Herr talman! Ledamoten talade i sitt anförande om barnens bästa. Då undrar jag om ledamoten är nöjd med att vi har många barn i Sverige som växer upp i fattigdom. Är man nöjd med att 15 procent lever med en låg ekonomisk standard?

Ledamoten hänvisade till siffror som visar att det var bättre 2022 än 2021, men det är en mätning som inte är aktuell här och nu. Jag undrar: Hur man kan vara nöjd över huvud taget med att människor, även barn, lever med en låg ekonomisk standard?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ledamoten talade också om att man förlänger den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget. Sanningen är ju den att Sverigedemokraterna och regeringen sänker bostadsbidraget. Man talar om att det är en träffsäker åtgärd för att nå de svagaste hushållen, men det man nu gör är man säger till de svagaste hushållen - den ensamstående mamman som behöver välja mellan att köpa en ny vinteroverall eller julklappar till barnen - att de kommer att få mindre pengar i plånboken.

Sverigedemokraterna menar att detta är en träffsäker åtgärd. Och det är en jätteträffsäker åtgärd, om man vill göra de allra fattigaste hushållen ännu fattigare. Samtidigt sätter regeringen rekord i att ge stora skattesänkningar till Ulf Kristersson och alla som har höga månadslöner.

Hur känns det för Sverigedemokraterna att försvara att man ger miljarder till dem som redan har mest samtidigt som de absolut svagaste får mindre i plånboken?

Herr talman! Ledamoten Daniel Persson vet lika väl som jag att den person som uppbär bostadsbidrag inte har en inkomst som kan inbringa några summor att tala om över huvud taget vad gäller skattesänkningar. Det blir kanske en falukorv i månaden. Det man däremot får genom den sänkning av bostadsbidraget som regeringen nu levererar är kanske tio färre falukorvar i månaden.

Hur kan ledamoten Persson försvara att den ensamstående mamman kommer att ha råd med tio färre falukorvar samtidigt som Ulf Kristersson kan se fram emot tusentals kronor mer i månaden? Detta är för mig absurda prioriteringar.

Vi kan också se att bostadsbidraget har halkat efter under decennier. Det är inte ett bidrag som räknas upp automatiskt. Man kan alltså inte heller försvara sig med att detta var en tillfällig höjning som ändå skulle ha försvunnit. Om man tycker att detta är ett träffsäkert sätt att nå de svagaste hushållen och vill att människor ska bort från trångboddhet borde man lösa frågan om bostadsbidraget på sikt så att det höjs generellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Försök inte heller spela bort korten genom att säga att ni satsar på bostadsbidraget genom att ni behåller den tillfälliga satsningen! Var ärliga med att det ni nu gör är att fasa ut den och att det kommer att göra människor fattigare!

Hur känns det för ledamoten att försvara det?

Fru talman! Sverigedemokraterna pratar ofta - de gjorde i alla fall det i opposition - om att de står på vanliga barnfamiljers sida. Verkligheten säger dock något annat. När barnfattigdomen ökar och Röda Korset tvingas fyrdubbla sina matutdelningar väljer ni att stå bakom en budget som skär ned stöden till de mest utsatta. Den budget som ni är med och lägger fram tillsammans med regeringen innebär att ensamstående föräldrar, ofta mammor, lämnas att bära konsekvenserna av en ekonomisk politik som prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare.

Ni sänker skatten med över 30 miljarder men kan inte tänka er att höja barnbidragen, något som direkt hade stöttat de familjer som har det tuffast. För en familj med två barn skulle det innebära runt 5 000 kronor extra per år.

Den här budgetdebatten heter ju "Ekonomisk trygghet för familjer och barn". Jag vill verkligen veta: Hur jobbar ni i praktiken för det? Hur värnar ni familjer? Och hur förklarar ni för de barn som går till skolan hungriga att era prioriteringar är rättvisa?

Fru talman! Här ställer jag alltså en fråga om en faktisk situation för väldigt många där ute, där man verkligen väger matkassen innan man går och betalar i kassan och där man nu som förälder ställer sig frågan inför julen: Har jag råd att köpa klappar, eller blir det bara en måltid på julafton som vi kommer att ha råd med? Men det ledamoten verkar oroa sig för är hur Socialdemokraterna ska få ihop en regering efter nästa val.

Jag kan stilla den oron, Daniel Persson. Det kommer vi att lösa.

Men jag ger dig faktiskt ytterligare en chans. Ni sänker alltså skatten med över 30 miljarder. Med precision riktar ni in er på dem som har det allra bäst ställt. Stöd som du själv säger är träffsäkra för att stötta familjer skär ni ned på.

Det kommer säkert snart in ett gäng elever på läktaren i plenisalen. Jag ger dig ytterligare en chans: Hur förklarar ni för de barn som går till skolan hungriga att era prioriteringar är rättvisa?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag vill med anledning av mitt anförande hänvisa till Socialdemokraternas särskilda yttrande.

Vi socialdemokrater vet att trygghet för familjer och barn är en av grundpelarna i vårt välfärdssamhälle. Sverige har länge varit ett föregångsland där varje barn, oavsett bakgrund, ska ha rätt till en bra start i livet. Men i dag ser vi mörka moln. Fler barn växer upp i fattigdom, fler föräldrar kämpar för att få vardagen att gå ihop och vår regering står handfallen.

Kostnadskrisen har slagit hårt mot svenska hushåll, men allra hårdast drabbas barnfamiljerna. När inflationen sänker sin takt ligger de höga priserna kvar. Vi ser det i statistiken, men vi hör det också i berättelserna. Det är föräldern som står i mataffären och räknar ören för att kunna sätta mat på bordet. Det är barnet som inte längre kan gå på sin fritidsaktivitet därför att familjen inte har råd.

