Camilla Rinaldo Miller

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom regeringens politik, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi behöver gemensamt bygga ett samhälle där alla får förutsättningar att delta och bidra. Varje människa har ett oersättligt värde och är en avgörande pusselbit i ett starkt, fungerande samhälle. Sverige behöver hålla ihop. I detta är arbetet mot utanförskap och normer som inte ger flickor och kvinnor samma möjligheter som pojkar och män högt prioriterat.

I dag debatterar vi regeringens budgetförslag för 2025 om integration och jämställdhet. Det är områden som ligger oss kristdemokrater särskilt varmt om hjärtat. Jag kommer att beröra båda områdena i mitt anförande, då det inte är möjligt att sätta upp sig två gånger på talarlistan. I mitt anförande vill jag lyfta upp några av de konkreta åtgärder som budgeten möjliggör samt Kristdemokraternas värderingar som kan fördjupa detta arbete.

Fru talman! För ungefär en och en halv vecka sedan hade jag förmånen att här i riksdagen träffa organisationen Kvinna till Kvinna tillsammans med några fantastiska tjejer - jag kan nog kalla dem det, eftersom de var yngre än jag - eller kvinnor som går en ledarskapsutbildning. Jag hade också förmånen att efter vårt möte visa dem runt i vår fantastiska riksdagsbyggnad.

Det var otroligt inspirerande och samtidigt lite sorgligt att träffa dessa kvinnor. Till exempel berättade en tjej att hon i maj fick sin legitimation som socialsekreterare men att det, beroende på hennes namn och bakgrund, har varit svårt att få jobb. Det har sin grund i både synliga och dolda fördomar. Vi vet att det finns en brist på personer inom denna yrkeskategori. Ändå kan hon inte få jobb. Ska det vara så i Sverige 2024?

Här får faktiskt alla vi partier i riksdagen erkänna att vi har misslyckats och att det nu bara handlar om att jobba framåt för bättre integration och jämställdhet för kvinnor med invandrarbakgrund. Om vi inte fortsätter att arbeta mot hedersförtryck och tar itu med krafter som enbart baserat på kön vill begränsa människors friheter och rättigheter kommer vi bara att stå och stampa.

En idé som föddes dagen då Kvinna till Kvinna var här i riksdagen var att kvinnor med invandrarbakgrund under en dag nästa år i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars ska ges möjlighet att skugga eller praktisera hos oss kvinnliga riksdagsledamöter. Det ser nu ut som att vi kan lösa detta och kan planera för att vi kvinnor i riksdagen i vår, före internationella kvinnodagen, kan ha en kvinna som går vid vår sida under en dag. Jag tror att det kan bli en tydlig manifestation; vi låter kvinnor med invandrarbakgrund ta större och tydligare plats i vårt samhälle och ger dem en möjlighet att integreras i arbete och i samhällsgemenskap.

Fru talman! Vad har då regeringen gjort, och vad ytterligare föreslår regeringen ska göras i kommande budget?

På jämställdhetsområdet prioriteras i budgeten satsningar på att minska kvinnors ekonomiska utsatthet, särskilt insatser för att fler kvinnor ska lämna osäkra anställningar och övergå till stabila arbeten. Det är något som vi som parti stöder helhjärtat.

När det kommer till området integration avsätts i budgeten resurser för att stärka nyanländas språkinlärning och anställbarhet. Det satsas bland annat på fler platser i sfi och på ett nytt, flexibelt etableringsprogram med möjlighet att förlänga insatserna upp till fem år för dem som behöver det. Vi kristdemokrater ser positivt på detta, eftersom vi menar att en god start i Sverige börjar med språket och att det är en viktig och avgörande väg in i arbetslivet.

Fru talman! Samtidigt vill jag lyfta fram familjens centrala roll i att främja jämställdhet och integration. Kristdemokraterna ser familjen som samhällets grundsten och menar att en trygg familjemiljö är avgörande för att både män och kvinnor men också barn ska kunna blomstra.

Vi förespråkar till exempel flexibla föräldraförsäkringar och utökat stöd till familjer, för att man ska kunna kombinera arbete och omsorg. Vi menar att en stark familjepolitik också stärker integrationen. Familjer med invandrarbakgrund som känner sig trygga i sin ekonomiska och sociala situation har bättre förutsättningar att delta aktivt i samhället. Och det bidrar till en snabbare etablering för både vuxna och barn. Då kommer vi att kunna uppnå verklig integration. Det är i sin tur livsviktigt för att vi ska nå övriga mål, som minskat utanförskap och ökad jämställdhet i våra utsatta områden.

Fru talman! Sammanfattningsvis innehåller budgeten för 2025 flera lovande satsningar. Men vi kristdemokrater ser också att politiken behöver kombineras med en tydligare värdegrund. Det handlar om att uppmuntra ansvarstagande och egenmakt samtidigt som vi ger stöd där det behövs.

