Camilla Rinaldo Miller

Herr talman! Kristdemokraterna ställer sig bakom utskottets förslag till beslut i betänkandet SoU14 Hälso- och sjukvårdens organisation.

Betänkandet tar upp frågor om det jag precis sa, hälso- och sjukvårdens organisation, men även styrning, privatisering, vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.

Vi yrkar avslag på samtliga motioner. Vi gör det bland annat med anledning av det intensiva och pågående arbete som regeringen nu är mitt uppe i inom detta område.

Herr talman! Kristdemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för hälso- och sjukvården för att göra hälso- och sjukvården mer jämlik oavsett var man bor i Sverige.

Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska analysera och belysa för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas i juni 2025.

Detta är en stor reform som vi i Kristdemokraterna har drivit på för under lång tid, och vi är glada att vi har fått gehör för det i regeringssamarbetet.

Av hälso- och sjukvårdslagens inledande bestämmelser framgår följande: "Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården."

Hälso- och sjukvården i Sverige har och står inför stora utmaningar för att leva upp till målen i hälso- och sjukvårdslagen. En rad utredningar genom åren har pekat på behovet av att se över hur hälso- och sjukvården är organiserad.

Till exempel kom Coronakommissionen fram till att erfarenheterna från pandemin visar på vikten av en förvaltningsreform på regional nivå och en tydligare statlig styrning.

Det är därför bra och viktigt att Vårdansvarskommittén nu fått regeringens uppdrag att belysa frågan om huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården och ge förslag som säkerställer ett mer effektivt system som utgår från patienterna - precis så som hälso- och sjukvårdslagen slår fast.

Herr talman! I dagens Sverige har vi inte jämlik vård. Var man bor avgör hur länge man behöver köa för att få en operation, vilken behandling man får och hur bra vård man får. Den ojämlika vården i landet beror inte på att hälso- och sjukvården i Sverige är dålig. Tvärtom är Sveriges sjukvård fantastisk. Men tyvärr är den svår att få för alltför många, och dagens organisation med 21 regioner klarar inte uppdraget att ge jämlik vård.

Vi behöver jobba för ett mer effektivt nyttjande av de samlade sjukvårdsresurserna för patienternas skull.

Kristdemokraterna jobbar nu aktivt i regeringsställning för att förverkliga den sjukvårdspolitik vi gick till val på 2022.

Genom en nationell vårdförmedling kommer väntande patienter att erbjudas vård hos en annan vårdgivare med kortare väntetider, oavsett var i landet denna vårdgivare finns.

Genom en nationell förlossningsplan ska de regionala skillnaderna i förlossningsvården minska så att alla gravida och födande kvinnor och deras partner ska få en mer personcentrerad, trygg, tillgänglig och jämlik vård.

Detta var bara två exempel.

I samband med presentationen av vårbudgeten i år tillförde regeringen dessutom 6 miljarder kronor till vården via regionerna - ett viktigt tillskott som motsvarar kostnaden för 7 000 sjuksköterskor.

Herr talman! För Kristdemokraterna är det viktigt att människor har goda möjligheter att påverka sina egna levnadsvillkor, till exempel att själva kunna välja skola, vård och omsorg. Samtidigt driver andra partier en politik som vill stoppa valfrihet. Patienter ska inte få välja vilken vårdcentral de ska gå till, genom att vårdvalet stryps och förutsättningar för andra alternativ tas bort.

Att företag inom välfärdssektorn måste kunna få gå med vinst är för oss kristdemokrater en självklarhet. Vem vågar annars starta och driva företag inom denna sektor?

Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta något som måste bevakas så att det fortsatt ges möjlighet att gå med vinst, av den enkla anledningen att en stor del av dessa företag drivs eller leds av kvinnor. Detta ger kvinnor en större chans att stärka sin privata ekonomi och bli mer självständiga. Om valfrihetssystem och LOV avskaffas kommer även idéburen verksamhet att drabbas.

Herr talman! Allt arbete som nu görs syftar till att alla ska få en tillgänglig och jämlik vård så att du ska kunna lita på att du får den vård du behöver, när du behöver den.

Fru talman! Det stämmer att kvinnoförbundet hade en debattartikel om just ett avhopparprogram. Jag kommer inte att säga nu här i riksdagen att vi som parti ställer oss bakom det. Men vi kommer att driva frågan av den anledningen att varenda kvinna som är utsatt är viktig. Jag behöver stå upp för varje kvinna och varje kvinnas möjlighet att lämna en skadlig relation.

Regeringen ser nu till att myndigheter ska kunna utbyta information för att människor inte ska ramla mellan stolarna. Vi hörde ledamoten från Vänsterpartiet prata om barn som placeras hos pappan som slagit mamman. Det är inget vi kan acceptera. Jag tror inte att någon av oss i denna riksdag kan säga att det är något vi ser på med stolthet när det sker. Jag är alltså övertygad om att regeringen med jämställdhetsminister Paulina Brandberg i täten kommer att göra allt för att antalet kvinnor som lever i skadliga relationer och utsätts för våld ska ha möjlighet att lämna den relationen och få leva ett värdigt liv där man inte är rädd varje dag när man vaknar.

Fru talman! Tack för frågan, Christofer Bergenblock!

Jag är jämställdhetstalesperson för Kristdemokraterna och tycker att det du lyfter upp är en jätteviktig fråga. Mäns våld mot kvinnor får aldrig accepteras. Därför är jag extra glad att den här regeringen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med detta så långt det är möjligt.

Vi kommer aldrig att kunna komma innanför dörren hemma hos någon, vare sig politiskt eller som kommun och stat, men som jag sa i mitt anförande handlar det om att hitta tidiga signaler då vi som medmänniskor reagerar och där socialtjänsten träder in. Åtgärdsprogrammet gäller 2024-2026, och i det finns flera tydliga förslag för att komma till rätta med problemen. Därför vill jag inte gå före nu och säga någonting. Vi låter åtgärdsprogrammet ha sin verkan och effekt, men målet är såklart att färre kvinnor ska utsättas för våld och grovt våld. De ska ha möjlighet att lämna relationer som är skadliga, inte bara för kvinnan själv utan också för barn som ofta finns med i sammanhanget. Det gäller även andra runt omkring.

Regeringen ser till att det blir lättare att lämna genom att man ska kunna få skyddat boende och hjälp med bostad. Det är inte kvinnan som ska behöva flytta långt bort. Det är mannen som ska hållas från kvinnan och förflyttas. Jag litar fullständigt på att regeringen kommer att ta de här frågorna på allvar.