Vad har regeringen gjort för att lindra deras börda? Svaret är: inte mycket. Vi ser en prioritering av skattesänkningar för höginkomsttagare framför riktade stöd till dem som behöver det mest. Röda Korset rapporterar att deras utdelningar av matpaket fyrdubblats på grund av krisen. Det är inte värdigt Sverige.

Vi socialdemokrater vill slå in på en annan väg. Vi vill att alla barn ska kunna känna trygghet, och vi vill att samhället ska stå starkt bakom dem och deras föräldrar i tider av kris.

Fru talman! Barnbidraget är mer än bara en utbetalning. Det är ett löfte från samhället till alla barn och deras föräldrar, ett löfte om att ingen ska behöva välja mellan att köpa skolböcker och att köpa mat. Ändå har regeringen inte gjort något för att stärka det, trots att kostnaderna för familjer skjutit i höjden. Vi socialdemokrater föreslår en höjning med 200 kronor i månaden. För en familj med två barn innebär det alltså 5 000 kronor extra per år. Det är inte bara en siffra; det är fler fotbollsträningar, näringsrikare mat på bordet och en tryggare vardag.

Regeringen säger många gånger, som en del av sin kritik, att höjt barnbidrag också når höginkomsttagare. Men låt oss tala klarspråk. De flesta som verkligen behöver det här stödet är låg- och medelinkomsttagare. Det generella barnbidraget är ett sätt att skapa jämlikhet och att ge alla barn samma grundtrygghet. När vi ser att fler barn tvingas växa upp i fattigdom, hur kan vi då säga att vi inte har råd att prioritera dem? Sverige har råd, om vi väljer att göra det.

Fru talman! Bostaden är kärnan i familjens trygghet. Det är där vi samlas, det är där vi vilar och det är där vi växer. Men för många barnfamiljer, särskilt i hushåll med en ensamstående förälder, är boendekostnaden den största bördan. Den kan ofta utgöra skillnaden mellan att få vardagen att fungera eller att behöva ta svåra beslut om vad man ska prioritera bort. Föreningen Sveriges Makalösa Föräldrar rapporterar att över 40 procent av de mest utsatta hushållen har fått låna pengar för att kunna täcka basala kostnader, såsom för mat och boende.

Den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen höjde bostadsbidraget under pandemin för att stötta de familjer som har det allra tuffast. Nu ser vi att denna förstärkning håller på att försvinna, trots att behovet är väldigt stort. Regeringen har valt att inte förlänga det tillfälliga tillskottet i bostadsbidraget. Eller man gör det en liten stund, men i praktiken blir det en minskning med 700 kronor i månaden för de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna. För dessa familjer kan det vara skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

För oss handlar det återigen inte bara om kronor och ören. Det handlar om värderingar. Ska Sverige vara ett land där barn och föräldrar kan känna sig trygga? Eller ska vi låta krisen slå undan benen på dem som redan kämpar med små marginaler? Svaret borde vara självklart.

Fru talman! Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Den ger föräldrar möjlighet att skapa en nära relation till sina barn och samtidigt hantera vardagens utmaningar. Vi talar ofta om föräldraförsäkringen som en frihetsreform, en frihet att välja hur man vill leva och fördela ansvaret för sina barn.

Men verklig frihet kräver jämlika förutsättningar. När kvinnor tar det stora ansvaret för föräldraledigheten påverkar det hela deras liv. Kvinnor tar fortfarande ut majoriteten av föräldradagarna - över 70 procent - vilket påverkar deras karriärer, löneutveckling och pensioner.

I mitt hemlän Halland har vi tyvärr det största lönegapet i hela Sverige mellan män och kvinnor. I Halland tjänar männen cirka 100 000 kronor mer än kvinnorna. Det är nästan 10 000 kronor mer än genomsnittet för riket. En av flera orsaker till detta är ett ojämställt uttag av föräldraledigheten. Det är en tydligt bidragande faktor.

Ojämställdheten påverkar dock inte bara kvinnorna. Den påverkar också barnen. Studier visar att barn som har en nära och aktiv relation till båda föräldrarna ofta får en tryggare och stabilare uppväxt. En mer jämställd föräldraförsäkring skulle därför stärka inte bara kvinnors ekonomiska självständighet utan också barnens rätt till båda sina föräldrar.

Vi socialdemokrater föreslår därför att föräldraförsäkringen delas i tre lika stora delar - en del till vardera föräldern och en del som föräldrarna själva kan fördela. Det uppmuntrar till ett mer jämställt uttag och stärker både föräldrarnas och barnens möjligheter.

Vi vill också successivt höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen för att fler ska kunna vara hemma med sitt sjuka barn utan att förlora för mycket av inkomsten.

Fru talman! Allt det jag talar om bygger på tillit. Hela Sveriges välfärdssystem bygger på tillit till att resurserna når dem som behöver dem och att det inte utnyttjas av fuskare eller kriminella. Men denna tillit hotas av välfärdsbrott. Det är inte bara en ekonomisk fråga utan också en rättvisefråga, som vi socialdemokrater tar på största allvar.

Vi föreslår att myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får tydligare ansvar och bättre verktyg för att motverka fusk. Reglerna för tillfällig föräldrapenning behöver förenklas för att minska fusk, och stärkta kontroller och aktuella månadsuppgifter bör användas för bostadsbidrag och underhållsstöd för att undvika skuldsättning och felaktiga utbetalningar. Vi följer också fortsatt arbetet i Utbetalningsmyndigheten, som vi var med och tillsatte.

