarna, vilket gör att en isolerad svensk straffbeskattning på elektronikprodukter har en begränsad inverkan på deras sortiment. Kemikalieskatten uppfyller därmed inte sitt syfte och behöver därför avvecklas. Det behöver utredas hur förekomsten av farliga kemikalier i människans närmiljö i stället bättre kan reduceras genom lagstiftning eller genom teknisk utveckling. Avfallsförbränningsskatt Sverigedemokraterna motsätter sig regeringens införda skatt på avfallsförbränning, främst eftersom den inte utgör ett styrmedel mot bättre avfallshantering utan i första hand leder till överföring av pengar till staten. I tidigare offentliga utredningar (2009:12 och 2017:83) anses ”att skatter som styr­medel styr emot de mål som motiverar dess införande” och ”att miljöpolitiska styrmedel bör sättas in så nära källan som möjligt”. En skatt på förbränning av avfall innebär att en skatt införs i slutet av avfallsströmmen, långt ifrån de aktörer som skapar problemen, dvs. de som tillför farliga kemikalier som riskerar att hamna i naturen och som bidrar till förbrukningen av naturresurser. En skatt på förbränning av avfall skulle därför inte påverka beslut om produktdesign eller materialval för att underlätta material­återvinning, ansträngningar för att sortera ut vissa material etc. Ett annat problem är att allt avfall skulle beskattas lika hårt oavsett avfallets miljöpåverkan och möjlighet till annan behandling än förbränning där det är lämpligare. Nettoresultatet av den föreslagna skatten blir en omfördelning av pengar från kommunalt ägda eller kommunalt upphandlade verksamheter till statens kassa, vilket knappast är i samklang med strävan att stödja kommunerna. En skatt på avfallsförbränning kommer att resultera i dyrare fjärrvärme, höjda mottagningsavgifter för leverans av avfall till svenska anläggningar eller sämre netto­resultat för de företag som sköter avfallsförbränning. Högre avgifter på fjärrvärme skulle drabba konsumenterna men kan även innebära att fjärrvärmen tappar marknadsandelar. Höjda mottagningsavgifter kan innebära att färre utländska kunder väljer att exportera avfall till Sverige, vilket kan medföra högre andel deponi. Ett sämre nettoresultat för företagen innebär ett mer begränsat utrymme för att exempelvis investera i miljövänlig teknik. Sverigedemokraterna vill därför avveckla skatten på avfallsförbränning. Tonnageskatt 7. Tonnageskatt Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Skattelättnaderna avser att behålla fartyg under svensk flagg och öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till ökad sysselsättning, utan ger även Sverige transportresurser i tider av kris och ofred. Detta då svensk­flaggade fartyg, till skillnad från utlandsflaggade, kan ställas till förfogande för transporter som är nödvändiga för exempelvis försvaret eller annan transport som är viktig för Sverige. Den svenskflaggade fartygsflottan skulle därmed kunna anses vara en del av det svenska totalförsvaret och det blir då ett större nationellt intresse att få fler fartyg som är svensk­flaggade. Vi ser därför ett behov av att en utredning tillsätts för att utreda hur ytterligare svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten. Socialt 8. Flerbostadshus hyresrätter Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda hyreslägenheter med rimliga hyror. Skattevillkoren för att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över där ett rotavdrag bör ingå i översynen. Kultur 9. Kulturhistoriska byggnader Det svenska kulturarvet utgörs bland annat till stor del av de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Det har betydelse att äldre byggnader inte förfaller och tvingas rivas utan i stället underhålls så att deras tidstypiska identitet bevaras. Därför förespråkar vi att tillsätta en utredning av ett särskilt rotavdrag för renoveringsarbeten på och underhåll av byggnader av kulturhistoriskt värde. Kapital Personaloptioner Personaloptioner har under en tid beskattats mycket högt, inte sällan med de högsta marginalskattesatserna eftersom att de beskattats inom ramen för inkomst av tjänst. Nya villkor för personaloptioner har dock utvecklats de senaste åren, men det finns olika typer av personaloptioner som leder till olika beskattningsvillkor. Detta behöver utredas för att se över hur systemet kan harmoniseras, förenklas och optimeras ur ett skatte­perspektiv. Syftet vore att stärka företagens möjligheter till utveckling. Avkastningsskatten När kapitalförsäkringar infördes gjordes detta med en modell för långsiktig schablon­mässig avkastningsskatt utifrån schablonintäkt och kapitalskatt vilken belastar kontots totala värde. Senare har även investeringssparkonton tillkommit med beskattningen av kapitalförsäkringar som förebild. Skattereglerna för dessa har dock förändrats där man gjort avsteg från marknadsräntorna som grund för skatten. Med högre räntor innebär det i genomsnitt över tid en högre beskattning än normal kapitalskatt. Det kan betraktas som en indirekt höjning av kapitalskatten eller som ett fördolt sätt att återinföra förmögenhets­beskattning. Men det är också en extra straffskatt på sparande i allmänhet som också kommer drabba människor som sparar extra till exempelvis pensionen. Därför ska höjningen av avkastningsskatten som genomförts reverseras. Ränteavdrag Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränte­avdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt med en procentenhet per år under fem års tid. Fastigheter 10. Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket kan stimuleras genom att göra det skattemässigt mer attraktivt. Ersättningar vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder eller delar av sådana beskattas som inkomst av kapital. Den som hyr ut har rätt att göra ett schablon­avdrag. Sverigedemokraterna föreslår att det schablonavdraget ökas från 40 000 kronor per år till 60 000 kronor per år för att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter. Näringsfastigheter 11. Bostadshus vid jordbruk Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll det behöver. I andra situationer kan det vara så att den som äger lantbruksfastigheten bor på annat ställe och arrenderar ut marken till annan person och därmed står bostadsbyggnaden tom. Dessa byggnader kan i vissa fall stå och förfalla till följd av detta. Därför vill vi utreda ett införande av ett avdrag för repara­tio­ner av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och före detta lantbruksenheter. Detta för att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätt­hållas som en del av kulturarvet och dessutom möjliggöra att outnyttjade bostäder blir tillgängliga som del i bostadsutbudet. 12. Industri- och energifastigheter Sveriges regioner har de senaste åren dragits med allt tuffare ekonomiskt läge. Det har inte minst visat sig under coronapandemin och det innebär att staten kan behöva skjuta till medel. I stället för att kommunsektorn har behov och får tillskjutna medel från staten så bör de kunna behålla en del av de värden de själva förfogar över inte minst inom det lokala näringslivet. Vi föreslår därför en reform av fastighetsbeskattningen i form av att skatteintäkterna från industri- och energifastigheter i stället för att gå in till staten till­faller den region i vilken fastigheten är belägen. Fastighetsskattesatserna på industri- och energifastigheter ska dock fortsättningsvis bestämmas om på nationell nivå så att en harmoniserad nivå gäller över hela landet och därmed inte skapar snedvridande skatte­effekter för samhällsekonomin. Förslaget förväntas ge regionsektorn, inte minst de mer glesbefolkade regionerna, bättre förutsättningar att kunna hantera den rådande ekonomiska situationen och dess möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar oavsett i vilken del av landet man bor. 13. Fastighetsskatt på vindkraft Vindkraft har en viktig del i energimixen. För fastigheter där vindkraftverk står gäller en reducerad fastighetsskatt jämfört med vanliga industrienheter. Sverige behöver en neutral och rättvis industri- och energibeskattning för att skapa en stabil marknad. Sverige har valt fel väg i fråga om att bygga ut antalet vindkraftverk eftersom att de inte ger stabil energi dygnets alla timmar. Kärnkraft och vattenkraft tenderar i stället att vara de stabila energikällorna men de har missgynnats av skattepolitiken. Därför behöver den särskilt sänkta fastighetsskatten på vindkraftverk återställas till en nivå som harmonierar med de övriga energislagen. Per Söderlund (SD) Eric Westroth (SD) David Lång (SD) Bo Broman (SD) Erik Hellsborn (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) Skatteförfarande Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Skatteförfarande Transparens Skatteutgifter 1. Skattetransparens Skatterätt 2. Personalliggare 3. Folkräkning och folkbokföring 4. Samordningsnummer 5. Skatterättsliga processer 6. Skydd för folkbokföringsuppgifter 7. Ersättningsreglerna i skattemål 8. Id-kapning bolag Näringsliv 9. Deklaration 10. Delningsekonomi 11. Hämmande och obsoleta skatteregelverk 12. Särskilda varor 13. Kvitta förluster mot tidigare vinster Handel 14. Bilaterala skatteavtal Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att öka skattetransparensen på lönebesked, slutskattebesked och konsumentkvitton och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda systemet för personalliggare med dess effektivitet när det gäller att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en total översyn av folkbokföringen för att minimera folkbokföringsfel och effektivare kunna stävja brottslighet samt initiera en folkräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en total översyn av systemet med samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över regelverket för skyddade folkbokföringsuppgifter för att förhindra brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över regelverket för skattemål så att rättegångskostnader betalas in efter att dom blivit klarlagd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om enskilda firmor ska ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer i syfte att motverka id-kapning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta arbetet med förenklad digital deklaration för företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda skattevillkoren för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder avseende de för företagen hämmande och obsoleta skattereglerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor för att förhindra brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förstärka arbetet med de bilaterala skatteavtalen och tillkännager detta för regeringen. Skatteförfarande Transparens Skatteutgifter I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna, vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bland annat låga räntor som en del i skatteutgifter när skattesatsen för schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapitalvinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatt på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning, kostnadseffekt samt en mer rättvisande redovisning. Redovisningen av skatteutgifter är en jämförelse mellan faktiska skattesatser och respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och problem de avser att bekämpa i samhällsekonomin. Den har även ett pedago­giskt syfte att visa hur beskattningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra. Redovisningen av skatteutgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Detta är utgångspunkten, men vi menar att redovisningen kan förbättras avseende samhällsekonomiska effekter i synnerhet när det gäller skattesubventionerade anställningar, men även för inkomst- och mervärdes­beskattning. I regeringens skrivelse 2017/18:98 bekräftas att ”riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt”. Det är därför positivt att den årliga skrivelsen om skatteutgifter väntas utvecklas i detta avseende. Sverigedemokraterna vill i detta se en kvantifierad sammanställning för varje enskild skatteutgift med deklaration om effekt per skattekrona. I detta bör även sammanställas hur många entiteter summan för skatteutgiften har renderat. Exempelvis antal jobb som tillkommit tack vare en skatteutgift om sänkt arbetsgivaravgift antaget att denna har just detta syfte. Detta för att beslutsfattare och allmänhet ska kunna bilda sig en klar och tydlig uppfattning om kostnadseffektiviteten för varje skatteutgift. Sammantaget vill Sverigedemokraterna se att redovisningen av skatteutgifter utvecklas så att de kompletteras med fullständiga uppgifter avseende arbetsmarknads­åtgärder och inkomst- och mervärdesskatt i syfte att skapa maximal transparens. 1. Skattetransparens De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar och hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad trans­parens på lönebeskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total samman­ställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskattebeskedet, i form av diagram och pedagogisk förklaring. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta avseende punktskatters del av slutpriset. Skatterätt 2. Personalliggare Personalliggare infördes för att motverka illegal arbetskraft, men också som verktyg mot lönedumpning. De har införts i många branscher såsom bygg, fordonsservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaksgrossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i dessa lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatteverket gör oannonserade kontroller och de kontrollavgifter som Skatteverket kan kräva vid upptäckt av felaktigheter i personalliggaren, uppfattas som stelbenta och tar ofta inte hänsyn till ofrivilliga fel eller uppsåtliga fel. Många i de olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid i anspråk. Små och medel­stora företag som lyckas växa skapar de allra flesta nya arbetstillfällena i Sverige i dag, och en sund politik måste utgå från att möjliggöra tillväxt i dessa företag. Vi behöver därför utreda systemet och dess effektivitet att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum. 3. Folkräkning och folkbokföring Ett arbete ska genomföras för att förbereda en storskalig nationell folkräkning. Det råder stor oklarhet om hur många som faktiskt bor i Sverige. Vart tionde år är FN:s rekommen­da­tioner att göra en folkräkning. Sverige gjorde en folkräkning senast 1990. Hur många som uppehåller sig i Sverige vet inte myndigheterna. Ett betydande antal individer uppehåller sig i Sverige utan att ha folkbokfört sig. Omkring 200 000 personer som finns i registren är dessutom folkbokförda på fel adress och det är svårt att kontrollera antalet utan att dessa har giltiga handlingar där myndigheter kan lagra biometriska data. På grund av sekretesslagstiftning kan man dessutom inte dela relevant information om individer mellan myndigheter vilket öppnar upp för bidragsfusk. Insamling, lagring och i vissa fall delning av biometriska data mellan myndigheter är nödvändigt. 