Fru talman! Vi i Kristdemokraterna ställer oss bakom utskottets ställningstagande när det gäller det betänkande vi i dag debatterar. Det är ett betänkande som berör socialtjänstens ansvar för våldsutsatta, för det förebyggande arbetet, för hedersrelaterat våld och för stöd när det gäller våld i nära relationer. Det innebär att vi yrkar avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Jag har i andra debatter sagt det jag nu kommer att säga, och jag kommer att fortsätta att upprepa det: Målet för Kristdemokraternas socialpolitik är att stödja gemenskaperna, familjerna och de enskilda människorna. Det handlar om egen försörjning, god omvårdnad och att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället.

I detta har socialtjänsten en vid och fundamental uppgift inom det offentliga. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att människor i kommunerna ska ha det bra, ha tak över huvudet och mat på bordet.

Fru talman! Uppdraget är dock vidare än så. Uppdraget handlar också om att ge trygghet, både socialt och ekonomiskt, och att arbeta för goda levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Detta är särskilt viktigt när det rör barn och unga.

Vi kristdemokrater betonar alltid betydelsen av familjer och de små gemenskaperna. Vi ska värna den trygghet som ges i början av barns och ungas barndom och uppväxt. Föräldrarna är de som bäst kan ta hand om sina barn.

Samtidigt ser vi också att många barn far illa och att orosanmälningarna till socialtjänsten har ökat. Det är det offentligas ansvar att finnas där för dessa barn, när det av olika anledningar inte fungerar i familjen. Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, och vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Fru talman! Det här är jätteviktigt. Kommunerna har en otroligt viktig uppgift i fråga om att stötta familjerna och skydda barnen. Våra barn och unga är vår framtid. Vi behöver av den anledningen se till att ge dem den bästa möjliga uppväxten. Det är vårt gemensamma ansvar, både från det offentliga och som medmänniskor. Det är sant som någon sagt: Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

Att bygga starka barn handlar mycket om etik och moral. Det handlar om att ge dem en värdekompass att navigera utifrån, om att laga det trasiga och att ge dem en stabil grund att växa från. Här menar jag att insatser inom socialtjänsten för barn och unga spelar en stor roll och kan spela en ännu större roll. Det är de tidiga insatserna som riktas till både barnen och föräldrarna som är mest verkningsfulla för att förebygga exempelvis brott.

Det pågår ett viktigt arbete inom regeringen, och flera saker föreslås nu för att stärka skyddet för barn och unga. Kristdemokraterna stöttar dessa initiativ och påverkar i regeringen för att familjen och barnets bästa ska sättas i främsta rummet.

Jag vill här i talarstolen ge några exempel på dessa pågående arbeten. Satsningen på föräldrastödsprogram byggs nu ut med syfte att stärka föräldrastödet. Målet är att dessa program ska bli fler och kunna finnas i landets samtliga kommuner. Fler öppna stödformer inrättas, till exempel vid familjecentraler som byggs ut.

Det ska bli fler familjehem. I de fall familjen brister och omsorgen om barnets bästa motiverar att vård och fostran ges utanför det egna hemmet är Kristdemokraternas ambition att barnet så långt som möjligt ändå ska få växa upp i hemliknande förhållanden. Därför är det viktigt att vi skapar förutsättningar för fler familjehem samtidigt som vi stärker de familjehem som redan finns.

Fru talman! Det är oerhört sorgligt och allvarligt när samhällets och kommunens stöd brister. Särskilt illa är det när det rör barn och unga. Vi behöver se över hur vi kan stärka skyddet för barn som far illa.

Flera utredningar bereds nu inom Regeringskansliet. I betänkandet Tryggare hem för barn finns förslag på lagändringar för att stärka skyddet för barn när det uppkommer en fråga om barnet ska ha umgänge med en förälder som utövat våld eller gjort sig skyldig till någon annan allvarlig kränkning. Betänkandet har remitterats. Förslagen bereds nu, och en proposition planeras tas fram till hösten 2024.

Under våren 2024 har regeringen också tillsatt utredningen om stärkt trygghet och säkerhet för barn och unga i hem för vård eller boende. Den särskilda utredaren Stefan Holgersson ska lämna sitt betänkande senast i maj 2025. Det handlar om att se vilka förbättringar som kan föreslås rörande vården vid HVB. Men det handlar också om att stärka tryggheten och säkerheten för barn och unga.

Fru talman! Vi ser också fram emot en ny socialtjänstlag med tydligare koppling till kunskap och med ett förebyggande perspektiv.

Fru talman! Det offentliga kan inte göra allt. Vi har också ett gemensamt ansvar att reagera och agera som medmänniskor.

För några veckor sedan kom en kvinna inrusande i min mans butik. Hon bad att få låna en telefon. När min man gav henne en telefon sa hon: Min kille slår mig. De gick undan för att hon skulle få ringa ostört. Då kom pojkvännen också in i butiken. En av de anställda hjälpte snabbt kvinnan att gömma sig i lunchrummet. Pojkvännen gick runt i butiken och letade efter henne men lämnade sedan butiken. Polis anlände sedan och tog med sig kvinnan.

Det är en händelse som man såklart önskar aldrig hade behövt ske. Men vi som medmänniskor behöver lära oss att uppmärksamma tidiga signaler på att något inte står rätt till. Vi måste våga hjälpa och agera.

I detta fall fick kvinnan en första hjälp av personalen i butiken. Nu vet vi inte mer. Nu är det socialtjänsten som ska träda in och ta ansvar för den våldsutsatta kvinnan. Det här är bara ett exempel på en tyvärr alldeles för stor grupp utsatta människor som behöver få hjälp på riktigt.

Fru talman! Vi har ett ansvar, både från det offentliga och som medmänniskor, för våldsutsatta. Jag är tacksam över att regeringen och Kristdemokraterna tar detta ansvar på allvar, precis som vi har hört i debatten i dag. Vi får aldrig sluta vara en röst för dem som är våldsutsatta.

Herr talman! EU startade som ett fredsprojekt, vilket behövdes i efterkrigstidens sargade Europa. Sedan dess har EU utvecklats till att vara så mycket mer. Man jobbar för gränser, frihet, frihandel och mycket annat, vilket har visat sig vara både bra och dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige är Europamästare i överimplementering, och myndigheter är pådrivande i detta. Ett exempel är pantdirektivet. Ett företag tillverkar vitaminshots, flaskan väger för lite och funkar alltså inte i pantmaskinerna. Detta får stora konsekvenser för deras verksamhet. Ett annat exempel är PPWR, där man skriver in att transportförpackningarna inte bara ska vara återvinnbara utan också kunna återanvändas.