Fru talman! Avslutningsvis: Vi socialdemokrater säger att barnens framtid är vårt gemensamma ansvar. Att höja barnbidraget, stärka bostadsbidraget och stötta familjer genom krisen är inte bara ord eller politik; det är ett löfte till våra barn. När vi investerar i dem investerar vi i ett starkare och mer sammanhållet Sverige.

Regeringen har valt en annan väg. De talar gärna om ansvar. Men deras politik lämnar föräldrar ensamma med det. De prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare före höjt barnbidrag, och de väljer att dra undan stödet till familjer som kämpar i ekonomisk utsatthet. Det är inte det Sverige som jag vill lämna till mitt barn eller till era.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi närmar oss julen. Det är en tid som för många barn är förknippad med glädje och förväntan. Men i år, när kostnadskrisen fortsatt griper tag om familjers ekonomi, ser vi att allt fler föräldrar oroar sig för hur de ska kunna skapa en jul som känns trygg och varm för sina barn. För många handlar det inte längre om att köpa julklappar. Det handlar om att ha råd med en ordentlig middag på julafton.

Barn märker när vuxna är oroliga. De känner av när pengarna inte räcker till, även om vi försöker skydda dem från verkligheten. Vi måste därför lyfta blicken. Låt oss se den åttaåring som i dag kämpar med läxorna vid köksbordet och vars föräldrar oroar sig över nästa hyra. Den åttaåringen förtjänar ett samhälle som ger henne förutsättningar att lyckas, inte ett som vänder bort blicken.

(Applåder)

Fru talman! Moderaterna talar gärna om arbetslinjen som lösning för barnfamiljers ekonomiska kris. Men hör och häpna: Även i hushåll där föräldrar arbetar går man på knäna.

Jag tillhör ju Socialdemokraterna och träffar arbetande människor varje vecka. Jag vet precis vilka det är som ställer klockan tidigt på morgonen och som ger sig iväg för att få hjulen i välfärden att snurra.

Det krävs dock konkreta stöd här och nu för att familjer ska kunna hålla sig flytande. Er arbetslinje har hittills misslyckats fullständigt. Arbetslösheten stiger, och snart har vi en halv miljon arbetslösa i Sverige. Er enda lösning för detta tycks vara att kalla människor lata. Var tusan är arbetsmarknadspolitiken, Caroline, om det är det som är lösningen på precis vartenda problem? Givetvis ska barn växa upp i hushåll där de ser föräldrarna gå till jobbet varje dag.

Ni säger att den särskilda höjningen i bostadsbidraget var ett tillfälligt stöd i en extraordinär tid, men för många barnfamiljer är krisen precis lika påtaglig nu eftersom priserna fortsätter att öka. Hur kan ni försvara att ni prioriterar skattesänkningar för 3 procent av befolkningen framför att hjälpa barnfamiljer som i dag kämpar för en grundläggande trygghet?

Fru talman! En långsam och ansvarsfull nedtrappning av det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. Tror ledamoten själv på det uttrycket? Vid halvårsskiftet nästa år har hela tillägget ryckts bort, och då kommer samtidigt hyreshöjningarna i den pågående förhandlingen att ha trätt i kraft.

Jag tycker att det är väldigt bra om människor själva får bestämma över sina pengar. Det som kanske Caroline Högström och resten av regeringen tenderar att glömma är att vi har stora grupper som betalar skatt och som arbetar heltid. En barnskötare här i Stockholm kan till exempel få 115 kronor. Det är trevliga pengar varje månad. Men om man samtidigt förlorar 600 kronor på "den långsamma och ansvarsfulla nedtrappningen", hur ska man då klara de hyreshöjningar som kommer?

Vad jag också skulle vilja veta är ifall ledamoten menar att det är en bidragsfälla att arbeta som barnskötare i Stockholm, för när det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget tas bort kommer man att gå back med regeringens budget. De höjningar som har gjorts kommer inte att göra någon glad.

Vilka jobb är det som skapas när den här barnskötaren inte längre klarar nödvändiga utgifter? Vilka jobb är det som skapas när man varje månad måste låna till nödvändiga utgifter? Vilka jobb är det som skapas när allt fler familjer med inkomst från arbete söker sig till Stadsmissionen för att få hjälp med matkassar? Är det verkligen det som bygger ett starkt samhälle? Och vilka jobb skapas av de 7 000-8 000 kronor i månaden som de allra rikaste kommer att få ut av jobbskatteavdraget i snitt? Hur mycket mer kommer de att jobba för att de får den skattelättnaden?

Det skulle vara väldigt intressant att höra svaren på de här frågorna.

Fru talman! Här är det flera saker som är väldigt märkliga.

Det första är kampen mot inflationen. Kampen mot inflationen är inte vunnen av regeringen. Kampen mot inflationen vanns av arbetstagare och fackförbund därför att man höll tillbaka löneutvecklingen. När kostnaderna skenade, mycket till följd av kriget i Ukraina, höll man tillbaka en kompensation för det, det vill säga att löneökningarna har varit lägre. Det är den stora faktorn för att inflationen har sjunkit tillsammans med att Europa har fyllt på sina gaslager. Ingenting av detta har regeringen åstadkommit.

När man säger att man nu bekämpar lågkonjunkturen och vidtar konjunkturstärkande åtgärder är det åtgärder som faktiskt ingen tror har effekt på inflationen. Den enkla anledningen är att det är så lite som går till dem som verkligen hade behövt kunna köpa fler falukorvar eller vad de nu vill välja att lägga sina pengar på, samtidigt som man vräker ut pengar på personer som inte har några problem alls att hantera inflationen. Det här är det inte bara Miljöpartiet som tycker, utan också en lång rad tunga ekonomer har sagt samma sak.

