David Lång

Herr talman! I detta betänkande, SkU24, behandlas proposition 86 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Rut- och rotavdrag infördes 2007 respektive 2008, och syftet var att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten.

Det förslag som nu ligger på bordet är en följd av den budgetproposition som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna förhandlade fram och som röstades igenom i höstas. Den budgetpropositionen utgick ifrån att Sverige befinner sig i en svag konjunktur som förväntades försvagas ytterligare.

Fokus för budgeten var inflationsbekämpning samtidigt som stora satsningar behövde göras på försvar och rättsväsende. Den höga inflationen ledde till stigande räntor, vilket i kombination med svag global efterfrågan förväntades öka arbetslösheten i landet. Alla dessa svårigheter har regeringen förväntats leda Sverige igenom.

Många steg har också tagits gällande satsningar på försvar och rättsväsende. Våra bränslepriser är nu lägst i Västeuropa, vilket har bidragit till fortsatt minskad inflation, och räntorna har nu börjat sänkas.

Men fortfarande har byggsektorn det svårt på grund av höga finansieringskostnader och höga produktionskostnader i kombination med en svag efterfrågan. För att stötta sektorn vill regeringen höja rotavdraget med 25 000 kronor den 1 juli i år. Det utökade taket gäller för helåret 2024, och taken för rut och rot separeras också från 1 juli så att det blir 75 000 kronor för vardera.

Dessutom stimuleras kommuner att anta planer som möjliggör nya områden för småhusbebyggelse. Anslaget Bostadspolitisk utveckling ökas med 60 miljoner kronor 2024. För att stimulera kommuner att anta eller ändra detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder skjuter regeringen till 20 miljoner kronor extra 2024.

I denna proposition är det dock bara rotavdragshöjningen och separationen av taken för rot och rut som behandlas. Men det känns ibland svårt att helt och hållet separera de ingående delarna av ett smärre paket av åtgärder.

Förslaget förväntas öka efterfrågan på rotarbete, vilket i så fall kommer gynna de företag som är verksamma i branschen. Det ökar också möjligheten för dessa företag att behålla sin arbetskraft i ett kärvt läge tills inflations- och räntenivåer gått ned. Till saken hör också att det framför allt är mindre företag som utför rotarbete.

Den här åtgärden är, som tidigare nämnts, tillfällig. Den upphör att gälla vid årsskiftet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Nu förstår jag lite grann med vilken utgångspunkt som Mathias Tegnér ställer frågorna. Man brukar ofta från socialdemokratiskt håll tala om SD-regeringen eller den SD-ledda regeringen. Har man den utgångspunkten förstår jag att Mathias Tegnér undrar varför vi i Sverigedemokraterna gör på det ena eller det andra sättet.

Jag vill bara påminna dem som följer debatten om att Sverigedemokraterna inte är ett regeringsparti, utan vi har ett samarbete med regeringen. På samma sätt som vi har drivit småföretagarfrågor under all tid som vi var i fullständig opposition här i riksdagen driver vi naturligtvis småföretagarfrågor även i våra förhandlingar med just regeringen.

När det sedan gäller bekämpande av skattefusk har prioriteringen förmodligen varit att bekämpandet av skattefusket är viktigare än den fullständigt löpande statistiken, skulle jag kunna föreställa mig. Annars får väl Mathias Tegnér fråga ett regeringsparti varför regeringen har gett andra direktiv till Skatteverket.

Slutligen handlar det också om att det ska löna sig att arbeta. Med de förslag som har lagts fram från regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna och den budget som har antagits av riksdagen har vi sett till att det lönar sig bättre att arbeta.

(Applåder)

Herr talman! De flesta förslag som oppositionen lägger fram, inklusive dem som Mathias Tegnérs parti har i betänkandet, är sådant som antingen är under utredning, är aviserat ska komma under utredning eller är sådant som riksdagen redan rätt så nyligen har röstat ned.

Vi befinner oss just nu i ett väldigt kärvt ekonomiskt läge där vi försöker att hantera de mest akuta problemen. De mest akuta problemen har gällt inflationsbekämpningen. Det gäller dessutom att satsa på försvaret och samtidigt undvika att försämra möjligheterna för svensk ekonomi att återhämta sig när konjunkturer och annat så tillåter.

Det är ingen lätt uppgift. De utredningar som pågår tror jag säkert att ledamoten Tegnér uppskattar. Men något agerande kan rimligtvis inte ske förrän de är klara.

Vad gäller skattefusket har det naturligtvis varit högprioriterat att bekämpa det, och det är fortfarande högprioriterat.

Fru talman! Den ekonomiska politik som nu drivs av regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna syftar till att hantera Sveriges mest akuta problem. Dit hör bland annat att bekämpa inflationen och öka Sveriges försvarskapacitet.

I skatteutskottets betänkande 12, som vi nu debatterar, behandlas motionerna från den allmänna motionstiden avseende beskattning av företag, kapital och fastighet. Sverigedemokraterna har sju reservationer i betänkandet, och inför voteringen yrkar jag bifall till reservation 10.

När det gäller företag har Sverigedemokraterna genom åren lagt fram en lång rad olika förslag för att underlätta för framför allt små och medelstora företag. Det har länge hetat att fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag som växer. Det är därför viktigt att möjliggöra för den typen av företag att just växa och nyanställa.