Kristdemokraterna vill stoppa EU:s klåfingrighet och även stoppa Sveriges iver att vara Europamästare i överimplementering av EU-direktiv. Min fråga till statsrådet Slottner är: Vad gör regeringen för att stoppa överimplementeringar och övertolkningar av EU-direktiv?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Jag ställer mig bakom regeringens förslag till lagändringar, och jag yrkar avslag på samtliga reservationer. Vi kristdemokrater gör det för att vi vill skydda barn från att utsättas för exempelvis barnäktenskap vid utlandsvistelser.

Fru talman! Som kristdemokrat talar jag gärna om familjepolitik och då självklart om barnens bästa. Det handlar om att barn är våra viktigaste medborgare, att alla barn är lika mycket värda och att barn som får en trygg och säker uppväxt också bidrar till ett tryggt samhälle. Det gäller självklart barn i alla familjer. Föräldrar är såklart nyckelpersoner för att ge barnen detta. Men när föräldrarna inte klarar det eller riskerar att fatta beslut som kan drabba barnen negativt måste samhället agera.

När vi i dag debatterar är det ännu en gång med barnens bästa i fokus. Lagförslaget kommer att innebära ett starkare skydd mot att föräldrar, anhöriga och övriga vuxna utsätter barn för skadliga utlandsvistelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett utvidgat utrese-förbud för barn

Flera remissinstanser har ställt sig positiva till föreslagna ändringar i lagen. Låt mig bara läsa några rader utifrån Unicef i Sveriges remissvar: "UNICEF Sverige menar att en utvidgning av utreseförbudets tillämpning ligger i linje med barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Barnkonventionen är tydlig med att barn ska skyddas från alla former av våld, övergrepp, vanvård eller försumlig behandling. Vi delar därför utredningens bedömning att en utvidgning av utreseförbudet, där fler former av utsatthet och kränkningar än idag ingår, behövs för att skydda barn mot skadliga utlandsvistelser."

Den 1 januari 2020 blev äntligen barnkonventionen svensk lag. Det var ett förslag som Kristdemokraterna varit pådrivande i, och vi hade stor delaktighet i att det till sist blev verklighet. Men en sådan lagförändring får aldrig bara bli en symbolisk handling och en pappersprodukt. Det krävs att den också efterföljs. Propositionen som vi i dag behandlar blir en förstärkning av att barnkonventionen efterföljs och ett bevis på att den också fungerar i verkligheten.

Samtidigt pågår ett arbete då Socialstyrelsen så sent som i mars i år, 2024, fick i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det föreslagna nya regelverket om ett utvidgat utreseförbud för barn. Socialstyrelsen ska, när uppdraget utförs, inhämta kunskap och synpunkter från Linköpings universitet och Barnafrid, ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn, samt föra dialog med Jämställdhetsmyndigheten, Barnombudsmannen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2027. Det är bra att regeringen gett myndigheten i uppdrag att sprida kunskap om det nya regelverket och att även inhämta kunskap från expertmyndigheter och universitet.

Fru talman! Utifrån vad vi har hört i tidigare anföranden och med anledning av det förslag som regeringen lagt fram vill jag igen bara yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Ett barn ska alltid få vara ett barn. Oavsett under vilka familjeomständigheter ett barn lever ska det få vara barn och inte utsättas för vare sig fysisk eller psykisk misshandel, såsom ofrivilliga ingrepp eller tvångsäktenskap.

Därför välkomnar vi förslaget till lagändringar i brottsbalken för att skydda barn mot skadliga utlandsvistelser och förhindra att de över huvud taget förs utomlands i strid med utreseförbudet. Som kristdemokrat, mamma och medmänniska anser jag att barnen är våra viktigaste medborgare och vår framtid. Vi ska göra allt för att de ska få en trygg och säker uppväxt.

(forts. § 7)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Jag ställer mig alltså bakom regeringens förslag, som syftar till att öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen.

Fru talman! Under en lång tid har situationen för barn och unga som behöver insatser från den sociala barn- och ungdomsvården varit en fråga som berör. När situationen är sådan att det är nödvändigt med en placering måste det innebära att det blir bättre för varje berört barn. Tyvärr blir det inte alltid det. Därför måste vi agera för att skapa förutsättningar så att varje ung människa som behöver vara på ett ungdomshem får en trygg vistelse och en tid som hjälper den unga vidare på ett positivt sätt. Därför är det viktiga lagändringar som föreslås och debatteras i dag om att dela in ungdomshemmen i säkerhetsnivåer och om att Sis får fler möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök och kommunikationstjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

I samhällets förebyggande arbete är målet självklart att ingen ungdom ska hamna i en livssituation som kräver placering i ett hem. Nu vet vi att det ser annorlunda ut i verkligheten, och så länge behovet av ungdomshem finns måste en trygg och säker miljö kunna garanteras.

Fru talman! I samtal med personal på boenden framkommer det att det har funnits brister i säkerheten för både dem som arbetar där och ungdomarna. Det är inte alls ovanligt att de unga har utnyttjats av kriminella nätverk. Det är dock lika vanligt att de själva har utnyttjat människor i sin omgivning. Det kan vara nära anhöriga men även andra i deras umgänge. Att människor då ska få göra besök utan att personalen får kroppsvisitera besökaren eller undersöka om besökaren tidigare har dömts eller misstänkts för brott är orimligt. Samhällets uppgift är att garantera en trygg och säker miljö så länge en ungdom är på boendet. Om det ska bli en förändring för de omhändertagna måste de avskärmas från dem som har en negativ påverkan på dem. Besökare som har en positiv påverkan hjälper i stället till att skapa en trygg och säker tillvaro. Ungdomar som har varit utnyttjade eller som utnyttjat andra måste få en chans att hitta tillbaka till ett liv utanför kriminaliteten - ett liv många av dessa ungdomar glidit ifrån för länge sedan.

Såklart har personalen en stor och avgörande roll i den processen. Att personalen är utbildad för att leda ungdomarna rätt är en viktig del, men personalen behöver också få befogenheter att hindra besökare som har dåligt inflytande och som dessutom kan medföra otillåtna saker, såsom vapen eller droger, in på hemmen.

Många saker har förbättrats de senaste åren. Framför allt har bristerna synliggjorts, och det finns en vilja hos myndigheten att utveckla och förbättra verksamheten.