4. Samordningsnummer Den senaste tidens migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige. Därtill har man haft en administrativ oordning vad gäller utgivande av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndig­heter har haft möjligheten att ge ut samordningsnummer. Vi är kritiska till den oreda som skapats genom detta förfarande och menar att samordningsnummer endast ska kunna erhållas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av veder­börandes biometriska uppgifter. Detta för att förhindra att en person kan ha flera sam­ordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, t ex att personer som fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen. Samordningsnumren bör ha en tids­begränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för, ska kunna gallras bort. För att erhålla ett samordningsnummer ska det krävas personlig inställelse och registrering av biometriska uppgifter. Samverkan med andra myndigheter och informationsutbyte mellan olika avdelningar på Skatteverket är en förutsättning för att få ordning på samordningsnumren. För att beivra skatte- och bidragsbrott är det av väsentlig vikt att myndigheten kan samarbeta och samverka med relevant information både inom Skatteverkets egna avdelningar och med andra myndigheter. Ett mer intensivt informationsutbyte mellan dessa hade på ett effektivt sätt i högre grad kunnat säkerställa att de resurser som utbetalas från våra välfärdssystem kommer till de som har rätt till dessa. Det behövs därför en total översyn av systemet med samordningsnummer. 5. Skatterättsliga processer Rättssäkerheten i skattebrottsmål och företagare i skattetillägg har ibland en tendens att inte vara fullgod. Det kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. Ur ett per­spektiv om rättsstatens förtroende är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare. Vi vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare. 6. Skydd för folkbokföringsuppgifter Arbeten på vissa typer av myndigheter kan bli särskilt känsliga i fråga om var dessa personer är folkbokförda. Det handlar om myndigheter som exempelvis sjukvården, polisen, Skatteverket, socialtjänsten och Migrationsverket. Inte sällan sker hot mot kommunernas socialsekreterare eller handläggare på Migrationsverket. Andra personer som lever under hot från en tidigare partner eller från ett hedersförtryck lever ofta i riskzonen att bli utsatta för våldsamma handlingar. Alla dessa personer och situationer kräver en ökad grad av skydd för personens identitet. Regelverket för skyddade folk­bokföringsuppgifter bör ses över för att förbättra dess förutsättningar att förhindra brott. 7. Ersättningsreglerna i skattemål I samband med skattemål åläggs vanligen företag att betala rättegångskostnader för de skattemål de är delaktiga i, vilket initialt sker i väntan på dom. Detta kan vara betung­ande och ibland förödande för ett helt företag och följden kan bli att anställda förlorar sina arbeten. Vi menar att regelverket behöver ses över så att ersättning kan utges för dessa rättegångskostnader under en tillfällig tidsperiod till att dom förkunnats, eller omvänt att rättegångskostnaderna betalas in efter att dom blivit klarlagd. En utredning bör få i uppdrag att ta fram ett väl avvägt förslag om ersättningens storlek och lämplig tidslängd samt hur utformningen ska göras för att systemet inte ska kunna missbrukas. 8. Id-kapning bolag Kapningar av identiteter är ett samhällsproblem som vuxit sig allt större. När företagare driver företag inom ramen för bolagsformen enskild firma så syns deras personnummer i bolagets organisationsnummer enligt hur regelverket ser ut i dag. Vi menar att det inne­bär en risk för företagaren att få sitt personnummer kapat på grund av detta. Därför bör enskilda firmor ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer, utan som påminner om organisationsnummer för aktiebolag. Detta i syfte att skydda företagare från identitetsstölder. Näringsliv 9. Deklaration Många företagare är fullt fokuserade på att utveckla, marknadsföra och utföra sitt företags erbjudande till sina kunder. Enskild firma är en lämplig form för ensam­företagare, men med bolagsformen kommer en hel del administrativa sysslor som tar tid i anspråk ifrån kärnverksamheten i företaget. Därför vill vi se att Skatteverket erbjuder förnyade, förenklade och automatiserade digitala tjänster för enskilda företagares redovisning och deklaration av skatter. 10. Delningsekonomi Delningsekonomin är ett faktum i dag som inte var känt för bara något decennium sedan. Den digitala utvecklingen i samhället har möjliggjort ny form av handel och utbyten som tidigare inte togs i beaktande när skattesystemen utformades. Det kan därför finnas hål i lagstiftningen som möjliggör att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Ibland kan också regelverket som berör delningssituationer uppfattas som att det har bristfällig anpassning efter de nya förutsättningarna. För att möta utvecklingen behöver en utredning ta fasta på hur skattereglerna för delningsekonomin ska kunna förbättras med ledord som förtydligande och förenkling. 