Oliver Rosengren

Fru talman! Jag hoppas att det inte, så att säga, är bortom räddning att kunna hjälpa dig, Ciczie Weidby, så att du inte har konspiratoriska tankar inför detta. Det får du själv avgöra. Men vi står upp för den svenska modellen. Vi tror på arbetsmarknadens parter. Vi vet att detta ger oss en starkare arbetsmarknad och ett bättre fungerande skydd för både arbetstagare och arbetsgivare. Att det ger oss tillväxt, produktivitet och alla de saker som vi brukar diskutera i den här kammaren är viktigt.

I varje beslut måste man försöka hitta den mest ändamålsenliga lösningen. I det här fallet har vi landat i att det är den här modellen, det vill säga rättssäkerhetsgarantier kopplat till interimistiska prövningar och så vidare och ovanpå det underrättelseskyldighet och möjlighet till överläggning. Det är en rimlig och balanserad punkt att placera sig på i ett spektrum av olika val man hade kunnat göra, även om det är uppenbart att ledamoten tycker att man skulle ha gjort ett annat val.

Fru talman! Det här förslaget innebär en rimlig och balanserad punkt, och man behöver inte göra det till en del av någon större konspiration om hur arbetsmarknaden ska utvecklas. Vårt stöd för den arbetsrätt som vi har i Sverige är solitt och kommer inte att förändras av hur vi fattar beslut i den här lagstiftningen.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Weidby, för frågan!

Det här handlar såklart om en balans och om att se till att hitta rätt punkt i den balansen. Vi menar att det förslag som nu ligger på vårt bord, som bland annat innehåller både underrättelseskyldighet och möjlighet till överläggning, är en rimlig placering när det kommer till en sådan balans.

Det finns rättssäkerhetsgarantier: begränsning i tid, möjlighet till interimistisk prövning och dessutom rätt till skadestånd om det blir formella fel. Ovanpå det är det den här underrättelseskyldigheten, och ovanpå det är det detta med överläggning. Det är ett tillräckligt och fullgott skydd för rättssäkerheten och för de skickliga medarbetarna i den statliga förvaltningen. Det skyddar dem så att de inte hamnar i en felaktig situation. Det som vi är ute efter med detta är att komma åt dem som inte fungerar och som inte gör det som det är tänkt att man ska göra på sitt arbete om man arbetar i den statliga förvaltningen.

Fru talman! En av den offentliga förvaltningens viktigaste tillgångar är förtroendet. Medborgarna måste kunna lita på att myndigheter agerar opartiskt, sakligt och med respekt för rättsstaten.

När eller om det förtroendet riskeras måste staten ha verktyg för att kunna agera. Det är syftet med den här lagstiftningen.

Vårt förslag fyller ett uppenbart tomrum. Det handlar om att statliga arbetsgivare, till skillnad från privata, inte har möjlighet att stänga av medarbetare även om det finns sakliga skäl att ifrågasätta lämpligheten i att kvarstå i tjänst. Det här förslaget innebär att de ska få den möjligheten.

Fru talman! Detta handlar inte om att undergräva rättssäkerheten, tvärtom. Enligt förslaget ska avstängning bara kunna ske om det finns en tydlig koppling mellan arbetstagarens beteende och risken för att förtroendet för myndigheten skadas eller andra motsvarande problem.

Grunden måste vara något som lett till eller kan leda till uppsägning eller avskedande. Det är en hög tröskel. Det finns inte på något sätt en risk för godtycklighet.

De rättssäkerhetsgarantier som dessutom följer med förslaget – begränsning i tid, möjlighet till interimistisk prövning och skadestånd vid formella fel – stärker ytterligare rättssäkerheten i förslaget.

Fru talman! Det här är inte bara en administrativ detalj. Det är tvärtom en åtgärd för att värna det viktiga förtroende som vår demokratiska förvaltning vilar på. Det handlar om att ge statliga arbetsgivare samma möjligheter som privata har samtidigt som vi bevarar rättssäkerheten fullt ut för att vårda och värna legitimiteten och förtroendet för den statliga förvaltningen.

Därför vill jag föreslå att vi ställer oss bakom utskottets förslag, och jag vill yrka bifall till det.

Herr talman! Min fråga vänder sig till statsrådet Wykman.

Den här veckan har jag en prao från Ikeas hemstad Älmhult. Han heter Gustav och har hjälpt mig att ta fram den här frågan.

Kronoberg är ett av de län som i elprisområde 4 har drabbats av både höga och instabila elpriser, vilket har lett till problem för företag att kunna etablera sig. Vi har nu framför oss ett behov av att stabilisera elmarknaden och se till att företag kan etablera sig. I möten med företag – för min del 374 besök i företag och välfärd sedan våren 2022 – och med människor som berättar om dyra elräkningar tas detta ofta upp som ett stort problem. Det pressar plånböckerna, och det pressar företagens möjligheter att växa.

Hur ser regeringens nuvarande arbete ut med att se till att vi får långsiktiga investeringar i hållbar baskraft så att vi kan få ned och stabilisera elpriserna, inte minst i södra Sverige?