Regeringen höjer anslagen till Sis under 2024 med drygt 300 miljoner kronor, som kan användas för fler platser till sluten ungdomsvård och åtgärder såsom anpassning av lokaler och utbildning av personal.

Men det kommer att krävas mycket mer. Om vi ska få fungerande Sis-hem behövs det kraftiga åtgärder och förändringar. Det är bra att regeringen nu avsätter medel för detta. Till exempel behöver all personal ha den utbildning och kompetens som krävs för att göra sitt jobb. Så är det inte i dag.

Avslutningsvis, fru talman: För mig som mamma till två barn har gränser alltid varit en viktig del av min fostran - inte för att jag vill dem illa och vill begränsa deras liv utan helt enkelt för att jag älskar mina barn och av kärlek vill sätta gränser. De gränserna ger dem samtidigt en frihet i att veta vad som är rätt och fel.

Många av de ungdomar som i dag är omhändertagna har aldrig fått några gränser tidigare i livet. Det blir då ännu viktigare att personalen på hemmen har befogenhet att sätta gränser.

Om vi menar allvar med att ungdomsvård ska vara just vård, att ungdomarna som gått igenom verksamheten ska komma ut bättre än de var när de kom in, behöver Sis också fler verktyg för att göra vistelsen tryggare. Tryggheten handlar inte bara om trygghet för ungdomarna själva utan också om trygghet för personal, vårdnadshavare och givetvis målsägande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommu-nikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Det vi i dag tar ställning till är måhända inget revolutionerande och kommer givetvis inte att lösa alla problem som Sis i dag står inför. Det innebär dock ett litet steg i rätt riktning mot att göra verksamheten något tryggare. Låt oss tillsammans göra den skillnaden!

Jag brukar säga att vi aldrig får glömma att det bakom varje beslut vi fattar här i riksdagen finns en enskild människa som på ett eller annat sätt blir berörd. Här handlar det om att ge hopp om att det finns hjälp att få och en framtid efter tiden på ungdomshemmet, en framtid utanför ett kriminellt liv. I dag kan du och jag göra den skillnaden.

(Applåder)

Fru talman! I Sverige pågår just nu en försäljning av blommor - blommor som gör skillnad på riktigt. Jag pratar såklart om majblomman.

En av årets majblommor saknar ett av sina tio blad. Jag vet inte om ni har uppmärksammats på detta, men jag blev uppmärksammad på det i går. Det är en påminnelse om att en av tio lever i barnfattigdom.

Majblomman har gjort skillnad för barn sedan 1907. Grundaren Beda Hallberg drevs av ett starkt engagemang för barn och unga och ville ge alla möjligheten att bidra till ett bättre och starkare samhälle. Blomman blev ett kvitto till dem som hade skänkt pengar. Vad blir ditt och mitt kvitto som visar att vi varit med och bidragit till ett bättre och starkare samhälle?

Fru talman! Jag vill direkt yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på samtliga motioner.

Familjen är den viktigaste byggstenen i samhället och den samlevnadsform som har störst möjlighet att vara den lilla, nära gemenskap som behövs för att människor ska växa. Fungerar inte familjen som en bas fungerar inte heller samhället. Familjen är en bärande pelare för ett fungerande samhälle. I de flesta fall klarar familjer att ekonomiskt stå på egna ben då båda föräldrarna har fasta inkomster och en stabil ekonomi. Men det ser inte ut så för alla familjer.

Därför behöver vi ha en ekonomisk familjepolitik som kan gå in och stötta extra där behov finns. I mina och Kristdemokraternas ögon är familjen den allra viktigaste pelaren i samhällsbygget.

Utgångspunkten i familjepolitiken är att stärka barnhushållens ekonomi och bidra till ett jämställt föräldraskap. Familjepolitiken ska öka möjligheterna för män och kvinnor att kombinera familjeliv och arbetsliv, och familjepolitiken ska minska skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik

Barnfamiljers ekonomiska standard har förbättrats under många år. Jag kan bara jämföra med min egen uppväxt och de ekonomiska förutsättningar som mina föräldrar hade på 60- och 70-talen.

Men det är viktigt att komma ihåg att alla hushåll inte har upplevt den positiva ekonomiska förbättringen. Det har inte gått någon förbi att inflationen drivit upp levnadskostnaderna i samhället. Det har framför allt drabbat redan utsatta hushåll, och den nuvarande regeringen tar detta på största allvar.

Fru talman! För de särskilt utsatta hushållens skull är jag lättad över att Kristdemokraterna och regeringen beslutat om ytterligare förlängning året ut av bostadsbidragets tilläggsdel, vilket presenterades i vårändringsbudgeten nu i veckan.

Tilläggsbidraget betalas ut automatiskt till barnfamiljer med bostadsbidrag. Under 2023 höjdes tilläggsbidraget från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Höjningen innebar att tilläggsbidragets maximala belopp ökade till 2 100 kronor per månad i stället för 1 325. Det har ni redan hört.

Bostadsbidraget och tilläggsbidraget beräknas nå i snitt omkring 103 000 barnfamiljer varje månad under 2024. Det är 103 000 barnfamiljer som får förbättrad ekonomi, varav en stor majoritet är ensamstående kvinnor. Kostnaden för att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget under denna sexmånadersperiod beräknas bli ungefär 650 miljoner kronor.

Fru talman! För Kristdemokraterna är ett föräldraskap där barn får tid med sina föräldrar en avgörande faktor för det som jag inledningsvis var inne på - att familjen är den viktigaste hörnstenen i samhället. Familjepolitiken ska därför ge fler verktyg och utrymme för flexibilitet, exempelvis när det gäller föräldraförsäkringen. Det har positiva effekter såväl för barn som för kvinnor och män.

Ett exempel på en mer flexibel föräldraförsäkring är att antalet dubbeldagar från den 1 juli är dubblerat till 60 stycken. Detta ger föräldrar möjlighet att båda två vara hemma med barnen, dela på ansvaret och avlasta varandra. Det är särskilt viktigt i perioder när det kan vara extra tufft för familjen.

Samtidigt införs en möjlighet att överlåta 90 föräldradagar till en närstående. Det har vi också hört tidigare. För visst är det som talesättet säger: Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn. Att släkt och vänner kan hjälpa till och ge avlastning är en bra möjlighet för alla föräldrar men, återigen, kanske särskilt för ensamstående föräldrar. Med tidiga insatser där vi stöttar familjer kan vi förhindra problem och i stället förebygga.

