Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi ska debattera regeringens och Sverigedemokraternas budget för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ytterligare en budget har förhandlats fram mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Förutsättningarna har inte varit enkla då man samtidigt brottats med kampen mot inflationen samt en lågkonjunktur som bidragit till högre arbetslöshet och minskad sysselsättning.

Fru talman! Den utstakade riktningen har dock varit tydlig: fokus på att få ned inflationen samt på en upprättad arbetslinje med ett bibehållet skyddsnät. Det är skillnad mot den tidigare regeringens destruktiva bidragslinje kopplad till en helt ansvarslös invandringspolitik som kraftigt påverkade svensk arbetsmarknad negativt och bidrog till en av Europas högsta arbetslöshetssiffror, trots då rådande högkonjunktur. Det är ett socialdemokratiskt arv som, enligt all expertis, tyvärr kommer att påverka det svenska samhället i generationer framöver.

Fru talman! Det är inget att hymla med. Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur. Varslen fortsätter att öka. Vi fick den senaste rapporten från Arbetsförmedlingen i dag.

Men även här börjar man se ljuset i tunneln, om än fortfarande väldigt svagt. För ett tag sedan kunde vi ta del av Byggföretagens senaste rapport som visar att bostadsbyggandet faktiskt ökar med 5 400 påbörjade bostäder under prognosperioden 2024-2025. Och i en konjunkturprognos prognostiseras att byggande av 33 700 lägenheter och småhus påbörjas nästa år. Det är ingen stor ökning, men det är ändå en ökning. Det är små steg i rätt riktning.

Vi som varit med om både hög- och lågkonjunkturer vet att det alltid vänder någon gång. Och både negativa och positiva konsekvenser visar sig oftast först inom byggsektorn. Jag ser alltså detta som ett litet positivt tecken på att saker och ting är på väg att ändras.

Fru talman! Utbildning är A och O. Det är den enskilt viktigaste insatsen man kan göra för att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen och Sverigedemokraterna gör omfattande satsningar på yrkesutbildningar, inom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux, för att utbilda fler till de yrken som arbetsmarknaden efterfrågar. Med dessa satsningar kommer det nästa år att finnas 50 000 platser på yrkeshögskolan och 72 000 platser på yrkesvux. Det är utbildningar som ska finnas tillgängliga över hela landet.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa kraven kraftigt på den enskilda individen att göra sig anställbar och tillgodogöra sig de utbildningar som krävs. Samtidigt har vi lyssnat till kommunerna för att underlätta samt öka möjligheten till användning av tidigare nämnda medel och förslag.

Kommunerna har pekat på utmaningar med planering av utbildningsplatser med enbart ettåriga statsbidrag. Därför gör regeringen och Sverigedemokraterna nu så att kommunerna ska kunna ansöka om och få bidrag för upp till två år framåt för att de ska slippa betala tillbaka statsbidragen, så som det har varit under tidigare regeringar. Det har varit ganska stadigt återkommande. Nu får kommunerna den arbetsro de länge efterfrågat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Dessutom dubbleras bidraget till handledare inom lärlingsvux. Det är en bra åtgärd, som även kommer att göra så att företagen kommer att engagera sig mer. Tydliga krav, riktlinjer och möjligheter för att öka matchningen på svensk arbetsmarknad är vägen framåt i den här budgeten.

Fru talman! Jag ska även tala lite om satsningarna på arbetsmiljön. En god arbetsmiljö där alla får vara delaktiga och bidra är viktigt för att vi ska få ett tryggare och hållbart Sverige. Därför är det positivt att Arbetsmiljöverket kraftigt ökat antalet inspektioner det senaste året. Det speglar sig även tydligt i statistiken.

Sverigedemokraterna och regeringen höjer successivt anslaget till Arbetsmiljöverket, i linje med deras eget önskemål, för att de ska kunna fortsätta sitt arbete både med ökat antal kontroller och mot arbetslivskriminaliteten, som genomsyrar hela vårt samhälle. Även inom andra utgiftsområden satsas det starkt för att utöka det gemensamma arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

Vi kommer att återkomma till arbetsmiljöfrågorna till våren i ett separat betänkande om just arbetsmiljö, som vi då kommer att debattera i kammaren.

Fru talman! Innan jag avslutar vill jag även säga några ord om det andra regeringsalternativets budgetförslag. De partierna har valt att gå fram med egna förslag, och de visar tydligt på stora skillnader mellan partierna.

När man läser budgetförslagen framstår Socialdemokraterna nästan som ett femte Tidöparti. Det är ytterst små skillnader i budgeten på detta utgiftsområde. Den största skillnaden är att de vill införa de väldigt kritiserade extratjänsterna. Det är en arbetsmarknadsåtgärd som mest är känd för att vara extremt kostsam för skattebetalarna och skapa undanträngningseffekter, framför allt inom den kommunala sektorn.

Men det var en plusaffär för framför allt socialdemokratiskt styrda kommuner. Missbruket i S-styrda Malmö är det tydligaste exemplet. När man kontrollerade extratjänsterna i Malmö kom man på att flera inte hade någon sysselsättning men att kommunen valde att plocka ut bonus för att de på papperet hade skapat en massa jobb. Det är en kommun som har styrts av Socialdemokraterna i decennier och som i dag har en arbetslöshet på 12,6 procent. Det är näst högst i Sverige. Högst är det i S-styrda Perstorp.

I övrigt skiljer det väldigt lite mellan Tidöpartiernas och Socialdemokraternas budgetförslag inom nämnda utgiftsområde.

Centerpartiet sticker ut i det andra regeringsalternativet. Man vill tvärtemot sina samarbetspartier finansiera sina satsningar genom att kraftigt sänka och försämra akassan. Man vill också försämra stödet för personer med funktionshinder, då man vill sänka stödet till Samhall kraftigt med 2 ½ miljard årligen bland annat för att man vill finansiera en ökad invandring genom ett ökat mottagande av kvotflyktingar. Man vill även finansiera intensivvård för nyanlända med pengar som nu går till personer med funktionshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vänsterpartiets budgetförslag visar tydligt på en ökad bidragslinje, med ett kraftigt ökat skattetryck för svenska löntagare. Man väljer i sin budget, till skillnad från övriga i oppositionen, att kraftigt öka sina anslag.