Fru talman! Om vi börjar i den avslutande änden är frågan: Hur ska vi se till att fler deltar i detta?

Först och främst finns resurserna i huvudsak på plats. Det finns en del reformer som fortfarande behöver göras. Moderaterna är exempelvis för att man går vidare med de förslag som finns som avser att man ska ha alternativ antagning till lärlingsprogram.

Det handlar om möjligheten för företag att anta direkt och sedan kontakta utbildningsanordnaren, i stället för som i dag, där man först måste gå till utbildningsanordnaren och därefter kan ordna en plats att vara på.

Vi har stämmobeslut på, apropå partiprogram, en bred lärlings- och praktikreform. Vi ser exempelvis att man behöver underlätta genom att ändra regelverket så att regelverket blir detsamma oavsett vilken utbildningsform man kommer från in i praktik eller som lärling.

Fru talman! Vi föreslår exempelvis att man ska ha ett handledaravdrag konstruerat som en rabatt på arbetsgivaravgiften på ett liknande sätt som det FoU-avdrag som finns i dag. Det är ett exempel på de reformer som företräds av oss.

Fru talman! Jag fick också frågor om huruvida vi hade bidragit till att det blir dyrare att anställa. Jag vet inte i vilket partiprogram ledamoten har läst att det skulle vara en prioritering för Moderaterna att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi vill såklart sänka de flesta skatter på ett sätt som är hållbart för den svenska ekonomin och för de offentliga finanserna, men när vi ska välja mellan att lägga en skattekrona på att sänka skatten för någon som arbetar eller för någon som anställer prioriterar vi trots allt att sänka skatten för vanligt folk som arbetar.

Därför har vi prioriterat att sänka skatten på arbete genom jobbskatteavdrag. Som arbetarparti är det vår största prioritering. I den prioriteringen har finansieringen till viss del fått vara att återställa arbetsgivaravgifterna för unga för att kunna sänka skatten på deras lön.

Det är så det är; i en ekonomi måste man prioritera, och detta har varit vår prioritering. Den som arbetar har fått företräde framför den som anställer.

Fru talman! Nu är detta förvisso en debatt om vuxenutbildning, men eftersom frågan var något bredare ställd än så kommer jag att falla in i några bredare kommentarer.

Fru talman! Det är positivt att Centerpartiet beskriver att det i grunden finns en delad syn på arbetslinjen. Det finns en samsyn om den politik som vi för om att vi ska ha sänkta skatter, skärpta krav och strama bidragssystem.

Det som möjligen skiljer oss är att vi också har haft ett intresse av att få majoritet för de förslagen. Därför har vi ett samarbete med andra partier som delar vår syn på arbetslinjen och inte motarbetar den. Det är möjligen den detaljen som skiljer Moderaterna och Centerpartiet åt i den frågan, fru talman.

Vilka förslag finns då för att stärka arbetslinjen? Det var uppenbarligen ledamotens primära fråga. Ett exempel är det beslut vi har fattat om en reformerad akassa där vi tidigarelägger och tydliggör avtrappningen. Vi inför avtrappning i aktivitetsstödet. Vi byter från att basera akassan på arbete till att basera den på inkomster så att det blir tydligare regelverk, minskad byråkrati och mindre fusk.

Vi har genomfört en serie jobbskatteavdrag för att det ska löna sig mer att arbete särskilt för dem med små och medelstora inkomster. Det gäller sedan det vi har diskuterat här i dag med yrkesutbildningen. Det gäller att se till att fortsätta att utveckla den med nya platser.

Det ska inte vara resursbrist som är problemet när det kommer till utbildning till arbete. Här ska vi se till att resurserna och stödet finns. Sedan gäller det för den enskilde att med egna insatser och eget ansvar delta i detta.

I de fall man inte gör det måste samhället finnas där och ställa krav på att vi ska ställa upp för varandra och att alla människor som är arbetslösa för att de saknar utbildning ska utbilda sig till arbete. Ytterst ska det ske med ett krav på motprestation för att man ska få de bidrag som man har sökt.

Fru talman! Vi har vårändringsbudgetar för att kunna göra korrigeringar om verkligheten förändras. Det tror jag i grunden är ett effektivt instrument eftersom det minskar risken för att behöva lägga luft i finansieringen redan från början och ta i lite extra. Det är bättre att ha möjligheten att tillföra om behov uppstår.

Det är positivt att Socialdemokraterna beskriver att ”Gör din plikt, kräv din rätt” sitter i ryggmärgen. Det önskemål man skulle kunna tänka sig att lämna vidare till Socialdemokraterna är att det också ska sitta i partiprogrammet. Det är väl där kanske mer än i ryggmärgen det gör skillnad – åtminstone för samhället.

Det som är viktigt i den politik som vi nu för är att vi gör väsentliga förstärkningar av arbetslinjen. Vi förstärker både samhällets stöd till den enskilde och Arbetsförmedlingens insatser. Det handlar om yrkesvuxplatser och hur yrkesvux fungerar. Vi ska se till att fler tar del av utbildning för att utbilda sig ur arbetslöshet.