Kristdemokraterna välkomnar dessa förändringar men kommer självklart att fortsätta kämpa för en helt fri föräldraförsäkring.

Fru talman! Mina barn är numera stora och står snart helt på egna ben. Men som förälder slutar man aldrig att bry sig om sina barn. Jag hoppas att de upplever att de haft en trygg och någorlunda välfungerande uppväxt. Det är något jag önskar att alla barn i Sverige ska få känna. Det bygger vårt samhälle starkt.

Som kristdemokrat kommer jag alltid att arbeta för en familjepolitik som ger föräldrar de bästa förutsättningarna att få tid med sina barn.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och därmed avslag på samtliga motioner.

Målet för Kristdemokraternas socialpolitik är att stödja de små gemenskaperna, familjerna och de enskilda människorna till egen försörjning och god omvårdnad och möjliggöra aktivt deltagande i samhället. Socialtjänsten har därför en vid och fundamental uppgift inom det offentliga.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att människor i kommunerna ska ha det bra, tak över huvudet och mat på bordet. Uppdraget är dock vidare än så och handlar om att ge trygghet socialt och ekonomiskt och att arbeta för goda levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Särskilt viktigt är detta när det rör barn och unga.

Vi kristdemokrater tror på betydelsen av små gemenskaper och familjen, och vi vill värna den trygghet som ges i början av barns och ungas barndom. Föräldrarna är de som bäst kan ta hand om sina barn. Samtidigt ser vi att många barn far illa, och det har skett en ökning av orosanmälningar till socialtjänsten.

Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, och vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Kommunerna har här en viktig uppgift i att stötta familjerna och skydda barnen.

Herr talman! I början av mars i år kom rapporter om att det de senaste åren skett en kraftig ökning av orosanmälningar om barn och unga, som också ofta tros ha koppling till vapen- och narkotikabrott. Detta är allvarligt. I Sundsvall rapporterade SVT om att socialtjänsten sett att barnen blir allt yngre och att de får en tidigare och snabbare "karriär" i kriminella kretsar. Likaså har man sett ökningar av orosanmälningar som rör barn i Uppsala län och även i Skåne.

Betydelsen av närvarande föräldrar som ger barnen närhet och kärlek, som tränar dem i empati, som fostrar dem att följa lagar och regler, som förmedlar goda värderingar och som får barnen att vilja göra rätt, göra gott och behandla andra med respekt är avgörande för att vi ska skapa ett tryggare Sverige.

Mycket handlar om etik och moral, och det handlar om värderingar och självkontroll. Här menar jag att insatser för barn och unga inom socialtjänsten spelar en stor roll och kan spela en ännu större roll i dag. Det är nämligen de tidiga insatserna som riktar sig till både barnen och föräldrarna som är mest verkningsfulla för att förebygga brott.

Herr talman! Kristdemokraterna välkomnar därför den satsning som nu görs på föräldrastödsprogram, som byggs ut i syfte att stärka föräldrastödet, och målet är att de ska bli fler och finnas i landets samtliga kommuner. Fler öppna stödformer inrättas till exempel vid familjecentraler, som byggs ut. Regeringen ser behov av ökad samverkan mellan mödravårdscentral, barnavårdscentral, barnomsorg och skola, och inte minst behöver vi vidareutveckla det förebyggande arbetet genom fler hembesöksprogram inom BVC i fler delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barn och unga inom socialtjänsten

Riktat föräldraskapsstöd i grupp för föräldrar med normbrytande beteende behöver prioriteras eftersom detta stöd kan ha en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Det behövs särskilda föräldrastödsprogram anpassade för fäder. Naturligtvis är familjerådgivningen viktig och bör erbjudas i samtliga kommuner. Syftet är att lösa konflikter som annars riskerar att leda till splittrade familjer, med det lidande som detta många gånger innebär för både barn och vuxna.

Herr talman! I de fall där familjen brister och barnets bästa motiverar att vård och fostran ges utanför det egna hemmet är det Kristdemokraternas ambition att barnet så långt som möjligt ändå ska få växa upp under hemliknande förhållanden. Därför är det viktigt att vi skapar de förutsättningar som behövs för fler familjehem samtidigt som vi stärker de familjehem som finns så att sammanbrott kan undvikas och barnen får möjlighet att stanna i ett hem där de kan få en trygg uppväxt. Som mamma vet jag hur viktigt det är att barnen får växa upp under trygga förhållanden.

Det pågår alltså ett viktigt arbete inom regeringen, och flera förslag föreslås nu för att stärka skyddet för barn och unga i samhällets vård. Kristdemokraterna stöttar dessa initiativ och påverkar i regeringen för att familjernas och barnets bästa ska sättas i främsta rummet.

Herr talman! Tack, ledamoten Weidby, för påminnelsen om att jag inte svarade på den andra frågan! Jag blev ju så engagerad i min hjärtefråga. Vi släpper den och går till åtgärder mot osakliga löneskillnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Jag sa i mitt anförande att det verkligen inte är okej att man inte har lika lön för lika arbete. Jag skulle kunna rada upp flera åtgärder, men ledamoten Weidby, jag och alla andra är väl överens om att parterna ska göra upp om lönerna? Då är frågan om jag ska stå här och tala om hur man ska sätta löner.

Jag tycker att det är en självklarhet att man ska ha lika lön för lika arbete. Den självklarheten lyser inte igenom i vårt samhälle, men vi måste våga prata om den, och vi måste våga hjälpa de kvinnor som inte har rätt lön utifrån rätt arbete jämfört med en arbetskollega. Jag ska nog inte gå in och styra alltför tydligt, men det är viktigt att vi pratar om detta och inte låtsas som att det inte finns. Därför ska vi bara fortsätta att uppmuntra till att våga ta de här samtalen.

Herr talman! Tack, ledamoten Ciczie Weidby, för att jag får chansen att prata mer om föräldraförsäkringen! Det tycker jag fantastiskt mycket om.

I mitt anförande berättade jag utifrån min egen situation och mitt eget perspektiv. Jag var hemma mest när barnen var små, och sedan fick min man ta över. Våra barn var runt tio månader när jag började arbeta. Vårt första barn valde vi att ha hos dagmamma för att det bara skulle behöva knyta an till en vuxen. Vi valde att ha barnet hos dagmamman tre dagar i veckan och fyra dagar hemma, eftersom jag och min man ville känna att det var vi som fostrade vårt barn. Det var vårt sätt att lösa vår familjesituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Alla har olika familjesituationer. Jag tror faktiskt gott om svenska föräldrar och att de är kapabla att välja utifrån det som är det bästa i den egna familjens unika situation.

