Mathias Tegnér (S) svarade David Lång i en replik om Företag, kapital och fastighet i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
David LångSD· i sitt anförandeDen ekonomiska politik som nu drivs av regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna syftar till att hantera Sveriges mest akuta problem. Dit hör bland annat att bekämpa inflationen och öka Sveriges försvarskapacitet. I…Fru talman! Den ekonomiska politik som nu drivs av regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna syftar till att hantera Sveriges mest akuta problem. Dit hör bland annat att bekämpa inflationen och öka Sveriges försvarskapacitet.
I skatteutskottets betänkande 12, som vi nu debatterar, behandlas motionerna från den allmänna motionstiden avseende beskattning av företag, kapital och fastighet. Sverigedemokraterna har sju reservationer i betänkandet, och inför voteringen yrkar jag bifall till reservation 10.
När det gäller företag har Sverigedemokraterna genom åren lagt fram en lång rad olika förslag för att underlätta för framför allt små och medelstora företag. Det har länge hetat att fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag som växer. Det är därför viktigt att möjliggöra för den typen av företag att just växa och nyanställa.
Fundamentalt för alla investeringar, oavsett om de görs i fastigheter, företag eller andra tillgångar, är att någon människa någon gång har börjat som småsparare och med tiden kunnat ta det där första steget att satsa på ett investeringsprojekt. Sverigedemokraterna vill därför värna småspararnas förutsättningar.
Företagen utgör grunden i skattebasen, det vill säga att företagens verksamhet är det som bär upp samhället ekonomiskt. När Sverige var ett av världens absolut rikaste länder berodde det inte på oljetillgångar, som för andra länder som var på samma ekonomiska nivå, utan det berodde på företag som producerade varor och tjänster som efterfrågades på den internationella marknaden. Fortfarande i dag är det sådana företag som utgör grunden för det välstånd vi har.
När företagens situation medför att de känner sig tvingade att flytta utomlands för att kunna konkurrera tappar Sverige skattekraft. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige.
Jag nämnde småsparande tidigare. Det är positivt med ett brett aktiesparande i befolkningen, delvis för att stärka den enskildes finansiella situation, delvis för att det för landet som helhet är viktigt med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige.
Det är därför viktigt att utvidga möjligheterna till investeringar genom förbättrade avdragsmöjligheter och återställda skattehöjningar på exempelvis investeringssparkonton samtidigt som vi stimulerar till sparande i allmänhet och motverkar överskuldsättning i andra änden. Det är så vi sverigedemokrater menar att de svenska hushållen bör stärkas, och vår vision är ett brett folkligt ägande av delar av det svenska näringslivet.
Investeringssparkontot infördes som en schablonbeskattad sparform 2012. Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande, vilket kan minska byråkratin, inte minst vid deklaration. Det finns många moment vid direkta investeringar som utgör hinder eller svårigheter vid exempelvis aktiesparande, såsom nyemissioner, fondemissioner och inlösenförfaranden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
När investeringssparkontot infördes var det inget av de åtta nuvarande partierna i riksdagen som hade någon annan uppfattning om hur schablonintäkten från investeringssparkontot skulle beräknas. Detta var förmodligen en väldigt tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot om att det fanns långsiktiga, förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former det skulle ske.
I budgetpropositionen för 2016 valde dock den förra regeringen att, väldigt snart efter införandet, ändra förutsättningarna för sparformen och tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Att så kort tid efter införandet ändra förutsättningarna var något som många uppfattade som ett smärre svek. De småsparare som exempelvis då ville återgå till sitt sparande i en vanlig aktiedepå som en konsekvens av att de långsiktiga förutsättningarna hade förändrats, eller rent av saknades, tvingades att avyttra samtliga värdepapper eftersom värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot.
Lyckligtvis har Finansdepartementet, som föregående talare nämnde, remitterat ett förslag som innebär att en skattefri grundnivå på 300 000 kronor för fysiska personers sparande på investeringssparkonton införs. Remitteringen kommer att ligga till grund för kommande budgetförhandlingar. Det remitterade förslaget är en del av Tidöavtalet och innebär att personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en så kallad PEPP-produkt inte behöver betala skatt på de första sparade 300 000 kronorna.
Förslaget omfattar över 3 ½ miljon sparare med investeringssparkonto. Tre fjärdedelar av dessa har ett sparande som understiger 300 000 kronor, och de skulle med det remitterade förslaget inte behöva betala någon skatt på sitt sparande. För medianspararen skulle förslaget innebära en skattelättnad på cirka 800 kronor per år.
Fru talman! Sveriges skattesystem behöver vara konkurrenskraftigt i den globaliserade värld vi lever i. Sverige behöver fortsatt vara ett land där det är attraktivt för entreprenörer att förverkliga sina affärsidéer och därigenom skapa arbetstillfällen och beskattningsunderlag som behövs för att inte minst finansiera vår välfärd.
Sverige är, trots att skattetrycket har minskat, fortfarande ett högskatteland. Därför är det viktigt att vi politiker använder medborgarnas inbetalade skattemedel på det ansvarsfulla sätt som de förtjänar.
Herr talman! Jag är enig med ledamoten Lång om att det är viktigt att det är attraktivt att vara företagare i Sverige. Så långt är vi eniga.
Däremot har jag några frågor kopplat till företagarpolitiken. Det gäller framför allt när ledamoten Lång väldigt tydligt talar om små och medelstora företag. Den budget som är genomröstad förändrar i vissa avseenden ändå förutsättningarna för företagare.