Vi skärper samtidigt kraven på den enskilde genom aktivitetskrav och mer noggrann uppföljning från Arbetsförmedlingen med flera andra insatser. Det ska sammantaget leda till att den som är arbetslös vet att förväntningarna är stora på att vi alla ska bidra till Sverige. Samtidigt finns det hjälp och stöd att få från samhället för att man ska kunna tillvarata sin förmåga.

Så sammanfattar vi vår politik. Alla ska göra sin plikt och sedan kräva sin rätt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Helmersson Olsson så mycket för frågan. Det är positivt, tycker jag, att Socialdemokraterna efter en lång tid vid regeringsmakten då man inte vidtog några åtgärder för att få upp nyttjandegraden för statsbidragen till yrkesvux nu ser detta problem. Därmed tror jag att förutsättningarna för att komma fram till en lösning har vuxit väsentligt.

Vi har sett det här problemet under lång tid. Det är klart att vissa systemfrågor spelar roll. Det kan till exempel spela roll, vilket framkommer i Yrkesvuxutredningen, att de tidsgränser som finns för en del av statsbidragen kan påverka, liksom att en del av statsbidragen är avsedda för dyrare utbildningar med stora krav på investeringar där man inte har möjlighet att sätta av pengarna. Det är klart att det kan skapa vissa begränsningar.

Men det är trots allt så att en väsentlig del av de resurser som inte används hade kunnat användas om det funnits personer som sökt utbildningarna. Trots det stora inneboende motstånd som jag vet finns hos Socialdemokraterna, fru talman, behöver man se att orsaken till ett problem inte alltid är att samhället har brustit. Ibland kan det också vara så att den enskilde måste vara beredd att anstränga sig mer. Det är trots allt så att Sveriges välstånd har byggts av en kombination av ett starkt samhälle och stora förväntningar på var och en av oss. Så är det också här. Vi måste se till att systemet fungerar, fru talman, men vi måste också se till att den enskilde gör sin plikt. Det gäller även på detta område.

Ledamoten ifrågasätter också förstärkningarna i vårbudgetarna. Det får man ändå säga skulle kunna vara ett delvis häpnadsväckande besked, eftersom Socialdemokraterna, får man anta, också är redo att göra särskilda förstärkningar när konjunkturen viker, för att ta ett exempel. Det är ju det som det här syftar till. Sedan är det olyckligt att nyttjandegraden är ännu lägre för de satsningarna. Men alternativet, att inte tillföra några utbildningsresurser alls, skulle på många sätt vara sämre.

Fru talman! Vi är samlade här i dag för att debattera vuxenutbildning och den stora betydelse som inte minst yrkesvux har för att fortsätta stärka och utveckla arbetslinjen.

Vuxenutbildningen fyller många viktiga funktioner i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Den kan innebära en ny möjlighet för någon att ställa om mitt i livet, förlänga sitt arbetsliv och säkerställa att man får möjlighet att vara med och bidra till sin egen framtid, till en arbetsplats och till vår gemensamma ekonomi en längre tid i livet. Det finns möjligheter att använda yrkeshögskolan eller andra delar av vårt utbildningssystem genom hela livet för att se till att man kan ställa om, kanske från ett fysiskt krävande arbete till ett nytt arbete där man har möjlighet att finnas med på en arbetsplats under längre tid.

Här fyller inte minst den yrkeshögskola som vi inom ramen för omställningsstudiestödet och omställningsreformen ser är särskilt attraktiv en viktig funktion. Yrkeshögskolan har som sin huvudroll i utbildningssystemet att vara en plats för dem som kan öka sin produktivitet och ställa om mitt i livet. De flesta har ett arbete innan och går sedan vidare till ett arbete med kanske högre lön, bättre möjligheter och nya utmaningar efteråt.

Vuxenutbildningen fyller också rollen som en andra chans för dem som vid sin första chans i skolan kanske hade svårigheter eller gjorde felaktiga val. Även om man relativt nyligen gått i den ordinarie skolan ger den en möjlighet att pröva någonting nytt och ta sig vidare till ett yrke. Kanske gick man ett samhällsprogram, som så många gör, för att sedan komma på att man vill börja arbeta i industrin eller bli hantverkare. Då finns vuxenutbildningen där för att möta den personen, som längtar efter att få bidra i ett nytt arbete, göra någonting annat och bygga sin egen framtid med nya kompetenser.

Dessutom fyller vuxenutbildningen den viktiga funktionen att vara den första chansen för dem som inte fått den någon annanstans – dem som kommer till Sverige och vill arbeta och bidra men inte gjort sig redo för vår arbetsmarknad i sitt tidigare hemland. Här kan de få lära sig svenska och lära sig ett arbete. Genom yrkesvux och andra insatser kan de komma ut på arbetsmarknaden och bidra som delar av vårt Sverigebygge. Sverige utvecklas när fler använder sina förmågor och färdigheter för att göra det här landet ännu bättre.