Varför väljer då flest kvinnor att vara hemma? Jag pratade med en mormor vars dotter blivit mamma ganska sent i livet. Hon är en karriärkvinna, skulle man kunna säga. Hon hade tidigt sagt att hon bara skulle vara hemma sex månader och sedan gå tillbaka till att jobba. Det var hennes mål. Nu börjar barnet närma sig sex månader, och helt plötsligt är det inte lika aktuellt att gå tillbaka till jobbet längre.

Det kan faktiskt vara så att man vill vara hemma. Jag kan inte förstå varför man ska förbjuda eller förhindra mammor eller pappor att vara hemma så mycket som de vill. Det är av den enkla anledningen jag tycker att det bästa vore att alla dagar i föräldraförsäkringen är båda föräldrarnas i lika stor utsträckning, och att varje familj sedan själv får fördela dem utifrån det som passar deras livspussel bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Herr talman! Den här regeringen lät ändra från 30 dubbeldagar till 60 dubbeldagar. Det betyder att båda föräldrarna har möjlighet att vara hemma samtidigt. Det drabbar inte kvinnan ekonomiskt. Men barnet får möjlighet att ha föräldrarna hemma samtidigt. Vi tror nämligen att föräldrar är kapabla att avgöra vad som är bäst för deras barn. Vi tycker inte att staten ska styra familjerna. Staten ska stötta familjer.

Det har hänt en sak. Jag mötte till exempel en kvinna som jobbar som barnmorska. Sedan barnen blivit äldre har hon gått upp till att jobba heltid. Men i och med de nya arbetstidsdirektiven, med dygnsvila och veckovila, har hon valt att gå ned i arbetstid igen och jobba 90 procent, eftersom hon känner att hon inte orkar. Det är någonting vi behöver tala om, för där hamnar hon framöver i en ekonomisk situation som drabbar henne. Nu när hon har möjlighet att jobba heltid är det ändrade regler som ställer till det.

Det finns alltså mycket att prata om när det gäller ekonomisk jämställdhet och kvinnors ekonomiska situation. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi pratar om det. Därför har vi kristdemokrater också föreslagit att man ska kunna dela premiepensionen, alltså dela den pensionsgrundande inkomsten när föräldrarna är hemma, så att den som väljer att vara hemma inte blir ekonomiskt drabbad i framtiden. Vi har sagt att det ska vara obligatoriskt, men om man vill avstå ska man kunna göra det. Vi tror dock att det är viktigt att ge en tydlig signal att den som vill vara hemma ska ha möjlighet att vara det utan att drabbas ekonomiskt. För mig är det oerhört viktigt att ge föräldrarna mandatet att själva styra över sin ledighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Vilhelmsson!

Jag måste ändå stanna till vid föräldraförsäkringen, eftersom ledamoten tar upp den. Ja, Sverige har en väldigt generös föräldraförsäkring. Och ja, vi kristdemokrater vill göra den ännu generösare. All forskning visar nämligen att föräldrarna är de viktigaste individerna för barnet under barnets första tre år. Därför skulle vi vilja ge föräldrar möjlighet att vara hemma längre.

Jag vill dock fråga ledamoten Vilhelmsson var hon har sett att vi vill ha fler dagar som ska vara obetalda. Jag känner inte igen att vi skulle ha lagt fram ett förslag om att utöka antalet dagar med obetald föräldraledighet. Ledamoten får hjälpa mig att ta reda på var vi skulle ha lagt fram ett sådant förslag.

När det gäller den andra frågan, om kvinnors utsatthet, var jag i mitt anförande inne på att regeringen är på frågan om att hjälpa kvinnor att få skydd under lång tid. Vi kommer absolut att jobba med ett avhopparprogram när vi är i regeringsställning. Jag vill inte gå in på det närmare än det man hade skrivit i debattartikeln.

För att kvinnor ska få en chans att börja om behöver vi ta tag i alla möjliga verktyg. Vi måste till exempel hjälpa en kvinna att lämna. Om det till exempel är mannen i förhållandet som står på hyresavtalet måste vi hjälpa kvinnan att kunna ta över hyresavtalet. Men vi måste också hjälpa henne att få en chans att bli skyddad under lång tid.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och alltså avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål har riksdagen tagit beslut om, och det är ett övergripande mål. Utifrån det har regeringen sedan fastställt sex delmål som vägleder regeringens politik.

Herr talman! Vad är jämställdhet egentligen? För vissa verkar det som att jämställdhet är att dagarna i föräldraförsäkringen delas lika mellan mammor och pappor - då har vi nått en jämställdhet i hemmen per automatik.

När våra barn var små var jag den som var hemma mest eftersom min man då inte hade möjlighet att vara hemma. När de blev äldre var det min man som var hemma mer, för då hade inte jag den möjligheten. Oavsett vem av oss som har tagit ut föräldrapenning har vi delat på arbetet hemma - det handlar om att städa, handla, natta barn, laga mat och så vidare. Eller förresten: Nu var jag egentligen inte riktigt sjyst. Det är nog min man som har gjort lite mer än vad jag har gjort, trots att han aldrig tagit ut särskilt många föräldradagar. Är inte det jämställdhet? Vi delade inte helt jämnt på föräldraförsäkringens dagar, men vi delade lite mer jämnt på arbetet hemma.

Herr talman! Jag tycker att vi behöver bredda diskussionen kring jämställdhet och föräldraförsäkringen. Det kan inte bara handla om att dela dagarna jämnt.

Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen från slutet av förra året är föräldrarnas totala föräldraledighet mindre jämställd än vad uttaget av föräldrapenning visar. Enligt rapporten är mammor i genomsnitt föräldralediga i drygt tolv månader under barnets första två år. Fyra av dessa månader är obetald ledighet. Pappor är i genomsnitt föräldralediga i drygt tre månader, och knappt en av dessa månader är obetald ledighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Ingen här vill väl att fler mammor ska ta ut obetald föräldraledighet? Obetald föräldraledighet drabbar dem i förlängningen ekonomiskt.

Herr talman! Vi kan inte stirra oss blinda på uttaget av föräldradagar som ett mått på jämställdhet. Jämställdhet är mer än så, och föräldraförsäkringen har ett större syfte än jämställdhet. Den som vill och kan vara hemma ska få vara det. Låt föräldrarna själva bestämma!