11. Hämmande och obsoleta skatteregelverk I många avseenden finns hos företagen snåriga regelverk inom beskattningen som uppfattas hämmande och ibland är deras avsikter rent obsoleta sett till tillämpning. En utredning behöver ta fasta på regelverk som spelat ut sin roll och som i dag sätter mer krokben för företagen än de gör nytta. Utredningen behöver presentera samtliga obsoleta regelverk och föreslå åtgärder som frigör företagen från skatteregler som hindrar dem från utvecklingsmöjligheter. 12. Särskilda varor I stor utsträckning är brottsligheten relaterad till bruk av alkohol och narkotika samt att vapen i princip alltid finns med i bilden. Import av denna typ av varor omgärdas av så kallade importrestriktioner där det krävs licenser och tillstånd. Dessa kategorier av varor är tobak, alkohol, läkemedel, narkotika samt vapen. Vid sidan om detta finns också en rad produkter som omfattas av tullfrihet, exempelvis dokument, farmaceutiska produkter, gåvor, skyddshjälpmedel, särskilda jordbruksprodukter, kapitalvaror, litteratur, luftfarts­utrustning, trycksaker, gödningsmedel, varor för olika ändamål och organisationer, varuprover med mera. Det finns en överhängande risk att dessa tullfria varor skulle kunna utnyttjas av kriminella som paketerar in exempelvis vapendelar och narkotika i till synes vanliga legala varor. Vi vill se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor som kriminella kan utnyttja för att smuggla in exempelvis vapen och narkotika. Vi vill strama åt regelverket för att bromsa tillförseln av redskap som har kriminella syften. 13. Kvitta förluster mot tidigare vinster Sverige beräknas få den lägsta tillväxten i EU i år och nästa. Vidare har Sveriges konkurrenskraft tappat mark de senaste decennierna. I arbetet med att stärka konkurrens­kraften för näringslivet får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion. Ett förslag som torde vara av intresse att se över i det samman­hanget är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör förlust endast kvitta detta mot eventuella vinster kommande år. Detta trots att framtiden är osäker, varför systemet är mer spekulativt än om bolaget fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas för (tax) carry back, används idag i flertalet länder som en del i deras bolagsskatte­system, däribland USA, Storbritannien och Kanada. I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år – pandemi eller inte – ges möjligheten att få återbetalning av den skatt de betalt tidigare. Detta redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än ifall man bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan bevisat sig vara lönsamma som gynnats av det. Om detta system varit på plats redan nu hade det möjliggjort ett välbehövt kapital­tillskott för flertalet bolag som för tillfället är ansträngda men som genererat en vinst i sin verksamhet under tidigare och mer normala verksamhetsår. Att systemet därutöver vore lättadministrerat och svårt att fuska med talar också för det. Flera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med systemet och därför implementerat carry back för att stödja det inhemska näringslivet. Tax carry back ska inte förväxlas med den redan existerande möjligheten i dagens svenska skattesystem att genom en periodiseringsfond sätta av delar av vinsten för att sedan lösa upp den under ett förlustår. Detta då endast 25 procent av årets vinst kan sättas av till periodiseringsfonden, samt att den måste lösas upp inom sex år, och dessutom räntebeläggs avsättningarna vid beskattningen. Det är angeläget att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster och på så sätt ta ett steg mot de carry back-system som återfinns i andra stater. Handel 14. Bilaterala skatteavtal Skatteavtal tecknas multilateralt eller bilateralt. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder, och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundan­dragande som Sverige är delaktigt i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuer­ligt uppdateras. Det är en ständig process som innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen genomföra en översyn av skatteavtalen som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns av förnyelse. Sverige har i flera decennier arbetat med genomförandet av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet. Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har utvecklats. Vilka länder är i dag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet självt klarar av att driva in? Med utgångspunkt ifrån detta behöver Sverige i framtiden lägga en större vikt vid förhand­lingar i internationella skatteavtal med utvecklingsländer i syfte att undvika dubbel­beskattning där vi tydligare ställer krav på en viss standard på skattemyndighetens funktionsduglighet i fråga om indrivande av skatter för att avtalet ska undertecknas. Sveriges politik för skatteavtal behöver både stärka exportindustrins konkurrenskraft och ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten. Per Söderlund (SD) Eric Westroth (SD) David Lång (SD) Bo Broman (SD) Erik Hellsborn (SD)