Fru talman! Regeringen går fram med en offensiv politik för vuxenutbildning. Vi reformerar och utvecklar för att se till att fler människor får möjlighet att gå från arbetslöshet till arbete. Här finns flera väsentliga utmaningar, fru talman. En av de absolut viktigaste för oss att ta tag i är att vi har så pass många som är arbetslösa utan utbildning men ändå inte utbildar sig till arbete. 20 000 personer i den svenska arbetslösheten har inte ens gått ett fullt år i skolan. 40 000 har gått mellan ett och åtta år, det vill säga inte slutfört grundskolan.

På svensk arbetsmarknad har vi med andra ord 60 000 personer som inte har slutfört en grundskoleutbildning. De här människorna måste komma in på arbetsmarknaden. De har en skyldighet att anstränga sig, utbilda sig, lära sig svenska, lära sig ett jobb, söka jobb, ta de jobb som erbjuds och bidra till Sveriges och sin egen framtid. Där är vuxenutbildningen nyckeln.

Fru talman! Trots att vi har så pass många människor i Sverige utan utbildning som leder till arbete är det ändå på det sättet att i genomsnitt var tredje krona som vi och tidigare regeringar satt av för yrkesvux sedan 2017 inte använts. Var tredje plats står tom inom yrkesvux. Det är en oacceptabel situation att resurserna finns i systemet och att det finns möjlighet att utbilda sig till arbete men att det trots det är så pass många människor som är arbetslösa utan utbildning och inte utbildar sig till arbete.

Därför kommer ett aktivitetskrav. Därför kommer en serie reformer som stärker kraven. Därför får också Arbetsförmedlingen nya resurser, tydligare instruktioner och en uppgift att säkerställa att människor som är arbetslösa faktiskt deltar i de aktiviteter och insatser som finns. Om man inte gör det ska man heller inte ha den ersättning som man i dag lever på.

Det är det som är en tydlig arbetslinje. Här erbjuds stöd och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, men här ställs det också krav på att man ska ta de möjligheterna. Gör man inte det kan man inte förvänta sig att kunna leva på andra människors arbete. Det är så vi alltid har byggt det här landet. Genom att anstränga oss gemensamt, genom att arbeta och slita, genom att utbilda oss och genom att knega på våra arbetsplatser bygger vi det här landet tillsammans.

Vi måste ha mer av detta. Vi måste säkerställa att vuxenutbildningen kommer fler till del. Men framför allt är det ett enskilt ansvar som måste tas av fler att söka utbildningar, gå utbildningar, söka jobb, ta jobb och försörja sig själva. Här finns vuxenutbildningen som en av de viktiga pusselbitarna i vår arbetslinje för att säkerställa att människor har möjlighet att komma till arbete.

(Applåder)

Fru talman! Körkort har varit en avgörande faktor på arbetsmarknaden under mycket lång tid. Det är inte ett nytt fenomen på något sätt. Unga människor har sommarjobbat från ganska ung ålder och lagt undan några kronor. Föräldrar har kanske, i de fall det har varit möjligt, stoppat undan några kronor i månaden under hela uppväxten. En och annan känner kanske igen sig i att man gjorde en deal om godisförbud och fick sätta av lite pengar till det framtida körkortet. Människor ser genom slit och flit till att rusta sig för att vara redo för jobb och för arbetsmarknaden.

För Socialdemokraterna finns givetvis inga sådana begränsningar. De ska i stället beskatta en ensamstående undersköterska ännu hårdare, för att de som inte har satt undan de där kronorna genom slit och flit månad ut och månad in för att barnen eller de själva ska kunna ta körkort bara ska få ett körkort av det gemensamma. Det är lätt när dragningsrätten till andras plånböcker är helt fri.

Fru talman! Så ser inte vi på saken. Vi menar i stället att det i första hand är ett eget ansvar att skaffa sig ett arbete och se till att man har de förmågor och det körkort som behövs.

Jag vill återkomma till mina frågor. Vad tycker Socialdemokraterna om kraven på att den som är arbetslös inte bara ska söka ett visst antal jobb utan också ska vara beredd att flytta till jobb och byta bransch för att få ett ledigt jobb och att det kravet även gäller föräldrar till barn? Det skulle vara ett bra besked att få.

Fru talman! En av alla olika saker som vår regering fick ärva och sedan styra upp efter den socialdemokratiska regeringens åtta år var hur vi ställer krav på arbetslösa att göra sig anställbara, som ledamoten uttryckte var ett konstigt ord.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens granskningar visar exempelvis att var femte arbetsförmedlare godkänner jobbansökningar till jobb där det finns krav på körkort fast den som söker jobbet inte har något körkort. En annan granskning visar att Arbetsförmedlingen har struntat helt i att ställa krav på att man ska flytta till lediga jobb eller vara beredd att byta bransch om det finns lediga jobb i andra branscher.

Arbetsmarknadens funktionssätt försämras när man inte får tillräckligt mycket rörlighet eller har tillräckligt höga förväntningar på att alla faktiskt kan vara med och bidra i ekonomin och få en ny egen inkomst.

Fru talman! Jag vill fråga kollegan från Socialdemokraterna vad Socialdemokraterna tycker om problemen med Arbetsförmedlingens daltande kultur, som fanns under deras regeringstid och som vi nu försöker åtgärda. Och vad tycker Socialdemokraterna om att vi nu skärper kraven, exempelvis att vi har tydliggjort att kraven på att flytta till jobb och att byta bransch givetvis gäller även personer som är föräldrar?

