Caroline Helmersson Olsson (S) om (forts. från § 8) Vuxenutbildning (forts. UbU13)

Fru talman! Vi är samlade här i dag för att debattera vuxenutbildning och den stora betydelse som inte minst yrkesvux har för att fortsätta stärka och utveckla arbetslinjen.

Vuxenutbildningen fyller många viktiga funktioner i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Den kan innebära en ny möjlighet för någon att ställa om mitt i livet, förlänga sitt arbetsliv och säkerställa att man får möjlighet att vara med och bidra till sin egen framtid, till en arbetsplats och till vår gemensamma ekonomi en längre tid i livet. Det finns möjligheter att använda yrkeshögskolan eller andra delar av vårt utbildningssystem genom hela livet för att se till att man kan ställa om, kanske från ett fysiskt krävande arbete till ett nytt arbete där man har möjlighet att finnas med på en arbetsplats under längre tid.

Här fyller inte minst den yrkeshögskola som vi inom ramen för omställningsstudiestödet och omställningsreformen ser är särskilt attraktiv en viktig funktion. Yrkeshögskolan har som sin huvudroll i utbildningssystemet att vara en plats för dem som kan öka sin produktivitet och ställa om mitt i livet. De flesta har ett arbete innan och går sedan vidare till ett arbete med kanske högre lön, bättre möjligheter och nya utmaningar efteråt.

Vuxenutbildningen fyller också rollen som en andra chans för dem som vid sin första chans i skolan kanske hade svårigheter eller gjorde felaktiga val. Även om man relativt nyligen gått i den ordinarie skolan ger den en möjlighet att pröva någonting nytt och ta sig vidare till ett yrke. Kanske gick man ett samhällsprogram, som så många gör, för att sedan komma på att man vill börja arbeta i industrin eller bli hantverkare. Då finns vuxenutbildningen där för att möta den personen, som längtar efter att få bidra i ett nytt arbete, göra någonting annat och bygga sin egen framtid med nya kompetenser.

Dessutom fyller vuxenutbildningen den viktiga funktionen att vara den första chansen för dem som inte fått den någon annanstans – dem som kommer till Sverige och vill arbeta och bidra men inte gjort sig redo för vår arbetsmarknad i sitt tidigare hemland. Här kan de få lära sig svenska och lära sig ett arbete. Genom yrkesvux och andra insatser kan de komma ut på arbetsmarknaden och bidra som delar av vårt Sverigebygge. Sverige utvecklas när fler använder sina förmågor och färdigheter för att göra det här landet ännu bättre.

Fru talman! Regeringen går fram med en offensiv politik för vuxenutbildning. Vi reformerar och utvecklar för att se till att fler människor får möjlighet att gå från arbetslöshet till arbete. Här finns flera väsentliga utmaningar, fru talman. En av de absolut viktigaste för oss att ta tag i är att vi har så pass många som är arbetslösa utan utbildning men ändå inte utbildar sig till arbete. 20 000 personer i den svenska arbetslösheten har inte ens gått ett fullt år i skolan. 40 000 har gått mellan ett och åtta år, det vill säga inte slutfört grundskolan.

På svensk arbetsmarknad har vi med andra ord 60 000 personer som inte har slutfört en grundskoleutbildning. De här människorna måste komma in på arbetsmarknaden. De har en skyldighet att anstränga sig, utbilda sig, lära sig svenska, lära sig ett jobb, söka jobb, ta de jobb som erbjuds och bidra till Sveriges och sin egen framtid. Där är vuxenutbildningen nyckeln.

Fru talman! Trots att vi har så pass många människor i Sverige utan utbildning som leder till arbete är det ändå på det sättet att i genomsnitt var tredje krona som vi och tidigare regeringar satt av för yrkesvux sedan 2017 inte använts. Var tredje plats står tom inom yrkesvux. Det är en oacceptabel situation att resurserna finns i systemet och att det finns möjlighet att utbilda sig till arbete men att det trots det är så pass många människor som är arbetslösa utan utbildning och inte utbildar sig till arbete.

Därför kommer ett aktivitetskrav. Därför kommer en serie reformer som stärker kraven. Därför får också Arbetsförmedlingen nya resurser, tydligare instruktioner och en uppgift att säkerställa att människor som är arbetslösa faktiskt deltar i de aktiviteter och insatser som finns. Om man inte gör det ska man heller inte ha den ersättning som man i dag lever på.