Om man nu är överens om att det har varit en rejält svår tid och att det kräver en avvägning är ju ett alternativ att permanenta det tillfälliga tillägget. Det finns också med i vår budget och ger ganska mycket pengar i plånboken för någon som jobbar heltid men ändå har svårt att klara hyran.

Om man då säger att det kräver en avvägning av när och hur man ska göra det och tycker att det är viktigt att människor ska få behålla mer pengar undrar jag hur den avvägningen såg ut när man sa: Vet ni vad, vi ger 115 kronor men tar bort 600 kronor för någon som arbetar heltid.

Hur mycket mer än heltid kan man jobba i Moderaternas samhälle? Och hur mycket mer än heltid kommer de allra rikaste att jobba, vilket skulle följa arbetslinjen? Hur tänker Caroline Högström att man ska klara sig på sin lön i Sverige i dag med den här budgeten om man inte tillhör topp-tio-procenten utan tvärtom de tio procenten fattigaste som nästan inte får några pengar alls av jobbskatteavdraget?

Fru talman! Omkring 350 000 svenskar har minst två jobb, och det är en siffra som har ökat sedan 2021. En kvinna som intervjuades av Omni sa att hon inte längre har något privatliv att tala om men att hon gör detta för att kunna försörja sig själv och sina barn, helt enkelt.

Det låter ju fint när ledamoten Högström talar om att människor ska arbeta och få lön för mödan. Sanningen är att människor gör det. Det är väldigt många föräldrar som varje dag går till jobbet men ändå inte får pengarna att räcka till.

Vi har hört Elisabeth Svantesson tala om en ljusnande framtid. Det är nog väldigt många som känner att den verklighetsbeskrivningen måste vara från något annat universum än det som vi lever i.

Det vi ser är att barnbidraget har urholkats enormt. Det täcker nu bara en fjärdedel av kostnaderna, och det är den lägsta nivån på 50 år. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill justera den siffran och göra den mer rimlig utifrån dagens prisnivå. Att beskriva det som att det skulle vara att strössla med bidrag och vara oansvarig med ekonomin är för mig ganska obegripligt. Att mena att man inte har råd att se till att barnfamiljer kan ha en rimlig ekonomisk standard är väldigt konstigt för mig.

Varför tycker ledamoten att det är mer prioriterat att sänka skatten för de allra rikaste än att höja barnbidraget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! I regeringens och Sverigedemokraternas Sverige är det uppenbart att vissas arbete är värt otroligt mycket mer än andras. Förstår inte regeringen och Sverigedemokraterna hur deras skattesänkningar slår? Jag vill inte vara syrlig, men då tror jag faktiskt att man eventuellt behöver gå en kurs i hur procenträkning fungerar. Det är väldigt uppenbart att den som tjänar mycket kommer att få absolut mest av det här.

Högström tog förtjänstfullt upp ett exempel på vad regeringens skattesänkning kan innebära för en vanlig löntagare: kanske omkring 260 kronor. Det är ju inte så mycket pengar att tala om när kostnaderna enligt ekonomers uträkningar har ökat med 110 000 kronor på två år för en barnfamilj.

Det som Vänsterpartiet vill göra är inget Armageddon. Vi vill se till att barnbidraget följer prisutvecklingen och skydda barnbidraget från att urholkas. Det är en väldigt märklig inställning från Moderaterna. Är det så att Moderaterna på sikt vill ta bort barnbidraget? Tycker man inte att det behövs? Gör man ingenting åt nivåerna i barnbidraget tappar det ju helt sitt syfte.

Jag vill också återkomma till något som tidigare replikörer talat om, nämligen bostadsbidraget. Det är väldigt magstarkt att stå och säga att man vill rikta in sig på dem som har det väldigt svårt och samtidigt dra ifrån väldigt stora summor pengar som människor behöver för sin överlevnad. Man hänvisar till att det är ett tillfälligt bidrag och att det var så här det skulle bli. Det tror jag är en väldigt klen tröst för dem som nu haft det här tillfälliga bostadsbidraget i två år och helt plötsligt får mindre pengar i plånboken. Hur försvarar ledamoten Högström det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag vill börja med att ta upp tråden där Högström precis avslutade. Det är otänkbart att inte sänka skatten, och det ska löna sig att arbeta, menar hon. Men det som Vänsterpartiet föreslår är inget jättekonstigt eller knasigt. Det ska helt enkelt löna sig lika mycket att arbeta som det gjort fram till nu; skatten ska inte sänkas.

Anledningen till att vi föreslår det är att vi vet att det här slår väldigt fel. Den skattesänkning som regeringen och Sverigedemokraterna går fram med gynnar inte vanligt folk. Den har en fördelningsprofil som framför allt gynnar dem som har väldigt höga inkomster. Låt oss vara ärliga med att det är regeringens och Sverigedemokraternas prioritering att de som tjänar mycket ska få mer och att de vanliga barnfamiljer som går till jobbet varje dag och kämpar ska fortsätta att ha det tufft.