Genom att kombinera vår politik för integration, jämställdhet och familj kan vi skapa ett Sverige där alla har möjlighet att växa, bidra och känna sig hemma. Det gör vi bäst tillsammans för ett starkare samhälle.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Regeringens budgetförslag för 2025 är en tydlig vägvisare för hur Sveriges arbetsmarknad ska stärkas och hur förutsättningar för ett hållbart och inkluderande arbetsliv kan skapas.

Som kristdemokrat gläds jag åt att flera av prioriteringarna som lyfts fram i budgeten är viktiga steg mot ett samhälle som utgår från människan med människovärdet i centrum och där familjeperspektivet beaktas i arbetsmarknadspolitiken. Ett exempel är den mer flexibla föräldraförsäkringen, som ger föräldrar bättre förutsättningar att kombinera arbetsliv och familj.

Herr talman! Vi kristdemokrater ser arbetsmarknaden som en plats där människor inte bara bidrar ekonomiskt utan också får möjlighet att växa och utvecklas. Arbetsplatsen kan vara en möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Vi har ett starkt fokus på att skapa ett samhälle där alla, oavsett bakgrund, kan delta i arbetslivet och få möjlighet att arbeta hundra procent av sin förmåga. Ett samhälle där alla människors unika karaktär, kapacitet och förmåga tas till vara och där alla får möjlighet att delta i samhällsbyggandet är min utgångspunkt som kristdemokrat.

Herr talman! I betänkandet går följande att läsa om utökningen av växa-stödet: Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställde, det så kallade växa-stödet, bör utvidgas till att omfatta två anställda, och beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen bör höjas till 35 000 kronor per månad.

Vi vet att fyra av fem arbetstillfällen skapas av små och medelstora företag. Dessa företags roll på arbetsmarknaden är viktig. Mer fokus behöver riktas mot dem och deras möjlighet att växa och utvecklas. Kristdemokraterna vill stärka de små och medelstora företagen, och detta återspeglas i regeringens budgetförslag. Med en utvidgning av växa-stödet ges småföretagare en större chans att anställa medarbetare. På så sätt skapas fler arbetstillfällen.

Herr talman! Dessutom har regeringen tillsatt ett regelförenklingsråd - allt för att det ska vara lätt att göra rätt för företagare. För att detta ska ske kommer det att behövas en hel del regelförenklingar. Den administrativa bördan för svenskt näringsliv ska minska.

De små och medelstora företagen är ofta familjeföretag. Ofta går de i arv i generationer och är arbetsplats för flera i familjen. I den del av landet som jag kommer från är småföretagande en självklarhet och grunden i näringslivet. Enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap som får möjlighet att blomma ut i företagande ser jag exempel på varje vecka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Herr talman! Som kristdemokrat ser jag även familjens centrala roll i arbetslivet. Jag gläds åt att budgeten innehåller reformer som stärker förutsättningarna för en bättre balans mellan familj och arbetsliv, exempelvis genom flexiblare arbetstidslösningar. Ett samhälle som underlättar för föräldrar att kombinera arbete med familjens behov är ett samhälle som bygger trygghet och långsiktig hållbarhet.

Regeringen har tagit flera steg i rätt riktning med denna budget, men jag är otålig. Det finns utrymme för förbättringar. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för ett ännu mänskligare arbetsliv, där familjen får en tydligare plats och där varje människas unika värde respekteras.

Låt oss tillsammans bygga ett Sverige där fler får möjligheten att bidra, växa och leva ett gott liv både på och utanför jobbet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag ställde många frågor till ledamoten Stenevi, och hon ställde många tillbaka.

Jag vill bara understryka att regeringen hela tiden följer utsatta familjers ekonomiska situation. Vi släpper inte den för en sekund. I så fall hade vi inte förlängt det tillfälliga höjda bostadstillägget någon gång. Men vi har gjort det därför att vi vet att det når dem som är mest utsatta - ensamstående föräldrar. Det är därför vi har sett till att förlänga tillägget. Nu gör vi det igen i ett halvår. Vad som sedan händer vet vi inte, men vi bevakar det. Regeringen följer detta.

Jag vill återigen understryka det som gäller fritidskortet. Nej, man kommer inte att kunna köpa kollektivtrafik för det. Men en stor del av Sveriges befolkning bor där det inte finns någon kollektivtrafik. Då spelar det ingen roll, och därför är det viktigt att vi har låga bränslepriser så att man kan förflytta sig även när man väljer att bo utanför storstadsområdena. Vår landsbygd behöver leva, och jag vill att hela Sverige ska leva.