Fundamentalt för alla investeringar, oavsett om de görs i fastigheter, företag eller andra tillgångar, är att någon människa någon gång har börjat som småsparare och med tiden kunnat ta det där första steget att satsa på ett investeringsprojekt. Sverigedemokraterna vill därför värna småspararnas förutsättningar.

Företagen utgör grunden i skattebasen, det vill säga att företagens verksamhet är det som bär upp samhället ekonomiskt. När Sverige var ett av världens absolut rikaste länder berodde det inte på oljetillgångar, som för andra länder som var på samma ekonomiska nivå, utan det berodde på företag som producerade varor och tjänster som efterfrågades på den internationella marknaden. Fortfarande i dag är det sådana företag som utgör grunden för det välstånd vi har.

När företagens situation medför att de känner sig tvingade att flytta utomlands för att kunna konkurrera tappar Sverige skattekraft. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige.

Jag nämnde småsparande tidigare. Det är positivt med ett brett aktiesparande i befolkningen, delvis för att stärka den enskildes finansiella situation, delvis för att det för landet som helhet är viktigt med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige.

Det är därför viktigt att utvidga möjligheterna till investeringar genom förbättrade avdragsmöjligheter och återställda skattehöjningar på exempelvis investeringssparkonton samtidigt som vi stimulerar till sparande i allmänhet och motverkar överskuldsättning i andra änden. Det är så vi sverigedemokrater menar att de svenska hushållen bör stärkas, och vår vision är ett brett folkligt ägande av delar av det svenska näringslivet.

Investeringssparkontot infördes som en schablonbeskattad sparform 2012. Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande, vilket kan minska byråkratin, inte minst vid deklaration. Det finns många moment vid direkta investeringar som utgör hinder eller svårigheter vid exempelvis aktiesparande, såsom nyemissioner, fondemissioner och inlösenförfaranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet

När investeringssparkontot infördes var det inget av de åtta nuvarande partierna i riksdagen som hade någon annan uppfattning om hur schablonintäkten från investeringssparkontot skulle beräknas. Detta var förmodligen en väldigt tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot om att det fanns långsiktiga, förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former det skulle ske.

I budgetpropositionen för 2016 valde dock den förra regeringen att, väldigt snart efter införandet, ändra förutsättningarna för sparformen och tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Att så kort tid efter införandet ändra förutsättningarna var något som många uppfattade som ett smärre svek. De småsparare som exempelvis då ville återgå till sitt sparande i en vanlig aktiedepå som en konsekvens av att de långsiktiga förutsättningarna hade förändrats, eller rent av saknades, tvingades att avyttra samtliga värdepapper eftersom värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot.

Lyckligtvis har Finansdepartementet, som föregående talare nämnde, remitterat ett förslag som innebär att en skattefri grundnivå på 300 000 kronor för fysiska personers sparande på investeringssparkonton införs. Remitteringen kommer att ligga till grund för kommande budgetförhandlingar. Det remitterade förslaget är en del av Tidöavtalet och innebär att personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en så kallad PEPP-produkt inte behöver betala skatt på de första sparade 300 000 kronorna.

Förslaget omfattar över 3 ½ miljon sparare med investeringssparkonto. Tre fjärdedelar av dessa har ett sparande som understiger 300 000 kronor, och de skulle med det remitterade förslaget inte behöva betala någon skatt på sitt sparande. För medianspararen skulle förslaget innebära en skattelättnad på cirka 800 kronor per år.

Fru talman! Sveriges skattesystem behöver vara konkurrenskraftigt i den globaliserade värld vi lever i. Sverige behöver fortsatt vara ett land där det är attraktivt för entreprenörer att förverkliga sina affärsidéer och därigenom skapa arbetstillfällen och beskattningsunderlag som behövs för att inte minst finansiera vår välfärd.

Sverige är, trots att skattetrycket har minskat, fortfarande ett högskatteland. Därför är det viktigt att vi politiker använder medborgarnas inbetalade skattemedel på det ansvarsfulla sätt som de förtjänar.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Även om skattetrycket börjar närma sig anständiga nivåer finns det fortfarande skatter som är skadliga för Sverige. En sådan är flygskatten, som infördes av den förra socialdemokratiska regeringen 2018, ivrigt påhejad av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är en skatt som inte gynnar klimat eller miljö. Det är en skatt som definitivt missgynnar glesbygden. Det är en skatt som tynger och minskar flygbranschens möjligheter till nödvändiga investeringar och på sikt också dess möjligheter att överleva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om man på kort sikt får ha respekt för regeringens strävan efter en budget i balans och för inflationsbekämpning - som för övrigt ser ut att gå väldigt bra enligt de sista siffrorna från Statistiska centralbyrån - skulle jag ändå vilja be finansministern att sia lite om framtiden. Ligger det i korten att ett avskaffande av flygskatten kan återkomma på dagordningen inför kommande budgetpropositioner under den här mandatperioden?

Herr talman! Under den tid som Sverigedemokraterna har suttit i riksdagen har vi lagt fram en lång rad förslag när det gäller att se till att folk inte kan komma undan att betala skatt och när det gäller att täppa igen alla hål för skatteflykt och skatteundandragande. Det är ett arbete som också pågår i regeringen och som konstateras i skatteavtalet.