I ett replikskifte lyftes det fram att Vänsterpartiets budget skulle vara oansvarig, att vi strösslar med pengarna och att ekonomin skulle raseras med Vänsterpartiets underskottsmål. Jag vill bara för upplysnings skull tala om att statsskulden med Vänsterpartiets underskottsmål på 1 procent fortfarande skulle vara lägre än i Nederländerna, Tyskland, Kina, USA med flera länder samt lägre än EU-genomsnittet. Det är inget dramatiskt som skulle uppstå om man införde detta. Låt oss vara tydliga och ärliga med det. Låt oss också vara ärliga med att regeringen i sitt förslag om kärnkraft inte har något svar gällande finansieringen. Det som regeringen och Sverigedemokraterna vill göra är att gå med ett underskottsmål utan att tala om det. Regeringen och Sverigedemokraterna talar om att vara ekonomiskt ansvarsfulla när man samtidigt vill föra svenska folket bakom ljuset. Det tycker jag är magstarkt.

Fru talman! Fyra av tio ensamstående föräldrar med lägre inkomst anger att de har behövt låna pengar av närstående, vänner eller banker för att kunna betala grundläggande utgifter någon eller flera gånger de senaste sex månaderna. Så ser verkligheten ut. Moderaterna och Sverigedemokraterna talar om att Vänsterpartiet vill se allt åt alla. Sanningen är att regeringen vill se allt åt rika i Stockholms innerstad.

Samtidigt som den här regeringen prioriterar den gruppen pågår verkligheten där ute, där människor letar extrapriser och väljer mellan julklappar och att laga tänderna. Vårdkrisen fortsätter. Äldreomsorgen går på knäna. Skolan har för få lärare. Vänsterpartiet konstaterar att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera allvarliga samhällsproblem. Den här budgeten är verkligen helt verklighetsfrånvänd. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten, den växande arbetslösheten lämnas utan åtgärd och klimatomställningen får vänta. Dessutom fortsätter nedskärningarna inom välfärden.

Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som hanterar samhällsproblemen och skyddar dem som har det sämst ställt. För att skapa utrymme för bland annat en prioriterad resursökning till välfärdssektorn, en påskyndad klimatomställning, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården samt högre ersättningar i arbetslöshetsersättningen och socialförsäkringarna måste personer med högre inkomster bidra mer. Det är en prioritering som Vänsterpartiet gör.

Det man kan konstatera är att Tidögänget struntar i vanliga barnfamiljer. Barnbidraget har urholkats. I Swedbanks undersökning, som släpptes i april i år, konstaterar man att inflationen gröper ur barnbidraget till en rekordlåg nivå. Barnbidraget halkar efter när inflationen pressar många barnfamiljer. Nu täcker barnbidraget bara en fjärdedel av kostnaderna för en tioåring. Det är den lägsta nivån på 50 år. Barnbidraget har inte höjts sedan 2018 samtidigt som vi har sett kraftiga kostnadsökningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vänsterpartiet vill därför se att barnbidraget höjs med 400 kronor per barn. Vi har också andra ersättningar som släpar efter, till exempel grundnivån i föräldrapenningen. Vi vill se att den höjs till 333 kronor. Vi behöver också höja taket i tillfälliga föräldrapenningen så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket.

Ledamoten Högström talade om att man behöver rikta stödet dit där det verkligen gör skillnad. Regeringen och Sverigedemokraterna går nu i sin budget fram med en politik som kommer att slå hårt mot den som redan har allra minst, som vi har varit inne på tidigare, med en sänkning av bostadsbidraget.

"Vi gör nu en välavvägd förlängning för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll, samtidigt som vi trappar ned bidraget från 40 till 25 procent av bostadsbidraget", uttalade sig äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.

Bostadsbidraget har urholkats under lång tid. Nivåerna på bidraget har inte räknats upp i takt med vare sig hyresutvecklingen eller inkomstnivåer. Att gränserna för vilken inkomst man får ha för att kunna få bidraget inte räknas upp leder också till att allt färre för varje år har rätt till bostadsbidrag.

Ett av bostadsbidragets mål är att hushåll med lägre inkomster ska kunna efterfråga tillräckligt rymliga bostäder. Där har det nyligen kommit en granskning från Riksrevisionen som konstaterar att bidraget inte lever upp till det målet.

Åren 1997-2022 har trångboddheten bland hushåll med bostadsbidrag ökat. Myndigheten framhåller att det blivit svårare för hushåll att efterfråga rymliga bostäder eftersom bidragsbeloppet inte följt med hyresutvecklingen.

Därför menar jag och Vänsterpartiet att bostadsbidraget behöver reformeras. Den tillfälliga höjningen som funnits under först pandemin och sedan förlängts under den ekonomiska krisen har varit välkommen. Men höjningen borde redan från början ha varit permanent, eftersom bidraget släpat efter så pass mycket.

Regeringen och Sverigedemokraterna har själva sagt att det är ett träffsäkert bidrag. Ändå väljer man att nu sänka tilläggsbidraget i bostadsbidraget. Regeringen och Sverigedemokraterna vill få det att låta som att det är en naturlag att bidraget nu sänks, eftersom det var en tillfällig höjning.

Frågan är om det verkligen kan betraktas som tillfälligt när det har funnits i flera år. Ensamstående mammor som är beroende av de extra hundralapparna kommer nu att se dem gå förlorade.

Det är de med de allra lägsta inkomsterna som får bostadsbidrag, och regeringens prioriteringar är outgrundliga. Det är otaliga miljarder i regeringens och SD:s budget som går till skattesänkningar för dem med mest i plånboken, medan de som har minst ska få mindre.

Vänsterpartiet vill se en permanent höjning av bostadsbidraget, och vi har det med i vår budget. Vi vill också att fler än i dag ska få ta del av bostadsbidraget genom höjda inkomstgränser, och vi vill även möjliggöra för människor med låga inkomster utan barn att få ta del av bostadsbidraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Då nivån på Vänsterpartiets budget på utgiftsområdet ligger över den i regeringens budget kan jag inte yrka bifall till något. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.