Jag har stor tilltro till att regeringen inte lämnar ekonomiskt utsatta familjer i sticket utan bevakar detta med noggrannhet och omsorg.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Märta Stenevi, för alla frågorna! Jag ska försöka hinna svara på dem alla.

Jag vill ändå börja med att läsa innantill ur mitt anförande: Såklart kommer regeringen att följa den ekonomiska utvecklingen för särskilt utsatta familjer och för barn som växer upp i ekonomisk utsatthet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Den här regeringen har ingen avsikt att lämna familjer i sticket när ekonomiska svårigheter uppstår. Om vi hade haft det skulle vi inte ha förlängt det tillfälliga bostadstillägget fyra gånger, som vi redan har gjort. Det är till och med femte gången nu. I så fall hade vi plockat bort det långt tidigare.

Den här regeringen kommer att se till att familjer som lever i ekonomisk utsatthet kommer att få det stöd de behöver, och vi har sett att detta är ett stöd som når rakt in till de familjer som har det tuffast. Jag kommer absolut att bevaka detta, och det tror jag att mina kollegor i regeringen också kommer att göra.

Jag vill ställa en följdfråga. Om vi hade haft en annan regering, som Märta Stenevi hade suttit i - hade hon då fortsatt att höja reduktionsplikten? Alla familjer bor inte i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Där jag kommer ifrån är man helt beroende av bil, och de familjerna har inte råd med en elbil. De behöver en bensin- eller dieselbil. Så ser verkligheten ut.

Nu införs fritidskortet, och det kommer att ge en möjlighet för barn i ekonomisk utsatthet att delta i fritidsaktiviteter och slippa bli isolerade. Vi är glada för att man har sänkt reduktionsplikten så att föräldrarna kan skjutsa barnen till fritidsaktiviteterna. Det ger en möjlighet för alla barnfamiljer att låta sina barn delta i aktiviteter.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga bifall till propositionen.

Fru talman! Barn och familjer är hjärtat i vårt samhälle. En trygg barndom är grunden för ett starkt och välmående Sverige, och därför har Kristdemokraterna alltid prioriterat politiken som sätter familjernas behov främst.

Familjen är den viktigaste byggstenen i samhället. Familjen är också människans viktigaste gemenskap. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara av livets utmaningar. Trygga och välfungerande familjer gör att samhället som helhet fungerar och växer sig starkt. Fungerar inte familjerna fungerar inte heller vårt samhälle.

Fru talman! En bra familjepolitik är ett medel för att lösa många samhällsproblem såsom ekonomisk utsatthet, fallande skolresultat och ungdomsbrottslighet. Genom att stötta familjer tidigt kan vi hindra att problem eskalerar och i stället förebygga.

En familj kan se ut på många olika sätt, men fyller oavsett sammansättning och historia samma fundamentala roll för möjligheterna att få ett gott liv. Med Kristdemokraternas familjepolitik vill vi stärka familjen och bygga ett samhälle som håller ihop. Det är ett samhälle som i både goda och svåra tider klarar av det som är viktigt: att prioritera våra barn.

En av våra gemensamt största uppgifter är att skydda alla barns trygghet och rättigheter. Familjen har huvudansvaret för sina barn, men staten och varje region och kommun är skyldiga att stötta familjerna att kunna ta det ansvaret.

Fru talman! Vi vet att föräldrar behöver tid med sina barn. Därför har vi förstärkt föräldraförsäkringen med fokus på att ge föräldrar större flexibilitet att själva bestämma hur de vill fördela sin tid mellan arbete och familjeliv. Den 1 juli i år dubblerades antalet dubbeldagar, och samma datum blev det möjligt att överföra 90 dagar av föräldrapenningen till en närstående.

Nyligen presenterades en rapport som visar att den psykiska ohälsan ökat för kvinnor i åldern 30-39. Det är många kvinnor i dessa åldrar som är småbarnsföräldrar. När de första 30 dubbeldagarna infördes kunde man se att mammors psykiska hälsa blev bättre. Därför har vi kristdemokrater stor tilltro till att dubbleringen av dubbeldagarna kommer att ha ytterligare positiva hälsoeffekter men också ha betydelse för ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Det ska vara möjligt att kombinera arbete och föräldraskap utan att behöva göra avkall på något av dem.

Fru talman! I regeringens budget för 2025 förlängs det tillfälligt höjda bostadstillägget, som vi hört tidigare, men det återgår till den höjda nivå det ursprungligen hade på 25 procent.

Det höjda bostadstillägget var under den ekonomiska krisen med hög inflation ett träffsäkert sätt att stötta de ekonomiskt mest utsatta familjerna. Behovet finns fortfarande att stärka den ekonomiska tryggheten för barn och deras föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Men i takt med att räntor sjunker, bränslepriser går ned och matpriserna stabiliseras stärks även hushållens ekonomi. Regeringen kommer såklart att följa den ekonomiska utvecklingen för särskilt utsatta familjer och för barn som växer upp i ekonomisk utsatthet.