Även Miljöpartiet ligger väldigt nära Sverigedemokraterna och regeringen i sitt budgetförslag för utgiftsområde 14. De har också ett par förslag på nya satsningar som är ganska intressanta. De kanske tål att tittas på.

Fru talman! Det enda som oppositionen har gemensamt är att de tydligt vill öka invandringen till Sverige igen. Alla satsar pengar på ökad invandring.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Christine Frohm och Michael Rubbestad (båda SD).

Fru talman! Till skillnad från Ardalan Shekarabi träffar jag byggnadsarbetare varje vecka och har bra diskussioner om detta. Svenska byggnadsarbetare får ganska snart jobb igen. I dag anställs svenska byggnadsarbetare.

Du säger: "Gå ut och träffa unga byggnadsarbetare!" Det finns ju inga unga svenska byggnadsarbetare. De är ersatta av utstationerad arbetskraft. Det beror på en helt kravlös arbetskraftsinvandring som Ardalan Shekarabi och hans parti har blundat för i åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vad gäller investeringsstödet är jag ingen förespråkare för att man ska dopa marknaden. Att ge en massa stöd är väl bra, men när det sedan blir högkonjunktur är det väldigt svårt att ta väck dem. Jag tror på marknaden här, och jag tror på svenska byggnadsarbetare. De får jobb om de vill ha jobb.

Låt mig ta ett exempel hemifrån. Jag träffade nyss en kille som hade blivit uppsagd från sitt jobb och skulle gå hem vid jul. Han valde att söka jobb hela tiden. Han behövde inte stämpla en enda sekund, utan fick tre jobb att välja mellan. Han ville jobba och fick ett jobb.

Jag tror att svenska byggnadsarbetare hittar jobb. Konjunkturen vänder nu.

Det håller absolut inte att dopa marknaden och endast köra med bidrag. Marknaden måste själv få avgöra hur det ska se ut. Investeringsstöd - fine. Men det viktigaste är att marknaden själv hanterar det. Byggnadsbranschen kommer att öka igen, och jobben finns.

Alla lågkonjunkturer för något gott med sig. Vet Ardalan Shekarabi vad den för med sig för byggbranschen? Det är att oseriösa aktörer försvinner med lågkonjunkturen. Seriösa aktörer blir kvar. Det finns alltså något positivt även med en lågkonjunktur. Om du sätter dig in i hur det fungerar på svensk byggarbetsmarknad förstår du detta lite bättre! Följ gärna med mig ut och besök en arbetsplats någon gång! Det skulle inte skada.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Fru talman! Man hör tydligt att Ardalan Shekarabi inte har så bra koll på hur det ser ut.

Vi har definitivt inte sänkt akassan för svenska byggnadsarbetare. Vi har höjt högstanivån, och det gynnar svenska byggnadsarbetare så att de får högre akassa.

I snitt får en svensk löntagare ett nytt arbete inom 100 dagar. Jag träffade representanter för Akademikernas akassa förra veckan. De har en snittid på mellan 30 och 50 dagar tills man går till ett nytt jobb. De är väldigt nöjda med det nya förslaget om akassan.

Detta drabbar alltså inte svenska byggnadsarbetare.

Vad Ardalan Shekarabi inte nämner är att när vi förändrade akassan höjde vi lägstanivån för dem som har det allra sämst och befinner sig allra längst ned. Något sådant har Socialdemokraterna inte gjort på över ett decennium, men det nämner inte Ardalan Shekarabi när han påstår att vi har sänkt akassan. Det har vi inte gjort. Vi höjde taket, och större delen av de svenska löntagarna tjänar på förslaget.

Sedan får Ardalan Shekarabi gärna stå här, fru talman, och predika om att vi har sänkt akassan. Nej, vi har förstärkt akassan för de flesta av de svenska löntagarna. Så har vi gjort, och det står jag för alla dagar i veckan. Jag står bakom beslutet till hundra procent. Ardalan Shekarabi har däremot alltid struntat i dem som har sämst akassa. Dessa människor har han glömt.

Man får det att låta som om Sverigedemokraterna och regeringen har försämrat akassan. Nej, vi har stärkt akassan för de svenska löntagarna. Svenska löntagare vill gå till jobbet. Svenska löntagare hittar i stor utsträckning ett nytt jobb inom 100 dagar.

Akassan är en omställningsförsäkring. Socialdemokraterna ser den kanske som en bidragsreform, men det gör definitivt inte Sverigedemokraterna.

Herr talman! Det var stora ord, men Ardalan Shekarabi säger ingenting om den politik och de förslag som finns under utgiftsområde 14.

Sedan trodde jag faktiskt att Ardalan Shekarabi var född i Manchester i England, men tydligen var han inte det enligt vad han själv sa här alldeles nyss.

Vi har ungefär 360 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag, inte en halv miljon. Om vi räknar alla som står utanför, som är långtidsarbetslösa och som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen är det över 800 000, tror jag. Den största bidragande orsaken till det är den förda invandringspolitik som Ardalan Shekarabi och den regering som han satt i bär ett enormt stort ansvar för. Detta har vi diskuterat så många gånger, så det ska vi inte diskutera nu.

Det som jag vill diskutera är hur Ardalan Shekarabi ser på arbetsmarknadsåtgärden extratjänster som Socialdemokraterna går fram med i sitt budgetförslag och vill införa igen. Det har varit väldigt tydligt att den skapar stora undanträngningseffekter i många kommuner. Den har uppmuntrat till fusk med mera och varit väldigt dyr för skattebetalarna. Vad är det som gör att Socialdemokraterna återigen vill införa extratjänsterna?

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga varför Socialdemokraterna ville gå fram med förslaget om extratjänster.