Fru talman! Jag har egentligen två olika frågor till ledamoten. Den första handlar om familjen och hur familjer ska kunna hantera den situation som de kan ha med barn som far illa.

Familjer med ensamstående föräldrar som heltidsarbetar förlorar under nästa år ganska mycket pengar varje månad på regeringens budget. Hur menar man att man på så sätt stärker familjerna?

Kopplat till detta handlar det om hur det blir när föräldrar dessutom inte har rätt till tillfällig föräldrapenning, till exempel när de behöver ta ledigt från jobbet för att medverka i insatser från socialtjänsten. Hur menar Kristdemokraterna att ni hjälper föräldrar att ta detta föräldraansvar samtidigt som ni drar undan så mycket ekonomiska medel från familjerna?

Det tillfälliga tillägget sänks redan nu vid årsskiftet, och vid halvårsskiftet försvinner det helt. Ledamoten och jag pratade om det här vid ett annat tillfälle, fru talman, och jag fick då antydningar om att Kristdemokraterna skulle kunna tänka sig att ta strid för en förlängning året ut. Jag skulle gärna vilja veta om ledamoten är beredd att ta den fajten.

De här familjerna kommer inte att ha någon glädje av räntor som sjunker, för de har inte den typen av lån. De kommer att ha väldigt lite glädje av minskade bränslepriser eftersom de inte har råd att ha bil. Vad de däremot ser är matpriser som fortsätter att öka och att det kommer en hyreshöjning som de snart ska betala samtidigt som ni tar bort pengar från deras vardagsekonomi.

Jag har ytterligare en snabb fråga. Dubbeldagarna är jättebra, och dem står vi bakom. Men jag skulle vilja veta varför regeringen inte går vidare också med graviditetspengen och gör det möjligt för gravida kvinnor att använda den och slippa använda den tid och den ersättningsnivå som är tänkt för tiden med barnet. Då skulle de kunna vara hemma och därmed få en bättre start i livet för både barn och mamma. På köpet skulle vi få en bättre kvinnohälsa.

Fru talman! Jag hade tänkt säga någonting om graviditetspengen, som vi sätter av medel till i vår budget. Men jag fick så många frågor att jag kanske får fokusera på dem i stället, eftersom detta är min slutreplik.

Fru talman! Kristdemokraterna lämnar familjer i sticket genom att ta bort medel redan nu vid årsskiftet. Situationen är redan väldigt ansträngd. Jag noterar en viss skillnad i retorik när Kristdemokraterna säger att man inte vill lämna barnfamiljer i sticket samtidigt som Moderaterna när man pratar om samma pengar säger att det skulle vara en bidragsfälla.

Reduktionsplikten är en intressant fråga. Vi har hela vägen i våra budgetar haft ett landsbygdsavdrag, som ger betydligt mer pengar än vad de sänkta bränslepriserna i regeringens budget gör. Om man vill värna familjer på landsbygden skulle jag rekommendera att man läser in sig på vårt förslag eftersom det hade gett ett betydligt bättre tillskott till familjernas ekonomi.

Fritidskortet går inte att använda till att skjutsa barn. Det går att använda till avgifter för att delta i organiserad idrott. Det går inte att köpa skor för det, det går inte att skjutsa för det och det går inte att köpa kollektivtrafik för det.

Om det nu är de utsatta familjerna vi pratar om - jag tycker att det låter som att man slirar mot att snarare prata om medelklassfamiljerna, som Caroline Högström var inne på - är det ett faktum att de förlorar stora pengar på regeringens budget nästa år. Kommer KD då att vara beredda att stå upp för att utsatta familjer behöver ha en permanentning av det tillägg till bostadsbidraget som finns i dag? Priserna har ju inte sjunkit.

Jag utgår från att regeringen i så fall redan nu följer den ekonomiska situationen för utsatta familjer, för den är oerhört ansträngd. Men regeringen plockar i stället bort pengar. En ensamstående mamma som arbetar heltid som barnskötare i Stockholm förlorar 500 kronor i månaden. Kommer KD att kompensera dessa familjer under året, till exempel i en tilläggsbudget?

Fru talman! Vi har budgetdebatt om familjeekonomi 2024. Föräldraförsäkring är till för att ge föräldrar möjligheter att ge sina barn en god vård och omsorg. Det handlar också om att både barn och föräldrar ska kunna anknyta till varandra. För att det ska vara så behövs en modern familjeförsäkring som har valfrihet och som utgår från barnets bästa. Den måste också bygga på olika familjekonstellationer och yrkesvalssituationer, studier och egenföretagares möjligheter.

Förra året var vi överens med regeringen om att öka antalet dubbeldagar till 60. Men Centerpartiet skulle egentligen vilja låta det vara ett helt köksbordsbeslut utan någon begränsning. Det borde vara upp till föräldrarna att välja vad som är bra.

Detta gör att det blir en ökad flexibilitet. Vi var också överens med regeringen om att det är bra att man ska kunna dela föräldradagar med någon annan vuxen som är viktig för barnen.

Fru talman! Det finns ganska många likheter mellan Centerpartiet och regeringen när det gäller den här typen av frågor. Däremot är vi inte överens om flerbarnstillägget för barn nummer två, som vi vill stryka. Det beror på att vi ser att det inte har gett den träffsäkerhet som var grundidén - att man skulle kunna utjämna skillnader mellan familjer med och familjer utan barn. Det är skälet till att vi vill se över detta.