Uppdateringen av skatteavtal har kommit igång en del efter att ha varit eftersatt under många år. Avtalen kommer naturligtvis att fortsätta uppdateras; det pågår arbete inom såväl OECD som i regeringen när det gäller uppdateringen av skatteavtalen.

När det gäller Socialdemokraternas höga svansföring i just den här debatten om skatteflykt och annat står det ingenting om det i Socialdemokraternas egen budget. Ni kanske skulle kunna lägga fram några egna förslag om ni anser att de förslag som läggs fram inte är tillräckliga.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande SkU3.

Ändringar i Sveriges bilaterala skatteavtal är något som löpande passerar genom riksdagen. Men det är sällan det blir någon debatt i dessa ärenden. Avtalen behöver uppdateras successivt, och formellt måste varje uppdatering passera skatteutskottet.

Senast det blev debatt i kammaren gällande skatteavtal var i juni 2021 när Sverige sa upp sina skatteavtal med Portugal och Grekland. Men inte heller då fanns det någon skillnad i sakfrågan mellan de olika partierna i riksdagen.

I betänkande SkU3 konstateras att vårt skatteavtal med Tyskland inte längre ska omfatta arvs- och gåvoskatt, vilket kan tyckas lämpligt eftersom Sverige avskaffade arvs- och gåvoskatt för 19 år sedan. Något som vi skrattade lite åt i utskottet var när vi år 2019 avskaffade ett dubbelbeskattningsavtal med Sovjetunionen, en stat som då inte existerat på 28 år. Det indikerade lite grann att uppdateringen av Sveriges bilaterala skatteavtal kunde betraktas som en aning eftersatt.

Det är också någonting som Riksrevisionen har konstaterat i en rapport från 2010. Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen påtalat det här i riksdagen. Riksrevisionen uppmärksammade den snabbt vikande trenden i arbetet med att hålla de svenska skatteavtalen uppdaterade i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer. Riksrevisionen menade att Sverige sackat efter i detta viktiga arbete, vilket på sikt skulle kunna riskera att svenska företag tappar i konkurrenskraft när det gäller internationell verksamhet samt påverka investeringar och lokalisering av viktiga verksamheter både i Sverige och i utlandet på grund av sämre skattemässiga förutsättningar.

Svenskt Näringsliv, som också gjorde en analys av den svenska stocken av bilaterala skatteavtal både 2010 och i en uppföljning 2014, konstaterade samma trend. Det betraktades som väldigt allvarligt eftersom man sett att trenden då hade pågått ända sedan 1998. På den tiden hade Sverige en ledande roll i världen i arbetet med att hålla skatteavtalen på en hög och för vår industri bra nivå. Sedan dess har utvecklingen backat. Det har många gånger påpekats att det måste rättas till.

Svenskt Näringsliv menade i en bedömning att den direkta förlusten för Sverige som nation i form av minskade skatteinbetalningar kunde uppgå till flera miljarder kronor per år på grund av de relativt sämre villkor som Sverige då fick gentemot våra viktigaste konkurrentländer. Det berodde helt enkelt på att vi inte höll ett tillräckligt högt tempo i arbetet med att uppgradera gamla avtal och teckna nya skatteavtal med länder som svensk industri har eller planerar verksamhet i. De nedmonterade insatserna för att uppdatera och utveckla vårt nät av skatteavtal konstaterades därmed vara något ganska påtagligt.

Att vi nu uppdaterar vårt skatteavtal med Tyskland är positivt eftersom Tyskland förra året var vårt näst största exportland och vårt största importland. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett protokoll om ändring i avtalen mellan Sverige och Tyskland för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och på arv och gåva, som jag nämnde tidigare, och för att lämna ömsesidig handräckning vid beskattning.

Det förtydligas att avsikten är att undvika dubbelbeskattning när det gäller skatter på inkomster och på förmögenheter utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Det framgår också att parterna önskar att ytterligare utveckla sina ekonomiska förbindelser och utvidga sitt samarbete i skattefrågor. Allt detta överensstämmer i alla väsentliga delar med OECD:s modellavtal.

Propositionen berör också inkomst av rörelse och offentlig tjänst. Samtliga bestämmelser beträffande beskattning av kvarlåtenskap, arv och gåvor upphävs, eftersom detta avskaffades i Sverige år 2005, och det införs bestämmelser om utbyte av upplysningar och bistånd vid indrivning av skatter med mera.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag riktar min fråga till EU-minister Jessika Roswall.

Vi har under lång tid sett hur EU försöker går runt kravet på enhällighet vid beslut om beskattning för att övergå till kvalificerad majoritet. Det skulle kunna beröva medlemsländerna, inklusive Sverige, skattesuveräniteten.

Motiveringen från EU kan ibland vara att man vill förbättra konkurrensen inom EU eller att man vill förhindra skatteflykt och penningtvätt. Man hänvisar till Europas återhämtning efter pandemin och till kriget i Ukraina. Det här är en massa argument som är helt irrelevanta för huruvida vi ska få behålla vår rätt att beskatta oss själva.