Regeringen har också prioriterat satsningar på barnomsorg och skola. I budgeten för 2025 ökar vi resurserna till förskolan för att förbättra kvaliteten och minska barngruppernas storlek. Det handlar om att ge våra barn en trygg start i livet och att ge föräldrarna möjlighet att känna sig trygga när de lämnar sina barn på morgonen.

Fru talman! Familjen är en grundläggande gemenskap som bär upp vårt samhälle. En politik som stärker familjernas ekonomi är en politik som stärker hela Sverige. Med den här budgeten visar vi att vi står på familjernas sida för trygghet, för frihet, för valfrihet och för en bättre framtid för våra barn.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

Kristdemokraterna och regeringen har sett till att det numera finns ett regelförenklingsråd för att underlätta och minska regelbördan för svenska företagare. Nu har EU beslutat om ett lönetransparensdirektiv som ska träda i kraft 2027. I Sverige har vi bland annat lönekartläggningen. Där går det att finna uppgifter om likvärdiga och jämställda löner, något som andra länder inom EU saknar.

Det nya direktivet oroar företagare som jag har mött. De oroar sig för att det nya lönerapporteringskravet kommer att innebära mycket dubbelarbete, alltså raka motsatsen till målet om regelförenklingar.

Därför är min fråga: Ser finansministern någon möjlighet att implementera direktivet utan att det ökar den administrativa bördan för svenska företagare?

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Min följdfråga handlar om att möjliggöra mer jämställda pensioner. Vi vet att kvinnor tar ansvar för barn och familj, ofta går ned i arbetstid och gör mer oavlönat arbete. Det får konsekvenser för deras pension längre fram i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag finns möjlighet för makar med gemensamma barn att frivilligt dela på premiepensionen. Vi kristdemokrater vill att premiepensionen delas automatiskt lika samt att avgiften som finns för överföring av premiepensionen mellan makar slopas. Hur ser ministern på en sådan förändring?

Herr talman! Min fråga går till äldreminister Anna Tenje, som också leder Pensionsgruppens arbete.

På grund av ett fel, eller snarare en miss, sågs i den förra regeringens proposition årskullen födda 1957 i arbetsrättslig mening som pensionärer men i skatterättslig mening som yrkesarbetande. Det ledde till att de fick betala in mer i skatt än andra årskullar.

Vi kristdemokrater drev på för att de skulle få tillbaka sina pengar. Regeringen och SD har nu sett till att rätta till det fel som begicks, och 57:orna har fått tillbaka sina pengar. Det är på alla sätt och vis bra. Har man gjort fel står man för det och rättar till det.

Riktåldern kommer att justeras vid flera tillfällen i framtiden. Årskullar födda 1959 och 1966 kan alltså även de drabbas om vi inte parallelljusterar regelverk och skatter med övergångsregler som har med riktåldern att göra.

Vidtar ministern de åtgärder som krävs för att detta inte ska upprepas?

Fru talman! Kristdemokraterna har alltid lyft att familjen är den viktigaste byggstenen för ett fungerande samhälle, att staten ska stötta familjen, inte styra, och att det förebyggande arbetet börjar i hemmet. Därför förundrades jag igen när jag tittade på Agendas partiledarutfrågning i söndags, där inte en utan flera partiledare ville lägga ansvaret för barnens fostran på skolan i stället för på föräldrarna.

För att stoppa rekryteringen av barn till kriminella gäng krävs en rad åtgärder från olika delar av samhället - skolan och socialtjänsten med flera. Men att exkludera föräldrarna och vikten av att familjerna tidigt får stöd och bra förutsättningar från ekvationen är, i alla fall enligt mig och Kristdemokraterna, inte rätt väg att gå.

Min fråga till utbildningsminister Johan Pehrson blir av den anledningen: Anser ministern att det är skolan eller föräldrarna som ska ha ansvaret för barns uppfostran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Också min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

Den 1 juli i år förändrades föräldraförsäkringen och blev något mer flexibel, bland annat då möjligheten att överföra dagar till anhörig trädde i kraft. Men det handlade också om att antalet dubbeldagar dubblerades.

Som Kristdemokraternas talesperson för familjepolitik och jämställdhet ser jag positivt på de förändringar som har skett. Jag tror att det kommer att ske en förändring i uttaget, framför allt av pappors uttag. Jag har höga förväntningar på det som har skett.

Min fråga till statsrådet är hur statsrådet själv ser på förändringen att antalet dubbeldagar har dubblerats. Tror statsrådet att det kommer att leda till att pappors uttag av föräldradagar ökar?