Fru talman! Arbetsförmedlingen har fått en helt ny styrelse för att vända utvecklingen för myndigheten.

Arbetsförmedlingen har fått en ny generaldirektör med ett tydliggjort uppdrag om styrningen av Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen har i sitt regleringsbrev fått en skärpt uppgift med ett tydligare fokus på vad de ska göra, bland annat att skifta från sin djupt ingrodda daltandekultur till mer av krav och kontroll. De ska exempelvis se till att de fyller platserna inom arbetsmarknadsutbildningen, rikta insatser mot dem som är långtidsarbetslösa och lämna det kundperspektiv som lyckades etablera sig på myndigheten när Centerpartiet var regeringsunderlag till Socialdemokraterna och som gjorde att man i stället fokuserade på att stötta personer med relativt goda chanser att få ett arbete till ett arbete och lade mycket resurser på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Arbetsförmedlingen har fått ökade resurser för krav- och kontrolluppdraget.

Tillsynsmyndigheten, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, har fått utökade befogenheter och ett tydliggjort uppdrag.

På det hela taget kan man säga att med alla de verktyg regeringen kan använda för att tydliggöra inriktningen för Arbetsförmedlingen har detta gjorts.

Trots det, fru talman, tror Jonny Cato att det är den reformering av Arbetsförmedlingen som får regalskeppet Vasas jungfruresa att framstå som en triumffärd vi har att tacka för att det finns saker som går bra och att om denna bara hade tagits i hamn hade det varit toppen. Då skulle jag vilja rekommendera den utvärdering av de delar där reformen fick fullt genomslag som har gjorts av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: mycket dyrare och ingen effekt. Det brukar sällan vara ett bra betyg.

Fru talman! Det är viktigt att vi i debatten håller oss till hur saker är. I Jonny Catos inlägg, fru talman, sa han att var tionde svensk är arbetslös. Det är väldigt allvarligt med den höga arbetslösheten i Sverige. Det är ett samhällsproblem som drabbar många människor, som drabbar ekonomin och som försvagar Sverige som land och vår sammanhållning.

Men var tionde svensk är inte arbetslös. Jag tror att det är viktigt att vi inte bidrar till en större alarmism än den redan mycket allvarliga situation som vi har renderar. Det är 480 000, alltså ungefär 500 000, som är arbetslösa i Sverige. 500 000 gånger 10 blir ungefär 5 miljoner, och vi är fler än 5 miljoner människor i Sverige. Arbetslösheten mäts inte på befolkningen utan på arbetskraften, och arbetskraften är de som deltar på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

En mycket viktig del av att stärka arbetsmarknadspolitiken i Sverige är just att få många att delta i arbetskraften och att sedan se till att arbetslösheten är så låg som möjligt.

När Centerpartiet var med och styrde Sverige genomfördes en reformering av Arbetsförmedlingen. Min fråga till Jonny Cato är: Hur nöjd är han med den reformering av Arbetsförmedlingen som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen med stöd av Centerpartiet? Och vilka konsekvenser bedömer Jonny Cato att den får i dagens läge på arbetsmarknaden?

Fru talman! I Vänsterpartiets ekonomiska system kan ingen människa få det bättre utan att någon annan måste få det sämre. Det är tyvärr inte så.

Det är alldeles utmärkt möjligt att sänka skatten för Ulf Kristersson som arbetar men också att sänka skatten för någon som sliter i vården, på en byggarbetsplats eller i någon annan del av ekonomin. Det är möjligt att göra både och.

Något förenklat kan man säga att sänkta skatter på lite högre inkomster framför allt brukar motiveras med höjt produktivitet och höjd självförsörjningsgrad av skatteförändringarna. Sänkta skatter på medelinkomster brukar i regel ge framför allt fler arbetade timmar. Sänkta skatter på låga inkomster brukar framför allt leda till höjd sysselsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det är ett av skälen till att regeringen sänker skatten i alla de olika delarna av inkomstskalan. Det ger lite olika effekter för den svenska ekonomin. Ytterligare frågor kan säkert besvaras av Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering eller för den sakens skull Finanspolitiska rådet. Det finns många experter som kan bidra till kunskapsunderlaget i de frågorna om ledamoten har fler funderingar.

Fru talman! När det kommer till stödet stämmer det mycket väl som ledamoten från Vänsterpartiet säger. Det spelar roll att vi utbildar dem som är arbetslösa för att de saknar utbildning. Vi ger dem en utbildning så att de kan komma till arbete.

Det är ett av skälen till att det adderas 11 000 platser till yrkesutbildning i år så att det blir 72 000 fullt finansierade yrkesutbildningsplatser runt om i Sveriges kommuner och att det finns resurser till arbetsmarknadsutbildning hos Arbetsförmedlingen.

Men det är ett problem, fru talman, att platserna står tomma. Varför gör de det? Jo, det beror på det som för Vänsterpartiet är en ideologisk skygglapp. Vi vill ha tydliga förväntningar och krav på att de som är arbetslösa för att de saknar utbildning ska utbilda sig till arbete.