Vi hamnar ofta i prat om jämställdhet och jämställt uttag av föräldraledighet när vi diskuterar föräldraekonomi. Det är en viktig del att mammor och pappor får samma värde för sina barn och att mammor och pappor i möjligaste mån delar lika på föräldraledigheten.

När man tittar på statistiken ser man att när pappor är hemma mer är inte mammor hemma mindre, utan mammor är då fortfarande hemma ungefär lika mycket som tidigare fast med en lägre ersättning eller ingen ersättning alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Då vet inte jag om det viktigaste är att diskutera hur många föräldradagar som ska vara knutna till den ena eller den andra föräldern. Det finns någon mekanism i detta som gör att kvinnorna väljer att vara kvar hemma även om männen är hemma mer. Jag tror att det mer handlar om normer och värderingar, och jag tror att det finns andra frågor i föräldraförsäkringen som vi behöver ta en gemensam diskussion om så att vi ska få det som vi tror är det bästa för barnen, nämligen att knyta an till bägge föräldrarna. Vi behöver hitta sätt att få kvinnan att gå tillbaka till arbetsmarknaden.

Även om jag tidigare har sagt att det finns en stor likhet mellan Centerpartiet och regeringen när det gäller familjeekonomi finns områden där jag vill påstå att det finns en stor skillnad mellan regeringen och Sverigedemokraterna. De berör familjers leverne och ekonomier, nämligen hur vi kan agera i fråga om destruktiva relationer, oavsett om det är män eller kvinnor som står för våldet.

Fru talman! När det gäller bodelningsprocesser som hanteras inom familjerättens område tog det ungefär två år för regeringen att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag för snabbare hantering av en bodelningsprocess så att man kan ta sig ur en destruktiv relation.

Man har nu lovat att tillsätta en utredning om att barn ska få eget ombud i vårdnadstvister. Det är två jätteviktiga reformer där regeringen har halkat efter och inte tagit bollen tillräckligt snabbt. För varje dag som en man eller kvinna är kvar i en destruktiv relation, eller ett barn befinner sig i en familj där det råder en stor tvist, är en förlorad dag.

Ytterligare ett område där regeringen inte är med i fråga om familjens totala situation är när man behöver lämna en destruktiv relation, nämligen att ha ekonomi att lämna relationen. Centerpartiet har länge drivit frågan om en lämnapeng. Vi har inte finansierat den inom det här området utan inom området brottsförebyggande arbete. Men jag tar upp frågan därför att vi i det här fallet är överens med Miljöpartiet. Miljöpartiet har lagt frågan om ekonomi inom det här området. Här behöver regeringen steppa upp så att familjemedlemmar kan lämna en destruktiv relation.

Jag vill också uppmana regeringen att fortsätta att jobba med flexibel och modern föräldraförsäkring som gör att vi kan få en bättre jämställdhet framöver vid uttag av föräldradagar. Med detta vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande. Och sedan vill jag passa på att önska talmannen och alla i kammaren en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Det ska löna sig att arbeta. Det är det mantra som regeringens företrädare upprepar gång på gång. Det ska löna sig att arbeta, säger man - och sedan lägger man tiotals miljarder på skattelättnader för de allra rikaste.

Fru talman! Någon gång ska jag försöka träffa de där direktörerna med ett par hundra tusen i månaden som var väldigt nära att sluta jobba men som, tack vare att regeringen gled in och räddade situationen genom skattelättnader, fortsatte att jobba i stället för att gå in i ett bidragsberoende. Det kommer att bli ett intressant möte.

Nej, den fråga som egentligen borde ställas i den här debatten är: Kan man leva på sin lön med regeringens budget? Jag bad därför riksdagens utredningstjänst att titta på hur regeringens budget slår mot två typhushåll.

Det ena hushållet i rapporten består av en ensamstående mamma som bor i hyresrätt och har två barn. Hon arbetar heltid som barnskötare och reser kollektivt. Hon har inte råd att åka på semester, men för oförutsedda utgifter har hon sedan tidigare en buffert på 30 000 kronor på ett ISK. Hon har en hyra på 9 000 kronor i månaden och medianlönen för sitt yrke i Stockholm, vilket enligt Kommunals statistik är 26 600 kronor. Hon har även bostadsbidrag. Hon pendlar varje dag med kollektivtrafik från Tensta till en förskola i Danderyd. Vi kan kalla henne Anna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det andra hushållet består av två gifta vuxna med två barn, varav ett bor hemma. De bor i villa i Danderyd och har även ett fritidshus. De kommer att åka på semester till Mexiko med hela familjen i sommar, och de har båda ett rejält sparande på ISK. De arbetar som marknadschef respektive HR-chef och har medianlönen enligt Ledarnas statistik. De planerar att använda rut- och rotavdragen fullt ut under 2025, för de ska renovera köket och har städning varje vecka. Caroline och Fredrik pendlar varje dag i var sin bil till sina arbetsplatser i centrala Stockholm.

Fru talman! Anna, som arbetar heltid och försörjer sina två barn, kommer att förlora 483 kronor varje månad på grund av regeringens budget. Hon får visserligen lite drygt 100 kronor från jobbskatteavdraget, men den lilla summan äts väldigt snabbt upp av det utfasade tillfälliga bostadsbidraget. Caroline och Fredrik, som också jobbar heltid, kommer däremot att tjäna nästan 11 000 kronor per månad på regeringens budget. Anna förlorar alltså nästan 500 kronor varje månad medan Caroline och Fredrik tjänar nästan 11 000 kronor.