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och yrkar därmed avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Det kan verka som om jag återanvänder gamla anföranden, för det jag nu kommer att säga sa jag i en debatt så sent som i onsdags. Men jag sa även då att dessa ord tål att upprepas. Här kommer de.

Målet för Kristdemokraternas socialpolitik är att stödja gemenskaper, familjer och enskilda människor till egen försörjning och god omvårdnad och möjliggöra aktivt deltagande i samhället. Socialtjänsten har därför en vid och fundamental uppgift inom det offentliga.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att människor i kommunerna ska ha det bra. De ska ha tak över huvudet och mat på bordet. Uppdraget är dock vidare än så och handlar om att ge trygghet socialt och ekonomiskt och att arbeta för goda levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Särskilt viktigt är detta när det rör barn och unga, för vi kristdemokrater tror på betydelsen av familjer och de små gemenskaperna. Vi ska värna den trygghet som ges i början av barns och ungas barndom.

Föräldrarna är de som bäst kan ta hand om sina barn.

Fru talman! Vi kristdemokrater ser fram emot att den nya socialtjänstlagen ska presenteras - en socialtjänstlag med tydligare koppling till kunskap och ett förebyggande perspektiv. För utan kunskap och ett förebyggande perspektiv kan socialtjänsten aldrig fullt ut fungera som det är tänkt.

Enligt den nuvarande socialtjänstlagen ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet, och vid åtgärder som rör barn ska alltid barnens bästa särskilt beaktas. Här behöver lagen bli ännu tydligare. Kommunerna har en viktig uppgift i att stötta familjerna och skydda barnen.

Det kan upplevas frustrerande att arbetet tar tid, men det är oerhört viktigt att det blir rätt och att förändringarna blir bra. Jag är ändå trygg med att regeringen jobbar på med förslagen, att beredningen görs så skyndsamt som möjligt och att det blir väl avvägt för att man ska få ett bra underlag till en lagrådsremiss.

Fru talman! Hur vi än vrider och vänder på socialtjänstens uppdrag är det i grunden det förebyggande arbetet som är det avgörande. Då tänker jag inte främst på ekonomiska vinster utan på det lidande det besparar såväl föräldrar som barn och unga. Ingen av oss, oavsett om vi har egna barn eller inte, vill att något enda barn ska utsättas för en trasig uppväxt med alkohol, droger, våld och misshandel som en naturlig del av vardagen.

Men även när det kommer till vuxna och socialtjänstens ingripanden vill vi såklart att insatserna ska ske i tid och innan en enskild människa behöver utstå alltför mycket lidande.

Vi kristdemokrater är därför glada för regeringens utökade satsning på Bostad först. Det är betydligt lättare att känna hopp och framtidstro och att tro på sin egen förmåga att förbättra sin situation om man får börja med att känna den trygghet som det innebär att ha ett hem med en egen säng att krypa ner i om kvällen.

Här följer regeringen upp den nationella hemlöshetsstrategi som den förra regeringen tog beslut om i juli 2022. Den innefattar fyra punkter. Två av dessa är att hemlöshet ska förebyggas och att metoden Bostad först ska införas nationellt. Regeringen räknar med att avsätta 80 miljoner kronor per år fram till 2026 för att genomföra hemlöshetsstrategin.

Fru talman! Avslutningsvis så här i min tredje debatt för dagen vill jag passa på att tacka alla ledamöter i socialutskottet för att de gett mig ett vänligt välkomnande och mottagande under den tid som jag fått tjänstgöra i utskottet då min partikollega varit föräldraledig. Jag vill också önska talmannen och alla ledamöter i socialutskottet en skön sommarledighet när den kommer.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill som brukligt börja mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Med lite hänvisning till den debatt vi precis har avslutat hoppas jag att det tydligt framgått att Kristdemokraternas prioriteringar för svensk sjukvård är att korta de långa vårdköerna som under den förra mandatperioden växte sig rekordlånga. Men vi prioriterar också att få fram fler vårdplatser och att förbättra villkoren för personalen.

Utöver det är Kristdemokraternas fokus på att öka den statliga styrningen så att den som är sjuk kan erbjudas god vård oavsett var i landet personen bor. Vi vill helt enkelt skapa förutsättningar för en mer jämlik och rättvis svensk vård.

Herr talman! Här skulle jag egentligen kunna avsluta mitt anförande, då jag har redogjort Kristdemokraternas prioriteringar. Men jag vill ändå ta tillfället i akt att utveckla det lite mer.

Riksdagen har ställt sig bakom riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

Att bedöma vilka sjukdomar som föranleder särskilda satsningar, eller hur vården av vissa patienter med vissa sjukdomar bäst bör organiseras, avgörs oftast bäst inom vården utifrån dessa principer.