Det måste stärkas så att platserna fylls och så att inte var tredje plats inom yrkesvux i genomsnitt står tom som de gjort sedan 2017. Då krävs reformer som ställer lite högre krav.

Fru talman! Jag uppfattade ett par frågor som riktades till mig.

Det är ändå fascinerande att det sitter så långt inne och upprör så mycket hos såväl Vänsterpartiet som företrädare för Socialdemokraterna när vanliga människor ska få mer pengar i plånboken.

Det har genomförts ett jobbskatteavdrag som har förstärkts åtta gånger. Totalt för två personer med medianlön innebär de samlade jobbskatteavdragen 100 000 kronor mer om året i plånboken för en vanlig familj.

De pengarna spelar ganska stor roll för ganska många familjer. Det gör att fler kan få vardagen att gå runt och kan se till att leva ett liv där de kan få lite mer makt över vad de vill göra med sin tid. Det är det ena skälet till att det är bra att sänka skatten på arbete. Människor får mer frihet, och det lönar sig mer att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det andra skälet är att se till att färre är arbetslösa. Det är inte någonting som någon person hos högern har hittat på, fru talman. Det är den samlade evidensen från svensk och internationell ekonomisk forskning över arbetsutbudseffekter vid förändringar av ekonomiska transfereringssystem eller skattesystem.

Litteraturgenomgångar visar att det är en arbetselasticitet på ungefär 0,1 till 0,2, det vill säga att 1 procents förändring i drivkrafterna för arbete ger ungefär 0,1 till 0,2 i motsvarande förändring på arbetsutbudet. Det är ganska stora effekter.

Det visar sig att arbetsutbudsreformer, det vill säga sänkt skatt på inkomster, är det mest effektiva sättet på skattesidan att få en lägre arbetslöshet. Arbetslösheten kan ändå öka om man har lågkonjunktur. Det verkar som att ledamoten från Vänsterpartier har lite svårt att hålla ihop det med reformerna.

Fru talman! Om vi börjar där Ardalan Shekarabi slutade: Ett valfritt samtal med en valfri person som har studerat arbetsmarknadens funktionssätt kommer att kunna ge honom kunskaper om hur exempelvis ekonomiska incitament i transfereringssystem påverkar arbetsutbudet i ekonomin. Det är helt vedertagna fakta inom hela det ekonomiska forskningsfältet i Sverige och internationellt.

Jag får tacka för de vänliga orden om min kommunpolitiska gärning. Den tiden gav mig flera viktiga insikter om hur arbetsmarknadspolitiken behöver utformas, och jag är därför glad att mycket av det arbete som vi gjorde i Växjö nu är det som är regeringens politik.

Kommunerna har visst stora redskap när det kommer till utbildning och arbete. Man har kontroll över yrkesutbildningen i yrkesvux, och man har möjlighet att i viss utsträckning se till att personer deltar i den om de tar emot ekonomiskt bistånd. Här behöver kraven delvis skärpas till exempel genom att kommunerna får ökade möjligheter att dra in ersättningen för dem som inte deltar. Vi kan inte tolerera en situation där vi har arbetslösa utan utbildning som inte utbildar sig till arbete.

Jag antar att Ardalan Shekarabi har läst den rapport från Riksrevisionen som kom relativt nyligen och som undersöker anvisningen till reguljär utbildning. Vad visar den? Ja, inte att det är brist på arbetsförmedlare, fru talman. Det är alltså brist på personer som anvisas och som också dyker upp på utbildningen. Var tredje person som anvisas till en yrkesutbildning kommer inte dit, och Arbetsförmedlingen drar dessutom inte in ersättningen för dem som inte följer kraven.

Vi har en daltandekultur som har fått fäste i arbetsmarknadspolitiken. Vi är fullt beslutsamma att avsluta den och ersätta den med stärkta drivkrafter för arbete, tydliga krav och individuella stöd så att alla människor kan komma tillbaka till ett jobb.

(Applåder)

Fru talman! Det var stora ord och högt tonläge från Ardalan Shekarabi. Det kan man såklart unna sig i kammaren om man vill se till att debatten får en annan inramning än seriositet. I verkligheten ska man komma ihåg att den regering som Ardalan Shekarabi satt i hade stora ambitioner. Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Det gick så dåligt för Shekarabis regering att de avskaffade målet och försökte låtsas som om de aldrig hade haft det. Vi avskaffar inga mål om att få fler i arbete, utan tvärtom återupprättar vi arbetslinjen steg för steg.

Fru talman! Vi stärker drivkrafterna för arbete genom sänkt skatt och den akassereform som debatterades tidigare i dag. Vi tydliggör kraven på dem som är arbetslösa med aktivitetskrav i alla transfereringssystem för arbetslösa genom att stärka styrningen av Arbetsförmedlingen så att Arbetsförmedlingen börjar ställa krav.

Den regering som Ardalan Shekarabi deltog i tillät Arbetsförmedlingen att stoltsera med att inte ens följa upp lagkravet på att arbetssökande ska söka jobb i hela Sverige och vara beredda att byta bransch. Det gjorde man inte. Det krävdes ett maktskifte för att det skulle tas tag i.

