Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Oliver Rosengren (M) om Regler om avstängning av statligt anställda

Oliver Rosengren (M) höll ett anförande om Regler om avstängning av statligt anställda i debatten ”Protokoll 2025/26:27 Onsdagen den 5 november” den 5 nov 2025.

Fru talman! En av den offentliga förvaltningens viktigaste tillgångar är förtroendet. Medborgarna måste kunna lita på att myndigheter agerar opartiskt, sakligt och med respekt för rättsstaten.

När eller om det förtroendet riskeras måste staten ha verktyg för att kunna agera. Det är syftet med den här lagstiftningen.

Vårt förslag fyller ett uppenbart tomrum. Det handlar om att statliga arbetsgivare, till skillnad från privata, inte har möjlighet att stänga av medarbetare även om det finns sakliga skäl att ifrågasätta lämpligheten i att kvarstå i tjänst. Det här förslaget innebär att de ska få den möjligheten.

Fru talman! Detta handlar inte om att undergräva rättssäkerheten, tvärtom. Enligt förslaget ska avstängning bara kunna ske om det finns en tydlig koppling mellan arbetstagarens beteende och risken för att förtroendet för myndigheten skadas eller andra motsvarande problem.

Grunden måste vara något som lett till eller kan leda till uppsägning eller avskedande. Det är en hög tröskel. Det finns inte på något sätt en risk för godtycklighet.

De rättssäkerhetsgarantier som dessutom följer med förslaget – begränsning i tid, möjlighet till interimistisk prövning och skadestånd vid formella fel – stärker ytterligare rättssäkerheten i förslaget.

Fru talman! Det här är inte bara en administrativ detalj. Det är tvärtom en åtgärd för att värna det viktiga förtroende som vår demokratiska förvaltning vilar på. Det handlar om att ge statliga arbetsgivare samma möjligheter som privata har samtidigt som vi bevarar rättssäkerheten fullt ut för att vårda och värna legitimiteten och förtroendet för den statliga förvaltningen.

Därför vill jag föreslå att vi ställer oss bakom utskottets förslag, och jag vill yrka bifall till det.

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack, Oliver Rosengren, för ditt korta anförande!

Det hade varit bra om Oliver Rosengren hade använt lite mer tid till att faktiskt förklara och försvara varför man från regeringens sida menar att facklig insyn skulle vara ett hinder. Om man är konspiratorisk skulle man kunna se det som att detta är ett smart sätt att lite grann ta ett steg bort från den svenska partsmodellen.

Oliver Rosengren säger att vi måste kunna göra så här när det är snabba beslut. Men detta är inte ett hinder i den faktiska vardagen. Det finns fortfarande regleringar i medbestämmandelagen som gör att man har möjlighet att göra det som Oliver Rosengren säger.

Framför allt finns det ett misstänkliggörande av de fackliga parterna – att de skulle förhala eller försena processer. Vi har sett under många olika kriser att det inte alls är så. Det är inte så att de fackliga organisationerna alltid på något sätt skulle försena eller förhala ett beslut bara för sakens skull. Det kan faktiskt finnas jättegoda skäl till en avstängning och ett avsked. Det kommer då inte en facklig organisation att tycka är fel. Men det här handlar ju om vår partsmodell och om hur vi tycker att den ska fungera. Den måste fungera för statligt anställda också. Staten måste vara ett föredöme i de här frågorna. Varför skulle andra arbetsgivare över huvud taget bry sig om partsmodellen om inte staten behöver göra det?

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Weidby, för frågan!

Det här handlar såklart om en balans och om att se till att hitta rätt punkt i den balansen. Vi menar att det förslag som nu ligger på vårt bord, som bland annat innehåller både underrättelseskyldighet och möjlighet till överläggning, är en rimlig placering när det kommer till en sådan balans.

Det finns rättssäkerhetsgarantier: begränsning i tid, möjlighet till interimistisk prövning och dessutom rätt till skadestånd om det blir formella fel. Ovanpå det är det den här underrättelseskyldigheten, och ovanpå det är det detta med överläggning. Det är ett tillräckligt och fullgott skydd för rättssäkerheten och för de skickliga medarbetarna i den statliga förvaltningen. Det skyddar dem så att de inte hamnar i en felaktig situation. Det som vi är ute efter med detta är att komma åt dem som inte fungerar och som inte gör det som det är tänkt att man ska göra på sitt arbete om man arbetar i den statliga förvaltningen.

Fru talman! Oliver Rosengren missförstår kanske mig – medvetet eller omedvetet. Vänsterpartiet menar inte att det inte kan finnas skäl att säga upp personer. Det kan det absolut göra.

Vi är för att man skapar tydlighet, men man måste veta vad som är ett dåligt eller ett riskfyllt beteende. Vi vet liksom inte riktigt vad det är. Det blir ett godtycke när vi inte i förväg får veta, när man liksom inte kan pröva det eller åtminstone få ett argument.

Om det är så som Oliver säger, att det är jättemånga saker som funkar redan i dag, undrar jag: Varför ska man runda detta? Varför ska man slopa meddelandeskyldigheten enligt MBL? Varför kan man inte låta detta vara kvar? Man kan absolut göra tydligheter i vad som gäller. Men varför måste man runda MBL på det här sättet? Det förstår inte jag och många fackliga organisationer med mig. Detta är jättelätt hanterat.

Hjälp mig gärna, Oliver Rosengren, så att jag kan släppa mina konspiratoriska tankar kring att man sakta men säkert vill hitta sätt att runda medbestämmandelagen även på andra områden!

Fru talman! Jag hoppas att det inte, så att säga, är bortom räddning att kunna hjälpa dig, Ciczie Weidby, så att du inte har konspiratoriska tankar inför detta. Det får du själv avgöra. Men vi står upp för den svenska modellen. Vi tror på arbetsmarknadens parter. Vi vet att detta ger oss en starkare arbetsmarknad och ett bättre fungerande skydd för både arbetstagare och arbetsgivare. Att det ger oss tillväxt, produktivitet och alla de saker som vi brukar diskutera i den här kammaren är viktigt.

I varje beslut måste man försöka hitta den mest ändamålsenliga lösningen. I det här fallet har vi landat i att det är den här modellen, det vill säga rättssäkerhetsgarantier kopplat till interimistiska prövningar och så vidare och ovanpå det underrättelseskyldighet och möjlighet till överläggning. Det är en rimlig och balanserad punkt att placera sig på i ett spektrum av olika val man hade kunnat göra, även om det är uppenbart att ledamoten tycker att man skulle ha gjort ett annat val.

Fru talman! Det här förslaget innebär en rimlig och balanserad punkt, och man behöver inte göra det till en del av någon större konspiration om hur arbetsmarknaden ska utvecklas. Vårt stöd för den arbetsrätt som vi har i Sverige är solitt och kommer inte att förändras av hur vi fattar beslut i den här lagstiftningen.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.