Utifrån det beslutet har regeringen bland annat gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till läkemedel för behandlingen av sällsynta sjukdomar kan stärkas.

Utskottet har dock uppmärksammat att det saknas en övergripande, nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Därför riktade utskottet ett tillkännagivande till regeringen förra året om att man bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar.

I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen sin avsikt att ta fram en nationell strategi för sällsynta diagnoser. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag om en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Socialstyrelsen har också i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram.

Herr talman! I en av motionerna i betänkandet lyfts frågan om föräldraskapsstöd fram. För oss kristdemokrater är familjen och föräldrar något vi alltid vill framhålla som en av grundpelarna för en trygg uppväxt. Därför är jag extra glad att Kristdemokraterna tillsammans med regeringen ser det som en viktig prioritering att stärka föräldrastödet. Det är också en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. I onsdagens debatt här i kammaren sa jag: "Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna." Det tål att upprepas.

Regeringen har gett Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i uppdrag att betala ut och följa upp en satsning på statsbidrag till kommuner och regioner för förstärkta föräldraskapsstödjande insatser med start 2023, och det är en permanent satsning.

Herr talman! När det gäller prioriteringar måste jag också nämna något angående surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap är i dag inte tillåtet i Sverige, och Kristdemokraterna och vårt kvinnoförbund säger nej till att göra det tillåtet.

Surrogatmödraskap har blivit en av vår tids stora människorättsfrågor. Det handlar om vår syn på kvinnor och barn och barns rättigheter men även om samhällets ansvar att skydda dem från människohandel.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag bara återgå till där jag började. För Kristdemokraterna är det en viktig prioritering att korta de långa vårdköerna för att patienter ska få vård i tid.

Jag har själv bland annat opererat mitt vänstra knä vid två tillfällen. Det är så länge sedan att det var på 1900-talet. När man drabbas av akut olycka eller sjukdom ska vården fungera. För mig gjorde den det. Två lyckade operationer senare står jag här i dag och kan i princip använda mitt vänstra knä bekymmersfritt.

För alla som skulle råka hamna i samma situation ska det inte vara avgörande var du bor eller vilken region du tillhör. Alla har rätt till en jämlik och tillgänglig vård.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag börjar med Samsjuklighetsutredningen. Jag tror att alla partier som någon gång har ingått i en regering vet att man, när ett ärende bereds i Regeringskansliet, inte kan säga en exakt tid. Därför kommer jag i dag inte att kunna säga det. Det enda jag kan säga är att det inte finns något motiv till att förhala eller dröja med att färdigställa utredningen. Jag vill att ni ska veta det, Yasmine Bladelius. Man jobbar på så mycket man kan, men vi har 400 utredningar som pågår.

Ledamoten har påmint om skattesänkningar på 12 miljarder kronor, men då vill jag påminna dem som lyssnar på debatten denna lördagsförmiddag om att regeringen i budgeten för 2024 avsatte cirka 40 procent av budgetutrymmet till välfärden. Det är 10 miljarder i permanent ökning av det generella statsbidraget och nästan 6 miljarder mer i riktade bidrag jämfört med vad som tidigare beräknats för 2024. Där finns också ett sektorsbidrag på 3 miljarder specifikt till regionernas sjukvård för att de ska kunna hantera situationen.

När jag räknar ihop detta snabbt får jag det till långt över 12 miljarder. Jag vill att de som lyssnar nu ska veta att regeringen gör stora satsningar, tar allvarligt på den sjukvårdskris vi har och vill stötta regionerna så mycket man kan.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Yasmine Bladelius, för repliken, som ger mig tillfälle att återigen bemöta det som ledamoten själv sa i sitt anförande, nämligen att sjukvården och förhållandena för personalen har försämrats under decennier.

Återigen, precis som jag var inne på i mitt förra replikskifte: Det är fantastiskt att man har så höga förväntningar på att den nuvarande regeringen på ett och ett halvt år ska kunna lösa det som har försämrats under decennier. Men jag tackar för förtroendet, och jag lovar att regeringen ska förvalta det på absolut bästa sätt.

Ja, vi trodde att vi var pedagogiska när vi sa att 6 miljarder kronor motsvarar 7 000 sjuksköterskor. Jag trodde att man skulle förstå att det var en pedagogisk bild, men det verkar inte så. Kompetensen inom vården är också jätteviktig, men regeringen kan inte hitta och utbilda 7 000 sjuksköterskor. Här behövs alla hjälpmedel.

Vi behöver fler sjuksköterskor, och framför allt behöver vi sjuksköterskor som går tillbaka till att jobba som det igen. Kan det vara så att kvinnor flyr vårdyrken? Kan det ha att göra med den socialdemokratiska hysterin om att man ska jobba heltid och göra en heltidsresa? Alla kvinnor och män vill kanske inte jobba heltid men har valt att göra det eftersom de känner en press från samhället. Sedan kommer psykisk ohälsa som ett kvitto på att de inte jobbar så som de borde göra.