Jag ska ställa en annan fråga till Ardalan Shekarabi. När det gäller kampen mot arbetslivskriminaliteten och satsningar på Arbetsmiljöverket ser jag att Socialdemokraterna väljer att satsa lite mer än regeringen, och det är väl positivt.

Men kan man ta Socialdemokraterna på allvar denna gång? Under åtta år gjorde de nästan ingenting. Det sista året som de satt i regeringsställning sjösatte de A-krimcenter med mera. Annars var de ganska passiva och röstade nej till exempel till förslag gällande utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott, som är ett väldigt starkt vapen i kampen mot arbetslivskriminaliteten. Många kommer nämligen undan tack vare preskriptionstiden. Det var ändå ett förslag som Socialdemokraterna gick till val på i valen 2014 och 2018. Det var ett förslag som LO drev på för att Socialdemokraterna skulle driva. Men Socialdemokraterna har valt att rösta nej till detta varje år i riksdagens kammare, trots att det är deras eget förslag och trots att det fanns en majoritet för det. Varför gjorde ni det? Var det för att förslaget kom från Sverigedemokraterna?

Jag kan glädja Ardalan Shekarabi med att man i Regeringskansliet och i samordningskansliet jobbar med frågorna om preskriptionstiden. Det kommer därför att hända någonting i fråga om detta. Det är bara synd att det inte hände för åtta år sedan, för det kunde det ha gjort.

Jag vill ställa en enkel fråga till Ardalan Shekarabi. När förslaget om utökad preskriptionstid för arbetsmiljöbrott kommer på bordet ännu en gång, kommer Ardalan Shekarabi då att rösta ja till det?

Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Kampen mot inflationen är vunnen, men effekterna finns kvar. Tio års reallöneökningar har utraderats, och Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, även om vi ser en ljusning 2025. Trots att Sverige i dag har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU kan 1,2 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte försörja sig själva. Det är lika många som hela Norrlands befolkning. Arbetslösheten är den högsta på tio år undantaget pandemin, och lågkonjunkturen har medfört att de som redan tidigare stått långt från arbetsmarknaden får det ännu svårare att hitta arbete.

I dag lönar det sig inte tillräckligt mycket att arbeta. Många familjer förlorar till och med disponibel inkomst av att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist. Det ska alltid löna sig att arbeta. Sverige ska vara ett land där alla gör sin del och där utbildning och ansträngning lönar sig. Skatten på arbete ska sänkas, och det ska säkerställas att bidrags- och transfereringssystemen främjar just arbete. Det är arbetslinjen, inte bidragslinjen, som bygger Sverige starkt.

Att så många som möjligt arbetar är centralt för vårt nuvarande och framtida välstånd, men det är mer än så. Det är också en fråga om vilket samhälle vi vill ha. Sverige ska vara ett land där alla gör sin del. När det lönar sig att arbeta blir det också tydligt att det är rätt att anstränga sig för att skapa en bättre tillvaro för sig själv och för andra.

Det råder stora utmaningar med kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden samtidigt som fler personer än någonsin står utanför. Exempelvis behöver 410 000 personer anställas inom kommuner och regioner fram till 2031. Det är lika många som alla invånare i Dalarnas och Jämtlands län tillsammans. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande fungerar inte, och tre av fyra företag har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt är mer än 360 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vad gör då regeringen? Vi återupprättar arbetslinjen genom att sänka skatten för alla som arbetar, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Ansträngning och utbildning ska löna sig. Regeringen har tagit fram ett självförsörjningsmått för att få fram en rättvisande bild av hur många individer som, oavsett sysselsättningsgrad, faktiskt kan försörja sig själva. Syftet är att göra politiska reformer mer träffsäkra.

Vi ska bekämpa långtidsarbetslösheten med effektiva arbetsmarknadsinsatser och en fungerande utbildningsplikt. Stödet till personer som står långt från arbetsmarknaden med stora stödbehov stärks exempelvis med närmare en halv miljard kronor på tre år. Regeringen arbetar också med att genomföra en stor bidragsreform så att summan av olika bidrag aldrig får bli högre än lönen för arbete. Det ska även införas krav på heltidsaktiviteter motsvarande arbetsförmåga för att få fullt bidrag.

Vi vill förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom en effektiv arbetsförmedling som ansvarar för myndighetsutövning, kontroll och uppföljning samt bedömning av den arbetssökandes behov. Ett begränsat antal fristående aktörer tar helhetsansvar för att den arbetssökande ska få rätt insatser.

Vi utreder en modell för hur universitets och högskolors utbildningsutbud bättre kan möta arbetsmarknadens behov. Utredningen ska presenteras under våren 2025. Vi avsätter också medel till 11 000 nya utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux och satsningar på Jobbsprångets arbete med att erbjuda individuellt anpassad praktik för att möta företagens behov av rätt kompetens och arbetskraft.

Regeringen har reformerat arbetslöshetsförsäkringen till en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel. Vi säkerställer att taknivåerna och avtrappningen tydligt uppmuntrar till att komma tillbaka i arbete.

Vi har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta de olika utmaningar som finns i arbetslivet. En sådan utmaning är att alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. I detta sammanhang har även Arbetsmiljöverket en viktig roll. Arbetsmiljöverket har därför fått stora tillskott till sitt anslag under de senaste åren.

Det viktigaste för att säkerställa en bra arbetsmiljö är ett välfungerande förebyggande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Här har både Arbetsmiljöverket och parterna en viktig roll. Tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska råda på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöverket har också en central roll i att uppnå välfungerande arbetsmiljöer på den svenska arbetsmarknaden. Myndighetens arbete behöver därför vara välfungerande och effektivt. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller riskerar att dö eller skadas allvarligt.

I budgetpropositionen för 2025 tillför vi extra medel till Arbetsmiljöverket för en skärpt och effektivare tillsyn när det gäller allvarliga arbetsmiljörisker. Där ingår också att utveckla urvalet av vilka arbetsplatser som ska inspekteras för att tillsynen i större utsträckning ska riktas mot de arbetsplatser där riskerna är som allra störst. Regeringen gav tidigare i år en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag till regeringens nya arbetsmiljöstrategi för perioden 2026-2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor behöver ha bättre tillgång till information om enskilda personer och företag i sitt arbete mot de felaktiga utbetalningar som nu sker och framför allt mot arbetslivskriminaliteten. Det är därför viktigt med stärkta möjligheter att utbyta information.

Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta - hör och häpna - 100-150 miljarder kronor årligen. För att stoppa brottsligheten måste man komma åt de här pengarna. Systemet med arbetsgivardeklarationer behöver därför ses över för att minska skattefusk och arbetslivskriminalitet och stoppa felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Vi har tillsatt en utredning som gör en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Vi tar också krafttag mot arbetslivskriminaliteten. Regeringen har bland annat tillfört resurser för att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter så att de kan stoppa det bidragsfusk som i dag sker. Arbetsmiljöverket har fått utökade resurser för arbetet mot arbetslivskriminalitet. Utbetalningsmyndigheten har startat sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Regeringen tar till kraftfulla åtgärder för ökad tillväxt och fler arbetstillfällen och för att det ska löna sig att arbeta. Vi tror på varje människas inneboende kraft och vilja att delta i den så viktiga samhällsgemenskapen. Ingen ska lämnas utanför.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, Ciczie Weidby, för repliken!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vänsterpartiet förnekar sig aldrig. Det är sig likt. Det är en flod av bidrag till dem som inte jobbar. Det är bidrag till arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstöd som ökas med hela 12,3 miljarder. Det är 2 miljarder ytterligare till Arbetsförmedlingen, utan krav på leverans.

Vi har haft föredragningar av generaldirektören på utskottet som förmedlar att det är ett systemfel, och man skickar tillbaka en enorm mängd pengar. Här vill Vänsterpartiet skicka in mängder av pengar som inte kommer till användning och som kommer att gå tillbaka till staten. Men det låter retoriskt bra.

Man jobbar också för en slopad karensdag där staten tar hela kostnaden. Det kostar 5,2 miljarder. Man vill öka bidragen för arbetslösa och människor som är i aktivitetsstöd med 12,3 miljarder, som jag sa tidigare. För oss är det oerhört viktigt att flit och studier ska löna sig. Det är också anledningen till att vi har jobbskatteavdragen.

Jag delar åsikten att ingen ska lämnas utanför, som jag också uttryckte i anförandet. Därför satsar vi på yrkeshögskolan och yrkesutbildningar. Arbetsförmedlingen ska också jobba närmare med ett individuellt stöd för varje person. Vi gör en utredning om hur Samhall kan bli ännu mer effektivt för att skapa jobb för just dem med funktionsnedsättningar. Regeringen gör mängder av saker på området som Ciczie Weidby efterfrågar insatser för.

Herr talman! Jag blir förvånad varje gång jag hör den här argumenteringen. Det är så smärtsamt att sjuksköterskan och polisen får behålla mer av sin lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi började under allianstiden, men även tidigare. Vi har sänkt skatten nio gånger för dem som Ciczie Weidby kallar de mest välbeställda, de högavlönade och rika. Tittar vi på siffrorna vet vi att högavlönade är de som tjänar drygt 380 000 kronor. Det är en sjuksköterska och en polis.

Vi tycker att också de förtjänar att få behålla mer av lönen för sitt hårda arbete. Vi har 4 000 kronor mer i månaden för de yrkeskategorierna tack vare jobbskatteavdraget. Det är rätt. Jag står verkligen för att flit ska löna sig och att studier ska löna sig. Det är vår paroll.

Jag är glad att vi har gått ifrån perioden när den S-ledda regeringen förtidspensionerade 130 personer om dagen. Det var att glömma och gömma människor som hade kunnat vara med och bidra i samhällsgemenskapen. Det är slut på de tiderna nu.

Vi tror på varje människas inneboende kraft. De ska få finnas med i samhällsgemenskapen. Så arbetar den här regeringen.

Herr talman! Tack för repliken, Leila Ali Elmi!

Jag ska svara på frågan. Vi skär ned på insatser som inte ger effekt. Det är vad det handlar om. Vi skär inte ned på den arbetsmarknadspolitik som har gett effekt. Vi bygger på det vi tror på.

Extratjänsterna togs upp tidigare i debatten. De var totalt verkningslösa. Kommuner kunde få en subvention på en halv miljard. De var fullt ut finansierade. Vi har historier om hur människor satt hemma i sina lägenheter. Men kommunen tjänade på att ta till extratjänsterna. Det blev också ett sätt att frisera arbetslöshetsstatistiken.

Sådana reformer tar vi bort. Det handlar inte om att vi slaktar arbetsmarknadspolitiken, som man ibland uttrycker det. Tvärtom. Vi lägger till nya reformer som vi vet har effekt. Vi har en grund med fantastiska genomlysningar för att se att det är verkningsfulla effekter som vi presenterar.

Jag förstår att det finns en frustration i Miljöpartiet. Ni bränner pengar i dag och för över skulden till våra barn och barnbarn. Miljöpartiet vill chockhöja skatten med 94,5 miljarder nästa år, och ni gör det olönsamt att jobba. Det går direkt emot den här regeringens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljöpartiet vill satsa på en politik som gör Sverige betydligt fattigare. Det som förvånar mig är att ni ju har försökt tidigare, och ni har sett att ni inte har fått effekt av detta. Det var låg tillväxt, och arbetslösheten var hög trots att det rådde högkonjunktur. Ändå presenterar Miljöpartiet tillsammans med de andra oppositionspartierna precis samma lösningar igen. Det är ofattbart.

Herr talman! Leila Ali Elmi uttrycker att regeringen är handlingsfattig.

Låt mig bara kort referera till vad som sker: Vi gör den största satsningen någonsin på yrkesutbildningar. Vi inför en utbildningsplikt. Vi har en bidragsreform. Vi bekämpar kriminaliteten. De reformerna kom aldrig till stånd tidigare, för de flesta av de förslag som lades fram på justitieområdet ansågs vara integritetskränkande.