Vi vill se en helt flexibel föräldraförsäkring - det har ni hört förut - där föräldrarna själva får avgöra vilken fördelning som passar just deras familjesituation bäst. Vi litar nämligen på att föräldrarna är kapabla att fatta beslut som är bäst för deras barn.

Ett förslag skulle vara att fråga vad mammor vill, vad föräldrarna vill, för att skapa trygga familjer och goda uppväxtvillkor för våra barn. Vi kristdemokrater tror inte att vi får mer jämställda hem bara för att man tvingar fram en kvotering i föräldraförsäkringen.

Sju av tio väljare säger nej till kvotering i föräldraförsäkringen. Ändå väljer partier till både höger och vänster att agera tvärtemot. Många av de socialdemokratiska väljarna motsätter sig sitt eget partis förslag på inskränkningar i föräldraförsäkringen.

Mitt budskap är tydligt: Staten ska stötta familjer, inte styra. Kristdemokraterna kommer att fortsätta kämpa för en helt fri föräldraförsäkring.

Herr talman! Låt mig återigen påminna om riksdagens mål för jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Den riktiga jämställdheten är friheten att göra sina egna livsval. Det mest avgörande arbetet för jämställdhet börjar hos mig, i mitt hem och i min fostran av mina barn.

Herr talman! Något som däremot inte är jämställt är osakliga löneskillnader. Arbetet med att få bort osakliga löneskillnader är därför mycket viktigt. Detta är också ett av de sex delmålen - ekonomisk jämställdhet.

För mig är det en självklarhet att det ska vara lika lön för lika arbete. Jag vet att det tyvärr inte är så överallt ännu. Men arbetet för att vi ska nå målet pågår dagligen. Tillsammans vill vi och ska vi fortsätta arbetet med att få bort osakliga löneskillnader.

Herr talman! Förra året gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Vi vet att kvinnor är mest utsatta när det handlar om våld i nära relationer. Bara den senaste veckan har det rapporterats om tre kvinnor som dött. I samtliga fall har en man som de har haft någon form av nära relation med anhållits misstänkt för mord. Senast häromdagen presenterade Jämställdhetsmyndigheten en rapport om att gängkriminella säljer tjejer för att betala av skulder.

Våld, hot och trakasserier mot kvinnor finns överallt. Det börjar långt tidigare med psykisk misshandel, nedbrytning och till sist fysiskt våld. Detta måste vi göra något åt. Det handlar om värderingar.

Den nuvarande regeringen har skiftat fokus så att brottsoffrets perspektiv blir viktigare än gärningsmannens. Det pågår en översyn av hela brottsbalken, i syfte att få mer rättvisa straff som står i proportion till det våld och den kränkning som offret utsatts för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Män som slår kvinnor ska häktas, och kontaktförbuden ska bli mer omfattande. Prioritet är att utsatta kvinnor ska få möjlighet att känna trygghet och säkerhet. En kvinna som varit utsatt ska få det skydd hon behöver för lång tid. Det är männen som ska flyttas på, inte de drabbade kvinnorna. Den här regeringen genomför nu dessa skärpningar. Ingen mer kvinna ska behöva dö.

Herr talman! Vi vet att våld förekommer också mot många äldre, mot män och i samkönade relationer. Därför fick regeringen uppdraget att införa en nollvision för allt våld i nära relationer.

Du och jag gör skillnad för möjligheten att nå målet genom att som arbetskamrat, familjemedlem eller helt enkelt medmänniska se och agera när någon blir utsatt för våld i en nära relation. Vi får aldrig stå tysta vid sidan om och se på när någon blir utnyttjad eller misshandlad av någon annan. Vi får aldrig acceptera någon form av våld i nära relationer. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt men även ekonomiskt våld. Det handlar om ett gemensamt, långsiktigt arbete för varje enskild utsatt människa.

Herr talman! Jag vet att det arbetet kommer att ta tid. Men jag vill försäkra er som lyssnar om att med Kristdemokraterna i regeringen kommer det arbetet att prioriteras. Varje enskild människa har rätt till ett jämställt och värdigt liv, eftersom varje medmänniska är värdefull. Därför ska vi som har fått förtroendet att vara med och påverka utvecklingen göra det i rätt riktning. Vi får aldrig sluta kämpa för jämställdhet på riktigt och för möjligheten att göra sina egna livsval.

Fru talman! Det har nu gått fyra månader sedan de stora förändringarna i fråga om försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare trädde i kraft. Då flaggade vi kristdemokrater för att detta skulle kunna skapa problem med anledning av att inga ventiler eller undantag fanns på plats.

Jag ställde en fråga till statsrådet den 5 oktober om just detta. Svaret var då att regeringen i första steget valt att lägga sig på en lägre nivå - 80 procent av medianlönen - för att det är en rimlig nivå som inte kommer att slå hårt mot några branscher.

Nu framkommer det ändå att detta har drabbat vissa branscher. Nästa steg i förändringen av AKI och lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juni 2025, fortfarande utan några ventiler eller undantag på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Malmer Stenergard är: Kommer regeringen, med anledning av att det nu framkommer att detta slagit hårt mot branscher, att besluta om ventiler och undantag innan det andra steget i lagstiftningen träder i kraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! För mig som kristdemokrat har familjen alltid varit det centrala och viktiga i barns uppväxt. Ändå ser vi i dag många barn och ungdomar som mår väldigt dåligt, med konsekvensen att köerna till barn och ungdomspsykiatrin ökar. Många av dessa barn och ungdomar hamnar också i händerna på de kriminella nätverken.

Jag vet att regeringen har gjort viktiga insatser för att komma åt ungdomsbrottsligheten, men det går aldrig att kriminalisera bort alla problem. Jag tror att fungerande familjer är avgörande för att barn ska få förutsättningar att må bra. Därför är det förebyggande arbetet och fokus på stöd till familjen väldigt viktigt.

Min fråga till statsministern är därför: Vilka satsningar gör regeringen för att hjälpa familjerna i syfte att ge barn en trygg och säker uppväxt?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

För ganska exakt ett år sedan stod jag i denna talarstol för första gången. Det var nervöst, och fortfarande är det med respekt och bävan jag gör det. Du som fortfarande orkar lyssna och titta undrar kanske varför. Är det inte bara en vanlig dag på jobbet? Jo, på ett sätt är det faktiskt det. Men det är också mycket större, för jag talar ju inte i egen sak utan för mina väljare och för dem som inte själva orkar göra sin röst hörd. Det är ett stort ansvar.

Fru talman! Grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är alla människors lika, absoluta och okränkbara värde. Jämställdhet ska vara att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Med det som mål och utgångspunkt finns det flera delmål för att se till att det blir verklighet.