Min fråga lyder: Vad är regeringens strategi för att motverka EU:s tätt återkommande, aldrig upphörande och ständigt eskalerande försök att kringgå den nationella skattesuveräniteten?

Herr talman! Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga styra konsumtion eller investeringar i en viss riktning med hänsyn till folkhälsa, miljö eller andra effekter som man önskar uppnå. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten. År 2022 handlade det om ungefär 150 miljarder kronor, och det väntas öka ytterligare. Det är alltså ett stort och viktigt område vi debatterar. Betänkandet behandlar de motioner som har kommit in under allmänna motionstiden.

Sverigedemokraterna har genom åren drivit många olika förslag, och vi har åtta reservationer i det här betänkandet. Inför voteringen yrkar jag bifall till reservation 18.

Herr talman! Den sammantagna bedömningen av punktbeskattning är att den ofta träffar näringslivet och inte helt sällan transportsektorn. Även små företag har drabbats av svåra pålagor. Från den förra regeringen tycktes det inte heller finnas någon självkritik när vi tittar på de olika punktskatter som bara pumpades ut.

Sverigedemokraterna har länge drivit att reseavdrag och skatter på resande och transporter ska vara utformade så att människor och företag ska kunna bo och verka i hela Sverige, inte minst på landsbygden. Tillförlitliga och kostnadseffektiva transporter är nödvändiga för att stärka företagens konkurrenskraft och för tillväxt i hela landet. Utan fungerande transporter kan företag inte leverera varor till sina kunder och leverantörer.

Tidigare regeringars signaler om införande av kilometerskatt, kraftigt försämrade reseavdrag och införande av flygskatt är exempel på glesbygdsfientliga förslag som skapar oro och försämrad framtidstro bland boende och företag i glesbygd. Denna typ av skatter som inte beskattar faktiska utsläpp utan är utformade så att avstånd beskattas vill vi motverka eftersom de inte skapar incitament att sänka de miljöpåverkande utsläppen. I ett till ytan stort land med långa avstånd och gles järnvägsinfrastruktur är vägtransporter med personbil, buss och lastbil fortfarande de enda realistiska transportmedlen för många av landets företagare och invånare, och därför upplevs de skatterna som syftande till att begränsa glesbygdsbors frihet och möjlighet till ett aktivt liv.

Vi säger nej till planerna på att införa någon form av skatt på avstånd, det vill säga skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. En sådan skatt skulle innebära nådastöten för många svenska åkerier som i vissa fall kan få en fördubbling av sitt skattetryck. Oavsett vad man kallar denna skatt blir konsekvenserna negativa och medför ökade kostnader för medborgare och företag.

Vidare har den förra regeringens införande av flygskatt redan fått negativa effekter för flyget. Flyglinjer har lagts ned. Kostnaderna för företag som anlitar exempelvis konsulter eller skickar anställda på utbildningar på annan ort ökar kraftigt när restiderna i vissa fall flerdubblas. Sverigedemokraterna är därför emot även detta.

Av det som har börjat se lite ljusare ut nu med den nya regeringen är bland annat att regeringen har föreslagit att avfallsförbränningsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2023. Avfallsförbränningsskatten har lett till att en del kraftvärmeverk och värmeverk har reviderat sina investeringsplaner. Skatten har försvagat lönsamheten för kraftvärme i Sverige och riskerar på sikt att leda till minskad kraftvärmeproduktion. Det är därför angeläget att avfallsförbränningsskatten förblir avskaffad.

Gällande även slopad koldioxidskatt och den sänkta energiskatten på bensin och diesel och följdändringar för lågbeskattad olja ska nämnas att energiskatten på bensin och diesel sänktes med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt och att priset på bensin och diesel vid pump därmed sänktes med 1 krona per liter inklusive mervärdesskatten. Här ska nämnas även den sänkta skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk och en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samt också den mycket kritiserade elektronikskatten, eller som den ofta kallas, kemikalieskatten, där ingen bnp-indexering av elektronikskatten görs och även avdragssystemet förenklas. Det kunde gärna ha avskaffats helt, men det är ett steg i rätt riktning.

Herr talman! Vi befinner oss i en ekonomisk nedgång just nu, och vad vi behöver är inte att skada svensk tillväxt och svensk konkurrenskraft.

Herr talman! I det här betänkandet har även tull infogats, för ovanlighetens skull, och jag skulle vilja säga något om det också.

Tullverkets verksamhet har i väldigt många år, kanske i stort sett sedan Sveriges EU-inträde 1995, varit djupt underfinansierad. Den stora invandringen har också lett till ökad smuggling och ett ökat användande av våld i syfte att man ska bevaka sina brottsliga intressen. Det är en av orsakerna till det ökade antalet skjutningar, sprängningar och annat som vi numera nästan har vant oss vid.

Sverigedemokraterna har sedan 2010 föreslagit kraftigt höjda anslag för Tullverket och även lagt fram förslag på ökade befogenheter för Tullverket. I båda fallen, när det gäller de finansiella förutsättningarna och när det gäller de juridiska befogenheterna, visar det sig att tidigare regeringars förslag är alltför klent tilltagna för att vara i närheten av att lösa problemen.