Det är det som är en tydlig arbetslinje. Här erbjuds stöd och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, men här ställs det också krav på att man ska ta de möjligheterna. Gör man inte det kan man inte förvänta sig att kunna leva på andra människors arbete. Det är så vi alltid har byggt det här landet. Genom att anstränga oss gemensamt, genom att arbeta och slita, genom att utbilda oss och genom att knega på våra arbetsplatser bygger vi det här landet tillsammans.

Vi måste ha mer av detta. Vi måste säkerställa att vuxenutbildningen kommer fler till del. Men framför allt är det ett enskilt ansvar som måste tas av fler att söka utbildningar, gå utbildningar, söka jobb, ta jobb och försörja sig själva. Här finns vuxenutbildningen som en av de viktiga pusselbitarna i vår arbetslinje för att säkerställa att människor har möjlighet att komma till arbete.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Helmersson Olsson så mycket för frågan. Det är positivt, tycker jag, att Socialdemokraterna efter en lång tid vid regeringsmakten då man inte vidtog några åtgärder för att få upp nyttjandegraden för statsbidragen till yrkesvux nu ser detta problem. Därmed tror jag att förutsättningarna för att komma fram till en lösning har vuxit väsentligt.

Vi har sett det här problemet under lång tid. Det är klart att vissa systemfrågor spelar roll. Det kan till exempel spela roll, vilket framkommer i Yrkesvuxutredningen, att de tidsgränser som finns för en del av statsbidragen kan påverka, liksom att en del av statsbidragen är avsedda för dyrare utbildningar med stora krav på investeringar där man inte har möjlighet att sätta av pengarna. Det är klart att det kan skapa vissa begränsningar.

Men det är trots allt så att en väsentlig del av de resurser som inte används hade kunnat användas om det funnits personer som sökt utbildningarna. Trots det stora inneboende motstånd som jag vet finns hos Socialdemokraterna, fru talman, behöver man se att orsaken till ett problem inte alltid är att samhället har brustit. Ibland kan det också vara så att den enskilde måste vara beredd att anstränga sig mer. Det är trots allt så att Sveriges välstånd har byggts av en kombination av ett starkt samhälle och stora förväntningar på var och en av oss. Så är det också här. Vi måste se till att systemet fungerar, fru talman, men vi måste också se till att den enskilde gör sin plikt. Det gäller även på detta område.

Ledamoten ifrågasätter också förstärkningarna i vårbudgetarna. Det får man ändå säga skulle kunna vara ett delvis häpnadsväckande besked, eftersom Socialdemokraterna, får man anta, också är redo att göra särskilda förstärkningar när konjunkturen viker, för att ta ett exempel. Det är ju det som det här syftar till. Sedan är det olyckligt att nyttjandegraden är ännu lägre för de satsningarna. Men alternativet, att inte tillföra några utbildningsresurser alls, skulle på många sätt vara sämre.

Fru talman! Vi har vårändringsbudgetar för att kunna göra korrigeringar om verkligheten förändras. Det tror jag i grunden är ett effektivt instrument eftersom det minskar risken för att behöva lägga luft i finansieringen redan från början och ta i lite extra. Det är bättre att ha möjligheten att tillföra om behov uppstår.

Det är positivt att Socialdemokraterna beskriver att ”Gör din plikt, kräv din rätt” sitter i ryggmärgen. Det önskemål man skulle kunna tänka sig att lämna vidare till Socialdemokraterna är att det också ska sitta i partiprogrammet. Det är väl där kanske mer än i ryggmärgen det gör skillnad – åtminstone för samhället.

Det som är viktigt i den politik som vi nu för är att vi gör väsentliga förstärkningar av arbetslinjen. Vi förstärker både samhällets stöd till den enskilde och Arbetsförmedlingens insatser. Det handlar om yrkesvuxplatser och hur yrkesvux fungerar. Vi ska se till att fler tar del av utbildning för att utbilda sig ur arbetslöshet.

Vi skärper samtidigt kraven på den enskilde genom aktivitetskrav och mer noggrann uppföljning från Arbetsförmedlingen med flera andra insatser. Det ska sammantaget leda till att den som är arbetslös vet att förväntningarna är stora på att vi alla ska bidra till Sverige. Samtidigt finns det hjälp och stöd att få från samhället för att man ska kunna tillvarata sin förmåga.