Det handlar bland annat om en jämn fördelning av makt och inflytande, jämställd hälsa och ekonomisk jämställdhet. Det handlar om att jobba brett för att uppnå ett mer jämställt samhälle, och det ser vi i underlaget för utgiftsområdet från regeringen.

Fru talman! Som kristdemokrat talar jag gärna om värderingar och de värden som bygger vårt samhälle starkt. Dessa värden är nu viktigare än någonsin. Jag är därför glad att det finns många viktiga punkter i budgetförslaget för utgiftsområde 13 som rör jämställdhet.

En sådan är hedersfrågan. Alltför många lever i dag i tvångsäktenskap och barnäktenskap, lider i det tysta och utsätts dagligen för övergrepp som hot och misshandel. Det kan aldrig accepteras, och vi som samhälle måste markera ett tydligt avståndstagande mot de här vedervärdiga brotten. De som utövar hedersvåld ska lagföras, för hedersvåldet strider inte bara mot våra lagar och regler, västerländsk humanism och vårt västerländska sätt att leva. Det är också ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Jag är glad att vi har en regering som låter detta faktum styra politikens inriktning, adresserar det och tar sig an hedersfrågan med ett helhetsgrepp.

Inte minst visar hedersfrågan integrationspolitikens stora misslyckande över decennier. Den visar det som vi kristdemokrater gång på gång har påtalat, nämligen att integration handlar om mer än bara jobb och språk. Det handlar om värderingar, om att bli välkomnad in och bli en del av samhällsgemenskapen i ett tidigt skede, om jämställhet och om frihet att forma sitt eget liv. Fadimes pappa både kunde svenska och hade ett jobb. Ändå mördade han sin dotter i ett brutalt hedersmord. Integration handlar om mer än jobb och språk.

Vi måste börja tidigt i familjerna och i skolan för att motverka hederskultur. Faktum är att en rapport från Malmö stad visar att hedersnormer förekommer bland barnen redan i förskolan på 12 av 13 förskolor. Det är väldigt allvarligt, och jag är glad att regeringen har intensifierat arbetet här.

Herr talman! Jag måste få berätta om Underground Råslätt i Jönköping, ett mycket lyckat exempel på integrationsarbete. Jonny Cato sa i sitt anförande att tjejer inte syns ute på gårdarna. Då måste jag få nämna Underground, som låter tjejerna vara ensamma de första timmarna på fritidsgården mellan 16 och 18. Därefter är killarna välkomna. Det har visat sig fungera mycket bra. För övrigt är hela deras sätt att arbeta med integration ett lysande exempel och ett lyckat exempel på fungerande integration.

Herr talman! Kristdemokraterna är samhällsbyggare och har precis startat reformmaskineriet i regeringsställning. Sverige har kommit långt inom jämställdhet, men värderingarna om jämställdhet måste vinnas av varje generation. Det ser vi inte minst utifrån hedersfrågan men också när man vill låtsas som att kön inte finns. Att radera kön undergräver jämställdhetspolitiken och osynliggör både kvinnors och mäns livssituationer.

Jämställdhet är ett arbete som vi måste göra allihop för att ge människor, kvinnor såväl som män, möjligheten att ha samma makt att forma samhället och sina egna liv och likvärdiga förutsättningar och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential i såväl familjelivet som arbetslivet och samhällslivet. Vi har kommit långt med jämställdheten i Sverige, men vi kan inte slå oss till ro. Arbetet måste fortsätta, för vad jämställdhet ytterst handlar om är alla människors lika värde.

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag.

Jag vill också passa på att önska en god jul, när den väl kommer. Jag vill önska herr talmannen, kansliet, alla tjänstgörande och övriga riksdagsledamöter i salen en riktigt god jul.

Fru talman! Jag är lite överrumplad över att det denna gång känns som att vi är väldigt överens. Vi måste hjälpas åt med att låta människor få jobba utifrån det som de är kapabla till. Det ska vara 100 procent av deras förmåga. Jag önskar också att stolarna ska försvinna, eller att de ska bli hopbyggda eller stå så tätt att ingen ska ramla däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag vill inte i dag stå och säga vilken väg vi ska gå för att få bort stolarna och ha bänkar i stället där ingen hamnar i kläm. Men jag är helt övertygad om att den regering vi i dag har inte har något annat mål i sikte än att hjälpa de människor som behöver hjälp för att kunna få arbeta.

Vi vet att det lyfter människor ur ensamhet och psykisk ohälsa att ha ett arbete att gå till och att finnas i en gemenskap. Där får man ta det stegvis. Som arbetsgivare tänker jag själv att de flesta arbetsgivare verkligen vill det bästa för sin personal. Den är det viktigaste man har. Utan personal fungerar inte arbetsplatsen. Där kan även arbetsgivare göra små saker.

I vår familj handlar det om att jag och min man och våra barn jobbar på julafton för att våra anställda ska få vara lediga och vara tillsammans med familjen.

Det finns många andra sätt att få människor att må bättre. Här får vi hjälpas åt som medmänniskor, lite varje dag. Så tror jag att vi kan göra skillnad.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Kristdemokraternas svar på den fråga som du tar upp är ganska tydlig. Vi har länge sagt att människor ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Det innebär att för dig är kanske 100 procent att arbeta 60 procent, och 40 procent klarar du inte att jobba. Men du får jobba 100 procent av din förmåga.

Vi är helt övertygade om att människor som får möjligheten att ha ett arbete att gå till och som känner sig som en del av en gemenskap i längden mår bättre. Det förhindrar psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.

Det handlar om att mötas av en hand eller ett leende när man kommer till arbetet och känna att man är behövd och efterfrågad, och framför allt att om man inte kommer att någon hör av sig och undrar: Var är du? Vi saknar dig. Du var inte här i dag. Vi tror därför att det är viktigt att man ska kunna ha möjlighet att jobba 100 procent av sin förmåga.

Ett annat alternativ som Kristdemokraterna också har lyft fram många gånger gäller att stegen ibland är för stora. Ledamoten talar om utbrändhet. Du ska gå tillbaka och jobba antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

Kristdemokraterna har länge sagt att vi borde mjuka upp de gränserna för att det blir för stora steg, och så får du börja om igen. Den som är sjukskriven får börja om igen.

Där ser vi en möjlighet att hjälpa människor att kunna komma tillbaka till arbetet steg för steg för att till sist kunna jobba 100 procent av sin förmåga.