Utländska stöldligor plundrar Sverige på miljardbelopp varje år. De internationella ligorna beräknas ligga bakom så mycket som 90 procent av alla stölder av jordbruksmaskiner, båtmotorer, bildelar och fyrhjulingar och omkring hälften av alla bostadsinbrott. Därefter fraktas godset ut ur Sverige och säljs i stor utsträckning inom det forna östblocket utanför EU. Vid gränsen har det stått uniformerade tulltjänstemän och vinkat förbi bilarna med stöldgods. De har inte haft möjlighet att göra så mycket annat, för de har helt enkelt saknat befogenheter, utrustning och tillräcklig bemanning. Det kan till exempel räcka med att ligorna åker genom tullen strax innan färjan ska gå. Då har tullen inte tid att invänta polisen, och då kan tulltjänstemännen inte göra någonting.

Detta har den förra regeringen vid flera tillfällen lovat att åtgärda. Den 7 februari 2018 presenterade dåvarande justitieminister Morgan Johansson ett omfattande åtgärdspaket, som han kallade det. Det ledde inte till särskilt mycket. Men när den dåvarande finansministern Magdalena Andersson 2021 presenterade lite lagförslag som skulle ge Tullverket ökade befogenheter visade det sig vara kosmetika. Tullverket skrev själva i sitt remissyttrande till Finansdepartementet: "Förslaget innebär inte heller någon ändring av myndighetens uppdrag och föranleder därför inte i sig Tullverket att utöka sina utförselkontroller."

Sverigedemokraterna föreslog dock att utförsel av stöldgods skulle klassas som smugglingsbrott. Den 30 mars i år meddelade regeringen att man beslutat om tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen, som innebär att utredningen ska lämna förslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras. Det är en del av Tidöavtalet och en offensiv mot organiserad brottslighet - även detta ett steg i rätt riktning.

Herr talman! Regeringens proposition syftar till att ge Skatteverket bättre möjligheter att minska mängden fel i folkbokföringsverksamheten, och det är behövligt. Sverigedemokraterna tillstyrker förslaget.

Folkbokföringen är avsedd att tillgodose samhällets behov av basuppgifter om befolkningen i Sverige. Registren är till för att visa var någonstans i landet en person ska beskattas och var personen har rätt att rösta. De fungerar också som underlag för utbetalningar från välfärdssystemen och som underlag för samhällsplanering och forskning.

Av regeringens proposition framgår att den analys av folkbokföringsfelet som Skatteverket gör endast omfattar personer som är eller borde vara folkbokförda i Sverige. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår per definition inte i folkbokföringsfelet, och detsamma gäller personer med samordningsnummer som vistas i landet tillfälligt. Analysen omfattar heller inte fel i till exempel namn eller relationer.

Herr talman! Riksrevisionen publicerade en granskningsrapport år 2017 där man konstaterade att ett av problemen med folkbokföringen är minskat incitament att rapportera in korrekta uppgifter till Skatteverket, bland annat på grund av problem på bostadsmarknaden. Andra skäl till felaktigheter i folkbokföringen är flyttar till respektive från Sverige.

Riksrevisionen konstaterar att det saknas kunskap om hur omfattande folkbokföringsfelen är trots att regeringen har begärt att Skatteverket ska göra en bedömning av hur kvaliteten i folkbokföringen ser ut. Riksrevisionens slutsats är att Skatteverkets kvalitetsarbete inte bedrivs på ett effektivt sätt. Skatteverket har uppskattat att cirka 200 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige, men man medger att det verkliga antalet kan vara mycket högre än så. Ingen vet säkert.

Vi har sett exempel på hur felaktig folkbokföring utnyttjas för välfärdsbedrägerier och för att illegala migranter som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna hålla sig undan.

Vi har sett exempel på hur personer helt plötsligt fått en inneboende som bara skrivit sig på någon annans adress utan dennes vetskap. Det upplevs som ytterst obehagligt av den som drabbas och kan i vissa fall också få negativa praktiska konsekvenser, till exempel uteblivna bidrag av olika slag.

Det finns exempel på att dussintals och ibland hundratals personer är folkbokförda på samma adress. Det förekommer att den som uppbär bidrag felaktigt anger Sverige som sin adress men bor utomlands utan myndigheternas vetskap.

Under ytan döljer sig ett omfattande missbruk av transfereringssystem och bidrag. Den bristande kontrollen underlättar också för ljusskygga verksamheter i allmänhet, vilket indirekt kan bana väg för grövre brottslighet. Det finns luckor i systemet som utnyttjas av kriminella nätverk, vilket utmynnar inte bara i missbruk av transfereringssystemen utan också i att personer som inte har rätt att befinna sig i landet eller har tagit sig in illegalt begår brott eller används som svart arbetskraft.

Det har öppnats upp för en ny bransch inom organiserad brottslighet där man säljer adresser till utlänningar. Bland annat gymnasielagen har bidragit till det.

Herr talman! I regeringens proposition föreslås att Skatteverket ska föra en analys- och urvalsdatabas, där personuppgifter ska få behandlas för att tillhandahålla information som behövs för dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten. De uppgifter som i dag får behandlas i folkbokföringsdatabasen ska i huvudsak också få behandlas i analys- och urvalsdatabasen.