Den gamla regeringen införde till exempel - i ärlighetens namn väldigt mycket pådrivet av Centerpartiet - en nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. Den nedsättningen är nu borttagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Den gamla regeringen införde också ett växa-stöd som innebar att när man anställde de första anställda fick man nedsatta arbetsgivaravgifter. Det var också ett stöd som utvecklades över tid för att det har visat sig vara ett bra sätt att få företag att anställa den först anställda.
Min fråga till ledamoten Lång är delvis: Om det nu är så att det är de små och medelstora företagen som man vill värna, varför har man då tagit bort den nedsatta arbetsgivaravgiften? Man har dessutom inte gått vidare med att utvidga växa-stödet, vilket skulle kunnat vara en möjlighet.
Jag undrar också varför man inte går vidare med arbetet mot skattefusk. I min värld drabbas många av de mindre företagen väldigt hårt när skattereglerna ser olika ut för olika företag.
Slutligen införde den S-ledda regeringen en sjuklöneersättning. Man minskade sjuklöneansvaret för små och medelstora företag. Det slopades också nu för de minsta företagen.
På område efter område gör man det sämre för små och medelstora företagare. Hur går det ihop med det ledamoten anför?
(Applåder)
Herr talman! De flesta förslag som oppositionen lägger fram, inklusive dem som Mathias Tegnérs parti har i betänkandet, är sådant som antingen är under utredning, är aviserat ska komma under utredning eller är sådant som riksdagen redan rätt så nyligen har röstat ned.
Vi befinner oss just nu i ett väldigt kärvt ekonomiskt läge där vi försöker att hantera de mest akuta problemen. De mest akuta problemen har gällt inflationsbekämpningen. Det gäller dessutom att satsa på försvaret och samtidigt undvika att försämra möjligheterna för svensk ekonomi att återhämta sig när konjunkturer och annat så tillåter.
Det är ingen lätt uppgift. De utredningar som pågår tror jag säkert att ledamoten Tegnér uppskattar. Men något agerande kan rimligtvis inte ske förrän de är klara.
Vad gäller skattefusket har det naturligtvis varit högprioriterat att bekämpa det, och det är fortfarande högprioriterat.
Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Lång!
Jag tycker ändå att ledamoten blir svaret skyldig. Jag är för övrigt glad över att vi är eniga om att det är viktigt att motarbeta skattefusk.
Däremot förstår jag inte varför Sverigedemokraterna har accepterat att regeringen i regleringsbrevet för Skatteverket ger Skatteverket möjligheten att inte ackumulera och sammanställa det totala skattefusket årligen, så som har varit fallet tidigare. Nästa gång man behöver redovisa det är när mandatperioden är slut. Jag kan inte låta bli att bli lite konspiratorisk när regleringsbrevet ändras på det sättet. Men det kan vi lämna därhän, och vi kan alla vara glada över att vi tycker att skattefusk är någonting dåligt.
Det jag inte förstår gäller de frågor som jag ställde till ledamoten om arbetsgivaravgifter. Återigen: Det är huvudsakligen Centerpartiet som har drivit på för nedsatta arbetsgivaravgifter för unga. Det vill jag ändå vara tydlig med. Men med de utgångspunkter som ledamoten själv redogjorde för i talarstolen: Hur kommer det sig att man höjer arbetsgivaravgiften för unga? Hur kommer det sig att man inte prioriterar ett växa-stöd om man nu tror att den typen av förslag är viktiga för att stärka företagande? Om man nu tycker att små och medelstora företag är viktiga, hur kommer det sig att man ökar på sjuklöneansvaret, vilket man faktiskt gör?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Man går ifrån ett system där företagen betalade ungefär en veckas sjuklöneersättning. Högkostnadsskyddet såg inte exakt så ut. Men i grunden handlade det om mindre än en vecka för småföretag och upp till två veckor för större företag.
Hur kommer det sig att man helt slopar det systemet, vilket innebär att företagen får betala mycket mer av sjuklöneansvaret, om man nu tror att de nya jobben växer fram i de små och medelstora företagen?
För mig blir det lite konstigt när ledamoten i allmänna ordalag talar om vikten av företagande och vikten av små företag och man sedan i praktiken genomför en helt annan politik.
(Applåder)
Herr talman! Nu förstår jag lite grann med vilken utgångspunkt som Mathias Tegnér ställer frågorna. Man brukar ofta från socialdemokratiskt håll tala om SD-regeringen eller den SD-ledda regeringen. Har man den utgångspunkten förstår jag att Mathias Tegnér undrar varför vi i Sverigedemokraterna gör på det ena eller det andra sättet.
Jag vill bara påminna dem som följer debatten om att Sverigedemokraterna inte är ett regeringsparti, utan vi har ett samarbete med regeringen. På samma sätt som vi har drivit småföretagarfrågor under all tid som vi var i fullständig opposition här i riksdagen driver vi naturligtvis småföretagarfrågor även i våra förhandlingar med just regeringen.
När det sedan gäller bekämpande av skattefusk har prioriteringen förmodligen varit att bekämpandet av skattefusket är viktigare än den fullständigt löpande statistiken, skulle jag kunna föreställa mig. Annars får väl Mathias Tegnér fråga ett regeringsparti varför regeringen har gett andra direktiv till Skatteverket.
Slutligen handlar det också om att det ska löna sig att arbeta. Med de förslag som har lagts fram från regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna och den budget som har antagits av riksdagen har vi sett till att det lönar sig bättre att arbeta.
(Applåder)