Fru talman! Hur mycket mer än heltid ska Anna arbeta för att det ska löna sig? Och hur mycket mer kommer Caroline och Fredrik att jobba nu när de får ytterligare ett bidrag på 130 000 kronor om året?

Fru talman! Enligt föredragningslistan debatterar vi ekonomisk trygghet för familjer och barn, men i praktiken debatterar vi barnfattigdom. Låt mig därför citera ett par av dem som berörs av vår debatt.

Så här säger en mamma: "Jag äter ofta bara frukost, en deciliter havregrynsgröt, för att ha råd att ge barnen tillräcklig och bra mat. Sedan äter jag lite av kvällsmålet med dem, och deras eventuella rester, och så dricker jag mycket vatten."

En annan mamma säger: "Jag har fått sämre syn, men jag har inte råd med nya glasögon till mig själv. Jag väljer bort receptbelagd medicin till mig, för mat är viktigare."

Fru talman! Stadsmissionen, Hyresgästföreningen, Majblomman och Röda Korset gjorde i februari i år en enkätundersökning bland barnfamiljer med lägre inkomster. För ensamstående går den gräns som har använts i undersökningen vid 29 500 kronor i månaden.

Fyra av tio i den här gruppen anger att de under de senaste sex månaderna har behövt låna pengar för att kunna betala det grundläggande. En av fem ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Nästan varannan ensamstående förälder och var tredje sammanboende förälder med lägre inkomst har inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag i veckan. Fyra av tio ensamstående föräldrar, som Anna, skulle som mest klara av ökade utgifter på 1 000 kronor innan det blir svårt att betala räkningarna.

Fru talman! Den här undersökningen gjordes i februari 2024, medan den tillfälliga förstärkningen av bostadsbidraget fanns kvar. Om drygt två veckor försvinner en del av den förstärkningen, och lagom till sommarlovet är den helt borta. Då kommer Caroline och Fredrik alltså att få nästan 11 000 kronor mer i plånboken varje månad - 130 000 kronor om året får de - medan Anna, som heltidsarbetar inom ett område som alla i kammaren säger sig värdera högt, kommer att ha 500 kronor mindre att röra sig med varje månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Mina kollegor i Liberalerna och Kristdemokraterna har sagt i debatten att de kommer att bevaka den ekonomiska situationen under nästa år. Om man hade gjort det under innevarande år - om man hade lyssnat på civilsamhället och på dem som berörs - hade man inte tagit pengar från familjer med låga inkomster. Regeringen lämnar familjer med låga inkomster i sticket.

Den främsta orsaken är att regeringen tar bort det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. Vi i Miljöpartiet vill i vår budget i stället permanenta det, vilket skulle innebära att Anna fick behålla 600 kronor i månaden. Inte heller räknar regeringen upp barnbidraget för att kompensera för inflationen. Vi höjer det i vår budget, vilket är en åtgärd som skulle ge Anna ytterligare ungefär 400 kronor mer i månaden. Jag kan trösta dem som nu blir väldigt bekymrade över hur detta drabbar Caroline och Fredrik med att det även skulle ge dem ungefär 200 kronor i månaden.

Fru talman! Under mina år i politiken har jag träffat många kvinnor i samma situation som Anna. Men det finns situationer som är värre än så.

Låt oss tänka oss att Annas barns pappa var våldsam. Han har nu suttit inlåst i några år, och Anna flyttade till Stockholm med skyddade uppgifter för att komma långt ifrån den kommun de levde i. Nu har hon jobbat som barnskötare under ett par år, och barnen går i skolan. De ser sig visserligen fortfarande över axeln när de går ut, och alla kontakter med skola och myndigheter är oerhört krångliga på grund av de skyddade uppgifterna. Men långsamt, långsamt har livet börjat likna något som kan kallas stabilt.

Då händer det: Annas uppgifter läcker ut. Hennes våldsamma exman vet nu var hon bor. I ett slag slås hela tillvaron i spillror igen. Anna måste flytta. Hon måste säga upp sig från sitt jobb, och barnen måste lämna sin skola. De måste hals över huvud lämna sin lägenhet.

I det här läget måste det finnas ett stöd för att bygga upp tillvaron igen. Det behövs inte bara tillfälligt skyddat boende för den som har behövt fly undan våld, utan det behövs även en möjlighet att bygga upp sin tillvaro. Därför vill vi införa en flyttpeng i socialförsäkringen för den som tvingas bryta upp på grund av våld och bristande säkerhet.

Fru talman! Barnfamiljer med låga inkomster i Sverige går på knäna. De vänder på varenda krona, detta trots att de går till jobbet varje dag och ser till att Sverige snurrar. Men de får allt mindre kvar att röra sig med.

Familjer med låga inkomster lever inte i ekonomisk trygghet, som det står att vi debatterar. Särskilt utsatt är situationen för ensamstående föräldrar. De lever i extrem utsatthet och otrygghet. När stödsystemen som är menade att överbrygga löner som inte går att leva på urholkas blir familjerna alltmer utsatta.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Att permanenta det extra bostadstillägget hade varit en start, likaså att låta barnbidraget följa inflationen. Men så prioriterar inte regeringen. I stället lägger man fram en budget där en ensamstående mamma förlorar pengar varje månad medan höginkomsttagare - och då talar vi inte om riksdagsledamöter utan om dem som har oerhört mycket mer betalt - får tiotusentals kronor mer i plånboken varje månad. Detta är inte en arbetslinje, och det är inte en politik för att bryta ett bidragsberoende. Vad det däremot är, är ett väldigt effektivt sätt att cementera barnfattigdom.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)