En bestämmelse i lag ska upplysa om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen.

Det framgår också att det ska finnas sekretess - vissa sökförbud ska gälla, och metoderna för att ta fram urval och sökbegrepp ska dokumenteras så att de kan kontrolleras i efterhand. Dessutom framgår att ytterligare bestämmelser om skyddsåtgärder ska kunna regleras i förordning.

Herr talman! De senaste decenniernas migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige. Dessutom har man haft en administrativ oordning när det gäller tilldelning av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndigheter har haft möjligheten att tilldela personer samordningsnummer.

Vi har länge uttryckt kritik mot den oreda som skapats genom detta förfarande. Vi menar att samordningsnummer bara ska gå att få genom att inställa sig personligen hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter. Detta är för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, till exempel att personer som har fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen.

Samordningsnumren bör ha en tidsbegränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för ska kunna gallras bort. För att få ett samordningsnummer ska det alltså krävas personlig inställelse och registrering av biometriska uppgifter. Det behövs därför en total översyn, något som vi har föreslagit sedan en tid.

Herr talman! I det här betänkandet behandlas dels regeringens proposition 41, dels motioner från den allmänna motionstiden. Jag yrkar bifall till reservation 9.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Sofie Eriksson sa i ett tidigare replikskifte att Socialdemokraterna står till förfogande för att samarbeta för att lösa problemet med den orättvisa behandling som personer födda 1957 har utsatts för på grund av den proposition som Socialdemokraterna lade fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Sverigedemokraterna har ett samarbete med regeringen, och vi står till förfogande där också. Vår ekonomisk-politiska talesperson har gått ut och sagt att vi vill verka för att problemet åtgärdas. Jag har även sett att finansminister Elisabeth Svantesson i ett svar på en skriftlig fråga har sagt att regeringen kommer att återkomma med förslag.

Jag hoppas därför att Socialdemokraterna är så pass konstruktiva och samarbetsvilliga som de nu har lovat.

Herr talman! Det var väldigt mycket på en gång. Jag är inte helt klar över exakt vad det är för svar ledamoten Sofie Eriksson efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När det gäller 57:orna vet kanske Socialdemokraterna och Sofie Eriksson bäst själva. Sverigedemokraterna satt inte med i Pensionsgruppen, utan det var en socialdemokratisk regering som lade fram propositionen, då bland andra Pensionsmyndigheten missade att invända mot det som drabbade dem som är födda 1957. Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade nej till propositionen.

Som Sofie Eriksson nämnde ingår Sverigedemokraterna nu för första gången någonsin i ett samarbete med en regering, så det är lite annorlunda jämfört med tidigare. Vi har Tidöavtalet att förhålla oss till, och vi för löpande förhandlingar och diskussioner med regeringen. Detta betyder att vi inte bedriver exakt samma typ av opposition som tidigare, utan vi driver på för vår politik inom ramen för samarbetet.

När det gäller inkomstskatteområdet är det en beskattning som kan finansiera våra ambitioner inom välfärd, trygghet, försvar med mera. När det gäller välfärden lyckades vi till exempel bevara a-kassan. Jag kanske kan få lite beröm av Sofie Eriksson för det.

Vi vill att skattesystemet inte ska verka hämmande för arbete, företagande och tillväxt. Skattesänkningar i all ära, men det måste finansieras genom ett paradigmskifte på migrationsområdet i första hand. Där har inte Socialdemokraterna visat sig villiga att gå oss till mötes, än så länge. Om Sofie Eriksson är ute efter att Sverigedemokraterna i stället borde samarbeta med Socialdemokraterna måste nog Socialdemokraterna ändra inställning i ett antal frågor.

Herr talman! I det betänkande vi debatterar, SkU11, behandlas motioner från den allmänna motionstiden gällande inkomstskatt.

En välfärdsstat är något som medför kostnader, och just inkomstskatten är en av statens största intäktskällor och kanske också den skatt som är mest synliggjord för medborgarna. Det är därför viktigt för det så kallade samhällskontraktet att inkomstskatten upplevs som rättvis, inte bara avseende skatteförmåga utan också när det gäller att den som arbetar ska få ta del av den avkastning som arbetet ger.

Det är viktigt att vårt skattesystem står sig starkt, även vid en internationell jämförelse. Vi vill alla här inne ha nya och växande företag, vilket förmodligen kommer att vara avgörande för att i framtiden säkra och trygga vår välfärd.

För att underlätta för privatpersoner att inte bara investera i aktier eller fonder på börsen vill vi att man ska se över skatterna för att öka möjligheterna och incitamenten att investera i mindre bolag. I tider av stor skuldsättning och när en betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemet behövs en motvikt.

Sverigedemokraterna ser behovet av ett brett direktägande av det svenska näringslivet i Sverige. Det är också i små och medelstora företag som växer som de allra flesta nya jobb skapas. Därför ser vi gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget, och vi vill också förbättra skattevillkoren för personaloptioner. I ett tidigt skede kan det vara så att ett företag inte har möjlighet att erbjuda den högsta lönen för nyanställda men att de kan erbjudas personaloptioner med möjlighet att ta del av eventuella framtida vinster i företaget.