Vi har startat en utbetalningsmyndighet. Vi gör en översyn av lönegarantin. Nystartsjobben begränsas för att korrigera och se till att det fusk som skedde tidigare inte längre sker.

Vi har en förbättrad och mer träffsäker a-kassa där vi inledningsvis, de första 100 dagarna, faktiskt höjer taket för ersättningarna.

Byggsektorn var nyss uppe i debatten. Ni är kritiska mot att vi tar bort subventionerna för byggsektorn. Men när vi röstar om rotavdrag, vilket gynnar sektorn och gör att svarta inkomster blir vita, röstar alla oppositionspartier nej. Det är frapperande och märkligt när ni samtidigt kritiserar oss för att inte ge subventioner. Det handlar om subventioner som gick direkt ned i fickan på byggföretagen men som inte gav fler jobb. Inte ens byggföretagen själva vill ha de här subventionerna. Därför införde vi rotavdraget, som ni nu säger nej till.

Regeringen gör mängder av insatser. Vi korrigerar, vi rättar och vi ser positivt framåt. Man pratar nu om att tillväxten ökar. Vi har bekämpat inflationen genom en bra ekonomisk politik från regeringen. Det finns ljuspunkter, och regeringen gör mängder av insatser.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Regeringens budgetförslag för 2025 är en tydlig vägvisare för hur Sveriges arbetsmarknad ska stärkas och hur förutsättningar för ett hållbart och inkluderande arbetsliv kan skapas.

Som kristdemokrat gläds jag åt att flera av prioriteringarna som lyfts fram i budgeten är viktiga steg mot ett samhälle som utgår från människan med människovärdet i centrum och där familjeperspektivet beaktas i arbetsmarknadspolitiken. Ett exempel är den mer flexibla föräldraförsäkringen, som ger föräldrar bättre förutsättningar att kombinera arbetsliv och familj.

Herr talman! Vi kristdemokrater ser arbetsmarknaden som en plats där människor inte bara bidrar ekonomiskt utan också får möjlighet att växa och utvecklas. Arbetsplatsen kan vara en möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Vi har ett starkt fokus på att skapa ett samhälle där alla, oavsett bakgrund, kan delta i arbetslivet och få möjlighet att arbeta hundra procent av sin förmåga. Ett samhälle där alla människors unika karaktär, kapacitet och förmåga tas till vara och där alla får möjlighet att delta i samhällsbyggandet är min utgångspunkt som kristdemokrat.

Herr talman! I betänkandet går följande att läsa om utökningen av växa-stödet: Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställde, det så kallade växa-stödet, bör utvidgas till att omfatta två anställda, och beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen bör höjas till 35 000 kronor per månad.

Vi vet att fyra av fem arbetstillfällen skapas av små och medelstora företag. Dessa företags roll på arbetsmarknaden är viktig. Mer fokus behöver riktas mot dem och deras möjlighet att växa och utvecklas. Kristdemokraterna vill stärka de små och medelstora företagen, och detta återspeglas i regeringens budgetförslag. Med en utvidgning av växa-stödet ges småföretagare en större chans att anställa medarbetare. På så sätt skapas fler arbetstillfällen.

Herr talman! Dessutom har regeringen tillsatt ett regelförenklingsråd - allt för att det ska vara lätt att göra rätt för företagare. För att detta ska ske kommer det att behövas en hel del regelförenklingar. Den administrativa bördan för svenskt näringsliv ska minska.

De små och medelstora företagen är ofta familjeföretag. Ofta går de i arv i generationer och är arbetsplats för flera i familjen. I den del av landet som jag kommer från är småföretagande en självklarhet och grunden i näringslivet. Enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap som får möjlighet att blomma ut i företagande ser jag exempel på varje vecka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Herr talman! Som kristdemokrat ser jag även familjens centrala roll i arbetslivet. Jag gläds åt att budgeten innehåller reformer som stärker förutsättningarna för en bättre balans mellan familj och arbetsliv, exempelvis genom flexiblare arbetstidslösningar. Ett samhälle som underlättar för föräldrar att kombinera arbete med familjens behov är ett samhälle som bygger trygghet och långsiktig hållbarhet.

Regeringen har tagit flera steg i rätt riktning med denna budget, men jag är otålig. Det finns utrymme för förbättringar. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för ett ännu mänskligare arbetsliv, där familjen får en tydligare plats och där varje människas unika värde respekteras.

Låt oss tillsammans bygga ett Sverige där fler får möjligheten att bidra, växa och leva ett gott liv både på och utanför jobbet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om Jonny Cato. Först säger han att akassan är en försäkring, men när regeringen lägger fram ett förslag är den ett bidrag.

En annan sak som Jonny Cato nämnde i sitt anförande var att regeringen ställer grupper mot varandra. Då vill jag gärna höra Jonny Catos förklaring till att Centerpartiet sänker anslaget till personer med funktionshinder. Man drar ned på Samhall med 2 ½ miljard om året i tre år, bland annat för att finansiera en ökad invandring och ett ökat antal kvotflyktingar. Man vill även finansiera ett intensivår för nyanlända. Vem är det egentligen som ställer grupper mot grupper här - är det Sverigedemokraterna eller Centerpartiet?

Man slår mot dem som har det svårast på arbetsmarknaden, nämligen personer med funktionshinder. Man skär ned på anslagen till dem för att öka invandringen till Sverige. Tycker inte Jonny Cato att vi har haft en tillräckligt hög invandring till Sverige?

Herr talman! I morse ringde väckarklockan hos flera miljoner strävsamma individer i ett juleljusvackert Sverige. Det är sista provet för tredjeårsgymnasisten på plåtslagarprogrammet, det är början på julschemat för barnmorskan - hon som ska jobba lite extra denna vecka för att kunna vara ledig på julafton - och det är den handelsanställda som ska lyssna på White Christmas om och om igen i några dagar till innan det är dags för julefrid.