Herr talman! För att inte bli misstänkt för att inte vilja svara börjar jag med den sista frågan. När det gäller Samsjuklighetsutredningen är vi alla lika måna om att den ska resultera i en proposition som vi kan ta beslut om här i riksdagen. Jag kan dock inte i dag säga mer än det vi vet. Utredningens slutbetänkande presenterades som vi vet i januari 2023, och jag vet att regeringen och mitt statsråd Jakob Forssmed med sina tjänstemän gör vad man kan för att skynda på och få fram propositionen så snart som möjligt. Mer kan jag tyvärr inte säga. Vi är rörande överens om att den behöver komma fram. Jag ville börja med att säga detta.

Den här regeringen fick ta över regioner och en sjukvård som var i kris. Krisen har inte uppstått efter att regeringen tillträdde. Visst, vi hade en pandemi bakom oss, som den förra regeringen självklart fick ta stort ansvar i. Men återigen: Det var inte i och med pandemin som det började.

När mitt parti Kristdemokraterna satt i en tidigare regering införde man en kömiljard, för redan då var vårdköerna oansvarigt långa. Då fick vi ned vårdköerna. Sedan fick vi en ny regering, och vårdköerna ökade igen.

Jag kan lova och garantera att den här regeringen kommer att göra allt för att vi ska få en god och jämlik vård i hela landet, oavsett var man bor.

Herr talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för frågorna! Jag ska försöka fånga upp samtliga.

När det gäller de 6 miljarderna extra och anställning av sjuksköterskor - eller vårdpersonal över huvud taget, men motsvarande 7 000 sjuksköterskor; det var så vi försökte att pedagogiskt förklara hur mycket pengar den här regeringen tillsköt till regionerna - råder det ju också kompetensbrist.

Vi hörde alldeles nyss från talaren före mig att situationen har försämrats i decennier. Då är det ganska intressant att man har så hög tilltro till den nuvarande regeringen att man menar att vi skulle ha kunnat lösa det som den socialdemokratiska regeringen hade åtta år på sig att lösa. De påbörjade arbetet men lyckades inte slutföra det. Vi i den här regeringen skulle alltså ha löst detta på ett och ett halvt år - jag är väldigt tacksam för att man har så högt förtroende för den här regeringen. Vi kommer att lösa det, men det viktiga när det gäller alla dessa utredningar är nu att det inte blir fort och fel utan rätt och bra och att man kan få ordning på detta.

Jag vill fortfarande hävda att det är många kvinnor som driver företag inom välfärdssektorn. Skulle vi ta bort valfriheten och LOV skulle många kvinnor förlora den självständighet det innebär att kunna driva företag, och jag tycker därför att det ur ett jämställdhetsperspektiv är väldigt viktigt att vi fortsätter att ha denna möjlighet.

Herr talman! Kristdemokraterna ställer sig bakom utskottets förslag till beslut i betänkandet SoU14 Hälso- och sjukvårdens organisation.

Betänkandet tar upp frågor om det jag precis sa, hälso- och sjukvårdens organisation, men även styrning, privatisering, vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.

Vi yrkar avslag på samtliga motioner. Vi gör det bland annat med anledning av det intensiva och pågående arbete som regeringen nu är mitt uppe i inom detta område.

Herr talman! Kristdemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för hälso- och sjukvården för att göra hälso- och sjukvården mer jämlik oavsett var man bor i Sverige.

Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska analysera och belysa för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas i juni 2025.

Detta är en stor reform som vi i Kristdemokraterna har drivit på för under lång tid, och vi är glada att vi har fått gehör för det i regeringssamarbetet.

Av hälso- och sjukvårdslagens inledande bestämmelser framgår följande: "Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården."

Hälso- och sjukvården i Sverige har och står inför stora utmaningar för att leva upp till målen i hälso- och sjukvårdslagen. En rad utredningar genom åren har pekat på behovet av att se över hur hälso- och sjukvården är organiserad.

Till exempel kom Coronakommissionen fram till att erfarenheterna från pandemin visar på vikten av en förvaltningsreform på regional nivå och en tydligare statlig styrning.

Det är därför bra och viktigt att Vårdansvarskommittén nu fått regeringens uppdrag att belysa frågan om huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården och ge förslag som säkerställer ett mer effektivt system som utgår från patienterna - precis så som hälso- och sjukvårdslagen slår fast.