Så sammanfattar vi vår politik. Alla ska göra sin plikt och sedan kräva sin rätt.

(Applåder)

Fru talman! Nu är detta förvisso en debatt om vuxenutbildning, men eftersom frågan var något bredare ställd än så kommer jag att falla in i några bredare kommentarer.

Fru talman! Det är positivt att Centerpartiet beskriver att det i grunden finns en delad syn på arbetslinjen. Det finns en samsyn om den politik som vi för om att vi ska ha sänkta skatter, skärpta krav och strama bidragssystem.

Det som möjligen skiljer oss är att vi också har haft ett intresse av att få majoritet för de förslagen. Därför har vi ett samarbete med andra partier som delar vår syn på arbetslinjen och inte motarbetar den. Det är möjligen den detaljen som skiljer Moderaterna och Centerpartiet åt i den frågan, fru talman.

Vilka förslag finns då för att stärka arbetslinjen? Det var uppenbarligen ledamotens primära fråga. Ett exempel är det beslut vi har fattat om en reformerad akassa där vi tidigarelägger och tydliggör avtrappningen. Vi inför avtrappning i aktivitetsstödet. Vi byter från att basera akassan på arbete till att basera den på inkomster så att det blir tydligare regelverk, minskad byråkrati och mindre fusk.

Vi har genomfört en serie jobbskatteavdrag för att det ska löna sig mer att arbete särskilt för dem med små och medelstora inkomster. Det gäller sedan det vi har diskuterat här i dag med yrkesutbildningen. Det gäller att se till att fortsätta att utveckla den med nya platser.

Det ska inte vara resursbrist som är problemet när det kommer till utbildning till arbete. Här ska vi se till att resurserna och stödet finns. Sedan gäller det för den enskilde att med egna insatser och eget ansvar delta i detta.

I de fall man inte gör det måste samhället finnas där och ställa krav på att vi ska ställa upp för varandra och att alla människor som är arbetslösa för att de saknar utbildning ska utbilda sig till arbete. Ytterst ska det ske med ett krav på motprestation för att man ska få de bidrag som man har sökt.

Fru talman! Om vi börjar i den avslutande änden är frågan: Hur ska vi se till att fler deltar i detta?

Först och främst finns resurserna i huvudsak på plats. Det finns en del reformer som fortfarande behöver göras. Moderaterna är exempelvis för att man går vidare med de förslag som finns som avser att man ska ha alternativ antagning till lärlingsprogram.

Det handlar om möjligheten för företag att anta direkt och sedan kontakta utbildningsanordnaren, i stället för som i dag, där man först måste gå till utbildningsanordnaren och därefter kan ordna en plats att vara på.

Vi har stämmobeslut på, apropå partiprogram, en bred lärlings- och praktikreform. Vi ser exempelvis att man behöver underlätta genom att ändra regelverket så att regelverket blir detsamma oavsett vilken utbildningsform man kommer från in i praktik eller som lärling.

Fru talman! Vi föreslår exempelvis att man ska ha ett handledaravdrag konstruerat som en rabatt på arbetsgivaravgiften på ett liknande sätt som det FoU-avdrag som finns i dag. Det är ett exempel på de reformer som företräds av oss.

Fru talman! Jag fick också frågor om huruvida vi hade bidragit till att det blir dyrare att anställa. Jag vet inte i vilket partiprogram ledamoten har läst att det skulle vara en prioritering för Moderaterna att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi vill såklart sänka de flesta skatter på ett sätt som är hållbart för den svenska ekonomin och för de offentliga finanserna, men när vi ska välja mellan att lägga en skattekrona på att sänka skatten för någon som arbetar eller för någon som anställer prioriterar vi trots allt att sänka skatten för vanligt folk som arbetar.

Därför har vi prioriterat att sänka skatten på arbete genom jobbskatteavdrag. Som arbetarparti är det vår största prioritering. I den prioriteringen har finansieringen till viss del fått vara att återställa arbetsgivaravgifterna för unga för att kunna sänka skatten på deras lön.

Det är så det är; i en ekonomi måste man prioritera, och detta har varit vår prioritering. Den som arbetar har fått företräde framför den som anställer.