Även om klockan ringer tidigt och det är mörkt och kallt finns det något eller någon som väntar - någon som saknar en om man inte kommer till uppehållsrummet för morgonfikat, om man inte dyker upp vid incheckningspunkten i sjukhusets personalingång eller om man inte kommer till pendlarparkeringen för att möta upp kollegorna för den gemensamma morgonpendlingen.

Även om morgonen är mörk så här i december och stegen ibland kan kännas tunga gör just samhörigheten - att höra till och vara en i gänget - att jobbet är något mycket större än enbart försörjning. Att ha rådighet över sin inkomst och vara oberoende ger frihet och valmöjligheter för individen, men det skapar också ett samhälle där vi alla bidrar och bygger samhällsgemenskap - där vi tillsammans skapar trygghet och livskvalitet.

Liberalerna och regeringen vill att fler svenskar ska få förutsättningar att vara en del av samhällsbygget och gemenskapen. Arbetslinjen är viktig, men för att nå dit behövs även en utbildningslinje. En arbetsmarknadspolitik som tar ansvar vet att en studentmössa i garderoben nästan alltid garanterar en arbetsgemenskap. Därför är en fungerande grund- och gymnasieskola på sikt den viktigaste arbetsmarknadsåtgärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Det hjälper dock föga för dem som har gått ut skolan och är arbetslösa här och nu. Men utbildning av hög kvalitet stärker individens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens. Att se till att fler utbildningar skapas inom områden där kompetensbristen är som störst är viktigt. I budgetpropositionen för 2025 tillför regeringen 900 miljoner till regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning inom komvux, inklusive studiestöd. Det innebär 11 000 fler årsstudieplatser. Man höjer också bidraget till handledare på lärlingsutbildningar inom komvux och lärlingsvux.

För några veckor sedan var jag och mötte elever som just då gick igenom en arbetsmarknadsutbildning för att bli buss- och lastbilschaufförer. De har garanterat jobb så fort de blir färdiga, enligt de arbetsförmedlare jag träffade på samma ställe. Arbetsförmedlarna menar att de skulle kunna fylla kurserna med arbetssökande flera gånger om och att det skulle finnas jobb till alla - om de arbetssökande bara var redo. Men många av de arbetssökande som vill saknar grundläggande kunskaper för att ens komma in på arbetsmarknadsutbildningen.

Det handlar främst om språket, och regeringens fokus på att stärka sfi är helt avgörande för att täcka kunskapsglappet. Efter årsskiftet kommer kommunerna att ta ett större ansvar för att eleverna ska lyckas. Eleverna ska ha fler möjligheter och mer stöd, men det kommer också att finnas högre förväntningar och krav på att man lyckas erövra språket, som är så viktigt för en lyckad integration.

Herr talman! När jag träffar människor får jag ibland höra: "Arbetsförmedlingen gjorde faktiskt ingen nytta för mig; jag fixade själv ett jobb mycket snabbare, med hjälp av gamla kompisar. Det borde inte ens få heta Arbetsförmedlingen, för de har ju inga jobb där." Utmärkt, svarar jag - Arbetsförmedlingens resurser ska nämligen inte användas till dem som har styrkor och förmågor att själva klara sin omställning.

Tidigare var det första steget när man riskerade att förlora jobbet att söka sig till Arbetsförmedlingen, men nu förväntas man börja med att inventera sina egna nätverk och sin egen kompetens för att ta sig vidare. Först när det har misslyckats ska Arbetsförmedlingen vara aktiv. Arbetsförmedlingens resurser ska användas på det sättet, det vill säga till dem som behöver det allra bäst.

En grupp som dock har fått klara sig alldeles för mycket själv efter den reform av Arbetsförmedlingen som genomfördes under den förra mandatperioden är den grupp arbetslösa som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Det kan bero på funktionshinder, psykisk ohälsa eller språksvårigheter. För den gruppen behövs det personliga och nära handläggarkontakter.

Regeringen har tillfört anslag, för det duger inte med sporadiska digitala kontakter för den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden. För den gruppen behövs det nära, förtroendefulla och motivationsskapande personliga relationer för att personerna ska komma närmare ett arbetsliv - för att alla ska ha chansen att vara saknade på jobbet en vanlig torsdag i december.

Herr talman! När jag var i Umeå och Skellefteå och träffade representanter för både kommun och näringsliv blev det tydligt att det behöver bli lättare att flytta dit där jobben finns. Som arbetslös är ekonomin ofta knapp, och därför är regeringens aviserade höjning av ersättningen till den som besöker en ny arbetsgivare i en annan del av landet viktig. Oavsett om en kompetens efterfrågas i Skåne eller norra Sverige måste den geografiska och yrkesmässiga rörligheten öka, och det här beslutet är ett steg i rätt riktning. Det är bra att ekonomiskt komplettera regleringsbrevens krav på att människor alltid ska vara beredda att omskola sig eller söka jobb i en annan kommun än den de bor i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetslösheten i Skåne är den högsta i landet och ligger på 8,2 procent. Det är mycket välkommet för en Öresundsbo som mig att vår regering prioriterade att äntligen få i hamn ett nytt Öresundsavtal. Äntligen blev det urusla avtal som undertecknades av regeringen Löfven förbättrat ur ett Skåneperspektiv och därmed ur svensk synvinkel.

I Nordens största arbetskraftsregion är 12 procent av Malmöborna arbetslösa. Samtidigt är arbetslösheten på andra sidan sundet, i Köpenhamn 1 ½ mil därifrån, under 3 procent. Där är svensk arbetskraft oerhört eftertraktad.

Alla steg närmare en fungerande arbetspendling är värdefulla. Stort tack till mina företrädare i den borgliga regeringen, som äntligen såg vikten av att ytterligare knyta samman Sveriges södra region med Danmark och kontinenten! Jag är också full av tillförsikt när jag vet att vår liberala arbetsmarknadsminister är väl medveten om kvarvarande hinder och att han fortsätter att föra diskussioner med sin danska motsvarighet.

Som vanligt när vi står här i talarstolen debatterar vi friskt hur vi ska fördela miljonerna och skatteintäkterna. Alla har vi våra egna favoritåtgärder. Alldeles för lite talartid används till hur vi ska öka den gemensamma kaka vi kan fördela.