Det tillfördes stora resurser till yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning, men platserna stod tomma. Sedan 2017 har i genomsnitt var tredje plats inom yrkesvux stått tom. Det beror inte på för lite resurser. Det beror på att det inte har ställts tillräckligt tydliga krav på att de som är arbetslösa också ska delta i de här utbildningarna. Passivitetslinjen är alltså tyvärr en socialdemokratisk paradgren. Den ersätter vi nu med en arbetslinje som stärker drivkrafterna, skärper kraven och erbjuder rätt stöd.

(Applåder)

Herr talman! Vi är samlade här i dag för att debattera arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsersättningen. Det är en speciell dag att föra debatt på. I dag har 5 000 personer fått ett slutligt besked om att den arbetsplats som de sett som sin och som de gått till varje dag har lämnat in en ansökan om konkurs. Det handlar om Northvolts konkursansökan.

Det här är i första hand en tragedi för de människor som drabbas och för det samhälle som företaget finns i. Nu gäller det att politiken finns där, och det gör vi. Vi har ett av världens mest välfungerande trygghets- och omställningssystem för de människor som nu drabbas, och vi måste låta människorna vara i fokus i denna stund.

Det svenska omställningssystemet har prisats från många håll. När forskare undersökt kapaciteten i det svenska omställningssystemet har det blivit tydligt att det är mycket välfungerande. Redan innan vi fick världens mest generösa omställningsreform, omställningsstudiestödet, på plats var det svenska omställningssystemet välfungerande. Det finns goda möjligheter hos de olika omställningsorganisationerna att kunna hjälpa och stötta människor och se till att de kan komma vidare till ett nytt arbete.

De tidigare beskeden om varsel gör att möjligheten för människor att söka sig vidare till andra jobb är goda. Vi vet av svensk forskning att chansen att få ett arbete när man söker arbete från ett arbete är betydligt högre än om man söker ett arbete ur arbetslöshet. Därför är det arbetsmarknadssystem som vi har i Sverige, med tydliga besked i god tid till dem som är anställda, en förutsättning för en välfungerande omställning och för att hålla tillbaka arbetslösheten.

Herr talman! Sverige är i en svår ekonomisk situation. Vi tog över i en tid av 10 procents inflation, vilket innebar att vi fick föra en finanspolitik som delvis blev bakbunden och inte kunde agera i lågkonjunkturen. Därför var det väldigt viktigt att vi prioriterade att i nära samverkan med Riksbanken pressa tillbaka inflationen till normala och hanterliga nivåer så att vi nu kan föra en politik som i stället innebär att vi satsar oss ut ur lågkonjunkturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi har en serie reformer som ska stärka arbetsmarknaden, både strukturellt långsiktigt och här och nu. Det bultande hjärtat i vår återupprättelse av arbetslinjen är några av de reformer vi har att debattera i dag. Det gäller exempelvis den reform av arbetslöshetsförsäkringen som börjar gälla i slutet av sommaren.

Vi gör nu så att arbetslöshetsförsäkringens drivkrafter förstärks. Ett exempel på det är att vi får en snabbare avtrappning. I stället för att avtrappningarna börjar efter 200 dagar kommer de redan efter 100 dagar. Vi ser till att det blir avtrappning och starka drivkrafter för arbete i hela arbetslöshetsersättningen, även i aktivitetsstödet.

Herr talman! Aktivitetsstödet var tidigare, om ni ursäktar, något av en medborgarlön för arbetslösa. Det var en ersättning man kunde få utan att tillräckligt tydliga krav ställdes, och den var på samma nivå hur länge som helst. Nu kommer också aktivitetsstödet att trappas av med 5 procent per passerade 100 dagar i arbetslöshet ned till ett golv.

Dessa reformer stärker arbetslinjen. De ser till att människor får stöd och förväntningar på sig att återvända till ett arbete. Varför är detta så viktigt? För oss är det en fråga om människosyn. Vi vet att ingen människa är oduglig. Vi vet att alla människor i Sverige behövs och att Sverige mår bäst när Sverige jobbar. Därför måste vi se till att alla människor, även de som har varit arbetslösa en tid, efterfrågas av den svenska ekonomin i det svenska samhället. Därför ska vi också ha myndigheter som ser människor i ögonen, men inte med huvudet på sned, och som inte kommer med ursäkter för att någon är arbetslös. Tvärtom ska de ha tydliga förväntningar och krav och ge rätt stöd och hjälp tillbaka till arbete, anpassat efter vad personen i fråga befinner sig.

Herr talman! Inom denna reform gör vi dessutom viktiga förändringar som minskar byråkratin i systemet. En av dem är ett skifte från att basera ersättning på arbetad tid till att i stället basera den på intjänade inkomster. Det här är registerbaserade uppgifter. Det kan låta lite tråkigt att prata om det i en riksdagsdebatt, men det spelar stor roll, inte bara för dem som är arbetslösa och söker a-kassa eller för a-kassorna utan också för arbetsgivarna.