Att locka till sig investeringar och riskkapital, inte bara från dem som traditionellt kallas riskkapitalister utan även från privatpersoner och hårt arbetande entreprenörer, kommer att vara avgörande för att återuppbygga den svenska ekonomin. Vi eftersträvar ett brett folkligt ägande av det svenska näringslivet i större utsträckning än vad som är fallet i dag.

Gällande inkomstskatter, det vill säga dagens debatt om utskottets betänkande 11, har Sverige i dag marginalskatter där de högsta nivåerna nästan är i världstopp. Det riskerar att verka hämmande på löntagares vilja att arbeta mer. Sverigedemokraterna ser inget fel med en viss progressivitet i inkomstbeskattningen, men vi kan inte på längre sikt ligga avsevärt högre än genomsnittet bland jämförbara länder. På sikt bör målet vara en minskning från nuvarande nivå.

Herr talman! I Sverige finns det många aktörer i civilsamhället som tar emot offentligfinansierat stöd i form av olika bidrag från stat, kommun eller andra. Samtidigt har olika former av ekonomiskt stöd såsom gåvor från enskilda stor betydelse i många fall för viktiga verksamheter som bedrivs ideellt.

Vi vill driva igenom ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende genom bland annat gåvoskatteavdrag för att underlätta för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt. På detta sätt undviker man att civilsamhället blir alltför beroende av bidrag från staten och riskerar att styras direkt eller indirekt av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Vi har under en längre tid framhållit behovet av att se över en reform av skattesystemet. Sverige måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden på skatteområdet, där politiska beslut ständigt påverkar näringslivet och svenska företags konkurrenskraft, samtidigt som det finns behov av att jämna ut inkonsekventa skatteskillnader som exempelvis skatt på pension, skatt på näringslivsverksamheter och skatteskillnader mellan kommuner.

Vi anser också att regeringen bör utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget. Vi ser även anledning för regeringen att vidta åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning. Vi vill utreda skatteregler för idrottsrörelsen och reformera beskattningen av svenska sjömän för att de ska ha en förutsägbar beskattning utan en alltför stor administrativ börda.

För att energimarknaden ska fungera väl behöver rättvisa villkor gälla. Särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden eller särskilda straffskatter för andra aktörer skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Vi vill därför att en översyn görs av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet.

Herr talman! I betänkandet har Sverigedemokraterna fem reservationer och ett särskilt yttrande. Inför voteringen ber jag att få yrka bifall till reservation 24.

(Applåder)

Herr talman! Jag riktar min fråga till EU-minister Jessika Roswall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Från EU kommer ständiga försök att inskränka medlemsstaternas skattesuveränitet och flytta beslut över skattepolitiken till EU-nivå. Men under mina nästan tio år i skatteutskottet har Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna varit konsekvent och tydligt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU. Dock har Liberalerna sedan 2018 inte varit lika tydliga, och Liberalerna är ett regeringsparti.

Frågan är också intressant med anledning av att det nu bara är veckor kvar innan det svenska ordförandeskapet inleds. Det är för övrigt samma år som vi firar 500 år av obruten självbeskattning.

Jag skulle vilja ha besked av EU-ministern: Kan EU-ministern garantera att regeringen kommer att fortsätta att stå benhårt fast vid vår nationella skattesuveränitet?

Herr talman! Jag kan i alla fall garantera att jag helt och hållet delar ledamoten Helena Vilhelmssons uppfattning. Självklart är multipla identiteter ett av de absolut största problemen i det här sammanhanget. Jag ser mycket gärna att biometriska data lagras och kan delas mellan myndigheter, och jag driver på för att regeringen ska återkomma med fortsatta lagstiftningsförslag för att komma till rätta med problemen, precis som vi har tagit ställning för tidigare i de flesta utskottsbehandlingar av dessa ärenden.

Herr talman! Det är inte vi som har skrivit propositionen; vi sitter inte med i den här regeringen och satt inte i den förra heller.

När det gäller lagring av biometriska data tycker jag väl lite grann att Centerpartiet slår in en öppen dörr. Det framgår ju av propositionen att regeringen menar att det finns skäl att återkomma till frågan, vilket är precis vad som står i Centerpartiets reservation - att regeringen ska överväga frågan och återkomma.

Centerpartiets reservation är alltså egentligen detsamma som står i propositionen, så jag skulle säga att det är att slå in en öppen dörr.

Herr talman! Denna proposition innebär ett steg i rätt riktning mot att komma till rätta med det kaos som har uppstått med samordningsnummer. Det har gått så långt att det har uppstått en marknad där personer tar betalt för att ordna samordningsnummer till andra.

Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden har i sitt betänkande gjort en kartläggning av den brottslighet som riktas mot flera utbetalande aktörer. I betänkandet framgår bland annat att flera myndigheter uppmärksammat att falska uppgifter lämnas in i syfte att få samordningsnummer som i sin tur kan leda till utbetalningar från välfärdssystemen. Det kan till exempel ske i form av lönegaranti. Det förekommer att utbetalningar sker till anställda som kanske inte existerar över huvud taget eller vars identiteter kan vara kapade.