Hur ska vi få fler att våga och vilja starta egna företag? Alltför många har under alltför lång tid inte sett egenföretagande som ett möjligt alternativ när de börjar fundera på framtida sysselsättning. Ett steg på vägen är att ge småföretagen möjlighet att växa. Sedan tidigare har så kallade enmansföretag fått en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs, så kallat växa-stöd. Nu kommer man att kunna få nedsatt arbetsgivaravgift även för sin andra anställda. Samtidigt kommer gränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen att öka från 25 000 till 35 000 kronor per månad. Det kommer att öka sysselsättningen eftersom det blir billigare för små företag att anställa den kompetens de behöver.

Det är våra små och medelstora företag som genom strävsamt slit skapar nya möjligheter för individer och gör så att vi här i kammaren fortsatt har skatteintäkter att fördela till vår välfärd.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Ali Elmi!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Nej, vi ångrar inte att vi ville privatisera delar av Arbetsförmedlingen. Vi får inte glömma att det inte var särskilt bra förut. Men det är klart att det är en stor besvikelse att resultatet ser ut som det gör. Man måste dock fundera på vad det beror på.

Arbetsförmedlingen har inte lyckats se till att det finns ett fungerande ratingsystem. Man har inte sett till att ta bort oseriösa aktörer. I dag ser vi en skillnad på mellan 2 procent och över 50 procent. Det är klart att de företag som levererar minst i ett sådant här system borde försvinna. Vi borde ha en reglering som säger att Arbetsförmedlingen inte längre ska erbjuda deras tjänster.

Min övertygelse är att vi måste skruva på reformen, så att de duktiga, kvalitativa företag som faktiskt finns - många är duktiga och levererar betydligt bättre än Arbetsförmedlingen - får möjlighet att leverera, medan vi tar bort dem som inte lyckas.

Jag träffade en australier som jobbar med samma sak i Australien. Vi har inspirerats av deras arbetssätt när Arbetsförmedlingen har fått nya förutsättningar. Han berättade att de i hela Australien har cirka 40 företag som sysslar med detta, medan vi i Sverige hela tiden ligger en bit över 300. Man är väl medveten om detta i regeringen. Man har också misstänkt detta, vilket har gjort att man inte har skyndat på utbyggnaden.

Det betyder dock inte att reformen ska bort. Det betyder att modellen ska skruvas på och bli bättre.

Herr talman! Människor dör på sina jobb. De senaste åren har det i Sverige i genomsnitt varit en person i veckan som har ställt klockan, packat sin matlåda, sagt hej då till familjen och gått till jobbet - för att aldrig mer komma hem.

Det är det värsta som kan hända när du bara ska gå till jobbet. Men detta beror sällan på slump eller otur. Det beror på en dålig arbetsmiljö.

Under 2023 registrerades nästan 40 000 arbetsskador som lett till sjukskrivning. Det handlar om arbetsgivare som inte gjort allt de kan för att förebygga ohälsa och olyckor, trots att de är skyldiga att arbeta systematiskt och förebyggande för att skapa en hälsosam och säker arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverkets egna slutsatser är glasklara. Nästan alla dödsolyckor hade kunnat förhindras om arbetsgivaren bara hade följt reglerna, genomfört ordentliga riskbedömningar och tagit sitt ansvar. Ingen hade alltså behövt dö, herr talman, om arbetsgivaren bara hade gjort det som lagen säger att man ska göra.

Det är fullkomligt oförsvarligt att slarv, okunskap och ren nonchalans får kosta människoliv. Jag vägrar att acceptera en sådan ordning.

Herr talman! Vi har en stark arbetsmiljölag, men en lag är bara så effektiv som dess efterlevnad. Och det är tydligt att efterlevnaden brister.

Arbetsmiljöverkets inspektörer spelar en avgörande roll för att se till att reglerna följs, men de hinner bara besöka en bråkdel av landets arbetsplatser varje år. Därför är det viktigt att skyddsombud finns på arbetsplatserna för att driva på arbetet för en trygg arbetsmiljö. Skyddsombuden spelar också en central roll när det gäller att slå larm och stoppa arbetet när skyddet är undermåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Åtgärderna för en bättre arbetsmiljö måste givetvis vidtas på arbetsplatserna. Men vi här i riksdagen har också ett ansvar. Vi måste säkerställa att regelverket är tydligt, att uppföljningen är tillräcklig och att straffen för dem som inte följer lagen är så kännbara att de avskräcker från slarv och lagbrott.

Vi socialdemokrater menar att det behövs fler inspektioner, bättre stöd till skyddsombud och hårdare sanktioner mot dem som bryter mot lagen. Därför föreslår vi i vårt budgetförslag för 2025 100 miljoner kronor mer till Arbetsmiljöverket för att utöka antalet inspektioner och ta steg mot att uppfylla ILO:s konvention när det gäller antalet arbetsmiljöinspektörer, alltså 1 per 10 000 sysselsatta.

Vi lägger 30 miljoner kronor mer på de regionala skyddsombuden för att de ska kunna besöka fler arbetsplatser och stärka stödet till små arbetsplatser och anställda på företag utan skyddskommitté.

Vi socialdemokrater anser att det är fullt rimligt att vi i Sverige ska ha så många arbetsmiljöinspektörer som ILO rekommenderar, men då krävs att antalet inspektörer näst intill fördubblas och att Arbetsmiljöverkets resurser utökas kraftfullt.

Våra nordiska grannar - Norge, Danmark och Finland - uppfyller redan ILO:s krav om 1 inspektör per 10 000 sysselsatta. De har till och med fler än vad som krävs enligt ILO:s konvention. Att Sverige ligger så långt efter att vi nästan skulle behöva fördubbla vårt antal inspektörer är genant.

Ju fler inspektörer vi har, desto fler arbetsplatser kan kontrolleras. Det är logiskt. Detta ökar pressen på arbetsgivare att följa reglerna. Motivationen borde givetvis ligga i att ha friska och produktiva anställda på arbetsplatsen, herr talman, men i alldeles för många fall är det snarare risken för sanktioner som gör att företag skärper sig.