Arbetsgivare behöver i dag lägga mycket tid på att ta fram olika uppgifter som ska styrka och stärka den arbetslöse när den söker a-kassa. Nu kommer vi i stället att basera utbetalningarna och kvalificeringen till arbetslöshetsersättningen på intjänade registerbaserade uppgifter som Skatteverket har tillgång till. Det kommer att underlätta arbete, minska byråkratin och dessutom sätta stopp för en del av det fusk och de felaktigheter som i dag finns i för hög grad i arbetslöshetsförsäkringen.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har inte bara visat att det förekommer fel och fusk, utan den har också visat att Arbetsförmedlingen brister i sitt lagstadgade ansvar som man fått av regeringen att ställa rätt och tydliga krav på att den som är arbetslös ska söka arbete. Är man utan ett arbete ska man utbilda sig till ett nytt jobb, söka lediga jobb och ta erbjudna jobb.

Vi har sedan vi fick väljarnas förtroende, herr talman, sett till att dessa förväntningar tydliggörs. Exempelvis gäller de även familjer med barn. Det är en viktig poäng att slå fast. Det är viktigare att barn ser sina föräldrar gå till jobbet än att de får bo på precis den plats där de har bott med sina arbetslösa föräldrar. Vilka förväntningar man har i ett samhälle på det egna ansvaret att skaffa sig jobb och försörjning och bygga sin egen framtid kommer att spela roll för hur barn har det när de växer upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Genom att reformera arbetslöshetsförsäkringen och tydliggöra förväntningarna på dem som är arbetslösa återupprättar vi arbetslinjen. Genom att förstärka Arbetsförmedlingen och förväntningarna på myndigheten ser vi också till att Arbetsförmedlingen ger rätt stöd och hjälp. Genom stora satsningar på de stöd och insatser som finns, inte minst yrkesutbildning, arbetsmarknadsutbildning och andra program, ser vi också till att den som är arbetslös och saknar vissa förmågor får möjlighet att stärka sin arbetskraft så att det jag kan kan möta det du efterfrågar på en arbetsmarknad.

Herr talman! Förstärkningarna av arbetslinjen är kyrkan mitt i byn för vår regering. Vi ser till att arbetslinjen förstärks. Vi ser till att stärka ekonomin och Sveriges tillväxt. Men viktigast av allt är vårt projekt för att alla människor ska kunna känna det självvärde och framtidshopp som kommer av ett arbete, av egen lön och av arbetskamrater. Vi vill se till att alla människor i vårt land har ett arbete att gå till och kan bygga sin egen framtid. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Arbetslinjen kan vara den lägereld som håller ihop Sverige och ser till att alla människor får bidra till Sverige. Därför har regeringen sänkt skatten på arbete för alla som arbetar, sett till att förstärka yrkesutbildningen med mer resurser, att reformera arbetslöshetsförsäkringen och så vidare.

En annan viktig del för att säkerställa att det alltid lönar sig mer att arbeta, att alla människor får känna sig efterfrågade i samhället och i ekonomin, är att bidragssystemen är strama och att tydliga krav ställs på dem som är utan arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur är planen för en fortsatt bidragsreform, och hur ska vi stärka drivkrafterna för arbete genom bidragsförändringen?

Herr talman! Det är talande att Vänsterpartiets förslag för att hantera arbetslösheten är en åtgärd som har blivit utdömd som ineffektiv av granskande myndigheter. Detta skulle man kunna använda som ett exempel på Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitik. Den syftar, enligt den vänligaste tolkningen, till att flytta människor som är arbetslösa ut ur arbetskraften till permanent utanförskap för att de inte ska synas i statistiken. Där ska de gömmas och glömmas. Ingen ska fråga efter dig eller vilja ha din arbetsförmåga på sin arbetsplats, utan där ska du stanna.

Vi har en annan människosyn. Vi tror att alla behövs. Vi vet att ingen är oduglig och att de förmågor som du, jag och alla har behövs för att det här samhället ska fungera. Därför har vi stärkt drivkrafterna för arbete i akassan genom avtrappning genom hela a-kassan, inklusive aktivitetsstödet, och skarpare avtrappning för alla grupper. Därför sänker vi skatten på arbete - för att alla som arbetar ska känna att det lönar sig mer och för att det ska göra skillnad att anstränga sig.

Därför har vi skärpt kraven på Arbetsförmedlingen, för att deras stöd ska rikta sig till människor och stötta dem tillbaka till arbete. Man ska inte glömma bort dem utan ställa tydliga krav, eftersom krav är att bry sig.

Det är av dessa skäl vi stärker arbetslinjen i alla olika delar. Vi förbereder en bidragsreform. Vi satsar storartade resurser på yrkesutbildning för att arbetslösa utan utbildning ska utbilda sig till arbete.

Den politik som Vänsterpartiet har stöttat under lång tid ledde däremot till att man till och med försökte glömma bort att man hade satt ett mål för lägst arbetslöshet i EU. Så kommer vi inte att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi tar problemet på allvar. Vi har en oacceptabelt hög arbetslöshet, och därför stärker vi arbetslinjen.

(Applåder)