Det förekommer också att falska id-handlingar används för att skapa falska identiteter. Det, i kombination med att det har framkommit att det finns stora kunskapsbrister när det gäller skillnaden mellan ett samordningsnummer med styrkta uppgifter och ett som grundar sig på ostyrkta uppgifter, innebär också risk för att de aktörer som använder dessa nummer till grund för beslut inte kontrollerar nödvändiga uppgifter. Om en person får ett ostyrkt samordningsnummer för att till exempel registreras i beskattningsdatabasen finns det risk för att det används för att ansöka om välfärdsförmåner utan att identiteten eller identitetsuppgifterna styrkts.

Flera myndigheter har uppgett att ett samordningsnummer ofta används utan vidare kontroll av om det baseras på styrkta eller ostyrkta uppgifter. Det kan vara svårt för de aktörer som ska använda ett samordningsnummer att förstå skillnaden mellan att en persons identitet kan anses vara fastställd och att en persons identitet inte kan anses vara fastställd och vad det kan få för konsekvenser i olika sammanhang.

Att en stor del av samordningsnumren har tilldelats utan att personens identitet kan anses vara fastställd och att användarna inte alltid känner till skillnaden påverkar också förtroendet för hela systemet. Det finns indikationer på att många har den felaktiga bilden att Skatteverket, genom att tilldela ett samordningsnummer, har garanterat att informationen kopplad till personen är riktig och att inga ytterligare kontroller behövs. Det gäller identitetsuppgifter, uppgift om adress samt tillstånd att vistas och bo i landet. Att det finns samordningsnummer garanterar inte att någon av dessa uppgifter är korrekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer

Brister i identitetskontrollen vid tilldelning av samordningsnummer har fått till följd att oriktiga identiteter har skapats och förts in i folkbokföringsdatabasen. De oriktiga identiteterna kan då användas i syfte att erhålla felaktig utbetalning från välfärdssystemen - jag nämnde tidigare lönegaranti, där det förekommer att utbetalningar sker till fiktiva anställda som kanske inte existerar över huvud taget.

Oriktiga identiteter kan också användas i syfte att dölja vem den verkliga företrädaren i ett bolag är. Bristande identitetskontroll kan även leda till att en och samma person kan få flera samordningsnummer. Det kan leda till att en person får tillgång till multipla välfärdsförmåner - dubbla, tredubbla eller kanske ännu mer.

Herr talman! Vi har haft systemet med samordningsnummer i drygt 20 år, vid sidan av det vanliga systemet med personnummer. Ett enormt stort antal individer har kommit till Sverige under denna tid och tilldelats samordningsnummer i syfte att de ska kunna fungera i samhället, vilket har lett till svåra konsekvenser för vår kontroll över vilka som uppehåller sig i vårt land.

När det visar sig att systemet med samordningsnummer bär på stora brister och att systemet har missbrukats i stor skala blir ärendet ännu mer akut. Det handlar om välfärdsbrottslighet och bedrägerier mot välfärdssystemet, och det har också framkommit omständigheter som talar för att identiteten bakom ett tilldelat samordningsnummer är fabricerad eller att samma person har tilldelats flera samordningsnummer som sedan ligger till grund för olika identiteter.

Problemen med multipla identiteter är stora, vilket Skatteverket också har konstaterat sedan länge. Skatteverket har i en rapport konstaterat att så många som 30-50 procent av asylsökande har multipla identiteter. Det sa Skatteverkets samordnare mot id-relaterad brottslighet bland annat i ett nyhetsinslag. Som exempel nämns att en person med tre identiteter kan starta företag med sin ena identitet och därmed beviljas stöd till start av näringsverksamhet, samtidigt som man är arbetslös i en annan identitet och tar lån i en tredje identitet.

Det har redan tidigare framkommit att gärningsmannen bakom terrordådet på Drottninggatan 2017, Rakhmat Akilov, har använt minst två olika identiteter i Sverige. När han sökte uppehållstillstånd gjorde han det exempelvis under ett annat namn. Samtidigt har en av hans identiteter använts av ytterligare minst en person som använt identiteten Rakhmat Akilov med tillhörande samordningsnummer när han tog en anställning.

Herr talman! I Tidöavtalet ställer regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bland annat krav på att arbete ska genomföras för att förbereda en storskalig nationell folkräkning. Där står även att samordningsnummer som inte bekräftas på ett betryggande sätt av innehavaren på sikt ska återkallas. I arbetet ska myndighetsöverskridande uppdrag ges för att förbereda det praktiska genomförandet av en sådan folkräkning. I samband med folkräkningen ska övervägas att återkalla och avsluta samordningsnummer som inte på ett betryggande sätt bekräftas av innehavaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt system för samordningsnummer

Propositionen som vi behandlar i betänkandet innebär bland annat att ansvaret för identitetskontroller vid utfärdande av samordningsnummer läggs hos en myndighet, Skatteverket. Där föreslås att den som har ett pass, identitetskort eller en motsvarande handling på begäran ska överlämna handlingen för kontroll. Den myndighet som utför identitetskontrollen ska ges möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta myndigheten ta fingeravtryck och ansiktsbild. Dessutom införs en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringsdatabasen i fråga om personer med just samordningsnummer. Slutligen ska samordningsnummer inte tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan.

Detta är, som jag inledde med, steg i rätt riktning. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.