Herr talman! På arbetsplatser med fem eller fler anställda ska ett skyddsombud väljas, men på alltför många arbetsplatser saknas lokala skyddsombud. Utan skyddsombud står arbetstagarna maktlösa i arbetsmiljöarbetet. De som påverkas mest av arbetsmiljön måste givetvis ha en reell möjlighet att vara med och utforma den. Här spelar de regionala skyddsombuden en avgörande roll, både för att rekrytera fler lokala skyddsombud och för att stödja arbetsmiljöarbetet på de mindre arbetsplatserna.

Anslagen till de regionala skyddsombuden har inte höjts på många år. Detta har tvingat vissa fackförbund att skjuta till mer egna medel för att upprätthålla verksamheten, medan andra har tvingats minska antalet skyddsombud och arbetsplatsbesök. Det här håller inte. Därför vill vi socialdemokrater förstärka anslagen till de regionala skyddsombuden, för att inte låta skyddet för svenska löntagare urholkas i takt med anslaget.

Herr talman! En säker arbetsmiljö handlar inte enbart om att förhindra olyckor. Det handlar också om att stoppa den stress och den psykiska ohälsa som breder ut sig på våra arbetsplatser. Stressrelaterad ohälsa är en av vår tids största arbetsmiljöutmaningar, särskilt för kvinnor som arbetar inom vård, skola och omsorg.

För en undersköterska som redan går på knäna räcker det inte med en klapp på axeln. För en lärare som går hem varje dag med en känsla av otillräcklighet räcker det aldrig med en ny och ergonomisk kontorsstol.

Det handlar om att ha tillräckligt med resurser och kollegor för att ge varje patient den omsorg den förtjänar och att ge varje elev den uppmärksamhet och det stöd eleven behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Vi socialdemokrater har därför i våra budgetmotioner de senaste åren föreslagit större stöd till kommuner och regioner i förhållande till Sverigedemokraternas och regeringens förslag.

Inför 2025 föreslår vi ytterligare 6 miljarder kronor mer än regeringen till välfärden, något som även Tidöpartierna hade kunnat göra om de prioriterat välfärden och dess anställda högre än skattesänkningar för de mest välbeställda.

Vi kan inte acceptera att människor går sönder - fysiskt eller psykiskt - av sitt arbete. Och vi kan inte tolerera att arbetsgivare som brister i sitt ansvar slipper undan. Arbetsmiljön i Sverige måste förbättras. Då krävs konkreta åtgärder: fler inspektörer, bättre stöd till skyddsombud och resurser för att minska stressen i välfärden.

Vi behöver ta vårt ansvar och se till att det finns regler som efterlevs och att ingen ska behöva betala priset för bristande skydd med sitt liv eller sin hälsa.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Patrik Lundqvist, för ett väldigt bra anförande! Jag håller med om det mesta Patrik Lundqvist säger.

Jag kan bara beklaga att Socialdemokraterna inte var tidigare på bollen när det till exempel gäller statlig arbetsmarknadsprövning. Vi hade ju majoritet för det i riksdagen från 2014 fram till 2022. Då var det ingen som ville diskutera frågan. Sedan satte sig Sverigedemokraterna med regeringspartierna och förhandlade ganska bra. Vi nådde inte hela vägen. Vi hade gärna velat införa en statlig arbetsmarknadsprövning, men det gick inte. Vi hade majoritet i riksdagen tillsammans med Socialdemokraterna två hela mandatperioder, men då valde Socialdemokraterna tyvärr att rösta nej till förslaget. Det är bara att beklaga. Det kunde ha varit på plats för länge sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

Ni som lyssnar på den här debatten ska veta - det är väldigt viktigt när man hela tiden hör Socialdemokraterna hacka på Sverigedemokraterna - att Socialdemokraterna inte får förhandla och diskutera med Sverigedemokraterna. Det är viktigt att ha med sig i den här frågan.

I övrigt håller jag med om det mesta Patrik Lundqvist säger, men jag har ändå en fråga till honom när det gäller att motarbeta skuggsamhället och att illegala invandrare utnyttjas av hänsynslösa firmor: Hur ser Patrik Lundqvist och Socialdemokraterna på förslaget om rapporteringsplikt? Det skulle bli ett jättebra verktyg mot skuggsamhället, svart arbetskraft och arbetslivskriminalitet om polisen fick resurser att kunna gå direkt in på en arbetsplats enbart efter ett tips och begära legitimation av människor, en åtgärd de inte haft rätt till hittills.

Herr talman! Jag är glad att vi i varje fall har förhandlat bättre på två år än vad Socialdemokraterna lyckades göra på åtta år när det gäller de här frågorna. Vi har fått igenom betydligt mer än vad Socialdemokraterna fick. Jag är alltså ganska nöjd med våra förhandlingar. Helt nöjd är jag inte. Det ska man aldrig vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv

När det gäller kampen mot skuggsamhället och utnyttjandet av illegala invandrare tycker jag att Patrik Lundqvist svävar lite på svaret, herr talman. Vi behöver inte gå längre än till Patrik Lundqvists egen partiledare, som hade en illegal invandrare som städade svart i hennes eget hem, anställd av ett företag som var ganska oseriöst och även var dömt för kriminella handlingar. Det är väl inte ett sådant samhälle vi vill ha? Det är väl det vi ska motarbeta?

När det kan gå så långt att en partiledare för Sveriges största parti har svart städhjälp i sitt hem är det något som inte stämmer. Hade rapporteringsplikten varit på plats hade kanske detta aldrig hänt.

Jag vill ändå ha ett tydligare svar från Patrik Lundqvist här. Hur ser Patrik Lundqvist på förslaget om rapporteringsplikten? Han påstår att han inte är insatt i det. Detta förslag har legat på bordet ganska länge och debatteras väldigt flitigt, både i medierna och i den här kammaren, så han bör veta vad det innehåller.