Herr talman! I dagens Sverige har vi inte jämlik vård. Var man bor avgör hur länge man behöver köa för att få en operation, vilken behandling man får och hur bra vård man får. Den ojämlika vården i landet beror inte på att hälso- och sjukvården i Sverige är dålig. Tvärtom är Sveriges sjukvård fantastisk. Men tyvärr är den svår att få för alltför många, och dagens organisation med 21 regioner klarar inte uppdraget att ge jämlik vård.

Vi behöver jobba för ett mer effektivt nyttjande av de samlade sjukvårdsresurserna för patienternas skull.

Kristdemokraterna jobbar nu aktivt i regeringsställning för att förverkliga den sjukvårdspolitik vi gick till val på 2022.

Genom en nationell vårdförmedling kommer väntande patienter att erbjudas vård hos en annan vårdgivare med kortare väntetider, oavsett var i landet denna vårdgivare finns.

Genom en nationell förlossningsplan ska de regionala skillnaderna i förlossningsvården minska så att alla gravida och födande kvinnor och deras partner ska få en mer personcentrerad, trygg, tillgänglig och jämlik vård.

Detta var bara två exempel.

I samband med presentationen av vårbudgeten i år tillförde regeringen dessutom 6 miljarder kronor till vården via regionerna - ett viktigt tillskott som motsvarar kostnaden för 7 000 sjuksköterskor.

Herr talman! För Kristdemokraterna är det viktigt att människor har goda möjligheter att påverka sina egna levnadsvillkor, till exempel att själva kunna välja skola, vård och omsorg. Samtidigt driver andra partier en politik som vill stoppa valfrihet. Patienter ska inte få välja vilken vårdcentral de ska gå till, genom att vårdvalet stryps och förutsättningar för andra alternativ tas bort.

Att företag inom välfärdssektorn måste kunna få gå med vinst är för oss kristdemokrater en självklarhet. Vem vågar annars starta och driva företag inom denna sektor?

Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta något som måste bevakas så att det fortsatt ges möjlighet att gå med vinst, av den enkla anledningen att en stor del av dessa företag drivs eller leds av kvinnor. Detta ger kvinnor en större chans att stärka sin privata ekonomi och bli mer självständiga. Om valfrihetssystem och LOV avskaffas kommer även idéburen verksamhet att drabbas.

Herr talman! Allt arbete som nu görs syftar till att alla ska få en tillgänglig och jämlik vård så att du ska kunna lita på att du får den vård du behöver, när du behöver den.

Fru talman! Det stämmer att kvinnoförbundet hade en debattartikel om just ett avhopparprogram. Jag kommer inte att säga nu här i riksdagen att vi som parti ställer oss bakom det. Men vi kommer att driva frågan av den anledningen att varenda kvinna som är utsatt är viktig. Jag behöver stå upp för varje kvinna och varje kvinnas möjlighet att lämna en skadlig relation.

Regeringen ser nu till att myndigheter ska kunna utbyta information för att människor inte ska ramla mellan stolarna. Vi hörde ledamoten från Vänsterpartiet prata om barn som placeras hos pappan som slagit mamman. Det är inget vi kan acceptera. Jag tror inte att någon av oss i denna riksdag kan säga att det är något vi ser på med stolthet när det sker. Jag är alltså övertygad om att regeringen med jämställdhetsminister Paulina Brandberg i täten kommer att göra allt för att antalet kvinnor som lever i skadliga relationer och utsätts för våld ska ha möjlighet att lämna den relationen och få leva ett värdigt liv där man inte är rädd varje dag när man vaknar.

Fru talman! Tack för frågan, Christofer Bergenblock!

Jag är jämställdhetstalesperson för Kristdemokraterna och tycker att det du lyfter upp är en jätteviktig fråga. Mäns våld mot kvinnor får aldrig accepteras. Därför är jag extra glad att den här regeringen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med detta så långt det är möjligt.

Vi kommer aldrig att kunna komma innanför dörren hemma hos någon, vare sig politiskt eller som kommun och stat, men som jag sa i mitt anförande handlar det om att hitta tidiga signaler då vi som medmänniskor reagerar och där socialtjänsten träder in. Åtgärdsprogrammet gäller 2024-2026, och i det finns flera tydliga förslag för att komma till rätta med problemen. Därför vill jag inte gå före nu och säga någonting. Vi låter åtgärdsprogrammet ha sin verkan och effekt, men målet är såklart att färre kvinnor ska utsättas för våld och grovt våld. De ska ha möjlighet att lämna relationer som är skadliga, inte bara för kvinnan själv utan också för barn som ofta finns med i sammanhanget. Det gäller även andra runt omkring.

Regeringen ser till att det blir lättare att lämna genom att man ska kunna få skyddat boende och hjälp med bostad. Det är inte kvinnan som ska behöva flytta långt bort. Det är mannen som ska hållas från kvinnan och förflyttas. Jag litar fullständigt på att regeringen kommer att ta de här frågorna på allvar.